Relationen mellan IT-kompetens och användarmotstånd mot videokonferensapplikationer : En studie gjord på lärare och studenter vid Linköpings universitet

Linköpings universitet | Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling Kandidatuppsats, 15 hp | Systemvetenskap - Informatik Vårterminen 2021 | LIU-IEI-FIL-G--21/02496--SE

Relationen mellan IT-kompetens

och användarmotstånd mot

videokonferensapplikationer

– En studie gjord på lärare och studenter vid Linköpings

universitet

The relationship between IT competence and user resistance

against video conference applications

– A study made on teachers and students at Linköping

university

Adam Eriksson

Albin Jansson

Handledare: Siri Wassrin Examinator: Victoria Paulsson

Linköpings universitet SE-581 83 Linköping, Sverige 013-28 10 00, www.liu.se

Sammanfattning

Relationen mellan IT-kompetens och användarmotstånd mot videokonferensapplikationer

– En studie gjord på lärare och studenter vid Linköpings universitet. Syftet med denna studie är att undersöka hur elevernas och lärarnas IT-kompetens påverkar eventuellt användarmotstånd de utövar mot videokonferensapplikationer inom distansundervisning. Vi undersöker användarens IT-kompetens utifrån de tre huvudkomponenterna i IT-kunskap, IT-färdighet och attityd mot IT och vi undersöker användarens utövade användarmotstånd i form av aktivt eller passivt motstånd. Vi undersöker dessa fenomen och förhållandet mellan de två från ett modernt kontext där övergången från salsundervisning till distansundervisning över videokonferensapplikationer har blivit normen sedan coronaviruspandemin bröt ut år 2020. Metoden i denna studie är en kombination av kvalitativa semistrukturerade intervjuer och en kvantitativ nätenkät vilket gör det till en flermetodsstudie. De tillfrågade har varit en blandning mellan studenter och lärare som alla går på Linköpings universitet och har sett en stor övergång från salsundervisning till undervisning och studier över videokonferensapplikationer. Resultaten av denna studie visar att lärarnas och elevernas IT-kompetens påverkar deras användarmotstånd på olika sätt. Vi fann också att respondenterna utövade olika typer av motstånd beroende på deras IT-kompetens då studenter med högre IT-kompetens sågs utöva en högre nivå av aktivt motstånd medan studenter som hade en lägre nivå av IT-kompetens i allmänhet verkade utöva en högre nivå av passivt motstånd.

Abstract

The relationship between IT competence and user resistance against video conference applications – A study made on teachers and students at Linköping university. The aim of this study is to examine how students’ and teachers' level of digital competence affects any potential user resistance they exercise towards video and voice software when looking at their online teaching and studies. We examine the user’s digital competence from the three major components of digital skills, digital knowledge and attitudes towards digital technologies and we examine the user´s exercised user resistance as active or passive resistance. We examine these phenomena and the relation between the two from a modern-day premise where the shift from on site to distance work and education have become the norm since the outbreak of the coronavirus 2020. The method in this study is a combination of qualitative semi-structured interviews and a quantitative web survey thus making it a multi-method study. The respondents have been a mix between students and teachers, all of whom attend Linköping university and have seen a major shift from on-site to online education and studies. The result of this study shows that teachers’ and students’ digital competence do indeed affect user resistance in various ways. We also found that the respondents exercised different sorts of resistance depending on their digital competence as students with a higher level of digital competence seem to exercise a higher level of active resistance while students that possess a lower level of digital competence seem to generally exercise a higher level of passive resistance.

Innehållsförteckning

1.6 Kunskapsbidrag & Målgrupp 9

1.7 Disposition 10

2. Litteraturöversikt 11

2.1 Videokonferensapplikationer inom distansundervisning 11

2.2 Användarmotstånd 12

2.2.1 Aktivt användarmotstånd 13

2.2.2 Passivt användarmotstånd 13

2.2.3 Användarmotstånd - Distansstudier & Videokonferensapplikationer 14

2.3 IT-kompetens 15

2.3.1 IT-färdigheter 16

2.3.2 IT-kunskap 17

2.3.3 Attityd mot IT 17

2.4 Lärare & Studenters förutsättningar 18

3. Metod 20

3.1 Förförståelse 20

3.2 Forskningsansats 20

3.2.1 Flermetodsstudie 21

3.2.1.1 Negativa aspekter med flermetodsstudie 21

3.2.2 Abduktiv ansats 22

3.2.3 Tolkande perspektiv 22

3.3 Sökord för litteratur 23

3.4 Enkät 23

3.4.1 Nackdelar med enkäter 24

3.4.2 Nätenkät 24

3.4.3 Vår enkät 25

3.4.3.1 Mätning av IT-kompetens och användarmotstånd inom enkäten 26

3.5 Semistrukturerade Intervjuer 26

3.5.1 Nackdelar med semistrukturerade intervjuer 27

3.5.2 Intervjuguide 27

3.5.3 Utförandet av våra intervjuer 28

3.5.3.1 Uppfattning av IT-kompetens och användarmotstånd inom intervju 28

3.6 Urval 29 3.7 Analysmetod 30 3.8 Etiska ställningstaganden 32 3.9 Tillförlitlighet 32 3.8.1 Trovärdighet 32 3.9.2 Överförbarhet 33 3.9.3 Pålitlighet 33

3.9.4 En möjlighet att styrka och konfirmera 33 4. Empiri 35 4.1 Enkäter 35 4.1.1 Studenter 36 4.1.2 Lärare 37 4.1.3 Tendenser i enkätsvaren 38

4.1.3.1 Studenter och lärare med hög IT-kompetens ser externa faktorer som huvudproblem 38

4.1.3.2 Låg Kameraanvändning & Diskussionsdeltagande 38

4.1.3.3 Tekniska problem 40 4.2 Intervjuer 41 4.2.1 Studenter 41 4.2.1.1 Användarmotstånd 41 4.2.1.2 IT-kompetens 42 4.2.2 Lärare 43 4.2.2.1 Användarmotstånd 43 4.2.2.2 IT-kompetens 45 5. Analys 47

5.1 Uppfattning av studenternas och lärarnas IT-kompetens och användarmotstånd 47

5.1.1 Studenter 47

5.1.2 Lärare 48

5.2 Relationen mellan IT-kompetens och användarmotstånd mot videokonferensapplikationer 49 5.2.1 Hur påverkar studenters nivå av IT-kompetens deras användarmotstånd mot videokonferensapplikationer inom

distansundervisning? 50

5.2.1.1 Aktivt användarmotstånd 50

5.2.1.2 Passivt användarmotstånd 50

5.2.2 Hur påverkar lärares nivå av IT-kompetens deras användarmotstånd mot videokonferensapplikationer inom

distansundervisning? 51

5.2.2.1 Aktivt användarmotstånd 51

5.2.2.2 Passivt användarmotstånd 52

5.3 Vilka likheter och skillnader finns det mellan hur studenters och lärares IT-kompetens påverkar deras

användarmotstånd mot videokonferensapplikationer inom distansundervisning? 53

5.3.1 Likheter 53

5.3.2 Skillnader 53

6. Slutsats och kunskapsbidrag 55

6.1 Slutsats 55

6.1.1 Hur påverkar studenters nivå av IT-kompetens deras användarmotstånd mot videokonferensapplikationer inom

distansundervisning? 55

6.1.2 Hur påverkar lärares nivå av IT-kompetens deras användarmotstånd mot videokonferensapplikationer inom

distansundervisning? 56

6.1.3 Vilka likheter och skillnader finns det mellan hur studenters och lärares IT-kompetens påverkar deras

användarmotstånd mot videokonferensapplikationer inom distansundervisning? 56

6.1.3.1 Likheter 56

6.1.3.2 Skillnader 57

6.2 Kunskapsbidrag 57

7. Reflektion, kritik och fortsatta studier 58

7.1 Reflektion & Kritik 58

7.2 Framtida studier 59

Referenser 60

1. Inledning

April 2020 var månaden då över 150 länder och 1,5 miljarder människor valde att gå över från

undervisning på plats till att utföra det på distans över diverse applikationer och detta blev naturligt en av de största förflyttningarna som någonsin skett (Spitzer, 2020). Vi blir ständigt introducerade till ny teknologi i form av nya kommunikationsmedel, kraftfullare processorer, nya färdmedel och mycket mer. Vi har på senare tid även sett en explosionsartad användning av vissa teknologier som

smittspridningsapplikationer och videokonferensapplikationer på grund av pandemin med COVID-19 och många i allmänheten använder denna teknologi dagligen. Vi har valt att undersöka ett ämne vi anser vara högaktuellt under rådande situation då samhället har upplevt en stor förändring i dess vardag (Eliasson, 2021; SVT, 2020a), nämligen användandet av videokonferensapplikationer då man förmedlar röst samt video digitalt via ett program (se avsnitt 1.1.2).

