Sponsring och Event

Florin menar att rekommendationer kommer att få större betydelse i framtiden. Rekommendationer innebär exempelvis att en kollega eller vän som kunden ser upp till berättar om en produkt eller en tjänst som den ansåg var bra. Detta betonar också Olander då han uttrycker att word-of-mouth kommer vara av större vikt i framtiden. Havby anser att på grund av att bankers tjänster är väldigt lika varandra kommer word-of-mouth att ha större betydelse i framtiden. Bankerna måste arbeta mer med att göra kunderna nöjda vilket då kan leda till positiv word-of-mouth anser han. Kunder vill gärna bli hörda vilket de kan bli i communities framhåller Hessan och Schalack (2006). Detta anser också Eriksson samtidigt som han menar att communities kommer synas mer i framtiden, Havby ser communities och bloggar som något som kan finnas i framtiden. Även Florin anser att bloggar är något vi kommer se mer i framtiden, där kunder kan gå in och läsa om olika produkter och tjänster som deras förebilder rekommenderar. Hultén et al. (2007) nämner att bloggar kan vara en bra informationskälla samtidigt som det sker mycket ryktesspridning på vissa bloggar. Florin anser att bloggar:

”… kommer att bli extremt viktigt i framtiden.”

4.4 Sponsring och Event

Sponsring ser Hedelius som en bra satsning då detta visar att banken finns där som stöd.

Vidare menar hon att både Swedbank och Danskebank använder sig av lokal sponsring. Bankerna har dock valt att endast visa sitt varumärke när de sponsrar bland annat segling och tennis, menar Eriksson. O’Reilly och Madill (2007) anser att sponsring är viktigt vilket organisationer börjar förstå. Persson framhåller att banker använder sig av sponsring för att de vill bli uppmärksammade i kunders medvetande. Vidare menar han att det är en del av marknadsföringen och byggandet av varumärket. Trots att det har skett en ökning i användningen av sponsring är det svårt att räkna ut vad denna marknadsföringsteknik har för värde framhåller Miyazaki och Morgan (2001). Sponsring är något som banker har arbetat med i många år menar Stålhammar. Även Florin framhåller att banker använder sig av sponsring och menar vidare att banken gör detta för att komma närmare kunderna. Sponsring är som annonsering, den kan förstärka konsumenters uppfattning om varumärket men kan inte ändra konsumenter uppfattning eller öka försäljning uttrycker Hoek (1998). Länsförskärningar använder sig av lokal sponsring påvisar Olander. Hedelius menar att banker måste vara aktsamma angående vad och vem de sponsrar för att inte sponsra någon eller något som inte återspeglar det varumärket står för. Stålhammar påvisar även detta då han menar att banker måste tänka på vilka de sponsrar och framhåller:

…två lag som möts där ena laget är från Gävle och det andra från Västerås och båda lagen är sponsrade av samma företag, det ser faktiskt lite konstigt ut.”

Sponsring kan användas på grund av olika anledningar menar Florin. En av dessa kan vara att företagets kund behöver sponsring. Den andra anledningen kan vara att banken sponsrar något de tror på. Miyazki och Morgan (2001) framhåller att sponsring kan influera

kundernas uppfattning om organisationen om det finns en bra koppling mellan den som

blir sponsrad och organisationen. Citibank sponsrar stadsmissionen vilket Florin menar är på grund av att de vill ta del av det samhället agerar i. Dock påvisar Eriksson att Banker

42

måste anpassa sin marknadsföring för att nå rätt segment och målgrupp. Fel sponsring kan skapa negativ uppmärksamhet åsyftar även Hedelius. Baines et al. (2008) framhåller att det är bra att den som blir sponsrad och den som sponsrar har någon koppling till varandra. Havby uttrycker att det är angeläget att se vad för associationer det ger när banken sponsrar en viss förening. På grund av att vissa sponsringar inte passar bra till bankens image. Vidare anser Persson att det är essentiellt att från början undersöka att det verkligen är värt att spendera pengarna på sponsring av diverse person eller organisation. Eriksson anser att banker kan välja sponsring som kan dra till sig rätt media och rätt kunder. Florin uttrycker att det finns två olika sidor av sponsring. Den ena är att banken vill vara en ansvarstagande finansiell aktör och den andra är att sponsringen ses från bankens sida som en gynnande situation. Event menar Florin är den delen i marknadsföringen som påverkas mest i hög och lågkonjunktur. Vidare frahåller Stålhammar:

”I tider som idag minskar sponsring, det är något man snabbt kan skära ner på!”

