Resultatet från intervjuerna presenteras nedan under 6 huvudrubriker, bakgrund, rutiner, arbetsmiljöpolicy, uppgiftsfördelning och ansvar, befogenheter och resurser samt kunskap.
För att underlätta läsandet och framhålla de viktigaste resultaten avslutas varje kapitel med en punktlista där resultatet kort sammanfattas.
Intervjumallen med huvudfrågorna som använts under intervjuerna finns i bilaga A.
7.2.1 Bakgrund hos intervjugruppen
Ålderspannet på de intervjuade produktionscheferna sträcker sig från 29 år till 63 år.
Majoriteten av de intervjuade ligger över 55 år vilket speglar bilden av åldersfördelningen inom områdena där intervjuerna gjorts. Åldersfördelningen hos de intervjuade framgår av figur 7.1.
Åldersfördelning
yngre än 40 år 40 - 50 år äldre än 50 år
Figur 7.1 Åldersfördelning
Det går att urskilja två olika bakgrunder bland produktionscheferna, antingen har de en akademisk utbildning eller så har de tidigare jobbat som snickare. De som tidigare jobbat som snickare tillhör de äldre och har inte jobbat lika länge som produktionschef som jämnårig produktionschef med akademiskt utbildning. För de med akademisk utbildning har de som är över 55år gått tekniskt gymnasium medan de yngre har högskoleutbildning, antingen högskoleingenjör eller civilingenjör. Skillnader i tidigare tjänster finns mellan de äldre och yngre. Bland de äldre med akademisk bakgrund har alla endast jobbat i produktionen, först
Intervjuer samt dess resultat
som arbetsledare och sedan som produktionschef medan de yngre ofta har haft andra tjänster inom Skanska innan de blev produktionschefer.
Summering - bakgrund
• 7 av 11 intervjuade produktionschefer är över 55år
• Två bakgrunder går att urskilja, snickare eller teknisk utbildning
7.2.2 Rutiner
I stort sett alla produktionschefer vill bli delaktiga i projekten redan i anbudsskedet. De vill inte själva räkna på jobben, men genom att vara med och påverka vid anbudet tror de att det blir mindre brister i kalkylen och de själva får större inblick i projektet, vilket gör att de är bättre förberedda när produktionen sätter igång. I vilket skede de kommer in i projekten och hur mycket tid de får varierar mycket från projekt till projekt.
Flera av de intervjuade produktionscheferna tycker att en av de största anledningarna till att de har hög arbetsbelastning beror på att det inte finns tillräckligt med tid till förberedelser i början på projekten. Anledningarna till att produktionscheferna inte får tillräckligt med tid till förberedelser beror på många faktorer. Ofta har den tilltänkta produktionschefen ett pågående projekt som är i slutskedet när projekteringen av det nya projektet skall igång. Det är då svårt att komma ifrån det pågående projektet för att påbörja och göra förberedelserna för det nya projektet. Det händer även att det i projekteringsfasen är planerat att en produktionschef ska ha hand om produktionen men att det sedan ändras och en ny produktionschef kommer in och tar över produktionen. Det finns då sällan tillräckligt med tid för den nya produktionschefen och det är även svårt att föra över all information till den nya produktionschefen. Ett annat problem som nämnts är att upphandlingen av underentreprenörer ibland görs i ett sent skede för att spara pengar vilket leder till att tiden för förberedelser för produktionschefen minskar och risken för brister ökar.
Många av produktionschefernas arbetsuppgifter går att planera och göra i ett tidigt skede för att underlätta senare i projektet. För att göra detta krävs det tid i projekteringsskedet. Men många gånger då det finns tid i projekteringsfasen för tillräckliga förberedelser innan produktionen startar är dokument och handlingar bristfälliga eller saknas helt. Handlingarna kommer ofta inte förrän produktionen ska igång, det är sällsynt att alla handlingar är klara innan produktionen startat. Detta leder till att produktionschefen inte kan göra de förberedelser som krävs. Oftast är det i handlingar från konsulter som det brister. Vissa produktionschefer tycker att produktionen inte ska starta om inte rätt handlingar finns framme, men tycker samtidigt att det är svårt att säga ifrån då handlingarna är dåliga. De är medvetna om att det finns rutiner för att produktionen inte ska starta om det saknas bygghandlingar. Tyvärr fungerar det inte så i verkligheten, med en pressad tidplan och ett fast slutdatum är det svårt att skjuta på starten. I många fall tror produktionscheferna att projekten skulle gå bättre om starten sköts fram tills handlingarna var klara. I de flesta fall är det antingen ett beställarkrav att produktionen måste starta eller så är det projektchefen som bestämmer att produktionen skall starta. Börjar produktionen utan bygghandlingar måste produktionschefen lösa många uppgifter som någon konsult egentligen skulle ha gjort. Det kan ta mycket tid och sedan när bygghandlingarna kommer måste vissa saker ändras och det blir då mycket dubbeljobb som tar extra tid.
