Reflektion & Kritik

Under den tid vi arbetat med kandidatuppsatsen har vi uppmärksammat och fått ta del av nya fynd, intressanta sidospår och synpunkter från anhöriga kring vad som kunnat göras annorlunda från vårt tillvägagångssätt.

Vid utformandet av vår intervjuguide och enkät har vi funnit oss i en ganska ovanlig och främmande position då vi själva sällan har arbetat med sådana arbetsuppgifter förut. Vid utformandet av frågor har vi mestadels utgått från vår tidigare förkunskap och litteratur men även funnit stöd hos vår handledare och vänner. Under omständigheterna och i stunden ansåg vi att vi gjorde ett bra arbete och ett ärligt försök till heltäckande och rättvisa frågor vid insamlingsmomenten men vi har nu i efterhand sett stor förbättringspotential i flera fall. Vi har bland annat fått höra från en av våra respondenter på enkäten att hen ansåg att svarsalternativen och frågorna var bristande i sin utförlighet och valmöjlighet, då vi själva skrev frågorna har vi istället sett vissa delar som underförstådda men delar respondentens mening att vi skulle behövt vara tydliga om även övertydliga i vår enkät för att minska risken för missförståelse och tolkningsfel. Vi har även i efterhand, specifikt vid skrivandet av vår analys, funnit områden, speciellt kring användarmotstånd, där våra frågor var bristande och inte berörde vissa mycket intressanta aspekter och som vi båda önskar att vi varit medvetna om vid utformningen av enkäten och intervjun men även är något vi tar med oss ifall vi kommer utföra en liknande studie i framtiden. Detta kan ha påverkat resultatet i studien då risken finns att vi har missat viktiga delar inom IT-kompetens eller

användarmotstånd.

Vidare gällande enkäterna så kan man se kritiskt på urvalet av studenterna då de flesta studenter kan studera inom samma program. Då vi i början av studien tog kontakt med ett flertal utskott inom Linköpings universitet för att få svar på vår enkät så var det upp till utskotten ifall de kunde dela med sig av enkäten till deras studenter. Detta betyder att vi fått flera svar från studenter som studerar inom samma program. Då de studerar inom samma program så blir deras förutsättningar och erfarenheter lika varandra då de medverkar på samma föreläsningar och andra studiemoment. Detta kan betyda att många av de svar vi fått in liknar varandra. Inom vårt urval så ställde vi inte frågor gällande respondenterna som ålder och hur länge de använt sig av applikationerna. Detta betyder att vi inte kunde presentera respondenterna i empirikapitlet. Vi såg inte detta som något negativt men har fått feedback gällande att detta skulle kunna vara intressant.

Vi fick in 40 svar i enkäten där 27 av dessa var studenter och 13 lärare. Detta kan ses som få respondenter då man vill sträva efter trovärdighet och replikerbarhet när man använder sig av

kvantitativa datainsamlingsmetoder. Detta skulle kunna ses som ett problem om enkäten var vår primära datainsamlingsmetod men då semistrukturerade intervjuer var vår primära insamlingsmetod så påverkar detta inte resultatet lika mycket som det kunde gjort. Enkätsvaren fungerade som bas för djupare insikt inom ämnet samt som en överblick kring ämnet och med flera respondenter kunde man få en bredare bild över ämnet. Detta är något som behöver ses över inom framtida studier.

Vidare ser vi även positivt och negativt på vårt val att utföra en studie inom ett sådant högaktuellt område som distansstudier och videokonferensapplikationer. Vi märker att studier inom ämnet har sett en explosionsartad utveckling i användandet av och utförandet av studier inom området senaste åren. I och med det har vi även sett ett informationsgap i att ett flertal aspekter inte setts över där vår,

kopplingen mellan IT-kompetens och användarmotstånd mot applikationerna, var en av dem. Det är dock stor chans att förutsättningarna inom området och därmed vår studie kommer förändras och det med rask takt gällande resurser, verktyg och dylikt. Det kan resultera i att förutsättningarna för vår studie ändras efter att vi genomfört den vilket kan tillintetgöra våra fynd som vi ser samt att kravet kring replikation försvagats då det blir praktiskt taget omöjligt att utföra en snarlik studie om förutsättningarna förändras drastiskt. Vi såg dock både ett behov och ett intresse från vår sida att tillföra kunskap inom sektorn och är nöjda med vårt bidrag.

