R ESULTAT OCH TEORI

Operationsplanering som en del av militär ledning beskrivs inom forskningen som en beslutsprocess. Resultatet av denna studie visa tydligt att svenska taktiska chefer ser denna beslutsprocess i en kontext som präglas av krigets natur, i linje med NDM (Lipshitz et al. 2001, s.332). I studien framkommer vid flera tillfällen att officerare sätter högre prioritet på snabba och enkla beslut framför för en noggrann urvalsprocess. Detta kan relateras till Kleins (1993, s.140, 146) principer att en beslutsmodell som skall omhänderta en dynamisk beslutsmiljö snarar behöver skapa ett beslut som är ”tillräckligt bra” än ett optimalt beslut. Officerarens syn på tidsperspektivs relativism, undvika obefogad samordning, skapa enkelhet och handlingsutrymme är exempel på hur beslutsmiljön påverkar synen på kvalitet i operationsplanering. En plan som vilar tyngre på tydlighet och inriktning än på samordning och koordinering har större chans att överleva den dynamiska och föränderliga omgivning NDM ser som naturlig. Rasmussen et al. (2009, s.245–246) menar att kvalitet i planering är kulturellt betingat. I studien som Rasmussen et al. genomförde förordade de brittiska officerarna samma typ av öppenhet i planen som de svenska officerarna påtalar i denna studie, medan de amerikanska officerarna i stället förknippade en noggrann, systematisk och detaljerad plan med kvalitet. Orsaken till denna olikhet menar Rasmussen återfinns i de två ländernas kultur. Storbritannien har historiskt haft en syn som utgår från att en plan kommer haverera och att det är chefernas roll att agera i detta, medan USA haft en stark tilltro till högteknologiska system som genom synkronisering och koordinering skapar framgång. I denna studie återfinns det svenska förhållningssättet till en mer öppen plan i Försvarsmaktens starka band till uppdragstaktiken.

Breton & Rousseau (2007, s.244–245) beskriver utmaningar med beslutsfattning i team (TDM) och menar att en större vikt behöver läggas vid gemensam förståelse jämfört med individuell beslutsfattning. Denna studie belyser detta behov på olika sätt vilket återspeglas i inom Inriktning, Känsla och Kommunikation. Studien menar dock att den gemensamma förståelsen inte endast behöver finnas inom besluts-teamet utan även mellan chefer på olika nivåer vilket

Sida 51 (63) ligger mer i linje med vad Klein et al. (2010, s.305) benämner som team sensemaking. Team sensemaking är en makrokognitiv funktion som bygger gemensam förståelse för aktuell situation och en gemensam bild av framtida utveckling. I denna studie beskrivs detta som förståelse, främst knutet till kommunikation, men är också beroende av andra delar av operationsplaneringen.

En annan form av förståelse återspeglas i Thunholm et al. (2010, s.38) studie av en brigadstab, där stabens produkter värderades ur ett tydligt mottagarperspektiv. Att både omfång och innehåll var anpassat efter mottagarens behov nyttjades i studien som ett subjektivt kvalitetsmått. Ett mottagarperspektiv på kvalitet i denna studie har inte på samma sätt förknippats med den skrivna orderprodukten, men återfinns i flera teman med ett mer pragmatiskt motiv. Att inte överarbeta en order med information och detaljer som återkommer i temat tid och samordning är exempel på ett mottagarorienterat synsätt.

Hur effekt och kvalitet skall värderas och mätas i operationsplanering är en fråga som är intressant i relation denna studie. Robert (1991, s.22) menar att detta är ett avgörande steg i forskningen för militär beslutsfattning. Frågan om kvalitetsmätning i sin helhet faller dock utanför avgränsningarna för denna studie, men har samtidigt diskuterats av respondenter under intervjuer. Salas et al (1993 s.94) menar att det är lätt att enbart värdera resultatet eller produkten av ett team-arbete, men att processen är lika viktig för att skapa förståelse för resultatet. Detta perspektiv återspeglas av respondenterna som återkommande påtalar rollen som den kollektiva processen i operationsplanering har för att utveckla en kvalitativ produkt.

Respondenterna menar även att den gemensamma lärprocess genererar kunskap som inte direkt återspeglas i orderprodukten, men skapar en kognitiv beredskap hos chefer och stab vilket är avgörande för ett dynamisk genomförande. En samstämmighet finns att den kollektiva processen skall ske i en atmosfär där kritik och idéer välkomnas för att öka kvaliteten. Här nämns återigen planeringens spelmoment som ett forum för mer fritt och kritiskt tänkande.