Finns inte tillräckligt med tid för förberedelser eller om det saknas handlingar känner produktionscheferna ofta sig jagade under hela projektet och hinner sällan komma i fas vilket gör att de måste fokusera mycket på dagliga frågor och problem istället för att planera långsiktigt och få en mer övergripande bild.
Många säger att handlingarna med åren blivit sämre och att det är väldigt mycket revideringar under projektets gång. Produktionscheferna upptäcker felen och får lägga tid på att hitta folk som kan lösa problemet eller så får produktionscheferna lösa det själv på plats. Detta tar mycket onödig tid.
Intervjuer samt dess resultat
Får produktionschefen tid för tillräckliga förberedelser tidigt i projektet och handlingarna finns framme minskar arbetsbelastningen avsevärt under hela produktionsfasen. Får de tid och handlingar kan de förbereda och planera långt fram i produktionen.
7.2.2.1 Vårt Sätt Att Arbeta (VSAA)
På frågan vad de tycker om verksamhetsmanualen VSAA svarade de flesta att VSAA innehåller i stort sett allt som behövs. Det finns de som svarat att de inte använder det alls eller väldigt sällan, anledningen till det är att VSAA inte fanns när de började jobba och att de inte fått någon utbildning i det, de tittar inte i det av ren vana. Av dem som svarat att de inte använder det alls eller väldigt sällan tillhör alla den äldre generationen.
Många av produktionscheferna tycker att VSAA generellt sett är bra. Ofta svarar de att det finns för mycket information och att det kan vara svårt att hitta just det de söker. Vissa använder hjälpmedlen dagligen medan andra endast använder hjälpmedlen i VSAA då och då.
Några tycker att många saker är för detaljstyrda och det kan vara farligt när allt blir för detaljstyrt, det blir ingen utveckling, ingen som tänker ett steg längre ifall det går att göra på något bättre sätt. Sen tycker några att det kan medföra att det skapas en falsk bild av verkligheten när arbetet utförts enligt de hjälpmedel som finns och produktionschefen tror att allt är bra men det stämmer inte med verkligheten.
En annan sak som kommit fram på frågan om VSAA är att många laddar ner de dokument som de brukar använda i VSAA på deras egen dator. Dessa dokument ligger sedan kvar där och uppdateras aldrig eller väldigt sällan.
Summering – rutiner
• Produktionschefen får inte tillräckligt med tid till förberedelser innan produktionen startar.
• Dokument och handlingar brister ofta vilket begränsar planeringen och skapar extra arbete för produktionschefen.
• Tillräckligt med tid för förberedelser och färdiga handlingar minskar arbetsbelastningen avsevärt.
• Vill bli mer delaktiga i projekteringsskedet.
• VSAA innehåller den information som krävs men det är svårt att hitta det som söks för att det finns för mycket information.
• Checklistor och dokument från VSAA laddas ner på deras egen dator och uppdateras därmed sällan.
7.2.3 Arbetsmiljöpolicy
Alla intervjuade tycker att direktiven över hur arbetsmiljöarbetet skall utföras är tydliga.
Däremot skiljer det en del i hur de ser på direktiven och hur de använder sig av dem. Några tycker att mängden direktiv över hur arbetsmiljöarbetet skall utföras är lagom medan några tycker att det finns alldeles för mycket information. De tycker också att många saker styrs för mycket i detalj och det lämnar inte så mycket utrymme för egna tankar och de tycker även att det hämmar utvecklingen.
Produktionscheferna tycker att det finns tydliga direktiv över hur arbetsmiljöarbetet skall bedrivas men det betyder inte att de följer dem till punkt och pricka. Några säger
”att med lång erfarenhet så går mycket på rutin och det mesta sitter i ryggen”.