Litteratur vi funnit visar på att olika personer har kunnat anpassa sig och ta sig an digitala förändringar i olika mån (Lai & Widmar, 2021). Folk som tidigare blivit teknologiskt utstötta i samhället med dålig tillgång till internet och datorer samt sämre IT-vana har nu fått ännu ett problem att ta itu med för att hänga med i utbildningar, jobb och fritid (Lebeničnik & Starčič, 2020; Lai & Widmar, 2021; Choi & Kim, 2020; Chipalo & Lee, 2020). Folk som varit insatta och hängt med i de teknologiska svängarna sen tidigare besitter däremot en vana av att ta till sig ny, trendig teknologi och har därmed en fördel att hantera utvecklingen vi ser i samhället. Vi ser att denna förändring påverkar många av olika åldrar, status och yrke inte minst i vår egen vardag och i våra studier.

1.1 Bakgrund

1.1.1 Användarmotstånd

Användarmotstånd har länge satt käppar i hjulet för individer och företag som önskat använda sig av nya och befintliga system optimalt (Haddara & Moen, 2017). Ali et al. (2016) refererar till tidigare forskning i deras litteraturgenomgång där de menar att användarmotstånd är en av de största

anledningarna till att implementationer av system misslyckas inom företag och verksamheter. De har funnit ett starkt behov av att företag och organisationer bör vara medvetna om den risk som finns vid förändringar inom intern IT som i sin tur kan leda till användarmotstånd. På grund av denna bredd av negativa företeelser och den uppenbara svårigheten att motverka och förhindra användarmotstånd så finns det en stark rekommendation från forskare att man bör motverka användarmotstånd i så hög grad som möjligt med hjälp av att sätta in förebyggande åtgärder samt arbeta aktivt med att minska befintligt användarmotstånd (Doppler, 2004; Ali et al., 2016; Chang & Wills, 2013).

Användarmotstånd är ett brett paraplybegrepp och det finns ett flertal definitioner av vad användarmotstånd innebär som alla har snarlika betydelser och definitionen ändras beroende på mottagare av förklaringen samt vad forskaren i fråga vill sätta emfas på. Vi har valt följande definition av användarmotstånd presenterad av Klaus och Blanton (2010), “The behavioural expression of a user's opposition to system implementation and during implementation.” (Klaus och Blanton, 2010, s.627) vilket vi löst översätter till Beteendet användaren uttrycker när hen motsätter sig implementeringen och

användningen av ett system.

Det har visat sig att det finns en multitud av orsaker till att användarmotstånd uppstår där forskare har funnit vissa teman. Val och Fuentes (2003) skriver att användarnas motstånd mot systemförändringar

ofta ger negativa konsekvenser för företaget och organisationen i stort och kan ha ett flertal

grundorsaker vilket gör fenomenet väldigt svårt att jobba förebyggande med. Några av de mer vanliga orsakerna som de nämner är dock brist på kommunikation mellan ledning och arbetare och att

användare har låg motivation till förändring då de stött på problem vid liknande förändringar tidigare. Ali et al. (2016) nämner att några andra orsaker till användarmotstånd kan vara försämrade rutiner, låg motivation att ta till sig förändringar och minskad kreativitet i arbetsuppgifterna. Som tidigare nämnt visar forskare som Ali et al. (2016) på att användarmotstånd skapar problematik i företags- och näringslivet då digitalisering och verksamhetsutveckling inte kan utföras som det är tänkt då

konsekvensen blir en störning för individerna och för verksamheterna. Fenomenet användarmotstånd är alltså något allmänheten kommer i kontakt med och är involverade i till högsta grad och vi anser därför att det är samhällsnyttigt att undersöka fenomenet och eventuella faktorer som leder till dess utövande.

1.1.2 Videokonferensapplikationer

Vi väljer att studera videokonferensapplikationer då användningen av dessa applikationer har sett en explosionsartad ökning inom nästan alla lärosäten (Eliasson, 2021). Med videokonferensapplikationer menar vi applikationer där du kan kommunicera med andra personer genom samtal då både video och röst kommuniceras digitalt. Av egen erfarenhet har vi sett motstånd i form av folk som medverkar i samtal i lägre grad över videokonferensapplikationer och att man inte använder funktioner som kameror. Vi har även sett stöd till vår erfarenhet i studier av Gherhes, Simon och Para(2021), Vivolo (2021) samt Castelli och Sarvari (2021) som alla i viss mån berör användarnas problem och motstånd mot dessa applikationer och vi kommer undersöka liknande företeelser mot dessa verktyg i denna studie.

Ett exempel på en videokonferensapplikation är Zoom. Zoom är en av de vanligare och mest utbredda applikationerna där man kan starta digitala möten för att exempelvis hålla föreläsningar, möten, konferenser eller kommunfullmäktigemöten (SVT, 2020c). Applikationer som Zoom har nu blivit ett vardagligt verktyg för oss studenter på grund av det rådande läget med diverse konstellationer av personer som sker online istället för i person. Vi har under senaste tiden även fått se att populariteten av andra videokonferensapplikationer som Google Meet, Microsoft Teams, Discord och Wonder har ökat inom distansundervisning.

1.1.3 IT-kompetens

Av den litteratur vi tagit del av så finns det en klar skillnad mellan individ och individ gällande nivå av färdighet vid användning och nyttjande av digitala system där vissa grupper utmärker sig (Newell, 2011). Lai och Widmar (2021) skriver även om tendensen att folk tar åt sig och anammar digital förändring i olika utsträckning och i olika takt.

När det kommer till IT-kompetens använder vi oss av definitionen presenterad av Ferrari (2012) Digital Competence is the set of knowledge, skills, attitudes (thus including abilities, strategies, values and awareness) that are required when using ICT and digital media to perform tasks; solve

problems; communicate; manage information; collaborate; create and share content; and build knowledge effectively, efficiently, appropriately, critically, creatively, autonomously, flexibly, ethically, reflectively for work, leisure, participation, learning, socialising, consuming, and

empowerment. (Ferrari, 2012, s. 3-4).

definition då vi anser att den är heltäckande och tillåter oss studera och analysera samtliga viktiga aspekter av IT-kompetens. Forskare som Hämäläinen et al. (2020) anser att lärare är ett av de yrken där IT-kompetens är mycket viktig för att bedriva en hög nivå av undervisning men att nivå av

IT-kompetens skiljer sig mycket mellan varje lärare. Karlsudd (2018) har även gjort liknande fynd i sin studie centrerad kring studenter. Han har funnit att IT-kompetens är en faktor i studenters vilja och samarbetsvillighet när det kommer till att använda digitala verktyg inom deras studier. Vi anser att det därför är av betydelse att undersöka hur en individs nivå av IT-kompetens bidrar till något som användarmotstånd.

1.1.4 Intressentperspektiv

Vi har gjort valet att studera användarmotståndet mot IT-trenden videokonferensapplikationer utifrån ett användarperspektiv. Vi väljer att studera användarperspektivet i denna studie då vi vill fokusera på användarens egna erfarenheter och känslor gällande systemen och användning av dessa. Det finns ett behov av att studera användarmotstånd utifrån användarens perspektiv då användarmotstånd är ett komplext och nyanserat ämne som gynnas av kontinuerlig och utförlig forskning med diverse olika infallsvinklar (Ali et al., 2016).

1.2 Problemformulering

Som tidigare nämnt så har det skett en enorm förändring inom lärosätena det senaste året då de skiftat från salsundervisning till distansundervisning (Eliasson, 2021; SVD, 2021; Aftonbladet, 2021). Denna situation av distansarbete har visat på betydelsen av digitalisering i samhället och att det behövs lägga fokus på att göra detta rätt för att undvika negativa konsekvenser.

Digitalisering är ett fenomen som inte visar några tecken på att sakta ner (Shih-Jung et al., 2009; Mendiratta, 2019). Detta betyder att användarna behöver anpassa sig till nya system men även att de som utför implementeringen bör ha systemets användare i åtanke under implementeringen för att undvika användarmotstånd. Det finns även en intresseavvägning som å ena sidan visar på de problem man kunnat se med implementationen av IT-trenden (Jæger & Blaabæk, 2020; Läkartidningen, 2020) men vi ser också de som säger att dessa IT-trender är vitala att investera i och utveckla (Shih-Jung et al., 2009).