Slutligen ser vi även en brist i upplägget i vår studie nu i efterhand. I början av studien fick vi en rekommendation att utföra studien med fokus på både studenter och lärare för att stärka våra fynd, finna anomalier och styrkor. I de flesta steg genom studien har vi dock utgått från en struktur där studenternas och lärarnas kapitel är uppdelade från varandra. Vi sammanstrålar resultatet från de vi funnit hos lärare och studenter i slutet av empiri, analys och slutsats kapitlet men vi är själva osäkra på om det bredare omfånget att ta med båda grupperna har varit en styrka i vår studie eller om det istället visat sig vara en svaghet då det medfört risken av att läsaren får känslan av två studier i en.

Sammanfattningsvis ser vi våra slutsatser som trovärdiga utifrån den kontext vi studerat samt de respondenter vi samlat in empiri från. Vi är dock medvetna om att vi har utfört en insamling av subjektiv data med mänskliga faktorer som spelar roll inom allt från studieupplägg och vad respondenterna svarat. Detta innebär att våra fynd inte nödvändigtvis är saklig fakta.

7.2 Framtida studier

Den primära avgränsningen vi gjort är valet att enbart undersöka studenter och lärare på Linköpings universitet. Detta betyder att vår studie ej undersöker de som studerar och undervisar på exempelvis grundskola, gymnasium eller komvux. Då vi ej hanterar dessa områden så kommer vår studie att lämpa sig för generalisering mot andra högskolor och universitet i Sverige istället för andra åldersgrupper eller studienivåer. Det område vi har undersökt ser vi som högaktuellt speciellt under denna period då antalet användare av videokonferensapplikationer ökat explosionsartat, som tidigare nämnt har vi dock valt att begränsa oss till att undersöka studenter och lärare på just Linköpings universitet. Det finns dock många andra lärosäten och individer inom andra åldersgrupper och studienivå som sett liknande förändringar när det kommer till användningen av videokonferensapplikationer där det skulle vara intressant att se resultatet från en liknande studie, speciellt då vi tror att man skulle se en större ändring då vi enligt vår förkunskap tror att elever i högstadiet använder IT i mindre utsträckning än exempelvis

Referenser

Aftonbladet. (18 november 2020). Fjärrundervisning i gymnasier -"om nödvändigt". Hämtad 23-04-2021 från

https://www.aftonbladet.se/nyheter/a/1BoWrG/fjarrundervisning-i-gymnasier-om-nodvandigt

Aftonbladet. (21 januari 2021). Distansundervisning på de flesta högstadier. Hämtad 28-04-2021 från

https://www.aftonbladet.se/nyheter/a/x3OlGR/distansundervisning-pa-de-flesta-hogstadier

Ahrne, G. & Svensson, P. (2015a). Kvalitativa metoder i samhällsvetenskapen. I Ahrne, G. & Svensson, P. (Red.), Handbok i kvalitativa metoder (2 uppl. s. 8-16). Liber AB.

Ahrne, G. & Svensson, P. (2015b). Att designa ett kvalitativt forskningsprojekt. I Ahrne, G. & Svensson, P. (Red.), Handbok i kvalitativa metoder (2 uppl. s. 17-33). Liber AB.

Ahrne, G. & Eriksson-Zetterquist, U. (2015). Intervjuer. I Ahrne, G. & Svensson, P. (Red.), Handbok i

kvalitativa metoder (2 uppl. s. 34-54). Liber AB.

Ali, M., Zhou, L., Miller, L., & Ieromonachou, P. (2016). User resistance in IT: A literature review.

International Journal of Information Management, 36(1), 35–43.

https://doi-org.e.bibl.liu.se/10.1016/j.ijinfomgt.2015.09.007

Alvarez, I. & Dulsat, C. (2020). Change at Distance Education, What Kind of Resistance? What Improvements? Turkish Online Journal of Distance Education (TOJDE), 21(4), 160–172.