Widén och Ångström (2016, s.206–207) uppmärksammar problematiken med att värdera och mäta militära styrdokument i form av doktriner ur ett rationalistiskt perspektiv. Widén och Ångström menar att genom att betrakta styrdokument mer som en vägledning kan emotionella mått så som tilltro, legitimitet och känsla av gemenskap nyttjas. På liknande sätt har respondenter i denna studie fört resonemang som återspeglats i temat Känsla, där en tro på operationsplanens genomförbarhet och nödvändighet skapar gemensamt engagemang och övertygelse.

Sida 52 (63) 5.2.1. THUNHOLMS KVALITETSKRITERIER

Studiens syfte är inte att pröva Thunholms kvalitetskriterier, men det finns dock en ambition att berika befintlig vetenskap i ämnet. Därför förs i detta kapitel en diskussion om studiens resultat i relation till Thunholms teori.

Studien har visat en överensstämmelse med flera av de kvalitetskriterier som återfinns i Thunholms teori från 2003. I vissa fall finns en nyansskillnad i hur Thunholm beskriver kriteriet och hur respondenterna ser på det, och i några fall divergerar uppfattningen om kriteriers relevans för operationsplanering. Utöver teorins kvalitetskriterier beskriver respondenterna ytterligare kvalitetskriterier som anses relevanta för kvalitet i operationsplanering.

Enligt Thunholm utgör tid som behövs för att fatta beslut ett viktigt kriterium för kvalitet i operationsplanering. I detta kriterium ligger en relativ tidmätning där den sida som kan hålla ett högre tempo i sin egen beslutsprocess än sin motståndare vinner stora fördelar i kriget (Thunholm 2003, Studie 5 s.4). Detta kvalitetskriterium har stor samstämmighet med respondenternas uppfattning i denna studie, där vikten av en snabb och tidseffektiv planeringsprocess är en tongivande aspekt i empirin. Kriteriets relevans som kvalitetsindikator styrks också i studien genom frekvensen och vilken vikt den tillskrivs av respondenterna. En utveckling av Thunholms kriterium är synen på tiden relaterat till underställdas behov av planering och förberedelser. Detta kan ses som en del av att förbandet i sin helhet agerar snabbare än motståndaren, men kan också ses som en intern tidfördelning som skapar kvalitet.

Ytterligare en aspekt som respondenterna lyfte fram är ett visst mått av tidspress påverkar operationsplanering positivt. Tidspressen ses som en katalysator som tvingar planerande stab att hålla fokus på väsentligheter och motverkar att planen blir för detaljerad och omfattande.

Detta är en aspekt som inte berörs i Thunholms teori.

Nästa kriterium i Thunholms teori är Tydlighet i formulering av vision, vilket Thunholm menar är en förutsättning för att organisationen skall kunna koordinera och ta initiativ vid oförutsedda händelser eller kommunikationsbortfall. Respondenterna i studien påtalar återkommande vikten av operationsplanens inriktande delar. Denna syn relateras till Försvarsmaktens ledningsfilosofi, uppdragstaktik, där långtgående mandat tilldelas chefer som förväntas ta initiativ som bär mot uppdragets avsikt (Försvarsmakten 2016b, s.67f). I likhet med Thunholm ger respondenterna de inriktande delarna två syften: att möjliggöra initiativ och att möjliggöra

Sida 53 (63) koordinering. Respondenterna har i vissa fall utvecklat resonemanget och menar att inriktning även har en viktig roll i planeringsprocessen för att skapa möjlighet till initiativ och koordinering i planeringsarbetet. Denna inriktning kan vara helt kopplad till pågående planering och behöver nödvändigtvis inte vara samma som de visioner som knyter samman den övergripande planen. Respondenterna uppger dock att viktigaste syftet med operationsplanens inriktande delar det är att möjliggöra initiativ och koordination i genomförandet, i likhet med Thunholms teori. Thunholm antyder även att kriteriet har en kommunikativ aspekt men lägger fokus i teorin på den inriktande nyttan med visionen. I studien har kommunikation behandlats som ett separat tema. Studien har sammantaget visat stor samstämmighet med teorins andra kriterium, tydlighet i formulering av vision, och dess relevans för operationsplanering.