Det finns även de som säger att de vet vilka krav som ställs men att det händer att de inte alltid efterlevs. Finns även de som säger att det finns tydliga direktiv men att de kanske inte är tillräckligt pålästa och att de på så vis tror att det är bra fast det egentligen finns brister.
Ibland tycker produktionscheferna att det kan vara svårt att följa de direktiv och regler som Skanska ställer. Ett exempel som flera tagit upp är användandet av hjälm. Enligt Skanska skall hjälm alltid användas på arbetsplatsen. Vissa produktionschefer tycker att det är svårt att få yrkesarbetarna att använda hjälm i alla situationer. Några tar då egna initiativ och sätter gränser för när hjälm skall användas och när den inte behöver användas. En anledning kan vara att de tycker det är onödigt att ha hjälm i vissa situationer, t.ex. vid målningsjobb där
Intervjuer samt dess resultat
byggjobbet är klart. En annan anledning är att de tycker det är bättre att yrkesarbetarna verkligen använder hjälm där det behövs och det är lättare att ställa de kraven om det inte är något tvång i situationer där skyddet av hjälm inte behövs. En produktionschef uttrycker det så här
”Drar jag en tydlig gräns är det lättare att få dem att följa de regler som finns istället för att mygla lite hela tiden”.
De är medvetna om att de går emot Skanskas direktiv men genom att göra det i vissa situationer kan det vara lättare att få med sig och styra yrkesarbetarna. Tar de ett beslut att t.ex. hjälm inte behöver användas i vissa arbetsmoment känner produktionschefen att ansvaret om något skulle hända ligger hos honom.
7.2.3.1 Konkret arbetsmiljöarbete
Produktionscheferna tycker att arbetsmiljökraven från Skanska har ökat mycket de senaste åren och att det speglar även produktionschefernas jobb. Arbetsmiljön får kosta och krav på varselkläder, säkerhetsintroduktioner, förbjudna produkter och dokumentering har lagts större fokus på. Den inställningen finns hos alla produktionschefer som blivit intervjuade, men det finns ändå de som säger att det ibland brister i arbetsmiljöarbetet. Saker som brister i arbetsmiljöarbetet är i vissa fall att efterleva att arbetsmiljöplanen är ett levande dokument som ska ändras med tiden. Att göra arbetsmiljöplanen fungerar, men att hålla den uppdaterad brister ibland. Andra saker som brister är pappersjobbet runt arbetsmiljön till exempel uppdatering av projektplan och arbetsberedning. Det praktiska arbetsmiljöarbetet prioriteras och fungerar oftast, medan pappersjobbet som inte tillför projektet något händer det att produktionscheferna prioriterar bort vid tidsbrist.
Flertalet av produktionscheferna gör arbetsberedningar för arbeten som i riskinventeringen identifierats som en risk, men endast ett fåtal gör dem skriftligt. Av dem som gör dem skriftligt tycker de flesta att arbetet blir bättre planerat och att risken för att glömma något minskar, det finns även de som inte ser någon vinning i att göra dem skriftligt och endast gör det för att det är ett krav från Skanska. De som inte skriver ner arbetsberedningar tänker igenom arbetet i huvudet och går sedan igenom det muntligt med dem som ska utföra arbetet.
ändå och att det bara tar tid att skriva ner dem. Några tycker däremot att arbetet blir bättre planerat ifall de skriver ner arbetsberedningarna men gör det inte för att de inte hinner.
Produktionscheferna är väl medvetna om att arbetsberedningar för riskfyllda moment ska dokumenteras men många anser att arbetet blir lika bra utfört även om de inte dokumenterar och väljer därför bort dokumentationen.
Efter att Skanska har fokuserat och skärpt kraven på arbetsmiljön ute i produktionen har också produktionscheferna fokuserat mer på arbetsmiljön. Majoriteten av de intervjuade produktionscheferna tycker att de uppfyller arbetsmiljökraven, men det är inte alltid som alla på bygget följer direktiven och använder säkerhetsutrustningen som tillhandahålls. De egna yrkesarbetarna är väl medvetna om vad som gäller och vill följa reglerna, men de vill ofta prestera och några tror att ackordlönesystemet gör att det inte alltid blir gjort ordentligt och några tror att när det brister i arbetsmiljön så beror det snarare på okunskap än viljan att göra det rätt. Fast det är inte ofta som de egna yrkesarbetarna brister i arbetsmiljöarbetet, värre är det att få alla underentreprenörer som arbetar på bygget att följa Skanskas regler. Stora underentreprenörer är lättare att styra och brister inte så ofta i arbetsmiljöarbetet medan små underentreprenörer är svårare att styra.
