Röstförklaringar

– Betänkande: Helmuth Markov (A6-0413/2007)

Andreas Mölzer (ITS), skriftlig. – (DE) Även om Bulgarien och Rumänien har lyckats uppnå medlemskap i Europeiska ekonomiska samarbetsområdet är man i Bryssel tydligen överraskad över bristen på framsteg när det gäller att bekämpa organiserad brottslighet och korruption. Det här är dock omfattande problem som har sin grund i den sociopolitiska utvecklingen i postkommunistiska länder. Allmänheten är trött på kapitalismens anonymitet och likgiltighet och tillgriper istället bekanta och beprövade nätverk.

Det visar än en gång att det inte går att tvinga fram social förändring utifrån, någonting som Förenta staterna försöker göra med sina anfallskrig, medan EU lockar med möjligheten till EU-anslutning. Faktum är att det

senare håller på att förlora sin verkan eftersom möjligheten att påverka försvinner när länderna har anslutit sig till ”klubben”. Det är också skälet till att EU inte får upprepa misstaget med Turkiet.

– Betänkande: Barbara Kudrycka (A6-0363/2007)

Czesław Adam Siekierski (PPE-DE). - (PL) Herr talman! Jag vill tala om Barbara Kudryckas betänkande om undertecknande av avtalet mellan Europeiska gemenskapen och Ukraina om förenklat utfärdande av viseringar för kortare vistelse. Det här är särskilt viktigt för förbindelserna mellan Polen och Ukraina, två länder och folk som i århundraden har varit sammanknutna av historiska band. De åtgärder som behövs för att införa ett betydligt enklare visumförfarande för våra ukrainska vänner bör vidtas så snart som möjligt, framförallt för unga människor, studenter, akademiker och säsongsarbetare.

På längre sikt bör målet vara att införa ett system med viseringsfria resor. Detta är särskilt viktigt för att skapa förutsättningar för Ukrainas integration i EU i framtiden. EU måste stödja den demokratiska utvecklingen i Ukraina, bidra till att skapa ett civilsamhälle och underlätta kontakterna mellan våra medborgare.

Pedro Guerreiro (GUE/NGL), skriftlig. – (PT) Avtalet mellan Europeiska gemenskapen och Ukraina om förenklat utfärdande av viseringar för kortare vistelse ska undertecknas parallellt med återtagandeavtalet eftersom de är ”ömsesidigt beroende” av varandra.

Dessa avtal ingår som sagt i EU:s kamp mot ”illegal immigration” och dess instrument. I betänkandet godtar man uttryckligen dessa ”rekommendationer och anser även att EU och i synnerhet kommissionen bör ge Ukraina tillräckligt tekniskt och ekonomiskt stöd så att en hög genomförandegrad av återtagandeavtalet kan garanteras”. Vi är dock kritiska till det.

Trots att avtalet innebär att det införs strikta tidsfrister för förfarandet, att det fastställs särskilt förmånliga viseringsavgifter inklusive en fullständig befrielse från viseringskravet för vissa ”personkategorier” (?) och att ett förenklat förfarande kan tillämpas i en rad olika fall är det mindre än vad tusentals ukrainska medborgare har efterfrågat och kräver.

Det som föredragandena inte har insett är att det behöver genomföras effektiva åtgärder för att underlätta utfärdandet av visum för stora grupper i det ukrainska samhället, eller till och med ett icke-diskriminerande system för undantag från visumkravet som det som Ukraina har för medborgare i de olika EU-länderna.

Vi röstade därför i enlighet med detta.

– Betänkande: Barbara Kudrycka (A6-0364/2007)

Andreas Mölzer (ITS), skriftlig. – (DE) EU har under alltför lång tid hjälpt länder runt om i världen utan att ställa krav på att de för att få pengarna måste återta olagliga invandrare. Det här har förvärrat den ström av olagliga ekonomiska flyktingar som utan utbildning eller framtidsutsikter väller in i destinationsländerna.