Teorins tredje kriterium beskrivs som uppfattningen om trovärdighet, utförande och nödvändighet. Thunholm (2003, Studie 5 s.5) sammanfattar kriteriet som att ett beslut måste

”kännas rätt” för såväl chefen själv som för stab och underställda. Även respondenterna påtalar att känslan för planen är central, och diskuterar detta utifrån tre olika teman: tilltro, övertygelse och inspirera och engagera. De tre rubrikerna anknyter till Thunholms tre utgångspunkter (trovärdighet, genomförbarhet och nödvändighet), men har i analysen fått en annan inbördes logik. Respondenterna menar att det i grunden måste finnas en tro på planens genomförbarhet och lämplighet. I nästa steg måste uppgiften och planen kännas rättfärdigad och nödvändig. Är planen utformad på ett sådant sätt att den engagerar och inspirerar chefer och underställda kommer den att fungera som en styrkemultiplikator. Här har studien stor överrensstämmelse med teorin där Thunholm menar att den viktigaste indikatorn för framgång är att planen inspirerar och enar styrkorna. Thunholm lyfter även att snabba, oväntade och djärva beslut kan bidra till inspiration och självförtroende, något som inte berörs av respondenterna. En tänkbar förklaring kan vara att studien gjort en tydlig avgränsning att enbart avhandla planering, och snabba beslut snarar kan knytas till genomförande och stridsledning.

Thunholm lyfter fram vikten av att agera oväntat och överraska sin motståndare, och sätter därav Graden av originalitet i planen som ett kvalitetskriterium. Thunholm (2003, Studie 5 s.3). menar att detta är särskilt viktigt för en sida som är resursmässigt och uthållighetsmässigt underlägsen sin motståndare I studien bejakas principer om överraskning och oväntat uppträdande som taktiska instrument, men beskrivs inte av respondenterna som kvalitetskriterium i operationsplanering. Ett av de argumenten som lyfts fram som en svårighet

Sida 54 (63) med att planera överraskning är svenska arméns resursbrist. Att agera oväntat härleds snarar till genomförandet än till planeringsprocessen av respondenterna. I frågan av huruvida graden av originalitet är ett relevant kvalitetskriterium framträder studiens första tydliga avvikelse från teorin.

Grad av koordination och systemintegration utgör det femte kvalitetskriteriet i teorin. Den bakomliggande teorin till analystemat är ganska fåordigt beskriven av Thunholm och utgår ensidigt från principen om kraftsamling (Thunholm 2003, Studie 5 s.5). Kraftsamling är en av krigföringsprinciperna och bygger på att en koncentrering av resurser i tid och rum för att skapa en lokal överlägsenhet och nå ett avgörande (Försvarsmakten 2013, s.57). Studien påvisar koordinationen och samordningens centrala roll i operationsplanering, men gör en vidare tolkning än vad Thunholms teori beskriver. Samordning relateras inte enbart till kraftsamling utan tillskrivs betydelse oaktat taktisk krigföringsprincip. Respondenterna resonerar i termer av taktisk samordning och koordination, där även samordning av olika funktioner kopplas till kvalitet. Studien och teorin gör på denna punkt lite olika tolkning om vad som anses bygga kvalitet i relation till koordination och samordning. Relevansen av kvalitetskriteriet stärks dock genom att analystemat samordning var ett av de områden som diskuterats flitigast av respondenterna. Relaterat till koordination fördes omfattande diskussioner om intern koordination och intern samstämmighet vilket gav upphov till ett eget analystema.

Thunholms sista kvalitetskriterium är utnyttjande av tidigare krigserfarenhet. Thunholm menar att huruvida tidigare krigserfarenheter omhändertas i operationsplanering eller ej utgör ett kvalitetsmått. Respondenterna i studien gör inte samma koppling mellan tidigare krigserfarenheter och kvalitet i beslutsfattning. I studien diskuteras erfarenhet mer som en individuell faktor har en positiv påverkan samt att graden av samträning skapar rutin. Här framträder studiens andra tydliga avvikelse från teorin.

Sammantaget kan sägas att fyra av sex kvalitetskriterier upplevs som högst relevanta utifrån respondenternas diskussioner om kvalitet i operationsplanering. Två av Thunholms kriterier framträder inte som centrala kriterier utifrån respondenternas utsagor. Orsaken till denna divergens går inte utläsa i empirin.

Sida 55 (63)