Summering – arbetsmiljöpolicy
• Tycker att det finns tydliga direktiv över hur de skall utföra arbetsmiljöarbetet.
• Mycket av arbetsmiljöarbetet går på rutin.
• Brister ofta i att uppdatera och hålla dokumenten levande.
• Hög prioritet på praktiskt arbetsmiljöarbete och lägre prioritet på dokumentation.
• Stora underentreprenörer är duktigare på att följa regler gällande arbetsmiljön.
7.2.4 Uppgiftsfördelning och ansvar
På frågan om det är rätt att produktionschefen har samordningsansvaret på byggarbetsplatsen svarade alla att som det ser ut nu skall samordningsansvaret ligga på produktionschefen så länge projekten inte är allt för stora. Vid stora projekt, större än 100 miljoner, kan det vara
Intervjuer samt dess resultat
aktuellt att en installationssamordnare har samordningsansvaret. Produktionscheferna tycker även att det bör vara någon som är på byggarbetsplatsen som har samordningsansvaret.
7.2.4.1 Arbetsuppgifter
Några av de intervjuade tror att anledningen till att produktionscheferna har hög arbetsbelastning beror på att de har för många arbetsuppgifter och för mycket att hålla reda på. En person nämner till exempel att runt 30 % av dagen kan han inte konkret säga vad han gör. För att detta skall bli bättre tycker de att produktionschefernas uppgifter bör smalnas av och de bör fokusera mer på de saker som de är bra på istället för att göra många uppgifter som någon annan troligen gör bättre (figur 7.2). Mycket administrativt arbete som idag är satt på produktionschefen skulle kunna göras av någon annan.
Figur 7.2 Uppgiftsfördelning
Många av de intervjuade tycker att pappersjobbet är en betungande del av arbetsuppgifterna.
En av anledningarna till detta är att just dessa arbetsuppgifter ökat mycket de senaste åren medan det inte blivit någon förändring i övrigt vilket gör att det ska göras mer saker nu fast på samma tid som innan. Den största anledningen till att produktionscheferna tycker att
pappersjobbet är en betungande del har under intervjuerna visat sig vara att de tycker att andra arbetsuppgifter är viktigare eller roligare och prioriterar på så vis ner administrativt jobb till förmån för handfast produktionsjobb. De tycker att deras huvuduppgift är att få bygget att snurra och då får uppgifter som inte direkt är relaterade till den dagliga produktionen komma i andra hand.
Specifika arbetsuppgifter som produktionscheferna nämnt som betungande, slarvas med eller onödiga att lägga på produktionschefen är; lönehanteringen för yrkesarbetarna, egenkontroller, ekonomi och arbetsberedningar. Lönehanteringen är väldigt många som tagit upp som en uppgift som inte behöver ligga på produktionscheferna. De tycker att det tar mycket av deras tid och det mesta är rent kontorsjobb som någon annan lika gärna skulle kunna göra. Flera säger att de skulle kunna lägga mer tid på egenkontrollerna, som det ser ut nu så slarvas det en del med dem.
Det har under intervjuerna visat sig att produktionscheferna gör mycket uppgifter som egentligen inte ligger på deras post. En sak som många nämnt är att de får lösa många problem på arbetsplatsen som borde vara lösta i ett tidigare skede. Ett exempel kan vara att handlingarna inte är kompletta vilket i många fall gör att produktionscheferna får konstruera saker själv som konstruktören skulle ha gjort. Ibland upptäcks felen i tid så att rätt person kan lösa problemet medan det i andra fall inte finns tillräckligt med tid och då får produktionschefen lösa det på plats. I båda fallen får produktionschefen lägga ner tid på saker som de egentligen inte skall göra. Några nämner även att de hjälper till med uppgifter som yrkesarbetarna skall göra.
