Uppfattning av studenternas och lärarnas IT-kompetens och användarmotstånd

att se över skillnader och likheter mellan hur studenters och lärares IT-kompetens påverkar deras användarmotstånd mot videokonferensapplikationer.

För att uppfylla studiens syfte har vi utgått från tre frågeställningar som lyder: ● Hur påverkar studenters nivå av IT-kompetens deras användarmotstånd mot

videokonferensapplikationer inom distansundervisning?

● Hur påverkar lärares nivå av IT-kompetens deras användarmotstånd mot videokonferensapplikationer inom distansundervisning?

● Vilka likheter och skillnader finns det mellan hur studenters och lärares IT-kompetens påverkar deras användarmotstånd mot videokonferensapplikationer inom distansundervisning?

5.1 Uppfattning av studenternas och lärarnas IT-kompetens och

användarmotstånd

5.1.1 Studenter

Student 1 och Student 3 visade på hög IT-kompetens. De besitter dem färdigheterna som krävs för att ta sig an nya videokonferensapplikationer då de tidigare använt sig av liknande applikationer samt att de generellt nyttjar IT i stor utsträckning vilket ledde dem till att ha god förståelse för hur applikationerna var uppbyggda. Detta i enlighet med aspekten av IT-färdigheter som berör att man är medveten om IT-applikationers möjliga funktioner och utformning (Redecker, 2017). Båda studenterna besitter även kunskaper kring ITs för-, nackdelar och ITs potentiella användningsområden i enlighet med aspekten av IT-kunskap som berör att man är medveten om IT-applikationers möjliga funktioner och

användningsområden (Hämäläinen et al., 2020). Slutligen gällande IT-kompetens så hade båda studenterna en god attityd mot IT. Student 3 visade på problemhantering med hjälp av sina tidigare erfarenheter. Detta i linje med det Hämäläinen et al. (2020) skrivit att med en god förmåga att kunna hantera problem som uppstår med tekniska verktyg så visar det på god attityd mot IT hos en individ. De båda beskriver även ett högt självförtroende vid användning av IT vilket visar på god attityd mot IT som har starka kopplingar till individens självförtroende med IT och i vilken mån personen är självgående med IT (Rundgren & Spiteri, 2020).

Student 1 och 3 utövade även användarmotstånd i samma utsträckning som varandra i form av att de ej använde sig av kameror under sin undervisning. Detta innebär ett visst aktivt användarmotstånd i linje med den studie av Lapointe och Rivard (2005) där de beskriver att individen genom att undvika att utföra vissa handlingar i ett system aktivt motsätter sig användningen av det systemet.

Student 2 och 4 visade på en medelnivå av IT-kompetens. Dessa studenter såg diverse svårigheter att använda sig av videokonferensapplikationen i form av att effektivt använda och manipulera den digitala

informationen inom applikationen vilket står i linje med IT-färdigheter enligt Hämäläinen et al. (2020). Studenterna besatt dock en generellt medelhög nivå av kunskap kring för-, nackdelar samt

nyttjandeområdet kring IT då de visade på styrkor och svagheter med IT i linje med aspekten av IT-kunskap som berör att man är medveten om IT-applikationers möjliga funktioner och

användningsområden (Hämäläinen et al., 2020). Även dessa studenter hade en god attityd mot IT. Både Student 2 och 4 beskrev sig något begränsade i början av användningen av applikation men ser nu att de har enkelt att använda sig av applikationerna och har möjlighet att nyttja dess positiva utfall. Detta i linje med det (Hämäläinen et al., 2020) presenterat gällande att attityden mot IT har ett fokus på vad individen anser att den kan eller har möjlighet att göra, inte ifall den kommer utföra ett scenario. Student 2 och 4 visade dock på ett större passivt användarmotstånd mot videokonferensapplikationerna än Student 1 och 3 i form av sämre koncentration och missnöje under sina studier då de ser förlorad undervisningstid. Denna aspekt av studenternas användarmotstånd ser vi som huvudsakligen passiv i linje med det presenterat av Lapointe och Rivard (2005) att man ser intrång av tekniken i ett fungerande system som i sin tur skapar stress och missnöje. Student 1 och 3 berättade att de själva upplevt problem men att de försökt lösa problemen med hjälp av egen problemlösning och kontinuerlig användning av applikationerna. Detta innebär ett visst passivt motstånd i linje med det presenterat av Maraks och Hornick (1996) att studenterna aktivt använder sig av dessa applikationer och accepterar förändringen men att de stöter på problem ändå. Detta stödjs även av det presenterat av Lapointe och Rivard (2005) som menar att svårigheter att ta sig an nya förändringar tyder på passivt användarmotstånd.

