Mj Jesper Sparre HOP Handledare Antal ord: Dr. Markus Göransson Beteckning Kurskod. Självständigt arbete mastersuppsats, krigsvetenskap

Sida 1 (63) Självständigt arbete (30 hp)

Författare Program/Kurs

Mj Jesper Sparre HOP 20-22

Handledare Antal ord: 19995

Dr. Markus Göransson Beteckning Kurskod

Självständigt arbete

mastersuppsats, krigsvetenskap

2HO013

Vad är en bra plan?

Kvalitetsindikatorer i operationsplanering

Sammanfattning:

Hur kan en militär plan bedömas vara bra eller inte? Finns det generella indikatorer som påvisar att en plan håller en viss kvalitet eller är detta helt knutet till uppgiften och kontexten? Ett sätt att mäta kvalitet kan vara att vänta tills efter genomförandet, men även då kan det vara svårt att härleda vilken inverkan planen haft på utgången. Detta kan också vara en mycket kostsam och ineffektiv metod för att värdera en plan.

Denna studie undersöker hur kvalitet i operationsplanering uppfattas av taktiska chefer på bataljons- och brigadnivå i syfte att fördjupa förståelsen kring hur operationsplanering som process och produkt anses bidra till genomförandet av militära operationer.

Studien visar att det finns åtta områden som på olika sätt relaterar till en övergripande kvalitet i operationsplaneringen, och som är oberoende av uppgift och kontext. Kvalitetsskapande aspekter återfinns i operationsplaneringen som kollektiv process och i operationsplanen som produkt.

Nyckelord: Operationsplanering, beslutsfattning, kvalitetsindikatorer, taktisk planering.

Sida 2 (63)

I

1. I

... 4

1.1. PROBLEMFORMULERING ... 5

1.2. SYFTE ... 6

1.3. FORSKNINGSFRÅGA ... 6

1.4. MATERIAL OCH AVGRÄNSNING ... 6

1.5. BEGREPPSANVÄNDNING ... 7

1.5.1. Ledning, planering och beslutsfattning... 7

1.5.2. Operationsplan ... 8

1.5.3. Taktik och taktisk nivå ... 8

1.5.4. Kvalitet ... 8

1.6. DISPOSITION ... 9

2. F

... 10

2.1. BESLUTSFATTNING ... 11

2.1.1. Beslutsfattning i team... 13

2.2. KVALITÉ I MILITÄRA PLANER ... 14

2.3. UPPSATS FORSKNINGSBIDRAG ... 16

3. F

... 17

3.1. TEORI ... 17

3.1.1. Kvalitetskriterier ... 17

3.1.2. Teoridiskussion ... 19

3.2. METOD ... 20

3.2.1. Forskningsdesign ... 20

3.2.2. Operationalisering ... 21

3.2.3. Metod för datainsamling ... 23

3.2.4. Urval ... 24

3.2.5. Analysmetod ... 24

3.2.6. Käll- och metodkritik ... 26

3.3. ETIK ... 26

3.4. RELIABILITET, VALIDITET OCH REFLEXIVITET ... 26

4. ANALYS ... 29

4.1. ANALYSTEMAN ... 29

4.1.1. Tid ... 29

4.1.2. Inriktning ... 32

4.1.3. Känsla ... 34

4.1.4. Originalitet ... 35

4.1.5. Samordning ... 37

4.1.6. Erfarenhet ... 39

4.1.7. Taktisk idé ... 40

4.1.8. Samstämmighet ... 42

4.1.9. Kommunikation ... 43

4.1.10. Enkelhet ... 44

4.2. SAMMANFATTNING ... 45

5. DISKUSSION OCH RESULTAT ... 47

5.1. KVALITET I OPERATIONSPLANERING ... 47

Sida 3 (63)

5.2. RESULTAT OCH TEORI ... 50

5.2.1. Thunholms kvalitetskriterier ... 52

5.3. SLUTSATSER ... 55

5.4. METODDISKUSSION ... 55

6. AVSLUTNING ... 57

6.1. FORTSATT FORSKNING ... 58

6.2. REFLEKTION ... 58

7. REFERENSER ... 60

7.1. INTERNETKÄLLOR ... 63

F

Figur 2 Analysresultat ... 29

Figur 3 Viktning av analysteman ... 46

Figur 4 Konceptbild kvalitetsindikatorer och relationer ... 47

Sida 4 (63)

1. I

Ledning av militära operationer är en mycket komplex och dynamisk verksamhet.

Komplexiteten utgörs bland annat av att ett stort antal individer och system är inblandade och att en stor mängd olika faktorer påverkar både planeringen och genomförandet av operationer.

Den mänskliga faktorn bidrar till en oförutsägbarhet som tillsammans med de i operationsmiljön ständiga förändringarna skapar en dynamik som militära chefer och staber tvingas förhålla sig till (Storr 2009, s.29–31). Vad det förefaller råda samstämmighet om inom krigsvetenskapen är att tidsfaktorn och tempot har en avgörande roll på slagfältet (Lind 1985;

Leonhard 1994; Storr 2009). Den part som kan hålla ett högre tempo i planering och genomförande vinner avgörande fördelar. Vidare råder det samstämmighet om att tempo i operationer är tätt sammanknutet med den militära ledningen. Forskning om ledning och beslutsfattning var som mest intensiv under 1990-talet och 2000-talets början med flera studier som utmanade den rådande traditionella planeringsprocessen (Thunholm 2018, s.101). Även i Sverige förändrades synen på ledningsprocessen och en ny planeringsmodell, inspirerad av den internationella forskningen, infördes i början av 2000-talet. Den nya modellen Planering under tidspress (PUT) var bättre anpassad för att hantera tidspress och olika typer av beslutsfattning.

Fokus i merparten av forskningen kring ledning ligger på beslutsfattning. Flertalet teorier och modeller för planering och beslutsfattning utvecklades för såväl militär kontext som civil tillämpning. Forskningen kopplades även ihop med den framrusande tekniska utvecklingen och hur denna skulle integreras och stödja beslutsfattning. Gemensamt för denna forskning är att beslutet och processen kring beslutsfattning står i centrum för modellerna, och lämnar den kollektiva aspekten av planering i skymundan. Detta har medfört att resultatet eller produkten av operationsplanering är styvmoderligt behandlat inom litteraturen.

Försvarsmakten berör ledning i ett stort antal publikationer, från strategisk doktrin som kan ses som myndighetens litteraturhierarkiska topp, genom underliggande doktriner och reglementen och hela vägen till handböcker på lägre taktisk nivå. Försvarsmaktens publikationer beskriver väl ledningsprinciper och metoder och förklarar planeringsprocesser med stor detaljrikedom.

När det kommer till styrning av planer och orderverk berörs relativt ensidigt formalia och vikten av enhetlighet och stringens i begreppsnyttjande (Försvarsmakten 2007, 2016a).

Sida 5 (63)

1.1. P

Att bedöma om en operationsplan håller tillräckligt bra kvalitet kan med säkerhet inte göras innan operationen är genomförd. Även efter ett genomförande kan det vara svårt att härleda förlopp till orderprodukten då krig som företeelse är komplexa och utgång ibland påverkas av slump och tillfälligheter. Så hur kan en bedömning göras om en operationsplan är bra eller bristfällig?

Försvarsmakten ger i nuvarande planeringsmodell utrymme för intuitiv beslutsfattning baserat på erfarenhet och chefens ”magkänsla” (Thunholm 2003, s.44–46). Det är naturligt att intuition och erfarenhet spelar en central roll i bedömandet av planarbete, men det finns en del problem med erfarenhet som ensidig kvalitetsgranskning.

Erfarenhet kan delas in i olika nivåer och behöver vara både reflekterad och beprövad för att tjäna ett tydligt syfte i denna kontext. För att en erfarenhet skall betraktas som beprövad bör den vara analyserad och delad med andra individer för att finna slutsatser om dess giltighet och generaliserbarhet. Erfarenhet kan rent av vara missvisande och falsk utan att individen är medveten om detta (Berggren et al. 2011, s.21–22). Att en person har stor vana att genomföra planering gör nödvändigtvis inte individen lämplig att bedöma kvalitet på en operationsplan.