Förändring av att utföra undervisning och studier över videokonferensapplikationer tror vi kan leda till användarmotstånd då vi alla enligt Lai och Widmar (2021) har olika förutsättningar och erfarenheter med IT. Vi ser det som en möjlighet att folk med olika nivå av IT-kompetens utövar användarmotstånd i olika utsträckning mot videokonferensapplikationer och vi ser betydelse i att studera detta fenomen. Ali et al. (2016) beskriver att det finns ett klart kunskapsglapp kring användarmotstånd mot IT-trender och Hämäläinen et al. (2020) skriver att IT-kompetens är en huvudsaklig faktor då användare utövar användarmotstånd mot digitala teknologier men att området är relativt outforskat. Vi har redan sett en generellt negativ trend kring distansundervisning då bland annat media och forskare pekar ut

distansläget som boven till varför vi sett sämre resultat i skolan, en ökning i anmälningar kring fusk och sämre studiemotivation under pandemin (Jæger & Blaabæk, 2020; Läkartidningen, 2020). Vidare har vi funnit studier av Jæger och Blaabæk (2020) som funnit problematik hos lärarna vid undervisning över videokonferensapplikationer och studier av Karlsudd (2018) som visat på problematik hos studenternas studier över applikationerna. Vi ser därför en styrka i att undersöka de både grupperna i samma studie och under liknande förutsättningar då studier som de av Jæger och Blaabæk (2020) och Karlsudd (2018) båda beskriver problem för lärare samt studenter med videokonferensapplikationerna.

Vi ser problem i att vi vet för lite om hur IT-kompetens påverkar användarens motstånd mot just videokonferensapplikationer då dessa verktyg är relativt nyfunna inom undervisning och att vi nu har haft en sådan extrem förflyttning av både lärare och studenter till att arbeta över dessa plattformar. Vi ser därför denna studie som ett bra tillfälle att förse området med välbehövd information i denna stora övergångs- och expansionsperiod.

1.3 Syfte

Syftet med denna studie är att ge insikt i hur IT-kompetensen hos studenter och lärare påverkar deras användarmotstånd mot videokonferensapplikationer inom distansundervisning. Studien syftar även till att se över skillnader och likheter mellan hur studenters och lärares IT-kompetens påverkar deras användarmotstånd mot videokonferensapplikationer.

1.4 Frågeställningar

Hur påverkar studenters nivå av IT-kompetens deras användarmotstånd mot videokonferensapplikationer inom distansundervisning?

Hur påverkar lärares nivå av IT-kompetens deras användarmotstånd mot videokonferensapplikationer inom distansundervisning?

Vilka likheter och skillnader finns det mellan hur studenters och lärares IT-kompetens påverkar deras användarmotstånd mot videokonferensapplikationer inom distansundervisning?

1.5 Avgränsningar

När det kommer till avgränsningar kommer vi behöva göra både frivilliga och ofrivilliga avgränsningar på grund av upplägg, omfång och tidsaspekt. Till att börja med så har vi tillfrågat studenter och lärare på Linköpings universitet. Det är ett centralt och stort lärosäte inom Östergötland och som även har

anknytningar till andra delar av landet. Det valet innebär dock att vi inte kommer se över studerande inom andra nivåer som SFI, lågstadie eller Komvux. Vår studie kommer alltså lämpa sig för

generalisering mot andra högskolor och universitet istället för andra åldersgrupper eller studienivåer. Vi har valt studerande och lärare på Linköpings universitet då vi tror att dessa grupper har olika

utgångspunkter vad det gäller användning och erfarenhet av videokonferensapplikationer och IT. Vidare har dessa grupper båda utsatts för en stor förändring med arbete på distans och vi anser därmed att de besitter åsikter och synpunkter mot dessa verktyg som vi vill undersöka.

När det kommer till att se över faktorer som påverkar användarmotstånd så har vi ett fokus på just IT-kompetens då vi ser det som en central och vital aspekt hos en individ när den utövar

användarmotstånd. Vi har i åtanke att det finns ett flertal andra faktorer som kan vara viktiga och intressanta att undersöka, exempelvis att användaren ej är involverad inom förändringen samt för många system som fyller liknande funktioner och även individuella begränsningar som social status och

handikapp. Vi väljer dock att avgränsa oss till att enbart studera aspekten IT-kompetens som faktor till användarmotstånd i denna studie.

1.6 Kunskapsbidrag & Målgrupp

Resultatet av denna studie ser vi bidra till insikt i hur användarmotstånd uppstår och ökad kunskap inom området. Genom denna studie hoppas vi få en djupare insikt i vilken utsträckning studenters och lärares nivå av IT-kompetens påverkar utövandet av användarmotstånd mot videokonferensapplikationer. Vår förhoppning är att resultatet kommer hjälpa lärosäten och andra organisationer inom framtida

digitaliseringar där användarna besitter olika IT-kompetenser. Vi ser att vår studie kan ge stöd i att se över vilka grupper som generellt behöver mer stöd samt ifall IT-kompetens är något man bör se över hos användarna inför en implementation.

Då studien hoppas leda till idéer och tankar kring hur man bäst förhindrar användarmotstånd ser vi därför målgruppen för denna studie som skolledningen och regionala utskott. Dessa intressenter kan få en bild av hur verkligheten ser ut inom Linköpings universitet när det kommer till användarmotståndet som finns mot digitala verktyg inom skolan och IT-kompetens.

Vi hoppas att studien resulterar i ökad kunskap inom ämnet samt ett högre intresse för att studera detta område och därför ser vi även studenter och forskare som målgrupp för denna studie. Förhoppningsvis så kan studerande och forskare använda sig av vår studie för att få bättre insikt inom ämnet inför sina egna studier. Vi ser gärna att vår studie används som grund eller stöd för framtida studier inom användarmotstånd. Vi ser en sån bred målgrupp på grund av att ämnet är relevant då det sker

förändringar inom alla områden och organisationer när det kommer till digitalisering och distansarbete. Tidigare studier som den av Ali et al. (2016) tar upp vikten av att vidare studera användarmotstånd gällande IT-trender och vi hoppas på att denna studie blir ett relevant kunskapsbidrag inom området.

1.7 Disposition

Uppsatsens disposition ser ut på följande sätt:

1. Inledning

Introduktion av ämne, problemområde och syfte. Här lyfts även frågeställningarna, kopplingen mellan frågeställningarna och problemområdet.

2. Litteraturöversikt

Introduktion och fördjupning av teori. Här introduceras ny teori samt fördjupning av den teori som introducerades i inledningen. Litteraturkapitlet är placerad innan metodkapitlet då vi refererar till litteraturen i metodkapitlet.

3. Metod

Introduktion och motivering av forskningsansats. Här presenteras och beskrivs de valda

datainsamlingsmetoderna samt analysmetoden utifrån syftet med studien och förklaring till varför dessa valdes.

4. Empiri

Presentation av insamlad data. Här visas den insamlade empirin utifrån studenternas och lärarnas svar från enkäter i form av grafer och förklarande text samt svaren från intervjuerna i form av fritext.

5. Analys

Empirin analyseras utifrån den teorin som introducerades i litteraturöversikten samt utifrån studiens frågeställningar.

6. Slutsatser och Kunskapsbidrag

Presentation av resultat utifrån analysen kopplat till syfte och frågeställningen samt kunskapsbidraget från studien.

7. Reflektion, kritik och fortsatta studier

Reflektion kring studiens resultat, ansats samt fortsatta studier kring ämnet. Diskussioner kring bättrings- och fortsättningsområden lyfts upp.

8. Referenslista

Presentation av referenserna som använts i studien.

9. Bilagor

2. Litteraturöversikt

I detta kapitel gör vi en genomgång av den litteratur vi anser relevant för vår studie genom att presentera tidigare studiers resultat och slutsatser. Genom att ställa diverse litteratur mot varandra så finner vi styrkor och svagheter i deras påståenden för att skapa en stabil grund för den analys vi utför senare.

2.1 Videokonferensapplikationer inom distansundervisning

Som tidigare nämnt så är omställningen till distansundervisning och arbete över

videokonferensapplikationer en av de största omställningarna för en stor skara människor som någonsin skett (Spitzer, 2020). Spitzer (2020) fortsätter med att berätta att denna omställning har lett till en ökning av skärmtid för studenter på 3 timmar i snitt per dag i Tyskland där majoriteten av tiden är från just studiemoment. I Sverige finns det starka rekommendationer för samtliga regioner att bedriva all undervisning på distans men regelverket för hur det ska gå till samt vad som krävs är något luddigt. Svenska lärosäten har hög nivå av fri valmöjlighet då det inte specifikt framgår vad för applikationer som huvudsakligen ska användas (Skolverket, 2021).