Detta har skett parallellt med olika visumskandaler, där otaliga människor har rest in i EU under sken av att vara turister och snabbt försvunnit in i EU:s låglönesektor. Därmed går massor av arbetstillfällen förlorade.

Det är hög tid att återtagningsavtal blir ett fast inslag i avtalen. Möjligheten att försvinna in i storstädernas anonymitet måste också till varje pris förhindras.

Den ökande tendensen att inrätta visumcenter – som sedan läggs ned på grund av bristen på ansökningar – måste också behandlas med försiktighet. Detta får under inga omständigheter leda till att visum utfärdas godtyckligt, bara för att undvika nedläggning.

– Betänkande: Marian-Jean Marinescu (A6-0426/2007)

Pedro Guerreiro (GUE/NGL), skriftlig. – (PT) Avtalet mellan Europeiska gemenskapen och Moldavien om förenklat utfärdande av viseringar för kortare vistelse ska undertecknas parallellt med återtagandeavtalet eftersom de är ”ömsesidigt beroende” av varandra, precis som avtalen med Ryssland och Ukraina.

Trots att avtalet innebär att det införs strikta tidsfrister för förfarandet, att det fastställs särskilt förmånliga viseringsavgifter inklusive en fullständig befrielse från viseringskravet för vissa ”personkategorier” (?) (såsom medlemmar av officiella delegationer, affärsmän, journalister, deltagare i vetenskapliga och kulturella evenemang samt idrottsevenemang, studenter, deltagare i utbytesprogram, nära anhöriga, företrädare för det civila samhället och personer som reser av medicinska skäl) och att ett förenklat förfarande kan tillämpas i en rad olika fall är det mindre än vad tusentals moldoviska medborgare har efterfrågat och kräver. Det behöver genomföras effektiva åtgärder för att underlätta utfärdandet av visum för stora grupper i det

moldoviska samhället, eller till och med ett icke-diskriminerande system för undantag från visumkravet som det som Moldavien har för medborgare i de olika EU-länderna.

Dessutom ingår avtalen i gemenskapens politik om invandring och ”Schengenområdet” som innehåller rättsakter om lagring av biometriska uppgifter.

Vi röstade därför i enlighet med detta.

Adrian Severin (PSE), skriftlig. – (RO) De rumänska ledamöterna i den socialdemokratiska gruppen i Europaparlamentet kommer att rösta emot eller lägga ned sina röster när det gäller avtalet mellan EU och Moldavien om viseringar för kortare vistelser och återtagandeavtalet. Det betyder inte att vi är emot innebörden i dokumenten utan de luddiga begrepp som avtalen innehåller och som lanserades av den stalinistiska sovjetregimen för att stödja uppfattningen om att det fanns ett moldoviskt språk som skilde sig från det rumänska språket. Hänvisningen till det moldoviska språket förblir utan kraft och verkan för nämnda ledamöter i Europaparlamentet.

– Betänkande: Henri Weber (A6-0390/2007)

Ryszard Czarnecki (UEN). - (PL) Herr talman! Jag lade fram det här tidigare. Det rör sig om en förklaring till hur jag röstade om Henri Webers betänkande om digitala interaktiva televisionstjänster. Jag vill säga att det finns ett mycket intressant avsnitt i dokumentet där man hävdar att de offentliga audiovisuella tjänsterna bör stärkas, inte försvagas. Jag röstade för betänkandet eftersom premiärministerkandidaten i mitt land nyligen förklarade att public service-tv bör försvagas. Det gläder mig att Europaparlamentet gör ett tydligt uttalande i det avseendet, nämligen om att public service-tv och de offentliga audiovisuella tjänsterna bör stärkas.

Hélène Goudin (IND/DEM), skriftlig. − Med all respekt för själva sakfrågan vill vi påpeka att detta betänkande hade den Europeiska unionen kunnat vara utan. Detta EU-parlament bör ägna sig åt frågor inom ett smalare område och inte tycka till om allt mellan himmel och jord.