Alvesson, M. (2003). Methodology for close up studies - struggling with closeness and closure. Higher

Education; 46(2), 167-193.

Blanton, J.E. & Klaus, T. (2010). User resistance determinants and the psychological contract in enterprise system implementations. European Journal of Information Systems, 19, 625-636 Bryman, A. (2018). Samhällsvetenskapliga metoder. (3 uppl.). Liber AB.

Bryman, A. (2011). Samhällsvetenskapliga metoder. (2 uppl.). Liber AB.

Castelli, F. R. & Sarvary, M. A. (2021). Why students do not turn on their video cameras during online classes and an equitable and inclusive plan to encourage them to do so. Ecology and Evolution, 11(8), 3565–3576.https://doi-org.e.bibl.liu.se/10.1002/ece3.7123

Celik, V. & Yeşilyurt, E. (2013). Attitudes to technology, perceived computer self-efficacy and computer anxiety as predictors of computer supported education. Computers & Education 60(1). 148–158.

DOI:10.1016/j.compedu.2012.06.008

Charmaz, K. (2002). Qualitative interviewing and grounded theory analysis. I Gubrium J.F. & Holstein J.A. (Red.), Handbook of Interview Research: Context and Method. Sage.

da Silva, K. K. A., & Behar, P. A. (2017). Digital Competence Model of Distance Learning Students. International Association for Development of the Information Society, 18. 109-116.

Damşa, C., Langford, M., & Uehara, D. (2021). Teachers’ Agency and Online Education in Times of Crisis. Computers in Human Behavior.https://doi-org.e.bibl.liu.se/10.1016/j.chb.2021.106793

Doppler, K. (2004). Managing change successfully: core questions, issues, and strategies. I Boonstra, J.J. (Red.), Dynamics of organisational change and learning. 115-132. John Wiley & Sons Ltd.

Eliasson, P. (2021). Teams och zoom ökar allmänhetens inblick. Universitetsläraren. Hämtad

21-03-2021 frånhttps://universitetslararen.se/2021/02/11/teams-och-zoom-okar-allmanhetens-inblick/

Ferrari, A. (2012) Digital competence in practice: An analysis of frameworks. Publications Office of the European Union.

https://op.europa.eu/en/publication-detail/-/publication/2547ebf4-bd21-46e8-88e9-f53c1b3b927f/langua ge-en

Fuentes, C.M. & Val, M.P. (2003). Resistance to change: a literature review and empirical study.

Management Decision, 41(2) , 148-155. DOI:10.1108/00251740310457597

Gherhes, V., Simon, S. & Para, I. (2021). Analysing Students’ Reasons for Keeping Their Webcams on or off during Online Classes. Sustainability, 13(3203).https://doi.org/10.3390/su13063203

Gravenhorst, K. B., & Veld, R. (2004). Power and collaboration: methodologies for working together in change. Dynamics of organizational change and learning, 317-341. DOI: 10.1002/9780470753408.ch16 Haddara, M., & Moen, H. (2017). User resistance in ERP implementations: A literature review.

Procedia Computer Science, 121, 859–865.https://doi.org/10.1016/j.procs.2017.11.111

Hawkridge, D. G. (1970). The Teaching of Science to Students at a Distance. Annual Conference of the

American Association for the Advancement of Science. 1-10.

Hoogerwerf, E.-J., Kärki, A., Mavrou, K., Meletiou-Mavrotheris, M. & Sallinen, M. (2017).

Opportunities and challenges related to ICT and ICT-AT use by people with disabilities: An explorative study into factors that impact on the digital divide. Technology & Disability, 29(1/2), 63–75.

https://doi-org.e.bibl.liu.se/10.3233/TAD-170174

Hwang, Y., Lee, H. & Park, N. (2015). A new dimension of the digital divide: Exploring the relationship between broadband connection, smartphone use and communication competence. Telematics &

Informatics, 32(1), 45–56.https://doi.org/10.1016/j.tele.2014.02.001

Hämäläinen, R., Nissinen, K., Mannonen, J., Lämsä, J., Leino, K. & Taajamo, M. (2020).

