Taktisk idé

Analystemat Taktisk Idé växte fram ur empirin ganska omgående då flera respondenter på olika sätt belyste att planeringen behöver grundas i hur motståndaren skall påverkas eller besegras, det vill säga en taktisk tanke. Inom tema samordning, originalitet och tid finns kopplingar till taktiska principer men är inte som centrala element. Dessutom relaterar dessa teman till en isolerad princip vilket inte fångar respondenternas diskussion om rollen den taktisk idén har i ett större perspektiv. Då respondenterna lyfter denna aspekt som styrande har detta skapat ett eget analystema.

Temat sätter den taktiska tanken, så som krigföringsprincip centralt och hur detta påverkar kvalitet i operationsplanering.

En respondent menar att det är lätt att planering fokuserar på problemlösning och intern logik, men att den i stället borde utgå från den dualism och den tvekamp som striden innehåller. ”Det är inte bara hur jag löser de problem som kan uppstå för mig utan hur jag skapar problem för

Sida 41 (63) motståndaren!” (R1). Samma tankar återfinns hos andra respondenter där just kampen om att vinna beskrivs som central. R3: ”En effektiv plan innebär att skapa förutsättningar för oss själva att vinna”. Vidare menar R1 att det finns en fara att en matematisk urvalsprocess ligger som grund till val av plan i stället för en taktisk värdering. Här blir den taktiska idén som bygger planen en vägledare. R5 resonerar i liknande termer och menar att operationsplanering måste utgå från en taktisk idé som skapas av chefen: ”Som chef så att han kunde hantera instrumentet och känna till så att säga de taktiska grunderna […] och det måste ligga till grund för mina planer, mina tankar och mina idéer”. En annan respondent menar att dessa taktiska grundidéer bör ta hänsyn till de inneboende taktiska fördelarna som just det aktuella förbandet har. Därav kan inte taktiska grundidéer tillämpas endast utifrån en viss situation utan måste ta hänsyn till en helhet.

Flera respondenter diskuterar på olika sätt att planen måste byggas utifrån en hänsyn och en kunskap om hur motståndaren agerar. Här nämns både kunskap om motståndarens olika system och doktrinära uppträdande, men också en kontinuerlig underrättelsebedömning som ligger till grund för planering och genomförande. Utifrån detta menar en respondent att en grundprincip är att skapa dilemman där motståndaren tvingas till val mellan olika dåliga alternativ. En bra uppfattning om motståndaren menar en respondent är så pass viktigt att det enskilt utgör en kvalitetsindikator.

R4 menar att den taktiska idén måste få en sådan roll i planen att den tillåts styra risktagning och o-doktrinärt uppträdande om detta leder till fördelar.

R1 uttrycker vikten av en taktisk tanke i operationsplanen på följande sätt:

”Taktisk grundidé, jag har en taktisk grundidé, min hjärna, den taktiska grundidén syns i min plan. Och ser jag den i min plan, då tror jag att det är en bra plan”.

Sammanfattning

Respondenterna beskriver behovet av an taktisk grundidé som håller ihop och driver planering och plan i rätt riktning. En tydlig taktisk idé ses som en kvalitetsindikator av flera respondenter.

Den taktiska idén måste grundas på de egna förbandets förmågor i relation till den fientliga styrkans utformning och bedömda uppträdande.

Sida 42 (63) 4.1.8. SAMSTÄMMIGHET

Nästa analystema som är sprungen ur respondenternas syn på kvalitet i operationsplanering är Intern samstämmighet. Analystemat har en nära relation med temat samordning, men är anses av respondenterna så pass viktigt att det skapat ett eget analystema.

Till skillnad från samordning vilken utgår ifrån Thunholms teori om kraftsamling, så är fokus för detta analystema den interna koordinationen. Temat har haft två sub-teman: helhet och intern samstämmighet. Det första sub-temat relaterar till planeringsprocessen där respondenterna belyser vikten av att alla relevanta aspekter av planeringen har behandlats. R2 menar att en bra planering belyser alla faktorer som kan påverka beslut som fattas efter hand.