EU-parlamentets utskott för kultur och utbildning bör läggas ned då det behandlar frågor som ligger utanför samarbetet inom EU. Mestadels producerar utskottet betänkanden som föreslår att unionen ska gå in och reglera detaljområden som EU inte har kompetens för.

I EU-samarbetet av idag är det bestämt att medlemsstaterna har ett exklusivt ansvar för undervisningens organisation. Kulturfrågor är också en fråga för medlemsstaterna och unionen har idag ett mycket begränsat samarbete runt olika kulturprogram.

Av dessa anledningar har EU-parlamentets utskott för kultur och utbildning inget existensberättigande.

David Martin (PSE), skriftlig. − (EN) Jag röstade för det här betänkandet. Jag stöder användningen av interaktiv digital-tv-teknik eftersom den gynnar EU-medborgarna på många olika sätt. I betänkandet betonas vikten av övergång från analog teknik, som pågår i Storbritannien men som släpar efter i en del andra medlemsstater i EU.

Joseph Muscat (PSE), skriftlig. – (MT) Jag vill ta det här tillfället i akt och förklara mitt missnöje över hur den digitala televisionen utvecklar sig på Malta.

Vissa grundläggande principer måste respekteras.

För det första bör de maltesiska konsumenterna ha rätt att fortsätta titta på kostnadsfria nationella kanaler.

I praktiken bör alla leverantörer av digitala televisionstjänster sända dessa kanaler utan kostnad. Dessutom bör alla som inte köper en digital mottagare från dessa företag fortfarande ha rätt att ta emot signaler från dessa kanaler.

Min andra punkt handlar om kompabiliteten mellan olika plattformar, i Maltas fall marksänd digital-tv och kabel-tv. Bristen på kompabilitet i det maltesiska systemet begränsar utbudet för konsumenterna eftersom de måste installera en annan mottagare när de vill utnyttja ett annat företags tjänster.

Jag hoppas att de myndigheter som ansvarar för den här frågan kommer att ta itu med problemen i sin uppdaterade politik.

Andrzej Jan Szejna (PSE), skriftlig. – (PL) Henri Weber har lagt fram ett mycket intressant betänkande om något som för närvarande är en kontroversiell fråga. I den nuvarande digitala miljön har tjänster, nätverk och affärssystem genomgått betydande förändringar och konsumenterna har nu ett brett urval. Kompabilitet har därför blivit ett grundläggande begrepp inom informations- och telekommunikationsnät.

Jag håller med om att användarnas behov bör vara av största vikt i marknadsutvecklingen. Därför är det viktigt att fokusera på tittarna och på att se till att de kan göra välinformerade val så att de verkligen kan dra nytta av den nya teknikens alla möjligheter.

Debatten om kompabilitet handlar främst om att utöka konsumenternas utbud när det gäller interaktiva televisionstjänster. Utbudet handlar dock till stor del om vilka tjänster som operatörerna erbjuder snarare än om utrustningen, särskilt eftersom det finns olika typer av utbud och abonnenterna kan välja mellan olika plattformar beroende på vilket innehåll och vilka tjänster som finns.

Jag håller med föredraganden om att det är lämpligt att fortsätta att främja de öppna standarder som EU:s standardiseringsorgan har utvecklat för övergången till digitala tjänster och tjänsternas kompabilitet och att göra detta genom att lansera europeiska digitala televisionsstandarder i andra delar av världen.

– Betänkande: Paulo Casaca (A6-0407/2007)

Jan Andersson, Göran Färm, Anna Hedh och Inger Segelström (PSE), skriftlig. − Vi anser inte att fiskeriutskottets ändringsförslag tillför något positivt till kommissionens resolution, utan snarare ett steg bakåt. Vi kan inte acceptera några som helst inskränkningar i öppenheten, något som betänkandet de facto innebär.

