• No results found

Regler för och finansiering av politiska partier på europeisk nivå (debatt)

In document TISDAGEN DEN 13 NOVEMBER 2007 (Page 75-83)

ORDFÖRANDESKAP: KRATSA-TSAGAROPOULOU Vice talman

17. Regler för och finansiering av politiska partier på europeisk nivå (debatt)

Talmannen. – Nästa punkt på föredragningslistan är ett betänkande (A6-0412/2007) av Jo Leinen för utskottet för konstitutionella frågor om regler för och finansiering av politiska partier på europeisk nivå [KOM(2007)0634 – C6-0202/2007 – 2007/0130(COD)].

Manuel Lobo Antunes, rådets tjänstgörande ordförande. − (PT) Fru talman, herr kommissionsledamot, mina damer och herrar! Som ni vet la kommissionen den 27 juni i år fram ett förslag som bygger på artikel 191 i EG-fördraget och syftar till att förbättra och anpassa förordning (EG) nr 2004/2003 om regler för och finansiering av politiska partier på europeisk nivå.

Det förslaget följdes av en rapport i vilken tillämpningen av förordningen utvärderades. Europaparlamentet antog en resolution om denna den 23 mars 2006. I kommissionens förslag införs ett nytt element: möjligheten att finansiera europeiska politiska stiftelser, med tanke på att dessa spelar en viktig roll för att underbygga och främja de politiska partiernas aktiviteter och mål på europeisk nivå.

Eftersom de politiska stiftelserna är nära förknippade med de europeiska politiska partierna föreslås det att de ska skicka in sina ansökningar om finansiering genom det politiska parti på europeisk nivå som de har kopplingar till, på samma rättsliga grund som för finansieringen av dessa, med andra ord enligt artikel 191 i EG-fördraget.

Jag vet att de politiska partier som är företrädda här i kammaren håller på att bilda eller redan har bildat stiftelser på europeisk nivå. Rådet är positivt inställt till möjligheten att ge ekonomiskt stöd från gemenskapen till dessa stiftelsers verksamhet med mycket tydliga regler, som bland annat möjliggör att det görs en klar åtskillnad mellan partiernas åtgärdsområden. Dessa måste vara kompletterande och inte överlappande.

Det andra huvudsyftet i kommissionens förslag är att se över de finansiella bestämmelser som styr finansieringen av politiska partier på europeisk nivå mot bakgrund av de erfarenheter som har gjorts under mellantiden. I det syftet föreslår kommissionen bland andra åtgärder två avsteg från regeln om icke-vinst i artikel 109 i budgetförordningen. Den första är en möjlighet att överföra upp till 25 procent av den årliga totala inkomsten från ett år till det första kvartalet nästa år, för att partierna bättre ska kunna klara förändrade politiska omständigheter och prioriteringar. Den andra åtgärden syftar till att politiska partier på europeisk nivå ska kunna bygga upp ekonomiska reserver genom att spara inkomster som genereras av partierna själva utöver en ny reducerad miniminivå för samfinansiering på 15 %.

Jag måste också framhålla att det föreslås att man klart ska slå fast att anslag ur EU:s budget även kan användas för att finansiera kampanjer som bedrivs av de politiska partierna på europeisk nivå i samband med val till Europaparlamentet, så länge det inte är frågan om en direkt eller indirekt finansiering av nationella politiska partier eller av deras kandidater.

I rådet tog inledningsvis gruppen för allmänna frågor ställning till förslaget tre gånger, i september och oktober i år, och det togs överlag emot positivt av delegationerna. En del delegationer var dock oroade över den föreslagna rättsliga grunden och avstegen från budgetdisciplinen.

Rådets juridiska avdelning ombads yttra sig om dessa frågor. Denna ansåg att avvikelserna från icke-vinstregeln i artikel 109.2 i rådets förordning nr 1605/2002 bara kunde fastställas i en separat förordning baserad på artikel 279 i EG-fördraget och som syftade till att införa dessa undantag i budgetförordningen genom att ändra denna. Detta yttrande ledde till att förslaget delades upp i två rättshandlingar och till samråd med Europaparlamentet och Europeiska revisionsrätten.