En planering som tagit sådan hänsyn blir ett bra hjälpmedel i genomförandet. ”Det bygger upp en kunskapsbank hos mig och hos hela laget som gör den här planeringen.” (R2). R4 beskriver detta som att minimera egna friktioner och kopplar denna helhet till kunskap om detaljer som exempelvis kan vara knutna till de egna förbanden eller till logistiken.

Den mest talrika empirin i detta analystema beskriver vikten av att planens olika delar och förbandets olika funktioner stödjer varandra. R9 menar att denna interna samstämmighet direkt påverkar planens kvalitet och utrycker följande:

” …men framförallt att planen hänger ihop, funktionsmässigt. Planen kan vara hur tydlig och bra som helst, men om man ser direkt att det här kommer inte att hålla ihop liksom, här kommer ju logistiken aldrig hänga med. Då är det inte kvalitet.”

Flera respondenter menar att detta framförallt handlar om att förbandets funktioner skall stödja planen. R6: ”Det behövs synk, man måste synka saker och framför allt, det är återigen funktionerna, för det är alldeles för ofta som jag ser att man inte får med sig helheten på en bataljon.” På samma sätt som manöverförbanden följer en genomförandeidé måste funktionsförbanden göra likadant. Utan denna interna samstämmighet menar respondenter att problem kommer uppstå under genomförandet, eller helt och hållet omkullkasta planen.

R5 menar att grunden för att skapa denna samstämmighet ligger i tydlig och strukturerad planeringsprocess som får med sig ett helhetsperspektiv. Vidare framhåller flera respondenter att planeringens spelmoment är viktigt för att nå denna samstämmighet.

” …spela ordentligt på planen, för det är där de kloka tankarna kommer in, där framförallt när man nu har med funktionscheferna på brigadplaneringen då, att det

Sida 43 (63) där de deras kloka tankar kommer in som kan faktiskt kan justera planen åt rätt

håll”. (R9)

Sammanfattning

Samstämmigheten beskrivs i empirin som en central faktor för planens genomförbarhet, vilket direkt påverkar kvaliteten. Samstämmigheten består till del av att planen omhändertagit alla relevanta fakta och förutsättningar i planeringsprocessen, vilket skapar en genomarbetad och robust plan utifrån ett helhetsperspektiv. Vad som beskrivs som än viktigare är att en intern samstämmighet uppnås genom att alla funktioner och enheter på ett logiskt och sammanhängande sätt följer och stödjer den gemensamma planen.

4.1.9. KOMMUNIKATION

Den kommunikativa aspekten av operationsplanering har till del berörts under analystemat känsla som en del av den emotionella uppfattningen av planen. Utöver detta beskrivs kommunikation av respondenterna vara en viktig komponent som bidrar till kvalitet.

Kommunikation som lyfts fram avser verbal kommunikation, företrädelsevis direkt mellan individer, men även via radio. Vad som blir lite speciellt med detta analystema är att det inte enbart berör planering som process eller produkt utan kan ses som en brygga in i genomförandet. Oaktat detta är respondenterna eniga om att kommunikation har en avgörande roll i detta sammanhang. R5 sammanfattar den allmänna uppfattningen på följande sätt: ”Jag kan ju ha en jättebra planering, men har jag inte en plan eller en förmåga att presentera produkten för DUC som ska utföra det här, då är planeringen inte värd någonting”.

Kommunikationen beskrivs bland annat som en viktig funktion för att skapa förståelse och tydlighet. Detta gäller såväl internt i en planeringsgrupp som mellan chef och underställd.

Genom dialog menar R1 att större förståelse för uppdraget erhålls och att det i sin tur ger en trygghet och en tydlighet i planering och genomförande. R9 menar att kommunikationen för att skapa förståelse är så pass central att han ser en klar vinst med att skräddarsy ordergivning för just detta och ge utrymme för en berättande ordermetod.