Ytterligare en aspekt som bidrar till att en subjektiv bedömning kan vara missvisande är risken att processen påverkas av sociala bias, som till exempel grupptänkande. Den Militära planeringsprocessen är en kollektiv aktivitet inom en stab eller ledningsgrupp. Denna process är omgärdad av yttre påverkan i form av tidspress, osäkerhet och höga risker vilket ökar risken för sociala bias (Jones & Roelofsma 2000, s.1142–1143)

Beslutsfattning kopplat till planerings- och ledningsprocess är välstuderade områden inom krigsvetenskapen. Emellertid är forskningen kring kvalitet i planeringsprocessen i det närmsta obefintlig. Genom att studera kvalitet i operationsplanering kan beslutsfattning utvecklas och bidra till ökad medvetenhet hos chefer och planerare. Kunskap om vilka element i planering som bidrar till kvalitet kan förbättra beslutsprocessen och göra den mer tidseffektiv. Härvid bidrar forskning kring kvalitet till ökad militär effekt.

Vad som bygger kvalitet i operationsplanering är emellertid en komplex fråga som har få absoluta svar, och som kan betraktas ur flera perspektiv. Ett centralt perspektiv är hur kvalitet i operationsplanering uppfattas av militära chefer och planerare. Kvalitet är inte bara ett

Sida 6 (63) objektivt begrepp utan också ett subjektivt upplevt värde som underbygger planeringsprocessen. Hur förhåller sig militär personal i planeringsprocessen till begreppet kvalitet? Kvalitetsbegreppet i en taktisk kontext berör kärnan i hur en organisation förstår, tillämpar och värderar krigföring och krigskonst. Det finns därmed en stark kulturell dimension i förståelsen och kvalitet kan tillskrivas olika betydelser av olika organisationer (Thunholm 2018, s.94).

Med stöd av Thunholms (2003) teori om kvalitet i planering- och beslutsprocess undersöker denna studie vilka principer och element som uppfattas bidra till kvalitet i operationsplanering inom svenska Armén. Studien riktas mot den rådande uppfattningen bland taktiska chefer på bataljons- och brigadnivå. Thunholms teori nyttjas i studien som stöd för att strukturera och tolka empirin och därigenom skapa förståelse.

1.2. S

Denna studie syftar till att fördjupa förståelsen för hur operationsplanering som process och produkt anses bidra till effekt i genomförandet av militära operationer. Studien undersöker hur chefer och planerare på taktisk nivå uppfattar kvalitet i operationsplanering och belyser därigenom den kognitiva aspekten av planering ur ett svenskt nationellt perspektiv. Med hänsyn till den ringa forskning i ämnet har studien även en teoriberikande inriktning genom att nyansera och komplettera existerande teoribildning kring kvalitet i planering.

1.3. F

Utifrån problemformulering och syfte utgår studiens forskningsfråga:

- Hur förstås kvalitet i operationsplanering av chefer och planerare på taktisk nivå?

Inom ramen för den övergripande forskningsfrågan undersöks vilka olika inslag i operationsplanering som uppfattas relatera till kvalitet samt hur operationsplanering, som process och produkt, bidrar till militär effekt i genomförandet.

1.4. M

Denna uppsats genomförs som en intervjustudie där den inhämtade empirin står i centrum.

Respondenterna tjänstgör eller har tjänstgjort som chefer på taktisk nivå på bataljon eller brigad

Sida 7 (63) med mångårig erfarenhet av beslutsfattning i operationsplanering. Utöver underlag från intervjuer nyttjas Försvarsmaktens litteratur i form av handböcker, reglementen och doktriner som källmaterial. Forskning inom beslutsfattning och ledningsvetenskap utgör studiens teoretiska inramning. Med hänsyn till forskningsfältets omfattning avgränsas den teoretiska ramen till de områden inom beslutsfattning som har relevans och bäring mot svensk ledningstradition samt denna studies inriktning.

Studien avgränsas till att studera operationsplanering på taktisk nivå. Den taktiska nivån är lämplig för ändamålet då det är den första nivån där mer systematisk och analytisk planering sker samtidigt som nivån har en absolut närhet till förbanden som genomför planerna. Studien avgränsas också till ett svenska Försvarsmakten då tidigare forskning påvisat att uppfattning om kvalitet har en kulturell anknytning. Vidare avgränsas studien till att endast studera manöverförband och operationsplaneringens kärnprocess, den gemensamma taktiska planeringen. Härvid har funktionsplanering och funktionsföreträdare uteslutits.

1.5. B

1.5.1. LEDNING, PLANERING OCH BESLUTSFATTNING

Ledning är ett övergripande begrepp som omfattar inriktning och samordning av militär verksamhet (Brehmer 2009, s.31). Ledning kan även beskrivas som planering och genomförande av en militär insats där inriktning, samordning är delprocesser tillsammans med uppföljning och utvärdering (Thunholm 2018, s.88). Ledning är också ett centralt begrepp inom forskningsområdet ledningsvetenskap. Planering är en kollektiv aktivitet som ryms inom begreppet ledning och som genomförs i samverkan mellan chef och dennes stab för att utarbeta en plan mot ett uppsatt mål (Thunholm 2018, s.90–93). Beslutsfattning är en central del av ledning och en del av planeringen och kan avse en individuell handling hos en chef eller en kollektiv kognitiv process som leder fram till ett beslut. Beslutsfattning är också ett eget forskningsfält med flertalet inriktningar och tillämpningar. Där krigsvetenskapen kan betrakta ledning och planering som en beslutsprocess nyttjas beslutsfattning som ett överordnat centralt begrepp i icke-militära studier.

Denna studie använder ledning som ett övergripande begrepp som inbegriper planering och beslutsfattning.

Sida 8 (63) 1.5.2. OPERATIONSPLAN

I denna studie nyttjas begreppet operationsplan och operationsplanering för att beskriva den process och den produkt som förbereder och inriktar genomförandet av uppdraget av förband på taktisk nivå. I likhet med Arméreglemente taktik nyttjas begreppet utan relation till den operativa nivån och relaterar till en högintensiv reguljär konflikt (Försvarsmakten 2013, s.13).

Således skall inte begreppet förknippas med fredsmässig produktionsplanering, funktionsplanering eller annan planering som bedrivs i Försvarsmakten.

1.5.3. TAKTIK OCH TAKTISK NIVÅ

Taktik och taktisk nivå är två besläktade begrepp men med olika innebörd. Taktisk nivå avser den ledningsnivå som omfattar de skilda stridskrafterna och förbanden därunder (Försvarsmakten 2020, s.38) Högre taktisk nivå avser således inom markstridskrafterna division och arméledning, och lägre taktisk nivå bataljon och lägre förband. Taktik syftar på utförandet av militära operationer vilket definieras av Försvarsmakten på följande sätt: ”Taktik är en sammanfattande benämning på de över tiden varierande medel och metoder som används för att i varje situation nå ett bestämt syfte med striden och övrig verksamhet” (Försvarsmakten 2013, s.19).

1.5.4. KVALITET

Kvalitet är ett begrepp som är väl diskuterat inom akademin, dock utan att uppnå någon enad uppfattning om dess innebörd och definition. Snarare har begreppet tilldelats olika innebörd i olika kontexter (Reeves & Bednar 1994, s.419). En av förgrundsfigurerna inom forskningsfältet, Joseph Juran, har bidragit med en definition av kvalitet ur två aspekter. För det första relateras kvalitet till ”egenskaper” hos produkter som möter kundernas behov och därigenom skapar tillfredsställelse. För det andra menar Juran att kvalitet innebär avsaknad av brister som resulterar i fel och att arbete tvingas göras om (Juran & Godfrey 1999). Juran ger dessa två definitioner en ekonomisk aspekt, där den första delen kan innebära att en ökad kvalitet ofta innebär en ökad kostnad. Det andra perspektivet menar Juran att kvalitet bidrar till lägre kostnad.