Distansundervisning har varit ett fenomen under en längre tid och studier har utförts kring fenomenet så tidigt som åtminstone 60- och 70-talet (Hawkridge, 1970). Men denna internationella, snabba flytt till distansundervisning är nytt och skolor har därför inte sett över den problematik som kan uppstå med ökad skärmtid, mindre rörelse och sämre kommunikation mellan lärare och studenter (Spitzer, 2020). Man har sett problem inom familjen där trångboddhet är prevalent och att ständigt vara fulltaliga hemma lett till problematik (SVT, 2021) och man har enligt nyare studier funnit att vissa studenter sett en negativ utveckling av deras kunskaper och av kvalitén av undervisning de fått (Jæger & Blaabæk, 2020).

Distansstudier har varit ett hett samtalsämne, både hos politiker men även vid matbordet.

Hundratusentals personer sitter nu framför sina datorer dagarna i ända och interagerar med kompisar, kollegor och lärare istället för att befinna sig på campus eller i skolan (SVT, 2021; Aftonbladet, 2020; Aftonbladet, 2021). Videosamtal har blivit ett av de största trendbrott till IT-sektorn, svenska lärosäten, och företag och applikationerna har kontinuerligt ändrats för att optimera användningen av dessa verktyg med att introducera nya funktioner och hanteringsområden (Zoom, 2021). Vi har sett kritik från intressenter inom studier när det kommer till distansundervisning (SVT, 2021;Jæger & Blaabæk, 2020 ; SVT, 2020b). Distansundervisning i sig behöver dock inte betyda en negativ förändring i dagens

samhälle. Ifall omständigheterna och förutsättningarna för distansstudier var annorlunda kan det potentiellt ha blivit en total succé och problem som lägre studiemotivation hade inte funnits med i bilden. Det finns, trots de negativa konsekvenserna vi sett av distansstudier och användandet av dessa videokonferensapplikationer något positivt att säga då företag och länder som effektiviserar och tillåter implementering av ny, trendig IT tros vara de mest framgångsrika när det gäller att dra nytta av nya teknologier (Shih-Jung et al., 2009).

Det finns även tankar på att dessa applikationer kommer användas i allt större utsträckning i åren framöver och att det inte är en tillfällig trend som kommer försvinna (Karlsudd, 2018). Zoom, som är ett av de mest använda videokonferensapplikationerna inom studier, har gått från cirka 10 miljoner dagliga användare december 2019 till över 300 miljoner dagliga användare April 2020 där majoriteten av de ökade användarna kommer från studenter och lärare (Zoom, 2020).

2.2 Användarmotstånd

Det finns ett flertal definitioner av användarmotstånd och för att kunna förstå och studera

användarmotstånd så har vi har valt följande definition av användarmotstånd presenterad av Klaus och Blanton (2010), “The behavioural expression of a user's opposition to system implementation and during implementation.” (Klaus och Blanton, 2010, s.627) vilket vi löst översätter till Beteendet

användaren uttrycker när hen motsätter sig implementeringen och användningen av ett system. Detta

citat hjälper oss att definiera vad användarmotstånd är samt hur vi ser på användarmotstånd vid empiriinsamlingen. Vi har valt definitionen från Klaus och Blanton (2010) då vi anser att denna summerar hur användarmotstånd som begrepp används inom litteratur samtidigt som det ger en begriplig och övergripande förklaring av vad fenomenet innebär. I jämförelse ser vi andra definitioner som den presenterad i Encyclopedia of Information Science and Technology (Packard, 2018) som beskriver användarmotstånd som “The overt or covert attitude or behavior towards an IT system

resulting in avoidance, underuse or outright nonuse of an IT system”. Vi anser att definitioner som dessa ger begränsat tolkningsutrymme då aspekter av användarmotstånd som det av passiva användarmotstånd (se avsnitt 2.2.2) är något som vi ser som en del av användarmotstånd enligt definitionen presenterad av Klaus och Blanton (2010) men inte utifrån definitionen av användarmotstånd presenterad av

Encyclopedia of Information Science and Technology (Packard, 2018).

Enligt Gravenhorst och Veld (2004) går förändring och motstånd hand i hand vilket leder till att den, enligt Eliasson (2021), explosionsartade ökning av användning av olika videokonferensapplikationer som skett under det senaste året naturligt resulterar i att visst motstånd uppstår från dess användare. Samhället och vi individer har behövt ställa om i sina rutiner då program som Zoom, Teams eller liknande applikationer nu har börjat användas inom de flesta områden som politik och sociala sammanhang i allt större utsträckning (SVD, 2021; Aftonbladet, 2021; Knivsta Kommun, 2020). Vid förflyttning till studier på distans så introducerades även verktyg som Zoom, Wonder och Skype inom distansundervisning och dessa kan potentiellt väcka motstånd hos användare. Detta motstånd försvårar för de som driver och utför undervisning när de inte finner att de har möjligheten att producera resultat på samma nivå som innan (SVT, 2020b). Vid fallet av distansundervisning blir användarna studenter och lärare i högsta grad och det blir dessa personer som agerar försökskaniner för en sådan utspridd IT-trend och det är även dessa två grupper våra forskningsfrågor hanterar.

Enligt Martinez, Camacho, Guillén-Gamez och Agapito (2020) så är attityden användaren besitter mot IT-system en av de större faktorerna till användarmotstånd och denna aspekt kommer ligga till grund för mycket av analysen i vår studie då attityden även är en viktig aspekt inom IT-kompetens (se avsnitt 2.3.3). Detta visar på en saklig och tydlig koppling mellan de två fenomenen.

När den som utför en studie undersöker användarmotstånd bör den även vara medveten om skillnad mellan passivt respektive aktivt motstånd så man får sig en helhetsbild av fenomenet hur individer kan utöva motstånd. Användarmotstånd kan ses som ett spektrum där det går från passivt missbruk till aktiv fysiskt förstörelse (Lapointe & Rivard, 2005). Det går att se på användarmotstånd utifrån olika

infallsvinklar beroende på om motståndet sker aktivt kontra passivt.

Det finns dock även positivt att säga om användarmotstånd då individen besitter ett kraftfullt vapen för att visa på missnöje och önskan till förbättring och förändring (Rumelt, 1995). Waddell and Sohal (1988) skriver om de två varianterna av rationell samt irrationellt användarmotstånd. Rationell motstånd

utövas då ens dagliga arbete och rutiner försämras medans irrationellt motstånd utförs i de fall man ser ändringar till sin omgivning exempelvis att man inte får arbeta med de personerna man tycker om på avdelningen. I båda fallen motsätter sig en användare av systemet implementeringen eller användandet av ett nytt system då de inte anser att nyttan av det nya systemet överväger de negativa konsekvenserna som medförs. Denna sort av användarmotstånd kan gynna den som utövar motståndet för att få sin vilja igenom men är i grunden fortfarande ett problem för verksamhetsutvecklingen som ledningen bedriver (Waddell & Sohal, 1988). Utifrån studier som Gherhes, Simon och Para(2021) och Castelli och Sarvary (2021) skrivit visar de på att motstånd inom distansundervisning kan ta form som både rationellt och irrationellt. Exempel på irrationellt motstånd är det som visats från en del elever att de känner mer av ett obehag vid användning av kameror då de känner sig observerade trots att det inte nödvändigtvis behöver innebära någon saklig försämring (Gherhes, Simon & Para2021). Rationellt motstånd förekommer också där Castelli och Sarvary (2021) funnit att lärare ibland aktivt undviker att utföra moment över videokonferensapplikationen då de får sämre feedback och interaktion med sina elever och därmed sämre återkoppling på deras arbete.

2.2.1 Aktivt användarmotstånd

En form av användarmotstånd är ett aktivt motstånd mot en förändring som påverkat individen (Ali et al., 2016). Exempel på aktivt motstånd kan vara uttryckandet av sitt missnöje kring förändringen som kan ta form i att folk undviker att använda ett system, undviker att arbeta i nya arbetsprocesser som involverar systemet och att man talar illa om systemet med andra (Lapointe & Rivard, 2005). Vår tolkning av aktivt användarmotstånd enligt ovan är att användaren faktiskt är missnöjd och inte försöker anpassa sig till den förändringen som sker.