Understanding teaching professionals' digital competence: What do PIAAC and TALIS reveal about technology-related skills, attitudes, and knowledge? Computers in Human Behavior, 117,

Jæger, M. M & Blaabæk, E. H. (2020). Inequality in learning opportunities during Covid-19: Evidence from library takeout. Research in Social Stratification and Mobility, 68.

https://doi-org.e.bibl.liu.se/10.1016/j.rssm.2020.100524

Karlsudd, P. (2018). Cheating or legitimate support? Student‐Teachers’ attitudes toward digital tools in

school. Support for Learning, 33(4), 338–359.

Kim, A. Y. & Choi, W. S. (2020). Considerations on the Implementation of the Telemedicine System Encountered with Stakeholders’ Resistance in COVID-19 Pandemic. TELEMEDICINE AND

E-HEALTH.https://doi-org.e.bibl.liu.se/10.1089/tmj.2020.0293

Knivsta kommun. (23 mars 2020). Kommunens politiker genomför sammanträden på distans. Hämtad 24-04-2021 från

https://knivsta.se/nyhetspublicering/nyheter-politik-och-organisation-startsida/2020-03-23-kommunens- politiker-genomfor-sammantraden-pa-distans

Kvale, S. (1996). Interviews: An introduction to qualitative research interviewing. Sage. Kvale, S., Brinkmann, S., & Torhell, S.-E. (2014). Den kvalitativa forskningsintervjun (Tredje [reviderade] upplagan). Studentlitteratur.

Lai, J., & Widmar, N. O. (2021). Revisiting the Digital Divide in the COVID‐19 Era. Applied Economic

Perspectives & Policy, 43(1), 458–464.https://doi-org.e.bibl.liu.se/10.1002/aepp.13104

Lapointe, L., & Rivard, S. (2005). A multilevel model of resistance to information technology implementation. MIS quarterly. 461-491.

Cederberg, J. (2020). Fler anmälda för fusk med tenta på distans. Läkartidningen. Hämtad 02-04-2021 från

https://lakartidningen.se/aktuellt/nyheter/2020/11/fler-anmalda-for-fusk-efter-examination-pa-distans/

Maraks, G.M. & Hornick, S. (1996). Passive resistance misuse overt support and covert recalcitrance in IS implementation. European Journal of Information System, 5(3), 208-219.

Mendiratta, S. (2019). It Trends and Web Engineering. 2019 International Conference on Contemporary

Computing and Informatics (IC3I), 179–185.

https://doi-org.e.bibl.liu.se/10.1109/IC3I46837.2019.9055571

Myers, M. (1997). Qualitative Research in Information Systems. MIS Quarterly, 2(21) s. 241-242. NCES. (u.å.a) PROGRAM FOR THE INTERNATIONAL ASSESSMENT OF ADULT COMPETENCIES

(PIAAC). Hämtad 25-04-2021 frånhttps://nces.ed.gov/surveys/piaac/

NCES. (u.å.b) TEACHING AND LEARNING INTERNATIONAL SURVEY (TALIS). Hämtad 25-04-2021 frånhttps://nces.ed.gov/surveys/talis/

Newell, A. F. (2011). Design and the digital divide : insights from 40 years in computer support for

older and disabled people. Morgan & Claypool.

Nick, T.G. (2007). Descriptive Statistics. I W.T. Ambrosius (Red.), Topics in Biostatistics (1 uppl., s. 33-52). Humana Press.https://doi-org.e.bibl.liu.se/10.1007/978-1-59745-530-5

Nyikes, Z. (2018). Contemporary Digital Competency Review. Interdisciplinary Description of

Complex Systems, 16(1), 124–131.https://doi-org.e.bibl.liu.se/10.7906/indecs.16.1.9

Packard, V. L. (2018), Encyclopedia of Information Science and Technology, Reference Reviews, 32(5), 1-2.https://doi.org/10.1108/RR-01-2018-0016

Purushothaman, A., & Zhou, C. (2015). The Need to Foster Creativity and Digital Inclusion among Women Users in Developing Context -- Addressing Second Order Digital Divide in Online Skills.