Vad som förefaller än viktigare är kommunikationens roll som budskapsförmedlare. Flera respondenter uttrycker detta i termer av att ”sälja idén”. R6 menar att det ”… i slutändan handlar ju om att sälja idén liksom…” vilket är avgörande för att få organisationen att dra åt samma håll. R7 menar att det är viktigare vilka budskap man sänder än vad som står skrivet i

Sida 44 (63) en order. R1 sammanfattar på följande sätt: ”Planens kommunikation, hur man kommunicerar den, är också ett kvalitetsbegrepp”.

Sammanfattning

En avgörande del i operationsplanering är hur den verbalt kommuniceras inom organisationen.

Kommunikationen innehåller en förståelseskapande aspekt där chef nyttjar kommunikation för att skapa förståelse för planen och genomförandet. Vad som framstår som än viktigare är kommunikationens budskapsförmedlande roll. Genom att muntligt förmedla de väsentliga delar av operationsplanen skapas förutsättningar att skapa inspiration och tilltro till planen.

4.1.10. ENKELHET

Det sista analystemat är en i empirin ständigt återkommande aspekt på operationsplanering.

Enkelheten återkommer i ett antal olika sammanhang med både enkelhet i planeringsprocessen och i planens utformning som önskvärda delar. I analystemat skapades tre sub-teman: enkelhet i planering, enkelhet i utförande samt lättförståelig.

I planering menar R8 att chefens tydlighet och en gemensam bild av vad som skall uppnås bidrar till enkelhet. Enkelheten uppges av flera respondenter skapa ett handlingsutrymme åt DUC i genomförandet. R2 menar att en enkel plan underlättar gemensam förståelse vilket i sig är något eftersträvansvärt. R8 sammanfattar dessa aspekter i följande citat:

”Karaktären av en bra plan, är att den ska vara enkel. Enkel både i planeringsfasen och enkel för underställda att förstå. Och kopplat till enkelhet så ska man även kunna så att säga…ha utrymme i planen för att kunna ta de här initiativen”.

I empirin beskrivs enkelhet som en mindre detaljerad plan med stort inslag av uppdragstaktik.

Enkelheten kopplas även samman med kommunikation och förmedlandet av ordern. R6 är dock av en annan uppfattning och menar i stället att en detaljerad plan med stort inslag av krigslist må se komplicerad ut, men kan påverka fienden på ett sätt att genomförandet blir enkelt.

”Så medan enkelhet för mig, det är kanske att även om det är krångligt, du har tänkt på många varianter och vi ska göra det på ett visst sätt här, liksom så här att vi fick ju locka fienden här och sen kommer vi in här från sidan och då har vi skapat våra problem och vi har gjort det då så kör vi runt här… Ja, det låter inte som enkelhet, men i genomförandet kanske det är jätteenkelt för vi då blir fienden enkel”. (R6)

Sida 45 (63) Vidare menar R6 att om enkelhet skapas för att genomförandet skall vara enkelt att leda så är enkelheten av fel orsaker. R10 menar att enkelhet och handlingsfrihet kan skapas genom att enheten som står i situationen har de resurser som krävs och då kan agera. Argument som förs fram går i linje med Clausewits klassiska tankar om att även det enkla är svårt i krig (Clausewitz 1995, s. 79) och därmed skall planen eftersträva enkelhet. Flera respondenter menar att enkelheten i sig är så viktig att det bör betraktas som en kvalitetsindikator.

Sammanfattning

Respondenter återkommer ständigt till begreppet enkelhet som en kvalitetsindikator.

Enkelheten i en operationsplan beskrivs skapa handlingsutrymme och tempo. Med enkelhet menas att planen är lättförståelig och har en okomplicerad genomförandeidé. I detta avseende sätts enkelheten som motpol till detaljstyrning.

