• No results found

Tillämpning av bestämmelserna i Schengenregelverket – Tillämpning av bestämmelserna i Schengenregelverket i Republiken Tjeckien, Republiken Estland,

In document TISDAGEN DEN 13 NOVEMBER 2007 (Page 51-61)

ORDFÖRANDESKAP: MARTÍNEZ MARTÍNEZ Vice talman

13. Tillämpning av bestämmelserna i Schengenregelverket – Tillämpning av bestämmelserna i Schengenregelverket i Republiken Tjeckien, Republiken Estland,

Republiken Lettland, Republiken Litauen, Republiken Ungern, Republiken Malta, Republiken Polen, Republiken Slovenien och Republiken Slovakien (debatt)

Talmannen. - Nästa punkt är en gemensam debatt om

– rådets uttalande om tillämpningen av bestämmelserna i Schengenregelverket, och

– betänkandet av Carlos Coelho (A6-0441/2007), för utskottet för medborgerliga fri- och rättigheter samt rättsliga och inrikes frågor, om utkastet till rådets beslut om fullständig tillämpning av bestämmelserna i Schengenregelverket i Republiken Tjeckien, Republiken Estland, Republiken Lettland, Republiken Litauen, Republiken Ungern, Republiken Malta, Republiken Polen, Republiken Slovenien och Republiken Slovakien (11722/2007 – C6-0244/2007 – 2007/0810(CNS)).

José Magalhães, rådets ordförande. – (PT) Herr talman, mina damer och herrar! Jag är mycket glad över att, som representant för ordförandeskapet och Republiken Portugal, vara här i parlamentet idag för att diskutera den förestående utvidgningen av Schengenområdet.

För bara ett år sedan hängde det mörka moln över Europa och det fanns risk för en oerhört allvarlig politisk kris på grund av de tekniska problemen med att få den andra generationen av Schengens informationssystem (SIS) i drift 2007. Det hade inte bara varit en ohållbar uppvisning i EU:s tekniska oförmåga utan framförallt ett svårt nederlag för det europeiska idealet och ett bevis på institutionernas och medlemsstaternas brist på handlingskraft och kompetens att på obestämd tid skjuta upp infriandet av de rimliga förväntningarna på fri rörlighet för medborgare från de medlemsstater som anslöt sig till EU 2004. Vi hade kunnat ge dessa medborgare tusen förklaringar. Allt hade emellertid låtit som dåliga ursäkter och skulle ha inbjudit till en jakt på de skyldiga, vilket därmed hade förhindrat en praktisk lösning på problemet.

Som tur är valde vi en annan väg med aldrig tidigare skådad hastighet och sammanhållning. För det första hittade vi i Lissabon en lämplig teknisk lösning på den tekniska krisen.

SIS one4all var ett projekt som kom till på omkring 30 dagar och dess genomförbarhetsstudie granskades av ledande europeiska experter på ungefär samma korta tid. I december 2006 kunde rådet (rättsliga och inrikes frågor) ge klartecken för att inleda en process med en tidsplan för verksamheten som vore värd en europeisk version av filmen ”Mission Impossible” och med en minimal budget på drygt en halv miljon euro.

I mars var programvaran – en kopia av det portugisiska N.SIS (nationella SIS) – färdig och levererades till de nya projektpartnerna, som utlovat. C.SIS (centrala SIS) genomgick också en omfattande uppgradering, tack vare Republiken Frankrikes stora engagemang, som vi måste tacka dem för.

Det tyska ordförandeskapet drev igenom lämpliga rättsliga åtgärder vid precis rätt tidpunkt. Den 31 augusti lyckades vi fullborda installationen av programvaran och flytta över uppgifterna, vilket var en svår och komplicerad process. Nästa dag fick säkerhetsstyrkorna i de nya medlemsstaterna tillgång till de nya verktygen som de sedan började använda med stor framgång. Nu återstod bara att kontrollera om alla de andra åtgärderna som behövdes för att få ansluta sig till Schengenområdet hade antagits lika framgångsrikt, till exempel åtgärder för land- och sjögränser, polissamarbete, dataskydd och utfärdandet av visum. Som tur var hade de antagits. Förra veckan, den 8 november, fick rådet (rättsliga och inrikes frågor) reda på att de berörda medlemsstaterna hade visat att de var tillräckligt förberedda för att på ett tillfredsställande sätt tillämpa både de bestämmelser som inte handlade om SIS och de bestämmelser i Schengenregelverket som handlade om Schengens informationssystem.