International Journal of Emerging Technologies in Learning, 10(3), 69–74.

Redecker, C. (2017). European framework for the digital competence of educators. Publications Office of the EU.

https://op.europa.eu/en/publication-detail/-/publication/fcc33b68-d581-11e7-a5b9-01aa75ed71a1/langua ge-en#document-info

Rennstam, J., & Wästerfors, D. (2011). Att analysera kvalitativt material. I G. Ahrne & P. Svensson (Red.), Handbok i kvalitativa metoder. s.194-210. Liber AB.

Rumelt, R. P. (1995). Inertia and transformation. I Montgomery, C. A. (Red.), Resource-based and

evolutionary theories of the firm: Towards a synthesis. (1 uppl. s.101-132.) Springer.

Shih-Jung H., Yi-Chang, L., Ying-Ling, C. & Hsi-Ching K. (2009). Critical Factors for the Adoption of Mobile Nursing Information Systems in Taiwan: the Nursing Department Administrators’ Perspective.

Journal of Medical Systems, 33(5), s. 369–377.

Silverman, D. (1998). Qualitative research: meanings or practices? Information Systems Journal, 8, 3-20.

Skolverket. (2021). Nya regler för fjärr- och distansundervisning. Hämtad 25-04-2021 från

https://www.skolverket.se/regler-och-ansvar/aktuella-regelandringar/nya-regler-for-fjarr--och-distansun dervisning

Spiteri, M. & Rundgren, S.C. (2020). Literature Review on the Factors Affecting Primary Teachers’ Use of Digital Technology. Tech Know Learn. 25, 115–128.https://doi.org/10.1007/s10758-018-9376-x

SVD. (19 januari 2021). Rekordmånga jobbar på distans. Hämtad 23-04-2021

https://www.svd.se/rekordmanga-jobbar-pa-distans

SVT. (17 mars 2020b) Lärare om distansundervisning: ”Det kan bli en utmaning”. Hämtad 02-04-2021

SVT. (20 mars 2020c). Fullmäktigemöten på distans – ska skydda demokratin mot corona. Hämtad 01-04-2021https://www.svt.se/nyheter/lokalt/helsingborg/politikerna-skyddar-demokratin-mot-corona

SVT. (29 december 2020a). Här är årets största tabbar under videomöten: ”Nej, Tony, nej, nej!”. Hämtad 28-03-2021

https://www.svt.se/nyheter/virala-videotabbar-fran-2020

SVT. (22 januari 2021). Distansstudier drabbar trångbodda: “Svårt redan innan”. Hämtad 23-03-2021

https://www.svt.se/nyheter/lokalt/vast/distansstudier-drabbar-trangbodda-svart-redan-innan

Thomas, D. R. (2006). A General Inductive Approach for Analyzing Qualitative Evaluation Data.

American Journal of Evaluation, 27(2), 237–246. DOI: 10.1177/1098214005283748

Vetenskapsrådet. (2002) Forskningsetiska principer inom humanistisk-samhällsvetenskaplig forskning (ISBN 9173070084). Vetenskapsrådet. Hämtad 10-04-2021 från

https://www.vr.se/analys/rapporter/vara-rapporter/2002-01-08-forskningsetiska-principer-inom-humanis tisk-samhallsvetenskaplig-forskning.html

Vivolo, J. (2016). Understanding and combating resistance to online learning. Science Progress (1933-), 99(4), 399–412.

Walsham, G. (2006). Doing interpretative research. European Journal of Information Systems, 15, 320-330.

Whiting, L. (2008). Semi-structured interviews: guidance for novice researchers. Nursing Standard. 22. 35-40. DOI: 10.7748/ns2008.02.22.23.35.c6420.

Bilagor

Nedan framför vi de diverse bilagor som använts i studien och till vilket ändamål

Bilaga 1: Enkät - Lärare