Duarte Freitas (PPE-DE), skriftlig. – (PT) Syftet med kommissionens förslag till ny rådsförordning om insamling av uppgifter inom fiskerisektorn är att utarbeta långsiktiga provtagningsprogram som är väl integrerade på regional nivå och som omfattar ekologiska, ekonomiska, miljömässiga och sociala uppgifter.

Översynen av förordningen om insamling av uppgifter syftar till att möta de nya krav som har uppstått i och med det ökande behovet av fiskeriförvaltning (flott- och områdesbaserad förvaltning snarare än beståndsbaserad) och en ekosystembaserad strategi för fiskeriförvaltningen.

Syftet är att se till att man har en strategi som ligger mer i linje med de olika förhållandena i fiskerisektorn.

Här krävs det en rad olika strategier för att bekämpa ett gemensamt problem. Syftet är också att göra processerna öppnare och på så sätt garantera en bättre och lönsammare behandling och användning av fiskeriuppgifter.

Parlamentets betänkande förtjänar mitt stöd.

Pedro Guerreiro (GUE/NGL), skriftlig. – (PT) Syftet med det här förslaget är att från och med 2008 ersätta rådets förordning (EG) nr 1543/2000 om upprättande av en gemenskapsram för insamling och förvaltning av uppgifter av grundläggande betydelse för den gemensamma fiskeripolitiken.

Det finns vissa skillnader mellan det här förslaget och den nuvarande förordningen som bör framhävas, till exempel införandet av nya typer av uppgifter, användningen av en metod som är mer inriktad på flottor och på skillnaden mellan olika regioner (fiskeområden) samt utarbetandet av nationella treåriga program.

I den text som har antagits idag klargör man bland annat vilken typ av uppgifter som kommissionen kommer att ha tillgång till och man insisterar på att säkerställa uppgifternas konfidentialitet. Man inför olika nivåer av påföljder beroende på hur allvarliga medlemsstaternas överträdelser av den nya förordningen är, vilket bland annat innebär att gemenskapens finansiella bidrag görs beroende av de nationella program som medlemsstaterna ska utarbeta. Man uppmanar även kommissionen att tydligt definiera vad som avses med

”officiell begäran om uppgifter” och ”ofullständigt nationellt program”.

Det måste vara upp till varje medlemsstat att anta åtgärder – baserade på tillförlitliga uppgifter som är så fullständiga som möjligt och som ska användas för vetenskaplig fiskeriforskning – för att garantera en ordentlig förvaltning av landets marinbiologiska tillgångar. Medlemsstaternas behörighet att göra detta ifrågasätts emellertid på ett oacceptabelt sätt i reformfördraget.

David Martin (PSE), skriftlig. − (EN) Jag röstade för kommissionens förslag till förordning om upprättande av en gemenskapsram för insamling, förvaltning och utnyttjande av uppgifter inom fiskerisektorn och till stöd för vetenskapliga utlåtanden rörande den gemensamma fiskeripolitiken. Det är ett okontroversiellt betänkande som med tiden bör leda till att den gemensamma fiskeripolitiken fungerar bättre.

– Betänkande: Georgios Papastamkos (A6-0355/2007)

Glyn Ford (PSE), skriftlig. − (EN) Det är inte mer än rätt att små grupper inte har oproportionerligt stort inflytande i parlamentet. Samtidigt som jag respekterar rätten att se till att mångfalden av åsikter respekteras i debatten bör detta inte omfatta administrationen av parlamentet och andra tekniska frågor. Jag välkomnar därför en minskning av de grupplösas representanter vid talmanskonferensen, där en handfull ledamöter hittills har haft fler representanter än vad politiska grupper med över 200 ledamöter har haft.