Kvalitet har även definierats som excellens, i betydelsen att möta de högsta standards eller den bästa eller främsta inom en viss kategori (Reeves & Bednar 1994, s.420). Armand Feigenbaum

Sida 9 (63) ansåg att denna något ensidiga definition behövde kompletteras med en värdeaspekt, och menade att kvalitet skall ses som a) det bästa möjliga för tänkt användning och b) kostnaden för produkten (Feigenbaum 1951 se Reeves & Bednar 1994, s.421) Inom Försvarsmakten kan begreppet närmast härledas till kvalitetsarbete där organisationen lutar sig mot iden internationella standarden ISO vilken definierar kvalitet som förmågan att tillfredsställa kunderna utifrån dess funktion och prestanda, dess upplevda värde samt dess avsedda och icke avsedda påverkan på relevanta faktorer (SIS 2015, s.2)

Denna studies ämnesområde, militära operationer och operationsplanering, saknar dock definition av kvalitetsbegreppet. För den militära operationen är kostnadsbegreppet inte tillämpbart i ekonomisk mening, men kan däremot omsättas till kostnad genom förbrukning av resurser. Kundperspektivet kan i denna kontext omsättas till de förband och ledningslag som genomföra operationen, och centralt värde är den militära effekten. Utifrån ovanstående definitioner nyttjas i denna studie kvalitet för att beskriva värden som bidrar till militär effekt i genomförandet av operationen. I definitionen inryms Jurans kundperspektiv och avsaknad av brister, men även Feigenbaums optimering av nyttan i relation till kostnad.

1.6.

D

Det inledande kapitlet har introducerat studiens problemformulering, syfte, frågeställning och avgränsningar. Det andra kapitlet ger en översikt över forskningsläget och beskriver studiens förväntade bidrag.

I tredje kapitel redogörs studien forskningsdesign genom att beskriva studiens teoretiska ramverk och metod samt detta operationaliserats. Vidare förklaras metod för datainsamling och analys i kapitlet som avslutas med en metoddiskussion.

Det fjärde kapitlet återger studiens empirianalys utifrån den struktur som studiens analystema utgjort.

I femte kapitlet redovisas och diskuteras studiens resultat utifrån analysresultat, teori och tidigare forskning. Här besvaras forskningsfrågan samt resultatets bärkraft diskuteras.

Det sjätte kapitlet utgörs av avslutning där författaren presenterar förslag på hur studien och forskningsområdet kan berikas genom fortsatt forskning samt reflekterar över studiens nytta.

Sida 10 (63)

2. F

Studiens ämne relaterar till forskning inom beslutsfattning. Den militära aspekten av beslutsfattning återfinns som en inriktning inom ledningsvetenskap. Operationsplanering som process och produkt är dock inte knutet enbart till beslutsfattning varvid forskningsöversikten behöver belysa dess relation till ledning och ledningsprocessen.

Ledning är ett välanvänt samlingsbegrepp i militära sammanhang för en rad olika aktiviteter och processer. Det saknas dock en enad uppfattning om vad begreppet betyder. Van Creveld (2006, s.205) beskriver ledning som en överordnad funktion som är nödvändig för att en armé skall kunna verka och existera. Ledning liknas även vid en process där information nyttjas för att samordna människor och materiel. Ledning och ledningsbehov är dock ytterst varierande beroende av mängd olika faktorer så som typ av förband, storlek, teknik, kultur, och uppgift (Van Creveld 2006, s.203). Utifrån detta faktum menar Van Creveld att det är omöjligt att utforma några absoluta huvudprinciper om struktur och användning. Till skillnad från andra författare utesluter Van Creveld ledarskap ur ledning i sin begreppsförklaring.

I de anglosaxiska länderna nyttjas begreppsparet” Command and Control” vilket ger ytterligare ett perspektiv på ledning. Command relaterar till chefen och chefens mandat, beslutsfattning och ledarskap medan control refererar till utövandet av command (US Army 2003, s.1–3).

Begreppen är starkt sammanlänkade och kan ses som två aspekter av ledningsprocessen.

Brehmer (2009, s.29) ger ledning två huvudsakliga innebörder genom att bryta ner det i tre begreppsdelar: att leda, ledning och ledarskap. Brehmer menar att leda är chefers utförande av sin uppgift, vilket möjliggörs genom ledning och ledarskap. Ledning är processen där chef och stab reder ut vad som skall göras och ledarskapet bidrar till att det blir gjort (Brehmer 2009, s.32).

Försvarsmakten definierar ledning som ”… inriktning och samordning, uppföljning och värdering som fortlöpande krävs för att nå våra målsättningar på alla ledningsnivåer”

(Försvarsmakten 2016b, s.67). Försvarsmakten inkluderar även ledarskap som en del av ledning i likhet med Brehmer och menar att ledning och ledarskap tillsammans utgör de funktioner som krävs för att leda verksamhet. Inom ramen för ledning återfinns inriktning och planering, samordning av genomförandet samt uppföljning samt värdering (Försvarsmakten 2016a, s.11).

Sida 11 (63) Ledning kan således ses som en process där chefen och dennes beslut, målbild och inriktning står i centrum, samtidigt som ledningen samordnande process vilket är en kollektiv verksamhet där staben med dess metoder och funktioner har en central roll.

Denna studie tar sikte på ledningens inriktande och samordnande perspektiv som skapas genom planering och beslutsfattning, med operationsplanen som central produkt. Utifrån Försvarsmaktens definition är det ledningsprocessens inriktning och planering vilket syftar till att på ett övergripande sätt styra och sätta mål för verksamheten mot ställda uppgifter (Försvarsmakten 2016a, s.11).

Operationsplanen är ett resultat av en individuell (chefen) och en kollektiv (staben) beslutsprocess utifrån en specifik uppgift. I beslutsprocessen nyttjas en planeringsmodell som är utformad utefter vissa principer som får inverkan på planen. Produkten kommer dock inte färgas enbart av arbetsmetoder och yttre faktorer, utan kanske i större utsträckning av individerna som genomför planeringen. Det individuella perspektivet står utanför denna studie, men individerna i organisationen är präglade av Försvarsmaktens utbildning, kultur och traditioner, vilket påverkar utfallet av en planering.

Inom ledningsvetenskap utgör beslutsfattning det största forskningsområdet. Forskningen inom beslutsfattning är mycket omfattande och att göra en sammanfattning av hela forskningsområdet är inte genomförbart med hänsyn till tid och utrymme. Detta kapitel kommer därför att fokusera på den del av forskningen som ligger till grund för hur svensk militär beslutsfattning ser ut i dag. Vidare kommer studier som relaterar till kvalitet i militära planer att belysas för att skapa en vetenskaplig ram kring ämnet.

2.1. B

Fram till slutet av 1900-talet baserades västerländska försvarsmakters beslutsmodeller i huvudsak på normativ klassisk besluts- och problemteori, vilka ofta byggde på rigid strukturerad och sekventiell analytisk process för att skapa beslutsalternativ (Thunholm 2003, s.1). Beslutsfattning inom amerikanska armén och inom NATO bygger fortfarande på principer utifrån klassisk beslutsteori (CDM) (US Army 2012; NATO 2019), medan Sverige efter millennieskiftet gått över till beslutsmodeller influerade av forskning som avviker från CDM.

Inom Försvarsmakten nyttjas dock fortsatt planeringsmodeller som följer klassisk beslutsteori på strategisk och operativ nivå, men även i internationell kontext på taktisk nivå.

Sida 12 (63) Klassisk beslutsteori (CDM) bygger på problemlösningstraditioner som kan spåras till Daniel Bernoullis teorier från 1738 och karaktäriseras av fyra principer (Lipshitz et el. 2001, s.332).

För det första så konceptualiseras beslutsfattning som ett val mellan olika alternativ. För det andra finns det ett ”input-output” perspektiv där fokus riktas på att förutspå det alternativ som är bäst utifrån en uppsättning preferenser. Vidare bygger CDM på en metodisk strukturerad analysprocess som kräver grundlig informationsinsamling för att nå optimal effekt.

Avslutningsvis finns det en formalism som strävar efter kontextfria modeller som lämpar sig för kvantitativa tester (Lipshitz et al. 2001, s.333).

Forskningen inom beslutsfattning kom efter hand att ifrågasätta dessa principer, och en framväxande sub-disciplin inom vetenskapsområdet som kom att kallas Naturalistic Decision Making (NDM), ersatte samtliga principer. Starten av NDM brukar härledas till en konferens i Ohio USA, 1989 som sponsrades av US Army, där ett stort antal forskare inom beslutsfattning deltog (Li et al. 2020, s.2).

NDM utgår från individen och individens perspektiv som beslutsfattare i dess aktuella miljö, och vänder sig därigenom mot CDM med sitt kliniska kontextlösa förhållningssätt. Därtill anses inte CDM överensstämma med hur människors naturliga beslutsprocess går till (Orasanu

& Connolly 1993, s.5-6). NDM ser beslutsfattning i dess naturliga kontext där tidspress, osäkerhet, risk, dynamisk och föränderlig omvärld, samt otydliga och komplexa uppgifter är betydande faktorer (Lipshitz et al. 2001, s.332).