Banker, precis som andra företag, arbetar med att synas på olika mässor. Florin menar att

event är något som skiljer sig väldigt från bank till bank. Olander uttrycker att det är bättre

som bank att skapa ett mindre event än ett stort. Swedbank arbetar med många event påvisar Persson. I detta instämmer Stålhammar då han menar att Swedbank anordnar mindre, lokala event. Axelsson och Agndal (2008) uttrycker att event har blivit ett mer använt marknadsföringsverktyg på marknaden. För att få kunder att komma på de olika eventen lockar bankerna med olika personer och intressen uttrycker Olander. Till exempel kan bankerna skapa modevisningar för att locka unga tjejer där de samtidigt kan prata pension. Eriksson menar att via event kan banker visa för privatpersoner hur de kan underlätta för dem inom vissa områden. Saget (2006) menar att detta stämmer eftersom event gör målgruppen medveten om organisationens existens och dess produkter. Vidare uttrycker Olander event ska skapas så att både banken och kunderna drar nytta av mötet. Banker har alltid och kommer alltid att finna event i form av kundträffar och föredrag som viktiga påvisar Björklund.

Persson framhåller att vid lågkonjunktur tittar bankerna över sina kostnader och drar ofta in på utgifter för reklam och sponsring först. I dagens samhälle minskar bankerna utgifterna för sponsring anser Stålhammar. SvD (2008) uttrycker att det är svårt att se om sponsring kommer minska som den har gjort under tidigare lågkonjunkturer då sponsring används mer seriöst idag. I framtiden ser dock Björklund att det flesta storbankerna kommer att använda sig av sponsring vilket han menar kommer ha en tydligare CRM-koppling. Miyazki och Morgan (2001) instämmer på att sponsring kommer att öka i framtiden. Stålhammar anser att sponsring åter kommer att bli en del av marknadsföringen i samma takt som ekonomin förbättras. Detta eftersom sponsring samtidigt är ett bra sätt att synas med sitt varumärke på platser och vid händelser där kundgrupper befinner sig. I framtiden finner Stålhammar att banker inte längre kommer att skapa event i samma utsträckning eftersom han anser att eventet, i den tidpunkt det äger rum, inte genererar någon direkt vinst för banken. Dock menar han att event skapar kunskap och vetskap om varumärket. I detta instämmer även Persson:

“Banker gör inte mycket affärer då men de är ute och de syns, det är viktigt.”

Olander uttrycker att olika temakvällar som till exempel ”tjejkvällar” kommer fortsätta vara viktigt. Havby anser att det i framtiden kommer bli viktigare för banken att anpassa sig efter vad kunderna vill ha på event kvällarna. Persson uttrycker även en övertygelse om

43

att event inte kommer att öka i framtiden. Booker (2009) instämmer däremot inte i detta då hon menar att användningen av Event kommer att öka i framtiden eftersom det är ett väldigt populärt marknadsföringsverktyg. Björklund ser också event som viktigt i framtiden. Även Persson framhåller att banker måste förstå att det är viktigt att synas med sitt varumärke. Orlander påvisar också att i framtiden kommer eventen att styras mer så att de skapas utifrån vad banken vill åstadkomma. Kranz (2006) framhåller dock att event dragit sig tillbaka om vi ser tillbaka från tidigare år. Havby menar att kunder har blivit mer kräsna med vad de vill spendera tid på vilket gör att det är svårt att få dem att medverka i event. Det blir då viktigare i framtiden att locka kunderna till eventen på olika sätt och fokusera mer på målgrupper.