– Betänkande: Karin Scheele (A6-0365/2007)

Karin Scheele (PSE). - (DE) Herr talman! Jag sa det som jag hade att säga under röstförklaringarna för att spara tid under omröstningen. Det gläder mig att parlamentet har antagit det här betänkandet med överväldigande majoritet, bland annat för att jag är medveten om att det har förts mycket svåra och intensiva diskussioner i rådets arbetsgrupper. Vi skickar en tydlig signal från parlamentet idag.

Betänkandet ger oss möjlighet att ta fram kvalitativ folkhälso- och arbetsmiljöstatistik. Detta kommer att vara en förutsättning för mycket av den politik som vi kommer att kämpa för i framtiden.

Romano Maria La Russa (UEN). - (IT) Herr talman, mina damer och herrar! Jag talar delvis i egenskap av framtida föredragande för yttrandet om gemenskapens arbetsmiljöstrategi. Jag vill klargöra min ståndpunkt, som tveklöst är för förslaget till förordning om upprättande av en rättslig ram för systematisk framställning av statistik på det här området. Jag vill ta tillfället i akt och betona att vi behöver ta alla initiativ som kan bidra till en klarare bild av situationen i Europa och i de olika medlemsstaterna som kan ligga till grund för staternas val av lämplig politik.

Därför behöver det antas en bredare europeisk strategi för arbetsolyckor inom EU, ett verkligt gissel i vissa länder. Denna strategi måste gå längre än den nuvarande muntliga överenskommelsen och göra det möjligt att systematiskt samla in uppgifter med jämna, förutbestämda mellanrum. Den måste även utformas med hänsyn till de studier och undersökningar som utförts av Europeiska arbetsmiljöbyrån och Europeiska institutet för förbättring av levnads- och arbetsvillkor. Jämförbara uppgifter, kombinerat med utbyte av bästa metoder och spridning av resultat, kan i sig vara användbara för att uppmuntra länder att försöka ta efter det bästa som görs på andra håll.

Ilda Figueiredo (GUE/NGL), skriftlig. – (PT) Kommissionen ansvarar för att ta fram gemenskapsstatistik genom att samordna den nödvändiga harmoniseringen av statistik, medan medlemsstaterna sköter insamlingen av uppgifterna i frågor som rör definiering av variabler, klassificering, datum för genomförande och frekvens och så vidare. Kön bör också tas med som kategori för att få information om eventuella skillnader mellan könen.

När det gäller arbetsmiljön bör studier och undersökningar av Europeiska arbetsmiljöbyrån och Europeiska institutet för förbättring av levnads- och arbetsvillkor också beaktas. Utanför Europa bör samarbetet med Förenta nationerna fördjupas ytterligare, särskilt med Internationella arbetsorganisationen och Världshälsoorganisationen.

Kompletterande finansiering på arbetsmiljöområdet kommer att ges inom ramen för gemenskapsprogrammet för sysselsättning och social solidaritet (Progress). I princip bör det omfatta finansiellt stöd för att hjälpa medlemsstaterna att bygga upp en nationell kapacitet för att genomföra förbättringar och skapa nya verktyg för insamling av statistik.

Jules Maaten (ALDE), skriftlig. – (NL) De smittsamma sjukdomar som hotar Europa, till exempel sars och fågelinfluensan, visar att det behövs omfattande åtgärder för att förhindra en eventuell pandemi i Europa.

Medlemsstaternas ensidiga åtgärder räcker inte för att undvika hotet av dessa sjukdomar. Det krävs en samordnad europeisk plan och då är det viktigt att avgöra vilken skyddsnivå som finns i medlemsstaterna.

Det är därför viktigt att ha jämförbara, aktuella uppgifter på gemenskapsnivå om skydd mot eventuella pandemier och vitt utbredda sjukdomar. Vi måste framförallt ta hänsyn till hur stora lager av antivirala medel och vacciner som finns i medlemsstaterna.

Jag skulle tycka att det kändes bättre om jag visste att det redan fanns lager av antivirala medel och vacciner på EU-nivå. Utan nya befogenheter kommer kommissionen att tvingas att hjälplöst se på om en pandemi skulle inträffa.