Lapointe och Rivard (2005) fortsätter att förklara att användarmotstånd inte behöver börja som aktivt motstånd. Det kan exempelvis vara passivt missnöje som senare utvecklar till att en eller flera användare aktivt motstår systemet eller förändringen. Detta tyder på att motstånd är något som kan förändras med tid på grund av omgivning, externa faktorer och liknande (Lapointe & Rivard, 2005). Detta betyder att studenternas och lärarnas användarmotstånd kan förändras över tiden. Ett litet passivt användarmotstånd kan bli ett stort aktivt användarmotstånd och vice versa.

2.2.2 Passivt användarmotstånd

Enligt Maraks och Hornick (1996) så är det ett stort fokus på att användarmotstånd ses som något aktivt beteende som är observerbart och att detta beteende utesluter något form av stödjande eller accepterande beteende mot objektet som man utövar användarmotstånd mot. De menar istället att det finns en form av motstånd som kan ta form i ett passivt eller dolt beteende. Maraks och Hornick (1996) gör markeringen att detta passiva användarmotstånd, till skillnad från det mer väletablerade aktiva användarmotståndet, inte är grundat i kriminell avsikt eller möjlighet till personlig vinning. Passivt motstånd menar Maraks och Hornick (1996) ofta tar formen i en acceptans av det nya systemet och ett aktivt användande, men dessa individer utövar även ett passivt motstånd som grundar sig i rädsla och stress då tekniken gör intrång i användarens tidigare stabila värld.

Passivt motstånd är något som uppstår från resultatet av interaktionen mellan osäkra tillstånd och användarens personliga egenskaper (Lapointe & Rivard, 2005). När denna interaktion leder till upplevd stress och osäkerhet hos användaren så kan användaren svara med passivt missbruk av systemet

(Lapointe & Rivard, 2005). Detta är en form av användarmotstånd som uppstår vid förändring inom organisationer och system. Exempel på passivt motstånd kan vara svårigheter att ta sig an nya

förändringar (Lapointe & Rivard, 2005). Som nämnt ovan kan användarmotstånd förändras över tid på grund av externa faktorer (Lapointe & Rivard, 2005).

I denna studie där fokus ligger på videokonferensapplikationer och användarmotstånd mot dem så är det viktigt att förstå skillnaderna mellan aktivt och passivt motstånd. Användare som inte aktivt motsätter sig nya system och förändringar kan också bidra till användarmotstånd passivt på grund av anledningar de inte alltid kan påverka eller är medvetna om.

2.2.3 Användarmotstånd - Distansstudier & Videokonferensapplikationer

Den självklara frågan när man undersöker fenomenet användarmotstånd mot

videokonferensapplikationer är när orsaken till användarmotståndet är mot applikationerna och när det grundar sig i missnöjet mot distansundervisning i stort.

Ett av de vanligaste förekommande frågorna studier som de gjorda av Gherhes, Simon och Para(2021) och Castelli och Sarvary (2021) hanterar är den kring just studenters medverkan i digitala

sammanslutningar under distansundervisning. Gherhes, Simon och Para(2021) fann att det var en vanlig förekommelse att studenter inte använde sig av sina kameror i någon stor utsträckning. Detta hade även en negativ följd i att lärarna ansåg att detta hämmade deras undervisning i stort och önskade därmed åtgärder för att öka användningen av kameror. Detta överensstämmer med andra studier såsom den av Castelli och Sarvary (2021) där de själva märkte av en brist på kommunikation mellan dem själva och studenterna samt studenterna sinsemellan sedan deras undervisning tagit klivet till distans. De båda fann en oro hos studenterna för att synas, att många var obekväma med att bjuda in folk till att se deras hem, hur de såg ut och att de själva inte vet vem som kollade (Gherhes, Simon & Para, 2021; Castelli & Sarvary, 2021). Det var även ett utbrett problem då de fann att över hälften av alla tillfrågade studenter visade högt motstånd mot att ha på deras kamera samt att de flesta av de tillfrågade sällan hade på kameran.

Ett flertal studier som de av Damşaa, Langford och Ueharaa (2021), Alvarez och Dulsat (2020) och Vivolo (2016) har undersökt distansundervisning och övergången från undervisning i sal till distans under det senaste åren. Dessa studier har dock inte sett videokonferensapplikationer som den huvudsakliga faktorn till att problematik har uppstått. Damşaa, Langford och Ueharaa (2021) såg en tendens att lärare ofrivilligt blev begränsade, visade på missnöje och även att de sett sämre resultat från studenterna inom deras undervisning sedan den tagit klivet till distans. Orsaken de fann var att trots en god attityd mot att övergå till distansundervisning så var lärares IT-kompetens mycket låg i många fall och de flesta var ovana vid att hantera en digital miljö för att undervisa. Vidare såg Damşaa, Langford och Ueharaa (2021) att stödet från institutionen bakom lärarna var otillräcklig enligt lärarna, dessa restriktioner ledde till att en del av lärarna visade på starka negativa reaktioner gentemot undervisning på distans och att de behövde ändra kursupplägg och undervisningsmoment. Alvarez och Dulsat (2020) visar på att lärare och studenter använder väldigt få olika applikationer där de menar på att den

begränsade valmöjligheten begränsar lärares undervisningsmöjligheter och att kreativa moment blir färre. De skriver dock huvudsakligen om hur studenter anpassat sig i olika mån till omställning där de funnit att de som har tidigare erfarenhet av att studera på distans samt att de med god IT-vana har haft enklare att anpassa sig till att ha sina studier på distans. Exempel där studenter haft enklare att anpassa sig är att de har stött på färre problem som att hitta dokument som behövs för studierna eller att hålla sig till inlämningsdatum för arbeten. Vivolo (2016) skriver även om att motstånd mot distansundervisning har funnit länge där det huvudsakliga motståndet grundar sig i rädsla. Han nämner att många ser de

huvudsakliga problemen som den försämrade personliga kommunikationen, sämre utförande av undervisningsmomenten och att studenter har svårare att diskutera med varandra.

Sammanfattningsvis ser vi att studier som Gherhes, Simon och Para(2021) och Castelli och Sarvary (2021) visar på att det finns uppenbara problem med distansundervisning över

videokonferensapplikationen. Ingen av de forskare ovan hade i syfte att se över just

videokonferensapplikationers påverkan på användarmotstånd eller problematik vilket kan ha betydelse kring vilka faktorer de såg över som viktiga. Några av studierna, specifikt Alvarez och Dulsat (2020), visar på tydliga kopplingar mellan problemen och videokonferensapplikationerna. Exempelvis fann de att tidigare IT-vana hos studenterna tillåter dem att ta sig an implementationen av digitala medel som videokonferensapplikationer enklare än de studenter som inte hade denna erfarenhet. Generellt ser vi dock inte att forskarna ser över möjligheten om kopplingarna mellan problemen grupperna ser inom distansstudier och applikationerna är djupare än ytligt. De har dock visat på att det finns fler aspekter att ta hänsyn till när man ser över vad som begränsar oss under distansundervisning och varför användarmotstånd kan uppstå.

2.3 IT-kompetens

I vår studie utgick vi från det mer internationellt vedertagna begreppet digital competence då vi talar om IT-kompetens, detta för att få en mer utförlig heltäckande definition av fenomenet samt att det ger oss tillgång till ett större utbud av studier som använder sig av samma begrepp som oss. Då vi utför denna studie i Sverige och har en svensk demografi som målgrupp har vi dock valt att löst översatta digital

competence till IT-kompetens där vi dock fasthåller definitionen av digital competence där vi har använt

oss av definitionen presenterad av Ferrari (2012).

Digital Competence is the set of knowledge, skills, attitudes (thus including abilities, strategies, values and awareness) that are required when using ICT and digital media to perform tasks; solve problems; communicate; manage information; collaborate; create and share content; and build knowledge effectively, efficiently, appropriately, critically, creatively,

autonomously, flexibly, ethically, reflectively for work, leisure, participation, learning, socialising, consuming, and empowerment. (Ferrari, 2012, s. 3-4).

Vår förenklade tolkning av detta citat är IT-kompetens är den kunskap, färdighet och attityd som krävs

när man använder sig av IT-system och digital media för att nyttja dess funktioner. Vi har utgått från

denna definition då vi anser att den är heltäckande och tillåter oss studera och analysera samtliga viktiga aspekter av IT-kompetens. Ferraris definition av IT-kompetens hjälper oss dock att veta vilken bredd begreppet IT-kompetens kan innebära och alla de färdigheter, utföranden och den kunskap som kan ses som en del av IT-kompetens. Denna definition har hjälpt oss att forma våra insamlingsmetoder så att det vi samlar in information om faktiskt har att göra med IT-kompetens. Definitionen hjälper oss även inom empirikapitlet som stöd för att identifiera vad för empiri som är IT-kompetens eller inte.