Den 17 oktober 2007, således nyligen, diskuterade Coreper II för första gången en kompromisstext som det portugisiska ordförandeskapet lagt fram samt yttrandet från rådets juridiska avdelning. En vecka senare, den 24 oktober 2007, kom Coreper II fram till en överenskommelse på två punkter: för det första att dela upp förslaget i två rättshandlingar, en förordning som bygger på artikel 279 i EG-fördraget och innehåller bestämmelser om ändring av budgetförordningen och en förordning med de övriga bestämmelserna i förslaget baserad på artikel 191 i EG-fördraget, och för det andra att samråda med Europaparlamentet och Europeiska revisionsrätten om ändring av artikel 109 i förordning nr 1605/2002 i enlighet med artikel 279 i EG-fördraget. Detta samråd ägde rum omedelbart.

De två kompromisstexter som blev resultatet av uppdelningen behandlades av gruppen för allmänna frågor den 9 november 2007, alldeles nyligen alltså. Det gläder mig mycket att efter detta kunna meddela att gruppen för allmänna frågor, som träffades i fredags, har bekräftat att det finns en bred samsyn i de nationella delegationerna om de frågor som omfattas av de båda förordningar som uppdelningen resulterade i.

I huvudsak skulle jag säga att det inte finns någon oenighet av betydelse mellan de tre institutionerna.

Kommissionen, parlamentet och rådet är överens om huvuddragen när det gäller europeiska politiska stiftelser och ändringen av de bestämmelser som styr hur europeiska politiska partier fungerar. Frågan om den rättsliga grunden var, och är, enbart en juridisk fråga och rådet hade och har inte för avsikt att förhindra en överenskommelse mellan de tre institutionerna.

På rådets vägnar kan jag bekräfta att vi vill att de två förordningar som uppdelningen ledde till ska antas i slutet av året så att de kan träda i kraft den 1 januari 2008. Därför föreslår jag att parlamentet skjuter upp den omröstning om sitt yttrande som är planerad att hållas den här veckan så att vi, genom lämpliga kontakter, kan komma överens vid första behandlingen på grundval av artikel 191 i EG-fördraget, enligt medbeslutandeförfarandet.

I så fall bör parlamentets yttrande om ändringen av budgetförordningen antas så snart som möjligt. Vi har också bett revisionsrätten att agera skyndsamt. Vi har inte så mycket tid på oss, men vi anser att det finns tillräckligt med tid för att anta de två förordningarna på de villkor som parlamentet, kommissionen och rådet har ställt upp.

Margot Wallström, kommissionens vice ordförande. – (EN) Fru talman! Under perioden av eftertanke lärde vi oss att det finns tydliga krav på och goda möjligheter till åtgärder för att stärka och utveckla den politiska dialogen. Jag har alltid sagt att om vi vill skapa en europeisk offentlig sektor måste vi även skapa mer av en europeisk politisk kultur, och just den frågan är en förutsättning för detta.

Naturligtvis finns det inte någon mirakellösning för att överbrygga klyftan mellan EU-politiken och medborgarna. Det finns inte heller något enkelt sätt att tillgodose medborgarnas demokratiska ambitioner och deras önskan om att delta mer aktivt. Dessa ambitioner måste främjas genom en lång rad olika initiativ med det gemensamma målet att se till att så många medborgare som möjligt medverkar, inte minst ungdomar, och jag skulle även vilja säga kvinnor, i det demokratiska livet i EU.

De europeiska politiska partiernas verksamhet och inrättandet av europeiska politiska stiftelser är en väsentlig del när det gäller att inrätta den här riktigt europeiska offentliga sektorn, där olika åsikter kan ställas mot varandra och medborgarna bättre kan förstå de utmaningar som står på spel och göra medvetna val. Den politiska debatten och politiska strider är en del av demokratin och vi hoppas att det här även kommer att bidra till att öka valdeltagandet i Europaparlamentsvalet.

Glädjande nog har kommissionen och parlamentet redan kommit överens om den frågan. Kommissionen kunde ge ett snabbt svar på parlamentets begäran och vårt förslag fick även ett starkt stöd av parlamentets utskott för konstitutionella frågor.

Den 25 oktober förklarade jag här i kammaren att jag befarade att de ständiga representanternas kommitté hade beslutat sig för att slå in på en annan väg än kommissionens och parlamentets. Denna oro delades av vissa ledamöter, däribland talmannen Hans-Gert Pöttering och Jo Leinen. Jag uttryckte även min förhoppning om att rådets, parlamentets och kommissionens viktigaste mål skulle förbli detsamma, nämligen att få alla väsentliga punkter i vårt förslag godkända innan årets slut.