4.2. S

Analysen av respondenternas utsagor har pekat på 10 olika områden, som på olika sätt relaterar till kvalitet i operationsplanering. De sex första områdena (tid, inriktning, känsla, originalitet, samordning, erfarenhet) var på förhand definierade med grund i uppsatsens teori. De fyra efterföljande teman (taktisk idé, samstämmighet, kommunikation, enkelhet) uppstod under analysens gång och var ett direkt resultat av respondenternas uppfattning av ämnet. I ovanstående kapitel har dessa analysteman redovisats utan inbördes relation och utan rangordning. Två av de fördefinierade analysteman, originalitet och erfarenhet, har i empirin inte framstått som centrala indikationer för kvalitet i operationsplanering, medan känsla och samordning visat sig så pass omfattande att de föranlett skapande av nya teman.

Nedan följer en grafisk presentation av analysens resultat med en skildring av hur respondenterna uppfattat analystemans olika betydelse för kvalitet i operationsplanering.

Sida 46 (63)

Figur 3 Viktning av analysteman

De fyra mest framträdande teman för kvalitet i operationsplanering är: Inriktning, Känsla samordning och kommunikation. Vad som gör att de skapar denna position är på det sätt respondenterna beskrivit dess roll, respondenternas samstämmighet samt i vilken frekvens de omnämnts i empirin. Efterföljande: Tid, Samstämmighet, Taktisk idé och Enkelhet har också i empirin beskrivits som centrala teman relaterat till kvalitet. Dessa teman har dock givits en mindre framträdande roll av respondenterna i de sätt och med vilket frekvens de diskuterat tema på. Utifrån detta har de inte bedömts lika centrala som de fyra ovanstående. Originalitet bekräftas i empirin i viss mån ha en bärighet mot kvalitet, men ytterst perifert och inte i relation till de övriga åtta. Erfarenhet på det sätt som Thunholm menar att det bidrar till kvalitet har inte återfunnits i empirin. Däremot har andra resonemang kring erfarenhet förts, men utan att kunna relatera till kvalitet på ett tydligt sätt.

Sida 47 (63)

5. DISKUSSION OCH RESULTAT

Kapitlet inleds med en diskussion om hur analysens resultat kan förstås utifrån dess inbördes relationer. Därefter följer en diskussion om resultatet i relation till uppsatsens teori. Kapitlet avslutas med att forskningsfrågan besvaras och resultatet diskuteras utifrån vald metod.

5.1. K

Analysens teman som redovisades i föregående kapitel har flera beröringsytor med varandra och beskrivs i vissa fall med inbördes relationer. Dessa relationer framträder i den tolkning författaren gör av respondenternas utsagor. I vissa fall är relationerna tydliga och entydiga och i andra fall mer subtila. Genom att tydliggöra dess relationer erbjuds ytterligare en aspekt av hur kvalitetskriterier förhåller sig inom operationsplaneringen och kan på så sätt ge en djupare förklaring. Konceptbilden nedan syftar till att synliggöra inbördes relationerna mellan de åtta teman som enligt empirin bygger kvalitet i operationsplanering. Modellen är en förenkling och påvisar de tydligaste relationerna, och skall inte tolkas som en absolut verklighet. Inbördes finns det fler kopplingar och påverkansriktningar, men som uteslutits för att tydliggöra de primära relationerna.

Figur 4 Konceptbild kvalitetsindikatorer och relationer

I planens inriktande delar som till exempel syfte, målbild, avsikt och genomförandeidé återfinns de långsiktiga riktmärkena för operationen. Inriktningen skall hjälpa både chef och underställda att fatta beslut och ta initiativ i rätt riktning under genomförandet. Kvalitet i

Sida 48 (63) inriktning anses utgöras av en tydlig formulering som omfamnar uppgiftens syfte och avsikt.

