Med ett fokus på en mer kvalitativ utgångspunkt där vi kombinerar de två metoderna enkät och intervju så kommer vi hantera det krav av tillförlitlighet som både Ahrne och Svensson (2015b) samt Bryman (2018) skriver om.
Tillförlitlighet är ett samlingsbegrepp myntat av Guba och Lincoln (1985) som innefattar de fyra mindre kriterierna av Trovärdighet, Överförbarhet, Pålitlighet och En möjlighet att styrka och konfirmera.
3.8.1 Trovärdighet
Trovärdighet som har anknytningar till validitet är kort och gott att de som läser en studie ska uppfatta
innehållet som riktigt och trovärdigt (Ahrne & Svensson, 2015b). Ahrne och Svensson (2015b) skriver om de tre komponenter som är viktiga för att skapa trovärdighet, dessa är transparens, triangulering och återkoppling till fältet. När det kommer till transparens finns ett behov att vara uppriktig, självkritisk och utförlig i sitt språk och sin presentation av genomförandet, detta genom att bjuda in till diskussion. En studie som bjuder in till förbättring och diskussion är oftast en indikation av en bra studie (Ahrne & Svensson, 2015b). Genom att visa på negativa aspekter och avgränsningar i vår studie (se avsnitt1.5&
3.2.1.1) samt visa på vårt tillvägagångssätt med metodval (se avsnitt 3.2), syn på samspelet mellan litteratur och empiri (se avsnitt 3.2.1.1) samt framtagning av intervjuguide (se avsnitt 3.5.2) visar vi god nivå av transparens.
Triangulering är ett begrepp som menar på att det är positivt att man använder sig av mer än en
utgångspunkt när man studerar något. Vid utförandet av en studie inom ett invecklat område skriver Bryman (2018) och Rennstam och Wästerfors (2011) om att det är relevant att använda sig av mer än en metod av anledningen att få fler än en infallsvinkel på fenomenet eller problemet man studerar. Vid användandet av två eller flera insamlingsmetoder kan man ställa resultaten mot varandra för att visa på skillnader och eventuella förklaringar till diskrepans (Bryman, 2018). Detta utförs i vår studie med hjälp av att vi använder oss av två insamlingsmetoder för att dra egna slutsatser om ämnet och få ett bättre bredd över fenomenet användarmotstånd mot videokonferensapplikationer.
Slutligen vad det gäller Återkoppla till fältet är det att återkoppla till sina respondenter som deltagit i studien så att de kan ge sina synpunkter om textens ämne och om de kan relatera till det som sägs (Ahrne & Svensson, 2015b). Gällande detta har vi haft några respondenter som nått ut till oss efter vår empiriinsamling med dem där de har önskat läsa igenom vår studie och framfört deras tankar. Vi anser att vi fått en generell positiv reaktion från de respondenter som bidragit med respondentvalidering. Denna inblandning har inte påverkat vår studie, varken i innehåll eller intention.
3.9.2 Överförbarhet
När det kommer till Överförbarhet som har anknytningar till både validitet och generaliserbarhet så ska en studie vara noga med att se över den kontextuella skillnader mellan individer, händelser och fenomen trots att man kan få liknande resultat vid flera genomföranden (Bryman. 2018). Det innebär att det är av vikt, inte bara att presentera resultaten av en studie men även ge utförliga beskrivningar av
omständigheterna för det resultat man får fram, viktiga händelser i koppling till resultat, hur man utfört insamlingen och situationen för respondenterna för att på så sätt se över om en studies resultat kan var överförbart till en annan sektor, skola, population eller händelse (Bryman, 2018).
Bryman (2018) ser Överförbarhet som ett av de svårare krav att uppfylla då det är svårt att ta med samtliga kontextuella faktorer som kan ha inverkan på resultatet samt veta vilka faktorer som andra forskare letar efter och ser som viktiga. Vi är då även medvetna om att detta är ett svårt krav att uppfylla för samtliga som önskar ta del och använda sig av denna studie, men vi har arbetat utförligt med att visa på definitioner vi använder som IT-kompetens och användarmotstånd (se avsnitt2.2och2.3), urval (se avsnitt 3.6), geografisk placering och nästan allra viktigaste avgränsningar så att det blir lättare att se över var vår studie och dess resultat är applicerbar (se avsnitt 1.5).
3.9.3 Pålitlighet
Pålitlighet liknar kravet om reliabilitet där man bör ha en kontinuerlig återkoppling kring det man
skriver för varje del av studien för att på så sätt ha en röd tråd, ett genomsyrande tema och en välskriven och underbyggd studie. Detta underlättar för andra forskare att avgöra ifall studien ses som pålitlig eller osammanhängande och spretig (Bryman, 2018). Vi hanterar denna aspekt huvudsakligen med
kontinuerliga presentationer och opponeringstillfällen. Under studiens gång har vi haft medstudenter och handledare som ständigt givit oss förbättringsalternativ och rekommendationer för vad vi bör ändra på eller tänka extra kring vid genomförandet. Detta har hjälpt oss att ständigt förbättra studien gällande aspekter som att ha en röd tråd och en välskriven studie.
3.9.4 En möjlighet att styrka och konfirmera
Slutligen när det gäller Tillförlitlighet så ingår En möjlighet att styrka och konfirmera vilket innebär att man som skribent inte involvera en egen agenda eller sina värderingar vad det gäller själva
informationen och resultatet. Man ska istället vara neutral vid insamlingen av data och i största mån möjligt inte påverka utfallet av studien (Bryman, 2018). Studiens ämne hanterar ett ämne vi själva är något passionerade om och ett ämne vi anser relevant och viktigt vilket innebär att man bör se över det man skriver och grunda texten i källor och vara neutral i insamlingen. Vi ser detta som en av de större utmaningarna vi har men förutsättningarna med att många läser igenom texten i etapper bör leda till bra återkoppling och att vi uppnår detta krav i förhållande bra mån.
Sammanfattningsvis har vi alltså arbetat flitigt för att uppnå en god nivå av kravet Tillförlitlighet genom studien för att visa på en väl underbyggd studie som är transparent, pålitlig trovärdig. Vi ser att dessa kriterier är nästintill ett krav för att göra en seriös studie och för att den ska tillföra till forskningsvärlden och vi ser utmaningar med de flesta av kraven men vi har även haft goda förutsättningar att utgå från för att uppfylla dem.
4. Empiri
Då vi har använt oss av två olika datainsamlingsmetoder så kommer detta kapitel att vara uppdelat i två delar. Den första delen kommer att presentera den insamlade empirin från enkäterna och den andra kommer att presentera den insamlade empirin från intervjuerna.