Tre veckor senare, och efter att ha hört vad ordförandeskapet sa, kan jag bara välkomna den senaste utvecklingen och uttrycka min belåtenhet över att vi är inne på samma spår igen. Rådet har lyssnat och i fredags bekräftade arbetsgruppen enhälligt alla väsentliga punkter i vårt förslag. Det innebär att vi kan gå vidare nu. Även om rådets överenskommelse är ett viktigt framsteg och en mycket glad nyhet har vi ännu inte nått slutet av processen. Vi måste slå fast detaljerna så att förordningen snabbt kan antas och träda i kraft.

Även om en delning av förslaget i slutändan inte påverkar innehållet så medför det ett separat, mer komplicerat lagstiftningsförfarande och ett yttrande från revisionsrätten, som jag hoppas kommer att överlämnas i tid.

Tidsschemat är mycket pressat och innebär en stor utmaning.

Jag vill tacka Jo Leinen för hans hängivna arbete med betänkandet och alla andra ledamöter som har deltagit i arbetet. Jag vill även tacka talmannen Hans-Gert Pöttering, talmanskonferensen och de politiska grupperna, som har spelat en viktig roll när det gäller att lägga grunden för en överenskommelse i frågan. Fru talman, rådets ordförande, herr Leinen,

(EN) Tillsammans kan vi göra framsteg.

Jo Leinen, föredragande. – (DE) Fru talman! Fru vice ordförande i kommissionen, herr rådsordförande, kära kolleger, mina damer och herrar! Det nya Lissabonfördraget är den vägledande visionen för parlamentarisk demokrati på EU-nivå. För att få parlamentarisk demokrati behöver man ha politiska partier. Politiska partier som representerar samhällets intressen och som erbjuder medborgarna en mängd olika kandidater och manifest att välja bland i valen. I alla våra 27 medlemsstater har vi partier som kandiderar för de nationella valen; vad vi nu behöver göra är att göra det möjligt för dessa europeiska partier att utföra sitt demokratiska arbete även på europeisk nivå.

Vi vill säkerställa att det även före valet till Europaparlamentet finns en rad verksamma partigrupper som våra medborgare kan välja bland och som kan mobilisera väljarna och tala om för väljarna åt vilket håll de tänker leda dem. Vi vill att medborgarna ska kunna vara med och bestämma om det Europa som de röstar på och att de ska ha verkliga valmöjligheter. Den första förordningen om stadgar för och finansiering av europeiska politiska partier som vi antog 2004, var en stor framgång. Vi har nu tio partigrupper som har registrerat sig, och det visar på bredden i det politiska spektrumet inom EU. Den här översynen av förordningen är tänkt att ingjuta lite flexibilitet i dessa demokratiska strukturer och på samma gång utvidga dem.

I de flesta av våra länder har vi inte bara politiska partier utan också politiska stiftelser. De är strukturer för djupare analyser av sociala strömningar, och de är också ett forum för debatt som sträcker sig bortom partitillhörighet. Dessa stiftelser har i många länder visat vad de går för. De gör ett bra jobb så därför är det ännu viktigare att skapa en möjlighet till att hålla denna debatt, detta samtal, om EU även på europeisk nivå, tvärsöver de nationella gränserna. Därför välkomnar jag att detta instrument, som är ett komplement till de politiska partierna, också har fått rådets välsignelse.

Mina damer och herrar, inget partis politiska program är uppbyggt kring budgetåret. Det reagerar på händelser inom politiken och därför måste politiska partier behandlas på ett annat sätt än andra sammanslutningar.

Det är det som är syftet med denna nya förordning: att ingjuta lite flexibilitet i den ekonomiska förvaltningen.

Vi har tre mål: för det första vill vi ha en möjlighet att utöka budgetåret med tre månader på utgiftssidan för att möjliggöra för partierna att reagera på politiska händelser. För det andra så vill vi inte att partierna ska behöva spendera alla sina pengar i slutet av året. Vi vill att de ska kunna använda sina egna resurser, bidrag från medlemmar och gåvor för att kunna samla ihop pengar i reserv som kan användas vid större politiska tilldragelser och naturligtvis särskilt vid valet till Europaparlamentet.