Många tycker att jobbet blir sämre utfört eftersom de har för mycket arbetsuppgifter. Det finns alltid uppgifter som skall göras och det gör att de aldrig kan sätta sig ner och fundera på saker som går att förbättra. Flera vill vara ute mer på arbetsplatsen, dels för att få mer kontakt med yrkesarbetarna och dels för att bara gå runt och få idéer på saker som kan förbättras.
Vid tidsbrist måste produktionscheferna prioritera vissa arbetsuppgifter framför andra. I stort sett alla fokuserar på den dagliga produktionen och prioriterar bort eller skjuter fram saker
Intervjuer samt dess resultat
som de inte anser tillför något direkt till produktionen. Oftast är det pappersjobben som blir lidande, egenkontroller och skyddsronder är specifika saker som de nämnt kan bli lidande.
Kemdatabasen är en annan sak som ofta brister och inte görs i tillräcklig utsträckning, även här resonerar produktionscheferna att den inte tillför något till projektet i nuläget och att det finns viktigare arbetsuppgifter.
7.2.4.2 Fördelning av arbetstid
På frågan hur stor del av arbetstiden som produktionschefen tillbringar ute på arbetsplatsen respektive inne på kontoret skiftar resultatet en del. Den som är ute minst i produktionen är ute cirka 25 % av arbetstiden medan den som är ute mest är ute runt 70 %. Medelvärdet av de intervjuade ligger runt 45% ute och 55% inne.
Svaren på ifall de är nöjda med fördelningen varierar från fall till fall. Några tycker sig behöva öka dosen inne medan andra tycker tvärtom. Många har svarat att de gärna vill vara ute mer för det är där det händer och det är det jobbet de gillar, men att de nog bör vara mer inne för det är där uppgifterna läggs på hög. I regel så löser de dagliga frågor och kontrollerar när de är ute medan de planerar framåt och gör pappersjobb när de sitter inne. Flera produktionschefer anser att de inte tillför så mycket när de är ute utan mest är där för att kontrollera och för att hålla sig uppdaterad i vad som händer. Dessa produktionschefer tror att produktionen skulle bli effektivare om produktionschefen satt mer inne, men de är rädda att tappa kontrollen om de inte själva är ute och samlar in information från bygget.
Om det finns arbetsledare på bygget blir andelen innejobb för produktionschefen större. De tror också att ett ökat ansvar bland yrkesarbetarna skulle medföra att produktionschefen kan koncentrera sig mer på långsiktig planering än att lösa dagliga frågor och jobbet ute skulle minska.
7.2.4.3 Är ansvaret och arbetsuppgifterna realistiska?
Det råder delade meningar om ifall ansvaret och arbetsuppgifterna är realistiska. Omkring hälften tycker att ansvaret och arbetsuppgifterna är realistiska. Bland dem som tycker det är
realistiskt säger några att ansvaret är lite av charmen med jobbet men att det däremot inte är betalt för det ansvaret de har. Av de som inte tycker att ansvaret och arbetsuppgifterna är realistiska tycker några att ansvaret är en belastning för att de inte är säkra på ifall de missat något och kan på så vis inte slappna av.
Ökat ansvar bland yrkesarbetarna skulle troligen underlätta mycket för produktionschefen.
Produktionscheferna tycker att yrkesarbetarna skulle kunna ta ett större ansvar, men säger också att det kan vara svårt att få dem att ta ett större ansvar. De tycker att varje individ bör ha ett större ansvar för arbetsmiljön och ansvaret att de använder de skydd som tillhandahålls bör ligga på individen och inte på produktionschefen.
7.2.4.4 Övertid
De som jobbar övertid väljer det själva och känner ingen eller liten press från andra att de ska jobba över. Jobbet ser de mer som en uppgift som skall lösas än en 40 timmarsvecka.
Anledningarna till att de jobbar med än 40 timmarsveckor är allt från att de trivs bra på jobbet till att de inte hinner med att göra de uppgifter som de tagit på sig. Flera väljer att komma tidigare till jobbet eller sitta kvar efter att yrkesarbetarna gått hem för att kunna fundera i lugn och ro. I figur 7.3 visas hur ofta produktionschefen jobbar övertid.
Övertid
0 10 20 30 40 50 60 70 80
Varje vecka 2-3 veckor i månaden
Varje vecka 2-3 veckor i månaden