Vi har skapat en egen modell, inspirerad av den Hämäläinen et al. (2020) skapat där de analyserat Ferraris (2012) definition och gjort en heltäckande modell som även hanterar vissa aspekter om IT-kompetens som har med IT-färdigheter att göra presenterade av Redecker (2017) och attityd presenterad av Rundgren och Spiteri (2020).

Figur 1. Vår tolkning av IT-kompetens och dess faktorer

Inom de tre faktorerna från originalfiguren så har Hämäläinen et al. (2020) skrivit ut att de samlat in data från PIAAC respektive TALIS. PIAAC är en global iterativ studie där forskare samlar in och kartlägger kunskap av bland annat lärares IT-kompetens (NCES, u.å.a). TALIS är ett

självrapporteringssystem där individer själva får mata in data gällande arbetsmiljö, arbetssysslor, upplevelser och resulterar i en subjektiv mätning där respondenterna själva får rapporterar deras upplevda IT-kompetens (NCES, u.å.b). Generellt har forskarna sett en tendens att respondenterna själva upplever deras IT-kompetens som högre än den mer objektiva studie av PIAAC som utförts med dem (Hämäläinen et al., 2020). Då vi refererar till modellen gällande IT-kompetens är det då vår egna modell och vår egen tolkning av den presenterad av Hämäläinen et al. (2020) som vi syftar till men vi har deras fynd gällande skillnaden mellan den subjektiva och objektiva mätningen av IT-kompetens i åtanke som relevant litteratur.

Då modellen av Hämäläinen et al. (2020) omfamnar ett flertal av de aspekter diskuterade i studier som de av Ferrari (2012), Redecker (2017) och Rundgren och Spiteri (2020) ser vi att den ger fenomenet av IT-kompetens och dess komponenter en omfattande och lättöverskådlig vy. Då samtliga tre faktorer av IT-färdigheter, IT-kunskap och attityd mot IT alla samspelar för att skapa IT-kompetens så är linjen mellan dessa något diffus. Vi har dock en god förståelse och en väletablerad definition för vilka kunnigheter som faller inom området av IT-kompetens. Så trots den diffusa linjen mellan faktorerna inom IT-kompetens har vi litteraturen av bland annat Ferrari (2012) och Hämäläinen et al. (2020) som stöd när något kan anses vara en del av IT-kompetens eller inte.

2.3.1 IT-färdigheter

Enligt Hämäläinen et al. (2020) så klassas paraplybegreppet färdigheter som en sekvens av diverse utföranden och kognitiva aktiviteter i kombination med utbyte av information eller utförandet av en rörelse. Att då tillämpa denna förklaring till Digital skills eller det vi översatt till IT-färdigheter blir då när man utför denna sekvens med hjälp av, eller vid nyttjandet av ett digitalt hjälpmedel. IT-färdigheter blir således ett brett begrepp där man kan syfta till ett multitud av diverse händelser och egenskaper.

Exempel på infallsvinklar på IT-färdigheter är de introducerade av Redecker (2017) där han beskriver färdigheter som förståelse av det digitala verktygets funktioner och hur man rent praktiskt tar sig an ett digitalt verktyg. Vidare presenterar Ferrari (2012) att IT-färdigheter innefattar ett flertal

kompetensområden som informationshantering, ansvarstagande, färdigheter kring tekniska lösningar och en individs digitala kommunikationsförmåga. Detta ger en bra utgångspunkt för vad IT-färdigheter innebär.

Med tanke på den bredd och den möjlighet till tolkning IT-färdigheter ger så har vi ansett att vi behöver begränsa oss något och vi har då valt att fokusera på de aspekter Hämäläinen et al. (2020) har ansett vara viktiga utifrån Ferraris (2012) definition av IT-kompetens. Dessa aspekter inom IT-färdigheter är (a) färdigheter förknippade med användning av datorer (t.ex. tangentbordskunskaper), (b) förståelse för informationsstrukturen i den digitala miljön (t.ex. filer, mappar och lagringsutrymmen) och (c) förmåga att effektivt använda och manipulera digital information (t.ex. spara, redigera, skicka eller ta bort). Vi har valt att använda oss av dessa aspekter då Hämäläinen et al. (2020) visar på gott underlag i deras studie att grunda sig på samt att det ger en koncist version av vad IT-färdigheter kan bestå av.

2.3.2 IT-kunskap

Den andra av de tre byggstenarna för IT-kompetens är IT-kunskap (original: Knowledge about digital

technologies), vilket vi löst översatt till IT-kunskap från originalfiguren. Även aspekten om kunskap har

blivit studerad och diverse forskare har funnit resultat som ofta är snarlika men skiljer sig något. Rundgren & Spiteri (2020) presenterar deras fynd i den litteraturgenomgång de genomfört att kunskap inom just digital knowledge inte renodlat behöver innebära individens kunskap kring just IT och digitala verktyg, utan fenomenet involverar även aspekter som lärarens uppfattning av och integration i skolans kultur samt kunskapen om deras elevers IT-behov. Denna information presenterar en intressant

synvinkel att studenters och lärares IT-kunskap och förmåga att hantera IT under distansundervisning potentiellt påverkas av den andra parten.

Vi har valt att utgå från en liknande definition som Hämäläinen et al. (2020) presenterar nämligen att IT-kunskap innebär att veta om och veta hur med vilket menas att man har förståelse för digitala koncept, begrepp, användningsområden och ITs möjliga funktioner samt att man vet hur man rent teoretiskt kan använda sig av IT i form av konsumtion, hårdvara och mjukvara. Kunskap är en viktigt beståndsdel för att uppnå en hög IT-kompetens men det behövs stöd i form av en mottaglig attityd och bra färdigheter för att både vilja och kunna utföra de moment som man har kunskap kring (Hämäläinen et al., 2020).

2.3.3 Attityd mot IT

Slutligen har vi sista aspekten av IT-kompetens: Attityd mot IT (original: Attitudes towards digital

technologies). Likt IT-kunskap är Attityd mot IT starkt kopplad till de två tidigare aspekterna av

IT-kompetens och tillför en viktig del av IT-kompetens för individen. En persons attityd har starka kopplingar till individens självförtroende och i vilken mån personen är självgående med IT (Rundgren & Spiteri, 2020). Vidare nämner Rundgren och Spiteri (2020) även vikten av att ha kontinuerlig och genomgående träning av ny IT och digitala system för att bättra bland annat attityden vilket vi ser som ett intressant ämne att diskutera vidare. Attityden mot IT har ett fokus på vad individen anser att den kan eller har möjlighet att göra, inte ifall den kommer utföra ett scenario (Hämäläinen et al., 2020).

Karlsudd (2018) skriver även att attityden går att förändra för det bättre eller det sämre genom att bland annat inkludera individer och studenter som vanligtvis hamnar utanför på grund av dålig tillgång till

digitala verktyg och de som undviker att använda digitala verktyg på grund av skepticism eller negativ inställning.

Slutligen så är det även visat att tillgång till IT-artefakter som datorer, smartphones och uppkoppling till internet har en signifikant betydande roll för individens attityd mot informationsteknik generellt, inte minst när det kommer till studier och undervisning (Hämäläinen et al., 2020). Hämäläinen et al. (2020) menar att en god IT-kompetens, speciellt en individs attityd mot IT, bör resultera i att individen har kapaciteten och en nivå av problemlösning som tillåter denne att använda sig av och hantera kommunikationsverktyg som IT-applikationer och nätverk för att kunna lösa uppgifter och kommunicera med andra. Vi anser att aspekten av IT-artefakter är viktigt att ha i åtanke vid både empiriinsamlingen och analysen men då det inte är en explicit del av fenomenet IT-kompetens så är det inte huvudfokus av vår studie.

2.4 Lärare & Studenters förutsättningar

Det finns ett flertal studier som visar på att möjligheten att kunna nyttja IT och digitala system är något som kan utföras i olika nivå beroende på individ, där vissa grupper i större utsträckningar har svårare att ta del av de positiva utfall IT skapar (Hoogerwerf et al., 2017; Hwang, Lee, & Park, 2015;

Purushothaman & Zhou, 2015). Anledningen till dessa gruppers avvikelse av att kunna hantera och utnyttja dessa system gentemot den större allmänheten anser forskarna till stor del har att göra med just nivån av IT-kompetens som individerna besitter. Detta ger oss underlag för att se ifall det finns någon skillnad i nivå av IT-kompetens hos lärarna och studenterna samt ifall de ser annorlunda på problem inom videokonferensapplikationerna.