Klein studerade erfarna beslutsfattare och kom fram till att beslutsprocessen inte över huvud taget handlade om att välja mellan olika alternativ, utan att beslutsprocessen var tämligen enkel och kort och utgick från beslutsfattarens erfarenhet. Klein kallar denna process för Recognition- Primed Decision (RPD) (Klein 1998, s.23–28).

RPD utgår från hur beslutsfattare nyttjar erfarenhet för att snabbt skapa situationsuppfattning och hållbara lösningar för uppgifter de ställs inför (Klein 1993, s.140). I kontrast till traditionell analytisk problemlösning är RPD snabbare och enklare i sitt genomförande, då den söker en tillräcklig lösning snarare än en optimal lösning. Utifrån studier av beslutsfattning vid militära ledningsplatser inom amerikanska försvaret skapade Smitt och Klein en planeringsmodell som bättre skulle möte de behov och på det sätt staberna arbetade enligt observationerna. Modellen kallas Recognition Planning Model (RPM) och bygger på Kleins tidigare forskning kring RPD (Schmitt & Klein 1999, s.1–4). I linje med RPD sätter modellen chefen centralt och nyttjar

Sida 13 (63) dennes erfarenhet tidigt i processen för att skapa ett utkast på planens handlingsalternativ. De främsta fördelarna med RPM jämfört med traditionell planeringsmetod är bland annat en snabbare planeringsprocess, chefens närvaro och påverkan i planeringen, mer anpassad för beslutsfattning under pressade förhållande samt en tyngdpunkt på att krigsspel inom ramen för planering (Schmitt & Klein 1999, s.5-6).

2.1.1. BESLUTSFATTNING I TEAM

Team decision making (TDM) är ett forskningsområde som är sprungen ur den militära beslutskontexten där grupper av experter (team) tillsammans tvingas lösa komplexa, dynamiska och otydliga uppgifter. Risker är höga och konsekvenser för misslyckande är stora, vilket sätter stor press på beslutsfattningen som dessa team utför (Salas, Guthrie & Burke 2007, s.225). Förutom komplexiteten som skapas av den yttre miljön så finns en inre gruppdynamik i dessa team som i sig skapar utmaningar. Dessa team består av ett antal individer med olika expertis som i olika grad är beroende av andra medlemmar och för att nå optimal effekt behöver de samarbete och insatserna koordineras (Breton & Rousseau 2007, s.244).

Inom forskningsfältet görs en distinkt skillnad på beslutsfattning i team och beslutsfattning i grupp, där teamet karaktäriseras av bestämda roller och bestämda uppgifter och därigenom bidrar med olika kunskap i beslutsprocessen. Beslutsfattning i grupp kännetecknas däremot av att medlemmar ofta är fullt insatta i hela processen, och beslut i stor utsträckning påverkas av konsensus (Artman 1998, s.56). Team sensemaking är ett närbesläktat begrepp till TDM som beskriver teamets gemensamma förmåga att koordinera sina insatser för att skapa förståelse för aktuell situation och bedöma framtida händelser. En effektiv sensemaking bygger den kollektiva förståelsen vilket bidrar till att beslutsfattningen underlättas avsevärt (Klein, Wiggins & Dominguez 2010, s.304). Salas et al (1993, s.91f) har studerat prestation i team och vilka aspekter som påverkar teamets effektivitet. Teamets prestation är ett resultat av interaktionen av individuella och gemensamma förutsättningar, uppgiftens karaktär, teamets struktur och arbetsmetoder. En påverkande variabel är individuell och gemensam träning samt team-building.

Svårigheter med att mäta eller värdera beslutsfattning och effektivitet i team är identifierat av flera forskare. Salas et al. menar att den första utmaningen är att skilja på vad som är knutet till individens respektive teamets insatser (Salas et al. 1993, s.94). Kontexten och uppgifterna för olika team är ofta unika vilket gör en mer generell bedömningsmodell inte är tillämpbar (Breton

Sida 14 (63)

& Rousseau 2007, s.244). Ett annat problem med värdering av team är att bestämma om det är effektivitet i teamets arbetsprocess eller om endast resultatet av arbetet utgör mätvärdet. Utifrån detta föreslår Salas et al. att både process och produkt bör utgöra föremål för värdering (Salas et al. 1993, s.94).

2.2. K

Att värdera kvalitet i en operationsplan är inte helt enkelt. Ett sätt att värdera detta är att analysera utfallet av en genomförd operation. Men även detta är svårt då krig är en komplex och dynamisk verksamhet och det kan vara svårt även i efterhand att härleda effekter och händelseförlopp till planeringen. Roberts (1991, s.22) menar att det är nödvändigt för forskningen inom militär beslutsfattning att skapa verktyg för att mäta kvalitet och prestation i beslutsfattning. Utan möjlighet att värdera beslutsprocessen kommer forskningen aldrig att kunna ta steget från deskriptiv till preskriptiv. Vidare menar Roberts att sökandet efter kvalitetsindikatorer inom beslutsfattning är av yttersta vikt för fortsatt forskningen i ämnet.

Widén och Ångström (2016) ställer sig frågan om hur man kan avgöra om en doktrin är bra eller inte. Studien riktar sig mot doktriner, men har likheter med föreliggande studie ur vissa aspekter. Doktrinen är en produkt som på ett övergripande plan beskriver hur vi skall genomföra vår strid för att vinna (Høiback 2016, s.188). På samma sätt, fast på en lägre nivå och knuten till en specifik uppgift, skall en operationsplan beskriva hur striden skall genomföras. Widén och Ångström inleder med att resonera om traditionella akademiska kvalitetsmåtts användbarhet, men drar snart slutsatsen till att det inte är användbara. Widén och Ångström undersöker bland annat doktrinen som en styrkemultiplikator, dvs att addera värde, effektivisera och styra organisationen till att göra rätt saker. Slutsatsen i artikeln är att det är mycket svårt att skapa användbara kvalitetsmått ur detta perspektiv framför allt då de inte går att värdera fullt ut förrän efter ett krig. I stället föreslår författarna att doktrinen skall förstås snarare i termer av en slags religiös vägledning, än som en styrkemultiplikator. Ur det perspektivet kan kvalitetsmått som legitimitet, identitet, skapande en känsla av tillhörighet nyttjas (Ångström & Widén 2016, s.210). Som en väg framåt i ämnet föreslår Widén och Ångström att studera hur praktikerna, dvs doktrinförfattarna uppfattar kvalitet. I detta perspektiv föreslås problemet angripas enligt metoden som nyttjas i denna studie.

I en undersökning som genomfördes 2009 studerades brittiska och amerikanska officerares uppfattning kring kvalitet i planer och i planeringsprocessen (Rasmussen, Sieck & Smart

Sida 15 (63) 2009). Officerarna som deltog hade samtliga stor erfarenhet i militär planering och studien genomfördes genom intervjuer. Rasmussen kom fram till ett antal slutsatser, där den kulturella påverkan på uppfattningen om kvalitet kanske är den mest intressanta. På ett övergripande plan fanns en samstämmighet om vikten av att tydligt peka ut målbilder och beskriva önskad väg dit, men utöver det identifierades stora skillnader i uppfattningen om kvalitet mellan de två nationaliteterna. De brittiska officerarna tillskrev samstämmighet mellan mål, medel och metod stor vikt då detta enligt deras syn bidrar till flexibilitet i genomförandet (Rasmussen, Sieck &

Smart 2009, s.238). De amerikanska officerarna nämnde inte denna interna koherens, utan fokuserade snarare på vikten av specifika order och synkronisering som centrala delar i planeringen (Rasmussen, Sieck & Smart 2009, s.244). Även denna studie identifierade svårigheten med att mäta kvalitet i planer med någon större säkerhet innan planen har satts i verket.