Jag vill här i parlamentet tacka alla som har genomfört ändringar och gjort bedömningar de senaste månaderna.

Jag vill särskilt nämna de många experternas viktiga arbete under de besök som innebar att vi med all säkerhet kunde bekräfta de förändringar som åstadkommits på bara några månader.

Vid det som kommer att bli EU:s nya yttre gräns har vi nu bland den mest avancerade och moderna utrustning som finns, organisatoriska lösningar som förtjänar pris för innovation och lämpliga förfaranden för en mycket god brottsbekämpning. Detta kommer att kompletteras med särskilda polisinsatser, som redan avtalats på bilateral eller multilateral nivå, för att det ska bli större frihet men inte mindre säkerhet när kontrollerna har avskaffats.

Jag måste också betona att intresset för maximal insyn föranledde det portugisiska ordförandeskapet att vidta mycket framgångsrika åtgärder för att Europaparlamentet skulle få tillgång till den information som

härrör från den stora insatsen. Parlamentet kunde därför bekräfta att sammanfattningen av konsekvensanalysen, som vi också ville lägga fram som ett separat dokument, var mycket rigorös. Jag måste gratulera föredraganden, Carlos Coelho, till hans fasta beslutsamhet att hålla sig inom de fastställda tidsramarna och till ett utmärkt betänkande.

Det här är den metod som vi behöver använda för att möta de framtida utmaningarna med att på ett integrerat sätt inrätta och förvalta SIS II, VIS (Informationssystemet för viseringar) och nya informationssystem för resenärer som vice ordförande Franco Frattini nyligen tillkännagav. Ingen bör göra sig några illusioner eftersom den här typen av jätteprojekt antingen kan bli en stor framgång eller ett tungt misslyckande.

Framgång kan endast åstadkommas med starka maktstrukturer, beslutsamt ledarskap och mycket snäva tidsplaner.

Vi behöver inte något teknikombud utan snarare mycket hårt arbete i ett demokratiskt nätverk bestående av kommissionen, medlemsstaterna och Europaparlamentet, vilket det här fallet var ett föredömligt exempel på. Jag vill också officiellt tacka alla dem som bidrog till framgången. Det här är hemligheten bakom framgången med SIS one4all och enda sättet att spara resurser, skapa synergieffekter mellan projekt och framförallt att hålla tidsplanen.

Det finns bara ett krav som måste uppfyllas innan rådet kan fatta ett beslut, vilket är planerat till december 2007, om fullständig tillämpning av bestämmelserna i Schengenregelverket i de nya medlemsstaterna. Detta krav är er röst, Europaparlamentets röst. Jag hoppas att jag kan räkna med den och vara säker på den punkten, med tanke på det mycket positiva innehållet i det förslag till resolution som redan står på dagordningen.

Jag vill slutligen varmt tacka för Europaparlamentets beröm för ordförandeskapet och Republiken Portugal i detta förslag till resolution. För de män och kvinnor som de senaste månaderna har ägnat sig åt uppgiften att förbereda detta historiska beslut som en gång för alla kommer att begrava järnridån måste jag säga att vi inte bara var inspirerade av en önskan om seger eller en önskan om att undvika en allvarlig kris. Vi mobiliserade den bästa sakkunskapen i EU, vi drog nytta av det nya, digitala EU:s verktyg för att diskutera våra planer och problem och vi bildade ett fantastiskt nätverk av experter och en dygnetruntöppen helpdesk för att hitta lösningar. Allt detta kombinerades med ett nära och exempellöst samarbete mellan experter och politiker.

Ministrarna på området höll med jämna mellanrum särskilda sammanträden för att styra processen med kommissionens odelade stöd. Jag måste särskilt framhäva vice ordförande Franco Frattinis roll.

Vi glömmer heller aldrig att EU har sina parlamentariska representanter vars åsikt måste ha betydelse för det vi gör. Vi beaktade era rekommendationer och vi räknar med er närvaro vid minnesceremonierna för att fira den historiska utvidgningen av det europeiska området för fri rörlighet som kommer att äga rum den 21–22 november. Jag vill även tacka er, mina damer och herrar, för ert bidrag till detta historiska resultat.

Franco Frattini, kommissionens vice ordförande. − (EN) Herr talman! Först av allt vill jag gratulera alla medlemsstater till framgångarna med att göra det möjligt för medborgarna i Polen, Estland, Litauen, Lettland, Tjeckien, Slovenien, Ungern, Slovakien, Malta och de nuvarande Schengenländerna att äntligen fullt ut kunna dra fördel av den fria rörligheten för personer, som är en av Europeiska unionens pelare.