Den taktiska idén ligger också centralt i operationsplaneringen men har en kortare giltighetstid än inriktningen. Detta uttrycks av respondenterna som en ”grundidé” (R5) eller ”bottenplatta”

(R6) och den ges förtur i att forma planen (R1). Den taktiska idén påverkar således hur inriktning och genomförande utformas, i synnerhet de inledande skedena där större säkerhet om motståndarens uppträdande är troliga. Den taktiska grundidén anses bidra till kvalitet om den är synlig i planen och på ett trovärdigt sätt påverkar fienden. Planens taktiska idé och den övergripande inriktningen kan på detta sätt ses som kärnan i operationsplanen vilken påverkar övriga delar. Planens samordning syftar till taktisk samordning för att skapa förutsättningar att uppnå den taktisk idén samt att möjliggöra koordinering av förbandets funktioner. I övrigt eftersträvas att hålla samordning till ett minimum för att skapa handlingsutrymme i planen.

Kvalitet utgörs här av samordning av det som går att styra, en taktisk samordning samt koordinering av förbandets funktioner. R6 beskriver detta som att planens inriktande delar utgör en stomme som sedan ”kläs på” med funktioner och övrigt inom ramen för samordning.

Kommunikationens roll är att förmedla inriktning, taktisk idé och samordning i syfte att skapa förståelse för planen och genomförandet. Förmågan att tydligt förmedla dess budskap anses bidra till kvalitet. R2 menar att tydligt förmedla avsikt och genomförandeidé (inriktning) är avgörande för såväl planering som genomförande. R9 delar denna åsikt och tillägger att nästa steg är att förmedla samordning där funktionsföreträdare har en viktig roll.

För att operationsplanen skall uppnå en högre kvalitet skall planen inneha en intern samstämmighet där planen olika delar, inklusive förbandets funktioner följer och stödjer varandra. Respondenterna beskriver detta som en sammanhängande helhet som inbegriper planens alla olika delar. Att hålla planen enkel och okomplicerad och därigenom skapa utrymme för uppdragstaktik och flexibilitet är nästa kvalitetsaspekt i modellen. Enkelheten skall genomsyra planens samtliga delar. Enkelheten blir en summa av hur övriga element utformas och är starkt förbundet med kommunikationen och underställdas förmåga att skapa förståelse för operationsplanen.

Den emotionella aspekten av operationsplanering anses mycket viktigt för helheten och samtidigt vara en kvalitetsindikator. Känsla skall innehålla en tilltro och en övertygelse om planes genomförbarhet och nödvändighet. Känsla kan beskrivas som ett resultat av tidigare beskrivna kvalitetsaspekter, dock är det inte en matematisk formel. Om inriktning, taktisk idé, samordning, kommuniceras på ett effektivt sätt samtidigt som planen är enkel och har en intern

Sida 49 (63) samstämmighet finns goda förutsättningar att en positiv känsla infinner sig. R3 beskriver detta som att det börjar med ett syfte och därefter ett koncept (taktisk idé och en inriktning) som kommuniceras och skapar en känsla av trovärdighet och genomförbarhet. Känslan kan även ses som en kontrollstation som signalerar om planen är tillräckligt bra. Kvalitetsindikatorn känsla kan beskrivs som att operationsplanen skall ”kännas rätt”, engagera och inspirera. Över hela operationsplaneringen vilar kvalitetsindikatorn tid. Tid relaterar till motståndaren och bygger på en strävan efter en tidseffektiv planering för att skapa tid till förberedelse och praktiska åtgärder som kan skapa taktiska fördelar. Kvalitet mäts här i total tid som förbrukas i planeringen samt hur väl underställdas tidsbehov tillgodoses. Respondenterna uttrycker detta som att planen kommer i rätt tid och förhåller sig till tredjedelsprincipen (staben skall inte förbruka mer än en tredjedel av disponibel tid till planering, således lämnas två tredjedelar till underställda) gentemot underställda.

Var och en av aspekterna i modellen indikerar kvalitet eller avsaknad av kvalitet, men är samtidigt inte någon garanti eller recept för en bra plan.