5.1.2 Lärare

Gällande IT-kompetensen hos lärarna kan vi se en medellåg till hög IT-kompetens.

Lärare 1 besatt en medellåg nivå av IT-kompetens. Hen besatt begränsade färdigheter inom IT då hen hade använt sig av videokonferensapplikationer innan distansundervisningen, men fortfarande stötte på problem med funktioner som breakout rooms. Detta visar på en begränsad IT-färdighet i enlighet med det Hämäläinen et al. (2020) beskriver, att man effektivt ska kunna använda och manipulera den digitala informationen inom applikationen. Läraren hade viss kunskap inom för-, nackdelar och

nyttjandeområdet kring IT men tog fortfarande del av mycket hjälp från universitetet gällande applikationerna. Att Lärare 1 sökt hjälp för problem med videokonferensapplikationerna hos hens institution kan potentiellt ses som att hen har brist på IT-kunskap som presenterats av Hämäläinen et al. (2020). Hens attityd till IT var till en början låg men då hen använde sig mer och mer av applikationerna så såg hen själv en ökad uppskattning av IT inom sin undervisning. Detta i linje med studien skriven av Karlsudd (2018) som menar att attityden mot IT går att förändra för det bättre genom att inkludera individer som undviker att använda digitala verktyg på grund av skepticism eller negativ inställning. Lärare 1 var även den läraren som uppvisade högst aktivt motstånd då hen till en början avstod från att använda sig av videokonferensapplikationerna. Enligt Lapointe och Rivard (2005) så är detta beteende ett klart exempel på aktivt användarmotstånd då aktivt motstånd kan vara uttryckandet av sitt missnöje i att individen undviker att använda systemet i fråga. Vidare var det även Lärare 1 som uppvisade högst passivt användarmotstånd genom svårigheter att använda sig av vissa funktioner inom applikationen. Dessa problem ses som passivt användarmotstånd då Lapointe och Rivard (2005) menar att svårigheter att ta sig an förändringar är en form av passivt motstånd.

Lärare 2 besatt en hög nivå av IT-kompetens på grund av hög användning av

videokonferensapplikationer innan undervisningen huvudsakligen började bedrivas på distans. Läraren berättade om en lång tids arbete med dessa applikationer och att hen sällan stöter på problem som inte är

enkla och snabba att lösa. Lärare 2 har således goda färdigheter att rent praktiskt använda sig av verktyg som videokonferensapplikationer, detta i linje med konceptet av IT-färdigheter Redecker (2017)

presenterar. Lärare 2 berättar att hen ibland har sökt hjälp hos Linköping universitets IT-Helpdesk, likt Lärare 1 så kan detta potentiellt ses som att hen har brist på IT-kunskap som presenterats av Hämäläinen et al. (2020). Läraren var dock mycket kunnig inom området där hen använde sig av tekniska begrepp och utförligt beskrev många potentiella användningsområden videokonferensapplikationer kan ha i samhället. Detta visar istället på god IT-kunskap gällande det presenterat av Hämäläinen et al. (2020) kring att veta om och veta hur med vilket menas att man har förståelse för digitala koncept, begrepp och användningsområden inom IT. Läraren hade även en god attityd mot IT då hen i många år arbetat med IT, även inom undervisning, och anpassade sig därför till distansundervisningen utan större problem. Lärare 2 visade sig även vara bekväm och kunnig gällande användning av dessa applikationer vilket visar på en koppling till attityd mot IT då Rundgren och Spiteri (2020) beskriver att en individ som är självgående med IT visar på en god attityd mot IT. Lärare 2 var även snabb och effektiv på att sätta sig in i nya applikationer och hitta funktionen som kunde stödja hen i sin undervisning. Denna direkta användning ser inslag av attityden mot IT då Hämäläinen et al. (2020) menar att om en individ har god förståelse för vad man kan och har möjlighet att utföra så visar man på en god attityd. Hen uppvisade även på lågt aktivt användarmotstånd.

Lärare 3 besatt en medelhög nivå av IT-kompetens då även hen hade mycket erfarenhet inom IT och