Även Hitchins (1998) ställer sig frågan om vad som konstituerar en bra plan, och föreslår i samma artikel tre olika aspekter för att besvara detta. Den första aspekten är huruvida planen har beaktat alla relevanta faktorer. Den andra är hur snabbt beslut kan fattas, där Hitchins menar att beslut som fattas snabbt har större sannolikhet att få större effekt. Den sista aspekten, som Hitchins anser är den viktigaste, är att beslut skall inspirera och skapa tilltro vilket skapar sammanhållning och självsäkerhet i styrkorna. På samma sätt som det finns indikatorer för en bra plan menar Hitchins dessutom att det finns aspekter som inverkar negativt på beslutskvalitet. Här nämns endast ett exempel där en överbelastning med ovärderad information till beslutsfattaren bidrar till att beslutsprocessen saktas ner och beslutsfattare distraheras eller vilseleds (Hitchins 1998, s.655).

2010 genomfördes en studie av en svensk brigadstab under stabsövningen Combined Joint Staff Exercise (CJSE) i syfte att undersöka brigadstabens funktionsförmåga i några specifika avseenden(Thunholm, Wikberg & Berggren 2010, s.5). Bland annat studerades planering, koordinering och beslut med inriktning att värdera stabens funktionsförmåga i termer av effektivitet. I studien undersöks kvalitet i brigadstabens order och rapporter utifrån följande frågeställning:

• Är omfång (mängd ”text” och antal områden/rubriker som berörs) lämpligt med hänsyn till mottagarnas behov eller saknas viktiga delar/information?

• Finns entydighet/samstämmighet mellan rapportens olika delar?

Sida 16 (63)

• Är innehållet anpassat till mottagarnas behov av detaljeringsnivå?

• Är olika befattningshavare i brigadstaben samstämmiga (ger ej motstridiga budskap)?

Utifrån dessa fyra frågor sätts stort fokus på samstämmigheten i order och rapporter, men vad som är mer intressant är att mottagarperspektivet tydligt nyttjas som en kvalitetsindikator.

Kriterierna har ett tydliga kund-leverantörs förhållande, vilket forskarna medvetet valt influerat av nöjd kund-index (Thunholm, Wikberg & Berggren 2010, s.17). Forskarna har valt bort att utvärdera de taktiska aspekterna i order och rapporter med hänvisning till tidsomfattning och komplexitet.

2.3. U

Denna studie positionerar sig inom ledningsvetenskapen med den taktiska planeringsprocessen i fokus. Inom forskningsfältet har stor uppmärksamhet riktats mot beslutsfattning och hur den bedrivs i den militära kontexten. Betydligt mindre fokus har lagts på processens uteffekt i form av planen som produkt och de övriga delar i planeringen som genererar värden för genomförandet. Denna brist har resulterat i en avsaknad av vetenskaplig normativ debatt kring vad i den militära beslutsprocessen som är värdeskapande och vad som bidrar till effekt (Roberts 1991, s.22). Förståelse för vad som är värdeskapande i planeringsprocessen är kulturellt knutet (Rasmussen, Sieck & Smart 2009) varvid det nationella perspektivet måste beaktas för att vara relevant för Försvarsmakten. Här ger denna studie ett deskriptivt bidrag om hur kvalitet i den taktiska operationsplaneringen förstås inom svenska Försvarsmakten.

Studien avser bidra inomvetenskapligt med kunskap om hur kvalitet uppfattas i planering och beslutsfattning genom att komplettera och nyansera befintlig teori. Samtidigt bidrar studien med ny empiri kring den kognitiva aspekten av operationsplanering.

Utomvetenskapligt bidrar studien med att belysa hur arméns taktiska chefer värderar operationsplaneringens olika aspekter och hur detta generar effekt i genomförandet.

Kvalitetsperspektivet kan sedan bidra till att effektivisera planeringsprocessen samt stödja utbildning och värdering.

Sida 17 (63)

3. F

3.1. T

Det finns ytterst få studier som berör kvalitet i militär planering. Det kan också konstateras att det inte råder någon konsensus i frågan om vilka kriterier som bestämmer kvalitet i planeringsprocessen (Roberts 1991; Hitchins 1998). Peter Thunholm (2003) har i sin studie av militär beslutsfattning skapat en modell för att värdera kvalitet i olika planeringsmetoder.

Thunholms arbete är det enda som utvecklat en mer sammanhängande teori om kvalitet i militär planering, och som stödjer frågeställningen i denna studie. Teorin nyttjas i denna studie som ett heuristiskt hjälpmedel att skapa djupare förståelse för kvalitet i operationsplanering ur ett svenskt perspektiv. Teorin skapar här ett ramverk och en utgångspunkt för struktur av intervju och analys. Thunholms teori spänner över ett stort område och innehåller såväl taktiska aspekter som emotionella och strukturella, vilket hjälper till att studera frågan ur flera olika perspektiv.

3.1.1. KVALITETSKRITERIER

Peter Thunholm utvecklade en modell för att jämföra kvalitet i planering- och beslutsprocess i sin studie Military Decision Making and Planning: Towards a New Prescriptive Model (Thunholm 2003). Studien i sin helhet utgörs av sex delstudier som tillsammans utgör en doktorsavhandling om militär beslutsfattning. Avhandlingens första halva, studie ett, två och tre, fokuserar Thunholm på individuella perspektivet av beslutsfattning och hur olika beslutsstilar påverkar den militära beslutsprocessen. I avhandlingens andra halva utvecklar och utvärderar Thunholm en ny planeringsmodell för taktisk beslutsfattning inom Armén. Den fjärde studien undersöker utfallet av att utveckla och värdera flera olika handlingsalternativ jämfört med att endast utveckla ett alternativ i beslutsprocessen. Studie fem är en teoretisk studie där Thunholm utvecklar planeringsmodellen ”Planning under time pressure” (PUT).

Planeringsmodellen kom snart efter publicering att implementerades inom Försvarsmakten och är sedan dess den planeringsmodellen som normalt nyttjas på taktisk nivå inom Försvarsmakten (Försvarsmakten 2016c, s.62). I studie sex jämförs PUT med den tidigare planeringsmodellen inom svenska Armén AR2. I sin avhandling värderar Thunholm kvalitet i beslutsfattning på olika sätt inom delstudierna, där den mest utvecklade kvalitetsdefinitionen återfinns i studie 5.

Den modell av kvalitet i beslutsprocessen som återfinns i studie 5 nyttjas i denna studie som

Sida 18 (63) uppsatsens teoretiska ramverk. Modellen innehåller sex kriterier som Thunholm bedömer vara de viktigare parametrarna för att jämföra olika beslutsmodeller.

De kriterier som Thunholm nyttjar är följande (Thunholm 2003, Studie 5 s.4-6):

Tid som behövs för att fatta beslut

Tid och betydelsen att hålla ett högt tempo i strid är en central och väl omskriven faktor. Flera militärteoretiker har utvecklat tankar om den tidsliga aspekten av krigföring ur olika perspektiv.

Thunholm lyfter fram tempo som en styrkemultiplikator (Scott 1992), och teorier om tempo genom beslutscykeln (Smith 1989) vilket i högsta grad inbegriper beslutsprocessen. Thunholm menar att förmågan att kunna vara snabbare än sin motståndare i beslutsprocessen är så centralt i svensk krigföring att det skall vara ett av kvalitetskriterierna.

Tydlighet i formulering av vision

Thunholm tar stöd av både civil forskning (Bruzelius & Skärvad 1995) och Försvarsmaktens egna föreskrifter (Försvarsmakten 1995) som understryker vikten av att som chef tydligt och klart kunna kommunicera visioner och målbilder för den egna verksamheten. Denna kommunikation möjliggör enligt Thunholm en effektiv koordinering och är förutsättning för att underställda i organisationen skall kunna ta initiativ när sambandsvägar är avskurna.

Uppfattningen om trovärdighet, utförande och nödvändighet

Det tredje kriteriet i modellen är inspirerad av Hitchins (1998) som beskriver två perspektiv av militär beslutsfattning, som process och som resultat. Som process betonar Hitchins betydelsen av att rationellt och logiskt beakta all tillgänglig information för att därigenom hitta faktorer som skapar fördelar för den egna sidan. Ur ett resultatperspektiv påtalar Hitchins att djärva och oförutsägbara beslut som utförs snabbt kan tvinga en motståndare att tappa tempo och bli reaktiv, vilket kan bidra till att skapa fördelar i ett kaotiskt läge. Hitchins menar dock att det centrala i dessa perspektiv är av emotionell karaktär. Beslut som inspirerar skapar styrka och skapar sammanhållning samtidigt som det i gynnsamma fall kan odla misstro hos en motståndare. Thunholm sammanfogar Hitchins tankar och menar att en plan måste uppfattas som trovärdig, genomförbar och nödvändig. Då detta handlar om en subjektiv emotionell uppfattning menar Thunholm att planen skall ”kännas rätt” för såväl planerare och chefer som för underställda som skall genomföra uppdraget. När känsla och förtroende för planen finns kan den inspirera organisationen i genomförandet.