Det finns starka anknytningar mellan att ha en hög nivå av IT-kompetens och positiva utfall som att upprätthålla självständighet, möjlighet till anställning och en generellt en hög livskvalité (Hoogerwerf et al., 2017). Nyikes (2018) skriver även att det finns en koppling mellan att ha en hög IT-kompetens hos en befolkning, inte minst studenter och unga för att främja arbete och ekonomisk framgång. Det finns alltså ett flertal användningsområden och positiva aspekter med att ha en population med god

IT-kompetens, inte minst när det kommer till studier och undervisning då det påverkar allt från hur lärare kan optimera sin undervisning samt för att upprätthålla en god studiemotivation hos eleverna (Jæger & Blaabæk, 2020; Karlsudd, 2018).

Karlsudd (2018) har studerat lärarstudenter och deras relation och inställning till IT inom studier. Det han funnit är att trots att det låter som en homogen grupp på papper finns det många grupperingar inom gruppen studenter. Vissa studenter menar han har god IT-kompetens och en positiv attityd mot digitala lösningar inom studier och undervisning medans det även finns en ansenlig del som har en tydlig negativ attityd mot att involvera digitala verktyg inom studier och undervisning. Han drar även

slutsatsen att större delen av den negativa attityden mot IT och nya digitala verktyg går att motverka och minimera genom att påvisa fördelar med dess användning och att arbeta med och förbättra lärares IT-kompetens. Alvarez och Dulsat (2020) ser en liknande trend där studenter kan ha signifikanta skillnader i deras attityd mot IT och ny teknologi inom studierna där en positiv attityd har visat vara en viktig faktor i att kunna ta sig an och lösa problem som uppstår med ny IT.

Jæger och Blaabæk (2020) skriver om deras fynd att studenter har varit en av de mest utsatta grupperna vid förflyttningen från undervisning på plats till på distans. Anledningen är att de behöver förlita sig mycket på deras familj och familjesituation för att kunna uppnå god studiero och bra resultat i skolan.

arbetsbörda vid studier hemifrån men att de i större mån behöver förlita sig på andra parter som familj, bekanta, bredbandsleverantörer och lärare för att ha förutsättningen för att utföra deras arbete väl. När det kommer till just IT-kompetens besitter dock studenter en god förmåga och den generella gruppen har oftast en god inställning till IT och även en förmåga att ta sig an ny IT i hög utsträckning (Karlsudd, 2018).

Däremot har det uppstått en större arbetsbörda för lärarna i form av att de nu kan jobba dygnet runt, ofta har svårt att sätta gränsen mellan vardag och arbete samt att de nu behöver arbeta tätt med teknik trots att de inte besitter en sådan hög IT-kompetens som de själva anser att de har (Hämäläinen et al., 2020). Det finns även en önskan frånHämäläinen et al. (2020) att man bör introducera ny IT med jämna mellanrum för att öka lärares IT-kompetens och göra implementering av ny IT enklare och mer givande inom läraryrket.

Samspelet mellan studenter och lärare är något som är avgörande vid en optimal användning av IT och för att främja ett givande användande av IT. Det finns bevis för att IT, till viss del kan ge fördelar för studenter i form av resultat men det kräver också att lärare bör besitta god IT-kompetens för att kunna stötta studenterna vid användandet av IT (Celik & Yeşilyurt, 2013). Det finns således krav på lärare att ha en hög nivå av IT-kompetens både för att de själva ska kunna utföra deras arbete korrekt men även för att deras studenter inte ska lida av övergången.

Sammanfattningsvis har studenter ett flertal problematiska faktorer som uppstått vid förflyttningen till studier hemifrån över applikationen. IT-kompetens är dock inte en faktor som lyfts upp i de flesta studier. Lärare har dock visat sig ha en relativt hög tendens att finna problematik vid användandet av IT inte minst inom sin undervisning men de har även funnit andra, möjligen större problem med

3. Metod

Under denna rubrik kommer vi presentera de val av metoder vi använder oss av för insamling av empiri, styrkor samt svagheter med dessa val samt det urval och tillvägagångssätt vi kommer förhålla oss till.

När det kommer till de metodologiska val vi gjort i denna studie har vi behövt ta hänsyn till de resurser och styrkor vi besitter. Ahrne och Svensson (2015b) nämner resursaspekten som en av de viktigaste och mest begränsande faktorerna att ha i åtanke vid utformningen av sin studie och sina metodval. Vi har även märkt under vår studie och de val vi gjort naturligt har riktat in sig på ett omfång och ett tillvägagångssätt som vi anser oss klara av och hinna med. Vi har även behövt förhålla oss till det faktum att vi själva har få kontakter inom lärosäten, till andra forskare och respondenter.

3.1 Förförståelse

Under våra studier på Systemvetenskapsprogrammet i Linköping har vi erhållit en mängd kunskap kring teoretiska begrepp, fenomen, och samspelet mellan samhälle och teknik. Vi har själva fått arbeta med allt från att skapa egna applikationer, ta del av ramverk som kan användas vid utformning av system och utföra workshops där vi fått diskutera vanliga problem som kan uppstå med diverse system. Dessa moment har resulterat i att vi fått en stabil, teoretisk grund för vad ett system som

videokonferensapplikationer bör erbjuda och hur de kan vara till stor nytta. Vi har även själva intresserat oss i ämnet videokonferensapplikationer då vi själva använder oss av dessa applikationer både utanför studierna, men sedan början av år 2020 så är samtliga av våra studiemoment på distans, via dessa applikationer. Vi själva ser detta som en stor omställning och har genomfört kurser som hanterar användarnas uppfattning vid införandet av nya system, tvingande förändringar och missnöje vid digital design. Vi själva har därför kunskap kring att den situationen och omställning som skett är en som bjuder in för problematik, motstånd och missnöje.

3.2 Forskningsansats

Vår förhoppning är att förstå sambandet mellan användarmotstånd som fenomen och IT-kompetens som dess orsak i denna studie och vi ser ett behov av att samla in empiri där respondenten får utveckla och förklara sina svar. Denna önskan att uppfatta verkligheten från en respondents vy är ett typiskt

kännetecken för just en kvalitativ studie enligt Bryman (2011). Vi har därför valt att utföra denna studie med en kvalitativ utgångspunkt när det gäller tillvägagångssätt av metodval vid utförandet av studien och analysen som utförts.

Trots en kvalitativ utgångspunkt i denna studie så använde vi oss även av en kvantitativ metod vid insamling av data. Denna kvantitativa metod fungerar som ett komplement till vår kvalitativa metod. Dessa två metoder har hjälpt oss samla in den empiri vi behövde för att kunna svara på studiens frågeställningar. I denna studie använde vi oss av en kombination av en kompletterande kvantitativ metod och en huvudsaklig kvalitativ metod, vilket resulterar i så kallad flermetodsforskning (Bryman, 2011).

I följande avsnitt förklarar vi vad en flermetodsstudie innebär samt presenterar hur vi har arbetat med ett tolkande perspektiv och en abduktiv ansats för att besvara våra frågeställningar.

3.2.1 Flermetodsstudie

Ett flertal forskare har skrivit om just den önskade utvecklingen att hitta en plats för kombinationen av just kvalitativa och kvantitativa metoder (Silverman, 1998; Bryman, 2018; Myers, 1997). I dagens forskning ser man en ingrodd tanke att en studie måste följa en kvalitativ eller kvantitativ inriktning och med denna uppdelning följer även en begränsad verktygslåda av de metoder och tillvägagångssätt man ser lämpar sig för just en sorts studie (Silverman, 1998). Silverman (1998) menar att detta är något som vissa anser vara problematiskt för forskning och inte är något som gynnar forskning i stort.

Den kombination av en kompletterande kvantitativ metod och en huvudsaklig kvalitativ metod resulterar i en styrka istället för en svaghet. Denna kombination av metoder har därför förespråkats av Bryman (2018), Silverman (1998) och Myers (1997). Bryman (2018) och Silverman (1998) skriver om att det är vanligt förekommande med både kvalitativ och kvantitativ data i en studie och att använda sig av fler än en metod kan vara relevant för att få en mer heltäckande bild av ett fenomen, en persons upplevelse eller en händelse. Slutligen visar Silverman (1998) och Myers (1997) på hur metoder som traditionellt anses tillhöra en viss forskningsstrategi också har en plats i den motsatta strategin. De menar på att det inte finns någon anledning till att utesluta en kvantitativ metod inom en kvalitativ forskning eller vice versa eftersom man själv kan ändra på dessa metoder så att de passar till ens egen forskning (Silverman, 1998; Myers, 1997).