– Betänkande: Romana Jordan Cizelj (A6-0376/2007)

Ian Hudghton (Verts/ALE), skriftlig. – (EN) Jag röstade emot Romana Jordan Cizeljs betänkande om Euratoms försörjningsbyrå. Jag anser att byrån bör vara självständig från Euratom, eftersom rollen att främja kärnenergin i praktiken bör vara åtskild från rollen att begränsa den.

Kärnkraftsindustrin ger inte lösningen på EU:s energibehov. EU måste arbeta för att bättre utnyttja våra möjligheter att använda förnybar energi och arbeta för att avveckla behovet av kärnkraft.

– Betänkande: Pál Schmitt (A6-0415/2007)

Ryszard Czarnecki (UEN). - (PL) Herr talman! Jag skulle vilja förklara varför jag röstade som jag gjorde om den här mycket viktiga resolutionen. Europaparlamentet har tagit sig an en fråga som tenderar att nonchaleras.

Det utövas allt mindre fysisk aktivitet i enskilda medlemsstater i EU och idrotten tas på allt mindre allvar, trots dess stora sociala och kulturella betydelse. Jag röstade därför för resolutionen, fullt medveten om vad den innebar. Jag välkomnar parlamentets ståndpunkt i frågan.

Tomáš Zatloukal (PPE-DE). - (CS) Herr talman, mina damer och herrar! Jag stöder gärna Pál Schmitts betänkande om idrottens roll i utbildningen, framförallt för att idrott och fysisk aktivitet kan bidra till att bekämpa en negativ hälsoutveckling. Jag stöder även en modernisering av aktiviteterna inom idrottsundervisningen, särskilt dem som syftar till att skapa balans mellan fysiska och intellektuella aktiviteter i skolan. Jag är för att satsa på idrottshjälpmedel av god kvalitet och att vidta lämpliga åtgärder för att göra idrottslokaler och idrottsämnen i skolan tillgängliga för alla elever, inklusive elever med funktionshinder.

På så sätt kommer vi att se till att alla studenter kan delta i olika idrotter. Andra positiva steg handlar om att utöka antalet idrottstimmar i skolan och att främja det rättsliga erkännandet av institutioner och organisationer som bidrar till en bättre integrering av idrottsaktiviteter i skolor och förskolor. Jag vill tacka Pál Schmitt för ett väl genomtänkt betänkande.

Frank Vanhecke (ITS). - (NL) Herr talman! Jag lade ned min röst om Pál Schmitts betänkande om idrott i utbildningen. För att undvika missförstånd vill jag säga att det här naturligtvis inte handlar om att jag är emot idrott i utbildningen eller att jag är emot att skolorna erbjuder så många idrottstimmar som möjligt, tvärtom.

Självklart tycker jag att idrottslärare bör behandlas på samma sätt som andra lärare.

Jag lade ned min röst för att jag anser att idrott och utbildning, och idrottsundervisning i allmänhet, bestämt måste fortsätta att höra till medlemsstaternas exklusiva behörighet och att EU inte måste ta kontroll över alla områden.

Det som också stör mig när det gäller betänkandet är det eviga tjatet om det mångkulturella samhället och den såkallade jämställdhetsfrågan. Det är lite väl mycket med tanke på den politiskt korrekta anda som genomsyrar betänkandet. Skomakare, bliv vid din läst, och EU, håll er för guds skull till era ansvarsområden.

Jan Andersson, Göran Färm, Anna Hedh och Inger Segelström (PSE), skriftlig. − Vi svenska socialdemokrater valde att lägga ned våra röster i slutomröstningen (A6-415/2007). Anledningen till att

Jan Andersson, Göran Färm, Anna Hedh och Inger Segelström (PSE), skriftlig. − Vi svenska socialdemokrater valde att lägga ned våra röster i slutomröstningen (A6-415/2007). Anledningen till att