Detta är en verklig fördel för medborgarna i de medlemsstater som anslöt sig till EU 2004. Det kommer att göra det snabbare och lättare att resa. Det här visar alla medlemsstaterna i EU att europeiskt samarbete lönar sig. Skapandet av ett område utan inre gränskontroller är en fantastisk prestation, som saknar motstycke i historien. Från och med den 21 december kommer det att vara möjligt att resa från till exempel Iberiska halvön till de baltiska staterna och från Grekland till Finland utan gränskontroller. Det här symboliserar verkligen ett enat Europa och en grundläggande rättighet för alla EU:s medborgare.

Som ni vet är den här historiska bedriften ett resultat av mycket förberedelse. Det är inget lätt företag att ansluta sig till Schengenområdet. Det är en utmaning och vi måste hitta rätt balans mellan frihet och säkerhet.

Slopandet av de inre gränskontrollerna är även en fråga om förtroende mellan medlemsstaterna. Genom en inbördes utvärdering, Schengenutvärderingen, får medlemsstaterna förtroende för varandras förmåga att bevaka de yttre gränserna på alla de andras vägnar och utfärda visum som gäller för hela Schengenområdet.

Medlemsstaterna kommer även att förbättra polissamarbetet och säkerhetskontrollerna inom det utvidgade Schengenområdet för att förhindra att kriminella drar nytta av den fria rörligheten och får större möjlighet att begå brott. Allt detta skulle inte ha varit möjligt utan ekonomisk solidaritet. Schengenfaciliteten, som tillhandahåller nästan 1 miljard euro, har i synnerhet gjort det möjligt för de nya medlemsstaterna att klara av utmaningen att bygga upp en effektiv gränskontroll och bli fullvärdiga partner i Schengenområdet.

Jag vill även tacka föredraganden, Carlos Coelho, och Europaparlamentet för deras positiva stöd när det gäller att åstadkomma det här väsentliga resultatet. Sist men inte minst vill jag även gratulera det portugisiska ordförandeskapet. Jag vill personligen gratulera inrikesministrarna António Costa och Manuel Pereira till deras strategiska partnerskap och målmedvetenhet när det gäller att genomföra projektet med Schengens informationssystem, känt under namnet ”SIS One4All”. Vi har tillsammans med de före detta tyska och slovenska ordförandeskapen arbetat hårt för att stödja våra portugisiska kolleger, och vi har lyckats. Det visar vad vi kan åstadkomma om alla uppvisar ett odelat engagemang för ett komplicerat projekt. Arbetet är emellertid inte färdigt. Vårt slutgiltiga mål är att göra Schengens informationssystem II helt driftklart till december 2008. Vi måste återigen arbeta mycket hårt tillsammans.

Carlos Coelho, föredragande. – (PT) Herr talman, herr vice ordförande för kommissionen, herr rådsordförande, mina damer och herrar! Schengenområdet är en av de största framgångarna i den europeiska integrationens historia. Avskaffandet av de inre gränserna och genomförandet av åtskilliga ersättningsåtgärder, till exempel skärpta kontroller vid de yttre gränserna, polisiärt och rättsligt samarbete och inrättandet av Schengens informationssystem, är det bästa sättet att skapa förutsättningar för fri rörlighet.

I likhet med EU har Schengenområdet vuxit. Från att ha varit fem ursprungliga medlemsstater är vi nu 15, inklusive två länder som inte är medlemmar i gemenskapen, Island och Norge, samt Irland och Storbritannien som deltar i vissa delar. Vi står nu inför en historisk händelse, den största utvidgningen i Schengens historia.

Nio medlemsstater avskaffar samtidigt sina inre gränser: Tjeckien, Estland, Ungern, Lettland, Polen, Litauen, Slovenien, Slovakien och Malta. Det här är en händelse som har stor betydelse för Europa, för den fria rörligheten och för de nya medlemsstaterna och deras medborgare.

Jag måste börja med att välkomna och gratulera dem. Jag vill inte bara gratulera dem till anslutningen till Schengenområdet utan framförallt till deras systematiska och fast beslutsamma insats för att uppfylla alla kriterier i de stränga Schengenreglerna. I rapporterna från december 2006, som minister José Magalhães redan har nämnt, belystes olika problem som till stor del har övervunnits. Utvärderingsgrupperna bestod av experter från samtliga medlemsstater. De besökte gränser och konsulat och utarbetade uttömmande rapporter med faktauppgifter, bedömningar och rekommendationer. Många av dem krävde ytterligare åtgärder och uppföljningsbesök på grund av problem som fortfarande bestod i de allra flesta medlemsstater.