Bryman (2018) nämner ett flertal styrkor som en flermetodsstudie potentiellt kan ge oss gentemot en studie som enbart använder sig av en metod, eller metoder som traditionellt anses tillhöra antingen en kvantitativ eller kvalitativ studie. Som tidigare nämnt har vi använt oss av en kvantitativ metod då vi först finner tendenser och en första inblick i fenomenet där sedan en kvalitativ metod tillåter

respondenterna att utveckla deras svar och utveckla deras tankar. Vi fick då både en mer heltäckande bild av fenomenet hos det universitet vi studerade samt att den kvantitativa metoden bidrar till ett bra urval inför den kvalitativa metoden och kompletterar dess svar. I vår studie får vi en mer övergripande vy med den kvantitativa metoden och en mer djupgående reflektion kring svaren i vår kvalitativa metod. Den rådande klyftan mellan kvantitativa och kvalitativa metoder är utdaterad och behöver ändras (Silverman, 1998). Det finns ingen anledning till att utesluta en kvantitativ metod inom en kvalitativ forskning eftersom man själv kan ändra på dessa metoder så att de passar till sin forskning enligt Silverman (1998). Det betyder att de metoder som vanligtvis anses vara kvantitativa, exempelvis enkäter, kan omformas så att de passar till forskarens kvalitativa studie (Silverman, 1998).

Användningen av fler än en metod är oftast mer tidskrävande men har då ovanstående styrkor som gör det till ett relevant tillvägagångssätt för en studie (Bryman, 2018; Silverman, 1998).

3.2.1.1 Negativa aspekter med flermetodsstudie

Bryman (2018) skriver om de två huvudsakliga argumenten som pekar på svagheter i att använda sig av flermetodsforskning där den ena lyder att de olika forskningsmetoder som finns är oupplösligt kopplat till en viss epistemologisk och ontologiskt inriktning. Beroende på vilka metoder man väljer så knyter man sig till en viss uppfattning av världen och hur man kan utvinna data från denna. Det innebär att det är motsägelsefullt att använda sig av två metoder som har olika värderingar gällande just epistemologi och ontologi (Bryman, 2018). Vidare nämner Bryman (2018) att några forskare har åsikten att man inte bör integrera två metoder från olika strategier då det komplicerar när det kommer till ståndpunkten kring hur den sociala verkligheten ska analyseras. Utifrån de texter av bland annat Silverman (1998), Bryman (2018) och Myers (1997) har vi dock uppfattningen att det inte är ett problem som uppstår per

helt olika behov i studien så samverkar de mer än att vi låtsas som att vi använder en kvantitativ enkät i ett kvalitativt ändamål. Istället ser vi på enkäten som att den ger oss mer kvantifierbar data som vi, genom ett deduktivt tillvägagångssätt, kan dra logiska slutsatser från för att sedan bygga vidare på resultatet med en kvalitativ semistrukturerad intervju.

3.2.2 Abduktiv ansats

Med utgångspunkt från de frågeställningar vi ville besvara i vår studie har vi använt oss av en abduktiv ansats då vi huvudsakligen arbetat deduktivt med inslag av ett induktivt arbete. Vi använde oss av ett deduktivt arbetssätt som enligt Bryman (2011) tillåter forskare att testa teorier som man funnit inom tidigare forskning. Vi har även arbetat deduktivt vid utformningen av våra insamlingsmetoder genom att grunda frågor och metodval i tidigare teori. Vi ser ett område där vi har inslag av ett induktivt

tillvägagångssätt vilket är vid analysdelen då vi med stöd från den empiri vi samlat in och tidigare teori inom område framfört våra egna slutsatser kring området och vårt resultat. Detta är ett typiskt arbetssätt för ett induktivt arbete där man med hjälp av empiri eller observationer från sin studie framför ny teori eller en ny hypotes kring området i fråga (Bryman, 2011).

För att inte begränsa oss själva då vi funnit nya intressanta områden vi vill undersöka så har vi arbetat med att ständigt gå tillbaka för att utforska ny teori allt eftersom vi ansett det behövligt för att ge oss underlag för att undersöka ett fenomen eller en fråga. Denna iterativa arbetsprocess som genomsyrat vår studie har vi sett som en styrka då det tillåtit oss att utforska faktorer respondenterna själva sett som viktiga inom området. Då vi omöjligt hade kunnat förutse vilka faktorer som i störst mån bidrog till att IT-kompetens påverkade respondenternas användarmotstånd såg vi det som gynnsamt att vi kunde arbeta deduktivt i vår arbetsprocess för att kunna besvara våra frågeställningar.

3.2.3 Tolkande perspektiv

I denna studie har vi antagit ett tolkande synsätt eller det som mer akademiskt benämns interpretativism (Bryman, 2018). Detta tolkande synsätt används som strategi vid insamlingen av empiri genom att vi tar hänsyn till den subjektiva naturen kring människors åsikter, synpunkter och svar. I jämförelse finns det den mer positivistiska strategin vid insamling som har utgångspunkten att studieobjekten är mer objektiva (Bryman, 2018), vilket är en strategi vi inte använder. Ett tolkande perspektiv innebär att resultaten från studien skapas utifrån vår tolkning av studieobjektens förmedlade kontext (Bryman, 2018), som i vårt fall behandlar IT-kompetens och användarmotstånd i koppling till

videokonferensapplikationer inom distansundervisning. I vår studie passar det att ha ett tolkande perspektiv utifrån insamlad empiri och litteratur då de svar vi får in från respondenterna inte är absoluta utan är istället ett resultat från deras subjektiva syn på fenomenet och deras upplevelser. Vi kan alltså inte utgå från att det respondenterna säger är en saklig sanning utan behöver applicera ett tolkande perspektiv med hjälp av bland annat tidigare teori för att förstå hur den insamlade empirin kan vara relevant för vår studie.

Vid en tolkande studie så blir det resultat vi finner något influerat av vår egen tolkning av den empiri vi samlar in och resultatet är även som bäst applicerbart inom den kontext vi utför denna studie. Eftersom olika forskare kan tolka empiri olika samt forma insamlingsmetoderna för att hantera andra frågor än vad vi själva ämnat att göra så inser vi att vår studie inte bör tas som en absolut sanning utan

snarare som vår tolkning av den insamlade data med grund i den litteratur som vi presenterat i föregående kapitel.

3.3 Sökord för litteratur

Sökningen för litteratur har huvudsakligen gjorts i UniSearch men även via Scopus och Google Scholar till viss utsträckning. Vi har även sökt mediakällor via sökmotorn Google för att finna relevanta artiklar som rör ämnet.

Nedan har vi skrivit upp de termer och sökord som vi använt oss av. Vissa av dessa sökord har även använts tillsammans för att smalna av och minska mängden sökträffar vilket har gjort genom att sökningen byggs upp utifrån betydelsebärande ord och skulle kunna se ut på följande sätt: digital competence AND user resistance. Vissa av de begrepp vi har sökt efter är snarlika varandra, detta då forskare kan använda olika begrepp men mena samma sak eller syfte på samma fenomen. Det fenomen av användarmotstånd och IT-kompetens har även varit ett ämne man undersökt sedan många år tillbaka vilket har lett till en stor flora av begrepp och källor. Det har lett oss till att utöka vår sökning med flera av liknande begrepp för att på så sätt öka chansen att hitta relevanta källor.

Sökord

Digital Divide IT-kompetens

Digital skills Distansundervisning

Digital competence Användarmotstånd

IT-competence Teacher

User resistance Student

Passive resistance Distance teaching

Active resistance Online Teaching

Distance studies Opposition

IT System

Figur 2. Tabell över sökord

När vi sökte dessa källor i UniSearch, Google Scholar och Scopus avgränsade vi oss också till att enbart inkludera kollegialt granskade texter, detta var dock inte fallet då vi sökte efter mediakällor.

Denna forskning har legat till grund för vår studie.

3.4 Enkät

En enkät är en samling frågor som skickas ut till respondenter via bland annat post och internet där respondenten själv svarar på frågorna. Till skillnad från intervjuer så är enkäter självadministrerade, det betyder att den som forskar inte är närvarande vid svarandet av frågorna och kan därför inte påverka datan (Bryman, 2018; Ahrne och Eriksson-Zetterquist, 2015). På grund av att enkäterna besvaras på egen hand så kan inte forskaren hjälpa till ifall respondenterna skulle missförstå någonting. Det är därför viktigt enligt Bryman (2018) att enkäten ska ha få öppna frågor, vara lätt att förstå och följa och vara kort. Bryman (2018) tar upp att enkättrötthet är ett fenomen man undviker genom att enkäten ska vara så