Sida 19 (63) Grad av originalitet

Överraskning och förmågan att agera på ett sätt som motståndaren inte förväntar anses vara en effektiv metod för att nå framgång, vilket återkommer i militärteorin. Särskilt viktigt är detta för en aktör som är styrkemässigt underlägsen sin motståndare. Att agera på ett nytt och oförutsägbart sätt skapar dessutom osäkerhet hos motståndaren. Sammantaget gör detta att originalitet blir centralt och således skall utgöra ett av de sex kriterierna.

Grad av koordination och systemintegration

Effekten av en sidas handlingar blir betydligt större om flera system nyttjas samordnat. För att detta skall lyckas krävs att de koordineras i tid och rum, vilket är en del av ledningen och planeringsprocessen. Graden av systemkoordination utgör således en väsentlig del och enligt Thunholm ett kvalitetskriterium.

Utnyttjande av tidigare krigserfarenhet

Det sista kriteriet berör förmågan att omhänderta tidigare krigserfarenheter. Erfarenheterna är inte enbart direkt knutna till pågående krig utan kan hämtas från tidigare träning och utbildning.

Thunholm menar härigenom att omsätta tidigare erfarenheter till aktuell situation, med aktuellt teknikläge, är en faktor som bidrar till kvalitet i den militära beslutsprocessen.

3.1.2. TEORIDISKUSSION

Teorikritik. Thunholm har i sin modell selektivt valt ut ett antal kriterier utan att föra en djupare argumentation om varför de valda kriterierna utgör kvalitet i planarbete. Kriterierna var för sig är förklarade och förankrade i forskningen, men hur de bidrar till kvalitet saknas. Thunholm väljer att ta med taktiska principer om tid, överraskning (originalitet) och kraftsamling (systemkoordination), men utesluter andra taktiska principer som tex handlingsfrihet, uthållighet och initiativ. Denna brist har kompenserats för i den här studien genom att den förhåller sig obunden till teorin och även behandlar empiri som ligger utanför Thunholms sex kriterier.

Thunholms teoris breda ansats med flertalet kriterier medför ett minskat utrymme för enskild aspekt och därigenom ett minskat analysdjup. Det minskade analysdjupet kompenseras dock av att flera perspektiv bidrar en bredare bild och därigenom större förklaringskraft genom fler perspektiv.

Sida 20 (63) Thunholm har även skapat Försvarsmaktens planeringsmodell PUT, vilken används på taktisk nivå inom Försvarsmakten. En föreställning kan därför finnas att officerare är färgade av Thunholms arbete och indirekt av hans syn på kvalitetskriterier. Intervjuer har därför genomförts utan koppling till planeringsmetoden PUT.

Vidare saknas en vetenskaplig debatt om teorin eller annan forskning där Thunholms kvalitetskriterier nyttjats, vilket påverkar teorins validitet negativt. Detta har bidragit till att studien genomförts obunden till Thunholms kvalitetskriterier och varit observant på empiri som inte förklaras av teorin.

Teorival. Thunholms teori, som är en av mycket få relevanta teorier för föreliggande studie, är ett hjälpmedel för att fördjupa förståelsen för hur respondenterna förhåller sig till kvalitet i operationsplanering. Den breda teoretisk ansats som Thunholms teori utgör är lämplig för denna studie med hänsyn till forskningsfrågans karaktär. Uppsatsens centrala frågeställning utgår ifrån hur officerare uppfattar kvalitet i operationsplanering, vilket är en öppen fråga utan betydande begränsningar. Här möjliggör teorin att flera olika aspekter betraktas, samtidigt som den skapar en tydlig struktur och vägledning genom studien.

3.2. M

3.2.1. FORSKNINGSDESIGN

Studien genomförs som en kvalitativ intervjustudie med erfarna officerare på chefspositioner på taktisk nivå inom Armén. Med stöd av Template Analysis (TA) tolkas och analyseras den inhämtade empirin. Studien tar sin utgångspunkt i det teoretiska ramverk som presenterades i tidigare kapitel, där Thunholms teori utgör en struktur i datainsamling och analys. Teorin nyttjas för att skapa ett analysredskap som riktar och stödjer analysarbetet genom att strukturera och tolka empirin på ett relevant sätt. Eftersom Thunholms teori inte är heltäckande har det varit angeläget att även ta hand om empiri som inte kan förklaras av det teoretiska ramverket.

Genom att nyttja teorin som en förförståelse och en inspirationskälla men samtidigt vara öppen och sensitiv mot ny data intar studien en abduktiv ansats (Fejes & Thornberg 2019, s. 28). TA stödjer denna ansats genom att teori på förhand kan inarbetas, men också att empiri efter hand nyttjas tillåts forma analysarbetet. Till skillnad från induktion och deduktion där ett tydligare stegvis linjärt arbetssätt finns, har abduktion ett mer cirkulärt arbetsmönster (Schwartz-Shea &

Yanow 2012, s.28–29), vilket återspeglats i studiens iterativa arbete mellan teori och empiri.

Sida 21 (63)

Figur 1 Forskningsdesign

3.2.2. OPERATIONALISERING

Thunholms kvalitetskriterier har operationaliserats och omsatts i ett analysredskap för att vägleda strukturering och tolkning av empirin. Sex analysteman har skapats utifrån Thunholms sex kriterier och behåller därmed en nära koppling till teorin. Analysteman har givits en bredare mening än de ursprungliga kvalitetskriterierna för att omhänderta empiri som inte direkt kan förklaras av teorin. Respektive analystema har sedan försetts med en inriktning i form av en fråga som på ett tydligare sätt skall handleda och tydliggöra temats fokusområde.

Tid

Thunholms första kriterium, tid som behövs för att fatta beslut, avser primärt principen att vara snabbare än sin motståndare. I sin teori lyfter Thunholm även fram tid som en krigföringsprincip där den part som håller ett högre tempo än sin motståndare har större förutsättningar att lyckas. Det finns även andra aspekter av tid som är relevant i denna kontext, där exempelvis förbruk tid i planeringsarbetet i relation till underställda enheter är en central del. Temat TID omfattar således de relevanta aspekter av tid som man kan relateras till kvalitet i operationsplanering, med följande inriktning:

- Hur uppfattas vikten av tid, och vilka tidsaspekter uppfattas relatera till kvalitet i operationsplanering?

Inriktning

Sida 22 (63) Thunholms andra kvalitetskriterium föreskriver tydlighet i att förmedla målsättning och avsikt med uppdraget. Denna tydlighet är en förutsättning för att möjliggöra initiativ och en effektiv samordning. Att förmedla målbild och avsikt har en funktion av att inrikta underställda förband vilka kan vidta praktiska åtgärder utifrån dessa direktiv. Målbild och avsikt har dock en viktigare funktion genom att kognitivt orientera chefer och stab för kommande uppdrag.

Kvalitetskriteriet skapar analystemat INRIKTNING med ovan beskrivna funktioner:

- På vilket sätt uppfattas planens inriktande delar ha betydelse för kvaliteten i operationsplaneringen?

Känsla

Det tredje kvalitetskriteriet tar en emotionell utgångspunkt. Här belyser Thunholm vikten av att beslutsfattningen uppfattas som trovärdig, nödvändig och genomförbar. Kriteriet kan ses ur ett kommunikativt perspektiv med huvudfokus på hur beslut förmedlas, men även som en intern uppfattning i staben som uppnås under beslutsprocessen. Thunholm menar även att innehållet i planen kan inspirera och skapa trovärdighet och tro på dess genomförbarhet, vilket är ytterligare en aspekt. Det tredje kvalitetskriteriet skapar analystemat KÄNSLA vilket sammanfogar Thunholms olika aspekter och öppnar upp för ytterligare närliggande perspektiv med följande inriktning:

- Vilken roll spelar den emotionella uppfattningen av operationsplanering, och hur skapar detta kvalitet?

Originalitet.

Thunholms fjärde kriterium har en taktisk prägel som utgår från principen om att en aktör som agerar på ett oväntat sätt skapar en fördel över sin motståndare. Kriteriet i modellen är tämligen specifikt vilket återspeglas temat ORGINALITET.