Jag vill gratulera utvärderingsgruppen, under ledning av dr Carlos Moreira, inte bara till det krävande arbete som den utförde på kort tid utan också till att den inte bara uppfyllde sina inspektionsuppgifter utan ofta även föreslog åtgärder och lösningar, vilket innebar att problemen kunde identifieras och lösas.

När det inte finns några inre gränser krävs det inte bara bättre kontroll vid de yttre gränserna och ett bra utbyte av information och uppgifter via Schengens informationssystem (SIS) utan framförallt ett ömsesidigt förtroende där alla noggrant måste följa de regler som antagits. Genom att garantera en effektiv kontroll vid våra gränser kan säkerheten för alla EU-medborgare garanteras. Säkerheten i Schengenområdet beror faktiskt på hur strikt och effektivt varje medlemsstat kontrollerar sina yttre gränser och även på hur bra och snabbt informationsutbytet sker via SIS. Svagheter eller brister i någon av dessa delar kan äventyra unionens säkerhet.

Därför måste de mindre problem som återstår lösas. Även om de inte utgör något hinder för att avskaffa de inre gränserna måste de fortfarande lösas. Därför ber Europaparlamentet i den politiska resolution som ska antas och som har undertecknats av fem politiska grupper att inom sex månader bli underrättad i detalj om alla pågående ärenden. Därför begär vi också att det inom två år görs en global utvärdering av hur Schengenområdet fungerar, som omfattar alla medlemsstater, både nya och gamla.

Slutligen vill jag tacka det portugisiska ordförandeskapet för dess engagemang och samarbetsvilja, särskilt den portugisiska regeringen och den portugisiske statssekreteraren, José Magalhães, som är här idag, och för den lösning som hittades i SIS one4all, som vice ordförande Franco Frattini redan har understrukit. Lösningen har inneburit att de nya medlemsstaterna kan ansluta sig till SIS. Om det inte hade inträffat, med tanke på förseningen med SIS II, hade det inte varit möjligt att utvidga Schengenområdet i år. Minister Magalhães! Jag är fullt medveten om ert stora personliga engagemang och jag vill även gratulera dr Eduarda Peixeiro som vi har mycket att tacka för den lösning som antagits.

Jag har två avslutande kommentarer. Den första riktar jag till kommissionen. Jag vill än en gång påminna den om att inrättandet av SIS II fortfarande är en prioriterad fråga för Europaparlamentet. Inte nödvändigtvis för att de nya medlemsstaterna ska få tillgång till systemet, för detta har lösts med hjälp av SIS one4all, utan framförallt för att det kommer att innebära en effektivare användning av uppgifter inom gemenskapen. Detta ökar därmed säkerheten, både genom införandet av biometriska uppgifter och genom det gemensamma varningssystemet. Min andra kommentar är till rådet. Jag beklagar att rådet i början av samrådsförfarandet

inte respekterade principen om skäligt samarbete med parlamentet, då det av säkerhetsskäl vägrade att överlämna experternas utvärderingsrapporter. Även om vi nådde en kompromiss för att tillfälligt lösa situationen måste vi hitta en långsiktig lösning. Det är absurt att neka parlamentet material som det behöver för att utöva sin lagstiftningsbehörighet.

Herr talman! Vi har tagit ytterligare ett steg mot europeisk integration. Det är upp till oss att se till att detta steg leder till mer frihet och större säkerhet.

József Szájer, för PPE-DE-gruppen. – (HU) Herr talman, mina damer och herrar! Jag välkomnar för gruppen för Europeiska folkpartiet (kristdemokrater) och Europademokrater införandet av Schengensystemet. Jag vill även ta tillfället i akt att på de nio nya medlemsstaternas vägnar tacka både det tyska och det portugisiska ordförandeskapet, rådet, kommissionen och särskilt Carlos Coelho för det enormt stora arbete som krävdes för att åstadkomma detta. Jag måste även nämna de nya medlemsstaternas insatser, eftersom deras arbete har gjort det möjligt att vara där vi är idag.

Den fria rörligheten för personer är en av de fyra friheterna i EU. Vi utvidgar nu denna bedrift, detta nya område för fri rörlighet, till att omfatta många miljoner nya EU-medborgare. Det här är allas vår gemensamma insats. Vi européer har skapat detta tillsammans och det bör vi vara stolta över.