Kvalitetskriterierna i modellen kan sammanfattas på följande sätt:

• Inriktning: En tydligt formulerat inriktning som omfamnar uppgiftens syfte och avsikt och skapar en ledstång för såväl planering som genomförande.

• Taktisk Idé: En taktisk idé som framträder tydligt i planen och på ett trovärdigt sätt påverkar fienden.

• Samordning: En taktisk samordning som stödjer planens inriktning, en koordinering av förbandets funktioner i den grad som upplevs nödvändigt. Hög precision och noggrannhet i de delar förbandet kan kontrollera.

• Kommunikation: Operationsplanen kommuniceras på ett sätt som skapar förståelse och tilltro för planen och genomförandet.

• Känsla: Operationsplanen skall kännas rätt, engagera och inspirera samt tydligt motivera förelagd operation.

• Samstämmighet: Planen skall innehålla en intern samstämmighet där planens olika delar stödjer varandra och leder i samma riktning.

• Enkelhet: Planen skall vara enkel och okomplicerad samt ge utrymme för handlingsfrihet och flexibilitet.

Sida 50 (63)

• Tid: Planering skall genomföras tidseffektivt i förhållande till motståndaren och förelagd uppgift, samt internt tillgodose underställdas tidsbehov.

5.2. R

Operationsplanering som en del av militär ledning beskrivs inom forskningen som en beslutsprocess. Resultatet av denna studie visa tydligt att svenska taktiska chefer ser denna beslutsprocess i en kontext som präglas av krigets natur, i linje med NDM (Lipshitz et al. 2001, s.332). I studien framkommer vid flera tillfällen att officerare sätter högre prioritet på snabba och enkla beslut framför för en noggrann urvalsprocess. Detta kan relateras till Kleins (1993, s.140, 146) principer att en beslutsmodell som skall omhänderta en dynamisk beslutsmiljö snarar behöver skapa ett beslut som är ”tillräckligt bra” än ett optimalt beslut. Officerarens syn på tidsperspektivs relativism, undvika obefogad samordning, skapa enkelhet och handlingsutrymme är exempel på hur beslutsmiljön påverkar synen på kvalitet i operationsplanering. En plan som vilar tyngre på tydlighet och inriktning än på samordning och koordinering har större chans att överleva den dynamiska och föränderliga omgivning NDM ser som naturlig. Rasmussen et al. (2009, s.245–246) menar att kvalitet i planering är kulturellt betingat. I studien som Rasmussen et al. genomförde förordade de brittiska officerarna samma typ av öppenhet i planen som de svenska officerarna påtalar i denna studie, medan de amerikanska officerarna i stället förknippade en noggrann, systematisk och

Operationsplanering som en del av militär ledning beskrivs inom forskningen som en beslutsprocess. Resultatet av denna studie visa tydligt att svenska taktiska chefer ser denna beslutsprocess i en kontext som präglas av krigets natur, i linje med NDM (Lipshitz et al. 2001, s.332). I studien framkommer vid flera tillfällen att officerare sätter högre prioritet på snabba och enkla beslut framför för en noggrann urvalsprocess. Detta kan relateras till Kleins (1993, s.140, 146) principer att en beslutsmodell som skall omhänderta en dynamisk beslutsmiljö snarar behöver skapa ett beslut som är ”tillräckligt bra” än ett optimalt beslut. Officerarens syn på tidsperspektivs relativism, undvika obefogad samordning, skapa enkelhet och handlingsutrymme är exempel på hur beslutsmiljön påverkar synen på kvalitet i operationsplanering. En plan som vilar tyngre på tydlighet och inriktning än på samordning och koordinering har större chans att överleva den dynamiska och föränderliga omgivning NDM ser som naturlig. Rasmussen et al. (2009, s.245–246) menar att kvalitet i planering är kulturellt betingat. I studien som Rasmussen et al. genomförde förordade de brittiska officerarna samma typ av öppenhet i planen som de svenska officerarna påtalar i denna studie, medan de amerikanska officerarna i stället förknippade en noggrann, systematisk och