- Hur värderas originalitet i operationsplanering, och på vilket sätt bidrar originalitet till kvalitet?

Samordning

Analystemat SAMORDNING utgår från Thunholms femte kvalitetskriterium vilket åsyftar graden av intern koordinering och systemintegration. Koordinering och samordning av flera system multiplicerar effekten vilket blir en central aspekt i planering. Vad, hur och till vilken

Sida 23 (63) grad koordinerings skall genomföras är dock frågor det råder olika uppfattning om. Anaystemat utgår från frågeställningen:

- Hur uppfattas samordningens roll i operationsplanering, och på vilket sätt bidrar den till kvalitet?

Erfarenhetshantering

I vilken grad erfarenheter av tidigare krigshändelser omhändertas menar Thunholm är en viktig del och utgör ett kvalitetskriterium i beslutsfattning. Thunholm pratar här om vad som kan uppfattas som ett mer långsiktigt perspektiv där officersutbildning och en institutionaliserad erfarenhetshantering efterfrågas (Thunholm 2003, Studie 5 s.6). Det finns också utrymme för att tolka en kortare erfarenhetsbearbetning där erfarenheter under pågående insats omhändertas.

Analystemat ERFARENHETSHANTERING begränsas inte till ett bestämt tidsperspektiv, utan betraktar erfarenhet ur ett vidare perspektiv utifrån frågeställningen:

- Ses omhändertagande av tidigare erfarenheter som en viktig aspekt i operationsplanering, och hur bidrar det till kvalitet?

3.2.3. METOD FÖR DATAINSAMLING

Insamling av empiri i denna studie har skett genom kvalitativa intervjuer. Denna insamlingsmetod är lämplig för att undersöka hur en organisation fungerar, vilka värderingar och uppfattningar som finns eller hur beslut fattas (Symon & Cassell 2012, s.240). Intervjuerna har sökt respondenternas uppfattning och förståelse varvid det varit viktigare att utforska frågor och skapa djupvaliditet i stället för att förhålla sig bundet till struktur och sträva efter reliabilitet och upprepningsbarhet. För att nå detta syfte bör intervjuerna ha en lägre grad av struktur och ge utrymme för flexibelt genomförande (David & Sutton 2016, s.113). Intervjuer har genomförts semi-strukturerat med öppna frågor där det teoretiska ramverket med Thunholms kvalitetskriterier i centrum har skapat en grundstruktur för intervjuerna. Med låg grad av struktur och en öppen frågeställning har frågor och diskussioner kunnat fördjupas och resonemang utvecklats kring olika aspekter kring operationsplanering och hur det skapar kvalitet. Strukturen som nyttjats i intervjuerna kommer från studiens sex analysteman; Tid, Inriktning, Känsla, Originalitet, Samordning, Erfarenhet. För att inte leda och begränsa respondenternas svar till teorins teman har öppna frågor nyttjats obundet till teorin, men med koppling till studiens sex teman.

Sida 24 (63) 3.2.4. URVAL

I denna studie har ett selektivt urval tillämpats då respondenter med specifik kunskap och erfarenhet efterfrågats (David & Sutton 2016, s.197). Respondenterna har valts ut med krav på erfarenhet utifrån både position och tid i relevant befattning. I studien har respondenter utgjorts av officerare på brigad- och bataljonsnivån med flerårig erfarenhet av taktisk planering i rollen som chef eller ansvarig för planeringens genomförande så som ledningslagschef eller motsvarande. Tio respondenter har ingått i studien varav fem representerat bataljonsnivån, och fem från brigadnivån. Officerarna har en spännvidd från major till överste och mellan sju och tjugo års erfarenhet av planering på taktisk nivå. Respondenter från bataljonsnivån tjänstgör vid Södra skånska regementet P7, Skaraborgs regemente P4 och Norrbottens regemente I19.

Respondenter från brigadnivån tjänstgör vid Skaraborgs regemente P4 och Norrbottens regemente I19 då det är dessa två förband som haft aktiva brigadstaber under 2000-talet.

3.2.5. ANALYSMETOD

Tematisk analys är en vanligt förekommande metod inom kvalitativ forskning som nyttjas för att hitta mönster och samband (teman) i data (Braun & Clarke 2006, s.79). Template analysis (TA) är en variant av tematisk analys som nyttjar en relativt strukturerad analysprocess men samtidigt erbjuder en flexibilitet och en möjlighet att anpassa metoden efter behov (King 2012, s.426). Metoden är inte bunden till någon epistemologisk position till skillnad från andra former av tematisk analys (Brooks, McCluskey, Turley & King 2015, s.205). Centralt i TA är kodningsmallen som utvecklas under analysen. TA är öppen för att kodningsteman är definierade på förhand, men även att dessa teman förändras eller tas bort under analysens fortskridande (Brooks et al. 2015, s.203). TA föreskriver inte något fast antal analysnivåer, och gör heller inte någon skillnad på deskriptiv eller interpreterande teman. Istället uppmanar TA till utveckling av teman där den mest omfattande empirin finns i förhållande till forskningsfrågan (King 2012, s.429). Analysmetoden stödjer studien med ett verktyg att strukturera empirin och att hitta mönster och samband vilket skapar förståelse och ger förklaring. Metoden möter härvid behovet av att omhänderta empiri utanför teorins analysteman genom möjligheten att kombinera fördefinierade teman med teman som definieras efter hand.

Analysmetoden innehåller sex steg.

Sida 25 (63) 1. Bekanta dig med empirin som skall analyseras. I en mindre studie som innehåller upp till tio intervjuer är det lämpligt att läsa igenom hela underlaget en gång (Brooks et al. 2015, s.203). I denna studie har stödanteckningar förts parallellt med transkribering av intervjuer vilket skapat en god överblick över innehållet.

2. Genomförande av preliminär kodning. Detta steg liknar andra tematiska analyser men med en avgörande skillnad. Här tillåts teman som är definierade i förhand nyttjas, vilka kan förändras eller förkastas efter hand (Brooks et al. 2015, s. 203). I detta steg utgick kodningsprocessen från de sex fördefinierade analysteman och kompletterades med ytterligare tio teman som föll inte direkt kopplades till befintliga teman.

3. Organisera och sammanfoga teman. Teman grupperas och sätt i relation till andra teman där inbördes roller och relationer definieras (Brooks et al. 2015, s.204).

Utgående från de fördefinierade teman klustrades och sammanfogades den preliminära kodningen vilket skapade en struktur med ett antal nya teman och sub- teman.

4. Skapa en initial kodningsmall. En första kodningsmall skapas tidigt i processen på ett urval av materialet för att tidigt se den tematiska strukturen (Brooks et al. 2015, s.204). I den initiala kodningsmallen hade sexton teman kondenserats till elva analysteman, innehållande med fyrtiofyra sub-teman.

5. Förfina kodningsmallen. Kodningsmallen testas på ytterligare data och justeras vid behov (Brooks et al. 2015, s.204). Under detta steg fortsatte kodningsmallen utvecklas och justeras i takt med att en helhetsbild av empirin växte fram.

6. Slutför analysen. Kodningsmallen nyttjas på resterande data. Även här finns möjlighet att gå tillbaka i processen och justera teman (Brooks et al. 2015, s.204).

Analysen var en lång process utan tydligt slut. Under arbetet har analysen fortgått och förfinats ända in i slutfasen. En av de stora insatserna i detta steg var att sortera bort det material som inte var intressant utifrån uppsatsens inriktning och det som hade för vag empirisk grund. I analysen av det omfattande empiriska materialet fanns samtidigt ett behov att selektera och koncentrera resultatet till det mest intressanta, för att skapa ett tydligare fokus.

Sida 26 (63) 3.2.6. KÄLL- OCH METODKRITIK

Urvalet av respondenter har i huvudsak gjorts utifrån författarens kontaktnät inom Försvarsmakten. Härvid fanns en personlig relation till huvuddelen av respondenterna vilket skulle kunna leda till att svar tillrättaläggs eller på annat sätt färgas av relationen. Erfarenheten från denna studie är dock att den personliga relationen bidragit till ett avslappnat och öppet klimat och ett ökat diskussionsdjup i intervjuerna. I studiens analys har den personliga kännedomen om respondenter underlättat att förstå respondenters resonemang och utsagor.