Slutligen behöver vi, särskilt för att hjälpa de mindre partigrupperna, men också för att få i gång de europeiska politiska stiftelserna, olika slags åtgärder för proportionerna mellan bidrag och egna resurser. I den nya förordningen räknar vi med att fastställa egna resurser till 15 procent och bidrag till 85 procent.

Mina damer och herrar, rådet har beslutat att dela upp den rättsliga grunden. Vi argumenterade för att det inte var nödvändigt. Tyvärr kommer detta att resultera i sämre öppenhet, därför att medborgarna nu måste titta på två ställen för att hitta den rättsliga grunden för den här nya förordningen. Vi vill emellertid inte dra ut på meningsskiljaktigheterna i rättsliga frågor. Det skulle bara dra ut på processen och ta uppmärksamheten från det verkliga målet i denna förordning. I de europeiska partiernas intresse och med tanke på deras förberedelser inför den europeiska valkampanjen 2009, borde vi koncentrera oss på sakfrågor och avsluta det här ärendet före årets slut. Jag är mycket nöjd över att höra att det råder en bred enighet om kärnan i denna förordning. Jag anser att vi nu bör göra allt vi kan för att slutföra den här viktiga lagstiftningen under det portugisiska ordförandeskapet, så att vi har en rättslig grund för politiska stiftelser och en flexiblare ekonomisk förvaltning inför budgetåret 2008. Som vi föreslog från början i utskottet för konstitutionella frågor, kommer det att krävas övergångsbestämmelser för detta från rådet.

Fru vice ordförande i kommissionen! Jag vill å kommissionens vägnar tacka er för att ha tagit initiativet. Jag vill också tacka det portugisiska ordförandeskapet för dess äkta engagemang i den här frågan och António Manuel Leitão Borges, som jag arbetade mycket med. Jag vill också tacka budgetutskottet och utskottet för budgetkontroll, Catherine Guy-Quint och Véronique Mathieu, för deras värdefulla insats i sina betänkanden som inför mer öppenhet och mer kontroll över fördelningen av dessa resurser. Vi är på god väg och jag hoppas att vi kommer att nå ett resultat innan årets slut.

Véronique Mathieu, föredragande av yttrandet från budgetkontrollutskottet. – (FR) Fru talman, herr minister, herr kommissionsledamot, mina damer och herrar! När jag framförde min åsikt om budgetkontroll betonade jag de fyra behov som jag anser är viktigast: förbättra kontrollmekanismerna och därigenom öka intern- och externrevisorernas befogenheter och utanordnarens befogenheter, upprätta ett kompletterande kontrollförfarande, göra en tydlig åtskillnad mellan de politiska partiernas och stiftelsernas ekonomiska resurser och slutligen förtydliga reglerna för finansiering av valkampanjer inför valet till Europaparlamentet.

Jag är glad över att rådet godkänner den omtalade 25-procentsregeln som Ingeborg Gräßle föreslog förra året och som rådet förkastade. Vi förstår till fullo att överenskommelsen från i år innehöll ett starkt inskränkande inslag som står i samband med detta betänkande.

En viss tvekan vad gäller den rättsliga grunden för betänkandet får oss emellertid att tvivla på resultatet av omröstningen vid slutet av detta sammanträde vilket är beklagligt.

Det gick mycket snabbt för parlamentet att utarbeta detta betänkande och att avge yttranden. Det vore synd ifall rådets beslut att dela betänkandet i två delar skulle innebära att vi förlorar tid. Vi skulle därför vilja se att det antas snabbt före årets slut. Tack.

Ingo Friedrich, för PPE-DE-gruppen. – (DE) Fru talman! Först av allt vill jag gratulera och tacka föredraganden Jo Leinen för ett utmärkt arbete. Detta betänkande kan jag och min grupp stödja helt, även ändringsförslagen.

Betänkandet förvandlar politiska partier på EU-nivå och de nya politiska stiftelserna till effektiva instrument för att höja EU-medborgarnas delaktighet och stärka EU:s demokratiska legitimitet.

Folkomröstningen i Frankrike och i Nederländerna visade att det är viktigt att bygga upp medborgarnas förtroende igen, också via de politiska partierna och stiftelserna. Det stämmer också att de finansiella reglerna måste anpassas till de politiska partiernas snabbt föränderliga behov. Öppenheten måste naturligtvis också värnas. Därför kommer Europaparlamentet att informera på webbplatsen om stöd som utbetalas till partier och stiftelser varje budgetår.

