Reklam

Banker är väldigt konservativa anser Florin. Han menar att banker inte är i framkant för att testa nya kanaler eller har innovativa idéer angående reklam. Han påvisar att om vi går tillbaka 5 till 10 år hade bankernas marknadsföring stor fokus på printmedia framförallt i morgontidningarna. Lovelock (2001) anser att massmarknadsföring inte används på samma sätt idag som det en gång har gjort. Även Mereborg menar att massmarknadsföring förut användes i större utsträckning än idag. Detta framhåller även Stålhammar:

”Förr använde de mer masskommunikation. Då sköt de med hagelbössan rakt ut och plockade upp de som föll.”

Eriksson menar att banker måste tänka långsiktigt i sin marknadsföring. Både Havby och Olander är av uppfattningen att reklam med riktiga människor gör att reklamen blir mer personlig och verklighetsförankrad. Mårtensson (2009) framhåller att reklam är en viktig marknadsföringskanal för industriländer. Eriksson anser dock att bankerna måste lägga tyngden på alla kommunikationskanaler. Han menar att i bankens kanaler ingår kontor, Internetbank, telefoni med mera där alla kanalerna är lika viktiga. Florin menar att bankerna ska använda olika kanaler och kommunikationssätt i sin marknadsföring. Detta eftersom banken kan nå olika målgrupper beroende på vilken kanal banken använder sig av. Florin menar att bankerna måste de finna det som kunden anser är förtroendeingivande i en specifik kanal. Även Rossiter (1997) instämmer i detta då han skriver att planeringen av medieval är viktig. Hedelius påpekar samtidigt vikten av att bankens marknadsföring är utformad så att banken förmedlar en seriös bild, för att nå sin målgrupp. Detta anser hon att bankerna kan göra med mer lågmäld och seriös reklam i tidningar och på Internet. Stålhammar delar denna åsikt men menar samtidigt att bankerna för att nå nya kunder

38

måste använda sig av riktad reklam för att nå de målgrupper de vill ha. Hedelius instämmer i detta resonemang. Rossitter (1997) anser även han att det är viktigt att veta vilken målgrupp som reklamen skall riktas åt.

Hedelius påpekar att kunder kan uppfatta att banker slösar pengar om de använder sig av mycket reklam och dyra kampanjer. Hon menar att kunden kan misstro om det är nödvändigt med mycket reklam och tro att det är kunderna som finansierar kampanjen genom att banken tar ut höjda avgifter. Samtidigt understryker Bergström (2007) det är svårt som organisation att veta om mottagaren har förstått budskapet på grund av att det är en envägskommunikation. Dock påpekar Florin att massmarknadsföring genom TV är relativt viktigt för banksektorn. Detta menar han är på grund av att TV är en tung mediekanal som det är dyrt att synas i. Florin är av uppfattningen att kunden som ser bankens TV-reklam uppfattar banken som seriös och att den har en stabil ekonomi och kommer att finnas kvar på marknaden. Axelsson och Agndal (2008) anser att massmarknadsföring är en viktig del i marknadsföringen och att den inte skall underskattas. Mereborg uttrycker dock:

”Kunderna säger i marknadsundersökningarna att de vill att vi ska ta mer kontakt och vara mer proaktiva. Då menar de inte massmarknadsföring eftersom de inte tycker detta är

att ta kontakt utan det tolkas som massutskick”

Florin menar att genom massmarknadsföring visar bankerna sina befintliga kunder att de har gjort ett korrekt val att välja dem som bank. Marknadsföringen inom banksektorn handlar även om att banken aktivt skall synas hos sina befintliga kunder. Samtidigt menar han att genom massmarknadsföring kan banken även visa upp sig för nya kunder. Detta påvisar även Axelsson och Agndal (2009) då de uttrycker att masskommunikation bland annat är till för att väcka uppmärksamhet. Havby påvisar att kunderna idag har tröttnat på massmarknadsföring vilket leder till att detta har fått väldigt dålig respons från kunderna. Dock menar Grönroos (2003) organisationer lätt kan visa kunder samt potentiella kunder vad deras organisation har att erbjuda genom reklam. Persson anser även han att det är viktigt med masskommunikation eftersom det är en del i skapandet av en image. Dock menar Stålhammar att på grund av rådande lågkonjunktur är det många banker som drar in på marknadsföringen eftersom det leder till att banken sparar pengar. Många banker har dragit in på annonsering i tidningar med mera. Eriksson anser att bankerna har mindre pengar att röra sig med på grund av att kunderna använder mindre tjänster och produkter i bankerna. I detta instämmer även Stålhammar och framhåller att det är marknadsavdelningen som drabbas när kassan sinar. Florin menar även att banker spenderar mindre pengar på marknadsföring i rådande lågkonjunktur och att banker drar in på marknadsföring relativt snabbt i liknande situationer. Dock påvisar han att:

”Det är egentligen bara de allra starkaste som har råd och kapital att pumpa in lika mycket i marknadskommunikation i lågkonjunktur som i högkonjunktur.”

Mereborg uttrycker att den enda marknadsföring Swedbank använder mot privatkunder sker på deras hemsida. Dahlqvist och Linde (2005) menar att hemsidor är den grundläggande formen av marknadsföring på Internet. Vidare uttrycker Persson att marknadsföring inte endast är reklam utan även en väl fungerande och pedagogisk hemsida som kunder och personal lätt kan arbeta med. Mereborg är dock av uppfattningen att marknadsföring som sker i massutskick via e-post inte är uppskattat av bankkunder då de inte känner sig utvalda som individer. Frankel (2007) menar att marknadsföring genom

39

utskick av E-post är lönsamt då de är riktade mot redan befintliga kunder. Marknadsföring på Internet är en viktig del av mediemixen i banksektorn anser Björklund.

Mårtensson (2009) uttrycker att reklam ska användas för att stärka ett redan starkt

varumärke. Likafullt uttrycker Stålhammar att massmarknadsföring är på väg ut och att det

kommer bli mer fokus på målgrupper och kunden i framtiden. Han påvisar att datasystemen kommer att bli mer sofistikerade och nå den exakta målgruppen som banken vill nå ner på detalj. Persson anser att det inte kommer ske en särskilt stor förändring inom marknadsföringen i framtiden. Han menar att banker fortfarande kommer att slåss om kunderna och så fort ekonomin går bättre kommer bankerna att spendera mer pengar på marknadsföringen igen. Dock påpekar Stålhammar att han anser att det kommer ske en förändring inom marknadsföringen och att större fokus kommer ligga på Internet. Hedelius instämmer då hon också menar att Internet kommer att få större plats i marknadsföringen inom banksektorn. Traditionell marknadsföring på nätet anser Merick (2003) inte har samma inverkan på kunderna som de en gång har haft. Eriksson uttrycker dock att de banker som har kärnkompetens att ge avancerade råd om avkastning och sparande på ett lätt och tillgängligt sätt till kunden, kommer ha fördel i framtiden. Därför är Internet en

framtida kanal att vidareutveckla.

Fler personer kommer att använda webbsystemet i framtiden anser Stålhammar och därför kommer mer marknadsföring att ske på Internet. Havby uttrycker också att på grund av att fler kommer använda sig av Internet dagligen menar han att banker kommer använda sig av mer reklam på Internet i framtiden. Frankel (2007) uttrycker att marknadsföring på Internet kan öka kundlojaliteten samt öka vetskapen om organisationen vilket då skapar ett starkt varumärke. Stålhammar menar att denna sorts marknadsföring på nätet kommer ske på ett helt annat sätt än vad de gör nu. I framtiden kommer marknadsföring på Internt bli en allt viktigare kanal att använda sig av uttrycker Björklund. Havby framhåller att som bank så måste de synas där kunderna är, vilket är på Internet. Dock anser han att den personliga kontakten alltid kommer att vara viktig och aldrig kommer att ersättas av Internet. Stålhammar påstår som tidigare nämnt att systemet som skickar ut mass-e-post kommer bli mer sofistikerat och nå den exakta målgruppen. I framtiden ser Stålhammar att:

”Det är mycket lättare att kommunicera sett i framtiden då kan de använda sig av nätet för att nå kunderna och då kostar de ju ingenting"