3.3. E

Denna studie har utgått från Vetenskapsrådets (2017) etiska riktlinjer presenterade i publikationen God forskningssed. En strävan att öppet och transparant redovisa tillvägagångssätt, resultat och utgångspunkter har varit styrande, likaså att redovisa och diskutera möjliga felkällor i studien (Vetenskapsrådet 2017, s.8, 25). Studien har inte varit föremål för etikprövning (Utbildningsdepartementet 2003), men hanterar respondenter och deras personliga utsagor. I samband med intervjuer har därför ett samtyckesdokument¹delgivits respondenterna utvisande studiens syfte, tillvägagångssätt samt hantering av integritet och anonymitet (David & Sutton 2016, s.11–55). I studien har chefer på högre taktisk nivå intervjuats, vilka samtliga innehar centrala roller vid sina förband. Intervjuerna har i viss utsträckning relaterat till det egna ledarskap och egna värderingar, vilket skulle kunna vara föremål för att respondenten tillrättalägger sina svar. Därav har respondenterna i studien anonymiserats vilket även bidragit till att intervjusituationen varit mer avslappnad och respondenten tillåtits tänka fritt utan press att bli namngivet citerade.

3.4. R

,

Det inte helt oproblematiskt att nyttja kvantitativa kvalitetsvärden så som validitet och reliabilitet i kvalitativ forskning. Bland annat är det omöjligt att reproducera en kvalitativ studie då det inte går att återskapa studiens sociala förutsättningar eller bortse från forskarens personliga påverkan (Denscombe 2017, s.326). Larsson (2005, s.3–11) menar att kvalitet i kvalitativa studier i sin helhet bygger på Perspektivmedvetenhet, Intern logik, och Etiskt värde.

1 Finns hos författaren

Sida 27 (63) Perspektivmedvetenhet kan uppnås genom en reflexivitet, som i denna studie eftersträvats genom den iterativa processen och en kontinuerlig reflektion över metod och resultat i relation till författarens perspektiv och roll. Den interna logiken byggs av en sammanhållning där studiens samtliga delar harmoniserar.

Validitet kan delas in en yttre och en inre validitet där ett litet urval av respondenter, som i denna studie, får svårt att förklara ett fenomen för en större population och skapar en svag extern validitet. Den kvalitativa intervjun och strävan efter större förståelsedjup i studien bidrar å andra sidan till en högre intern validitet (David & Sutton 2016, s.33). Den externa validiteten beskrivs även som generaliserbarhet och är ett starkt kvalitetskriterium i kvantitativ forskning, men är även det svårt att tillämpa på kvalitativ forskning. Här kan en analytisk generalisering, där forskningsresultat ses som arbetshypoteser som utifrån kontext utgör blygsamma spekulationer om tillämpbarhet i andra situationer, erbjuda ett alternativt sätt att tänka kring generalisbarhet (Fejes & Thornberg 2019, s.289).

I kvalitativa studier är forskarens tolkning av studieobjektet helt centralt, varvid en objektivitet inte är möjlig eller ens önskvärd att uppnå. Förståelseskapande och analys av empirin kommer alltid färgas av forskarens perspektiv och dennes förförståelse, vilket blir viktigt att förhålla sig till (Larsson 2005, s.4). Bergman & Coxon ( 2005, s.11) menar att det finns olika sätt att förhålla sig till subjektivitet i en kvalitativ studie; acceptera som en ofrånkomlig brist, försöka minimera genom nogsam forskningsdesign eller se det som en naturlig del av forskningen.

Vidare menar de att förförståelsen och forskarens kontext skall ses som ett ramverk som möjliggör meningsskapande och förklaring, snarare än en bias som skall elimineras. Viktigt är att denna aspekt är öppen och transparent mot läsaren.

I denna studie är författarens mångåriga erfarenhet av arbete som chef på taktisk nivå relevant.

Denna bakgrund har skapat en god förförståelse för genomförande av operationsplanering, stabers arbetsmetoder och chefers roll i beslutsfattning. Då ämnet kvalitet i operationsplanering är okontroversiellt och inte heller har diskuterats tidigare uppfattades inte någon förutbestämd uppfattning eller medveten bias i frågan. I likhet med Bergman & Coxons (2005) menande har erfarenheten underlättat och tillfört kontextuell förståelse i analys och tolkning av empirin.

Vidare har erfarenheten bidragit till ökad relevans genom ett professionsperspektiv på studien.

Under arbetet har dock en medvetenhet funnits om eventuella negativa effekter av författarens förförståelse och en vaksamhet funnits att den ej färgat analys eller slutsatser. Härvid har

Sida 28 (63) uppsatsens teoretiska ramverk fungerat som ett verktyg som minskar subjektivism i både intervjuer och analys.

Sida 29 (63)

4. ANALYS

Figur 2 Analysresultat

Analysen har resulterat i tjugotvå sub-teman kopplat till tio analysteman. Sex analysteman var på förhand definierade och relaterar till Thunholms teori. I figuren ovan är dessa sorterade på den övre raden med rektangulära ramar. Utöver de fördefinierade analysteman genererade analysprocessen ytterligare fyra teman. Dessa teman konstruerades utifrån respondenters uppfattning om kvalitet i operationsplanering och var för sig så pass utmärkande att de utformade egna analysteman. I figuren återfinns dessa i grått på den nedre raden.

I detta kapitel redovisas analysen av empirin utifrån respektive analysteman. I flertalet fall har dock empirin koppling till flera analysteman, vilket diskuteras i nästkommande kapitel.

4.1. A

4.1.1. TID

Analystemat utgår från följande inriktning:

- Hur uppfattas vikten av tid, och vilka tidsaspekter uppfattas relatera till kvalitet i operationsplanering?

Sida 30 (63) En central utgångspunkt för respondenterna i detta tema är synen på tid som sätts i relation till motståndaren i konflikten. Flera respondenter menar att en naturlig del av beslutsmiljön utgörs av att motståndarens aktiviteter kommer styra vilken tid som finns för egna beslut och åtgärder.

I bakgrunden finns också en strävan att vara snabbare än sin motståndare i planering och genomförande. Ett citat från R10 kan här utgöra en sammanfattning:

”... i grunden så tror jag, vi kommer aldrig att äga tiden. Det är en motståndare som kommer äga tiden. Och då kan man börja definiera: hur snabb måste man då vara så här? Hur gott om tid får man? Exakt det kommer man aldrig få veta så för mig är det ju alltid då ont om tid, du kommer alltid ha ont om tid.”

Tidsaspekten av operationsplanering har haft stor uppmärksamhet bland respondenterna och efter bearbetning resulterade tre sub-tema: Tid och kvalitet, Tidspress som katalysator, Nyttja tiden. De två första är på olika sätt kopplade till Thunholms teori om en snabb beslutsprocess, medan sub-temat Nyttja tiden mer relaterar till hur tempo kan skapas och hur tid skall nyttjas.

Tid och kvalitet. Det finns en samstämmighet bland respondenterna att tidsaspekten är en ytterst central del i operationsplanering relaterat till kvalitet. R8 med flera relaterar tid till underställdas tid och sätter detta som en viktig aspekt. ”En bra planering för mig där en planering som blir klar i tid. Och det kan ju låta lite så där halvkonstigt egentligen, men en planering får aldrig påverka genomförandet i den formen att man tar bort tiden för underställda.” R10 förlänger detta resonemang och menar att en snabb beslutsprocess som genererar ett tidigt agerande är ett sätt att påverka motståndaren: ” …en bra plan gör man på kort tid, man får ut sådana orderprodukter som behövs, man får ut de styrningar som behövs för att DUC² ska börja agera, och därav börjar man påverka motståndarnas ingångsvärde.” En annan aspekt inom sub-temat är hur kvalitet skapas där en respondent lyfter vikten av att känna till tidsförhållanden för egna åtgärder för olika förbandstyper, men också hur lång tid det tar för motståndaren. Utan denna kunskap i beaktande menar R9 att planen inte blir genomförbar eller att man till exempel riskerar att hamna helt fel i förhållande till fiendens hårda tät.

Några andra respondenter kopplar tidsförbrukning i planeringen till den stridens oförutsägbarhet och menar att det kan vara bortkastat med för nogsam planering i ett tidigt skede. ”Även om vi har tid så förändras ju inte dynamiken sen i själva genomförandet, så det

2 Direkt underställda chefer