En annan bra nyhet är att de politiska partiernas roll i samband med valet till Europaparlamentet äntligen är erkänd. Bara om de aktivt deltar i valen till Europaparlamentet kan Europas politiska partier bli verkliga deltagare i EU-staten och bidra till uppkomsten av en europeisk medvetenhet för att på så sätt övervinna det demokratiska underskottet.

En annan viktig nyhet är främjandet av politiska stiftelser. Deras politiska informations- och utbildningsarbete kompletterar de politiska partiernas arbete. Dessa politiska stiftelser spelar en särskild roll genom att fördjupa utbildningsprocessen och förstärka kunskaperna om EU och därigenom minska avståndet mellan medborgarna och EU.

Jag är övertygad om att stiftelserna kan höja medborgarnas aktiva deltagande i det europeiska politiska livet, och de också kan spela en viktig roll i fostran av morgondagens politiker. Rådets formalistiska tänkande är ganska svårt att förstå men som Helmut Kohl alltid sa, det viktigaste är resultatet. Därför är jag för detta betänkande och jag vill tacka alla inblandade för deras engagemang och samarbete.

Richard Corbett, för PSE-gruppen. – (EN) Fru talman! Min grupp stöder förslaget och anser att det innehåller en rad praktiska justeringar av den nuvarande lagstiftningen och att det faktiskt är lämpligt att de europeiska politiska partierna genom sina stiftelser bland annat kan göra efterforskningar och överföra pengar från ett år till nästa och så vidare.

Vi hade en fråga om den rättsliga grunden. Parlamentet och kommissionen höll med oss, medan rådet inte höll med oss i den frågan. Innehållet är dock viktigare än den rättsliga grunden och jag vågar till och med säga att det är bättre att ha rättssäkerhet än att frågan senare får problem i domstolarna. Vi är således glada över det och skjuter gärna upp omröstningen för att försöka få till stånd en överenskommelse med rådet vid första behandlingen.

Jag vill dock tillägga att de europeiska politiska partierna är viktiga, av de skäl som föredraganden själv anförde, eftersom de är ett uttryck för de politiska val som vi står inför som europeisk union. Medierna fokuserar alltför ofta också bara på rådet, särskilt Europeiska rådet, som om det vore ett slags gladiatorkamp mellan länder. Vann Storbritannien eller Frankrike idag? Gjorde tyskarna en uppgörelse med italienarna?

När samma ämnen hamnar hos parlamentet ser man dock sällan att alla ledamöter från ett land röstar på ett sätt och alla ledamöter från ett annat land röstar på ett annat sätt, eftersom vi gör politiska val – fattar politiska beslut. Vill vi ha högre miljönormer men till högre kostnader, eller inte? Det kommer att finnas personer i alla länder på båda sidor i frågan, och detsamma gäller för de flesta val vi står inför. Politiska grupper och politiska partier visar att vi gör politiska val och fattar politiska beslut i vår union. Det är inte en kamp mellan olika nationella ståndpunkter.

Därför behöver de politiska partierna stöd i sitt arbete. Det kommer att hjälpa medborgarna att få grepp om den typ av frågor som vi arbetar med och som kommer att få vår union att fungera bättre.

Andrew Duff, för ALDE-gruppen. – (EN) Fru talman! Jag vill tacka rådets ordförandeskap för dess framsteg när det gäller att få till stånd en överenskommelse vid första behandlingen. Jag är övertygad om att revisionsrätten kommer att sätta fart med oväntad iver för att lägga fram sitt yttrande för oss.

Kreativa politiska idéer är en nödvändig ingrediens i en pluralistisk, livfull parlamentarisk demokrati. Den föreslagna åtgärden för att inrätta partipolitiska stiftelser kommer att uppmuntra och stimulera till detta.

Den kommer att stimulera partipolitiken att växa på EU-nivå, ge gryende europeiska politiska partier ökat självförtroende och uppmuntra dem att ge sig in i kampanjer på ett målmedvetet sätt.

Jag måste säga att vi har undvikit att ta itu med problemet med politiska partier i flera år, eftersom de

Jag måste säga att vi har undvikit att ta itu med problemet med politiska partier i flera år, eftersom de

In document TISDAGEN DEN 13 NOVEMBER 2007 (Page 75-83)