Mina damer och herrar i parlamentet! Jag kommer från en stad på gränsen mellan Österrike och Ungern.

Under många årtionden skiljde en järnridå min stad, Sopron, från den närmaste omgivningen och från Österrike. Jag har tagit med en bit av denna järnridå till parlamentet – som så många gånger förut. Det var den här järnridån som gjorde det omöjligt att tillämpa frihet i Europa. Vid lanseringen av Schengensystemet avlägsnar vi de sista resterna av den. Den här järnbiten bör påminna oss om att vi för inte så länge sedan inte hade någon frihet och att vi aldrig bör låta någon ta friheten ifrån oss.

Med frihet kommer ansvar. De nya medlemsstaterna åtar sig ansvaret att noggrant skydda EU:s gemensamma yttre gränser, eftersom allas vår säkerhet är beroende av detta. Vi får inte heller låta det breda sociala skyddet undergrävas för den fria rörlighetens skull. Därför måste alla EU:s medborgare följa EU:s lagstiftning. Som kommissionsledamot Franco Frattini precis sa innebär den fria rörligheten inte fri brottslighet utan gränser.

Frihet får inte missbrukas, eftersom det äventyrar denna frihet och den fria rörligheten. Vi får inte heller låta vissa krafter återuppliva principen om kollektiv skuld, som väcker dåliga minnen, för att undergräva den fria rörligheten. Vi får inte låta brottslingar komma undan ostraffat. Därför vill jag än en gång tacka för att Schengensystemet kan utvidgas med dessa nio nya medlemsstater. Det är en historisk händelse.

Jan Marinus Wiersma, för PSE-gruppen. – (NL) Herr talman! Jag vill på min grupps vägnar också gratulera medborgarna i de nio nya medlemsstaterna till den present som det portugisiska ordförandeskapet kommer att ge dem den 21 och 22 december. Jag håller fullständigt med ministern och ordförandeskapet, som verkligen raserar de sista resterna av järnridån. Medborgarnas fria rörlighet utan inre gränser är mycket positiv och en av EU:s viktigaste friheter. Jag välkomnar att invånarna i de nio nya medlemsstaterna nu kommer att kunna dra nytta av den.

Schengenavtalet handlar dock om mer än att bara undanröja de inre gränserna. Det innebär också att dessa nya länder nu måste övervaka EU:s yttre gränser för alla de övriga medlemsstaternas bästa. Det är mycket viktigt att utvidgningen av Schengenområdet inte äventyrar vår säkerhet. Franco Frattini och ministern har båda sagt samma sak. Det är därför nödvändigt med effektiva och verkningsfulla gränskontroller.

Rådets och kommissionens bedömning visar att de nio länderna i princip redan är beredda att ta sig an uppgiften men att det skulle kunna göras förbättringar på ett antal områden, till exempel när det gäller bemanning och flygplatsinfrastruktur. Vi har blivit nyfikna på den utvärdering och övervakning som kommer att uppstå till följd av detta. Vi hoppas också att parlamentet snabbt kommer att informeras om detta.

Schengen handlar naturligtvis om mycket mer än gränskontroller. Det innebär större polisiärt och rättsligt samarbete mellan Schengenländerna. Det gläder oss att det portugisiska ordförandeskapet har hittat en lösning för de nio medlemsstaterna i form av ett slags SIS 1+, även om vi vidhåller att det så snart som möjligt måste göras framsteg med SIS II. Jag är nöjd med Franco Frattinis löfte om att det ska vara färdigt före december 2008 och vi kommer naturligtvis att se till att han håller löftet.

Vi inser att Bulgarien och Rumänien fortfarande måste vänta ett antal år men vi hoppas också att dessa länder med vår hjälp kommer att fortsätta att arbeta hårt så att de också kan ansluta sig till Schengenområdet om några år.

Detsamma gäller Cypern. Det är synd att det problem som har hållit landet tillbaka under så lång tid nu också hindrar det från att ansluta sig till Schengenområdet. Det är ett annat argument för att tillsammans arbeta

Detsamma gäller Cypern. Det är synd att det problem som har hållit landet tillbaka under så lång tid nu också hindrar det från att ansluta sig till Schengenområdet. Det är ett annat argument för att tillsammans arbeta

In document TISDAGEN DEN 13 NOVEMBER 2007 (Page 51-61)