Systematiskt arbetsmiljöarbete (SAM) är ett sätt att i det dagliga arbetet uppmärksamma och ta hänsyn till både psykologiska och sociala förhållanden samt arbetsmiljöfrågor av fysisk karaktär. Detta innebär att i det dagliga arbetet fatta beslut och genomföra åtgärder så att de
Teori
anställda inte skadas, blir sjuka eller på annat sätt far illa. SAM omfattar såväl psykologiska och sociala förhållanden och arbetsmiljöfrågor av teknisk karaktär (Frostberg m.fl. 2001).
SAM kan ses som en verktygslåda för att skapa balans i arbetslivet mellan de krav som ställs och de krav som vi människor klarar av. En arbetsgivare behöver ett system för att spåra upp brister i arbetsmiljön och för att se till att sådana blir avhjälpta i tid. Arbetsmiljöarbetet måste tas med i alla beslutsfaser i organisationen och här kommer det systematiska arbetsmiljöarbetet in som ett stöd (Lange 2002).
Frostberg m.fl. (2001) motiverar i åtta punkter varför systematiskt arbetsmiljöarbete skall användas.
• Det leder till att risker i arbetet upptäcks och åtgärdas i tid.
• Det förebygger att arbetstagarna drabbas av olycksfall, sjukdom, stress eller andra negativa följder av arbetet.
• Det ger goda arbetsförhållanden vilket kan minska sjukskrivningarna.
• Det ökar trivsel och engagemang i arbetet.
• Det minskar driftstörningar och kvalitetsförsämring.
• Det leder till större ordning och reda i hela företaget och ger ökat flyt i verksamheten.
• Det bidrar till en bra ekonomi i företaget.
• Det ger gott anseende och företaget kan lättare behålla och rekrytera personal.
4.4.1 SAM- snurran
Systematiskt arbetsmiljöarbete (SAM) kan ses som ett flöde eller ett kretslopp (Lange 2002).
SAM brukar delas in i olika delar och dessa visas tydligt genom en så kallad SAM-snurra, se figur nedan. SAM-snurran visar en övergripande bild på en rutin eller process för arbetsmiljöarbetet i syfte att skapa önskade resultat, vilket är en förbättring av arbetsmiljön.
Nedan följer en beskrivning av de viktigaste punkterna i SAM-snurran (Frostberg m.fl. 2001).
Figur 4.1 SAM-snurran (www.av.se)
4.4.1.1 Undersökning
Det gäller att upptäcka risker i arbetet så att åtgärder kan genomföras så snart som möjligt.
Detta förebygger att arbetstagarna skadas, blir sjuka eller far illa på annat sätt. Risker kan inte alltid upptäckas på en gång utan det behövs en regelbunden kontroll av arbetsförhållandena för att identifiera riskkällor som finns i verksamheten. Nedan följer några exempel på undersökningsmetoder som är lämpliga att använda (Frostberg m.fl. 2001):
• Skyddsronder/arbetsmiljöronder
• Personalmöten där planerade arbetsmiljöfrågor tas upp
• Medarbetarsamtal/utvecklingssamtal
• Intervjuer med arbetstagare och skyddsombud
• Skriftliga enkäter
Teori
• Mätningar
• Medicinska kontroller
Vanligtvis räcker det inte med en mätmetod för att identifiera riskkällor utan flera olika metoder måste användas. Det är sällan bara en orsak till att det finns risker och det är därför viktigt att ta reda på alla förhållanden som kan innebära risk för den enskilde arbetstagaren (Frostberg m.fl. 2001).
4.4.1.2 Riskbedömning
Det är en skyldighet för arbetsgivaren att ta reda på riskerna i verksamheten. De brister i arbetsmiljön som kan avhjälpas med en gång ska självklart åtgärdas direkt. För att fånga upp de olika risker som kan förekomma i arbetsmiljön behövs olika typer av riskbedömningar.
Systematiskt arbetsmiljöarbete förutsätter att verksamheten undersöks på detta sätt (Lange 2002).
Riskbedömning kan enligt Frostberg m.fl. (2001) göras i tre steg:
1. Bedöm vilka riskkällor som kan leda till risk för ohälsa eller olycksfall.
2. Sammanställ riskerna och bedöm om de är allvarliga eller inte.
3. Skriv ner riskerna och ange vilka som är allvarliga.
De risker som identifierats måste sedan åtgärdas. Detta hanteras till exempel på ett sådant sätt att arbetstagarna får särskilda instruktioner, stöd och handledning, eller använder personlig skyddsutrustning. Det är viktigt att bestämma vem som ska se till att riskerna blir åtgärdade och vem som ska kontrollera att dessa åtgärder genomförts (Frostberg m.fl. 2001).
4.4.1.3 Åtgärder
Arbetsgivaren ska omedelbart efter det att risker för ohälsa och olycksfall konstaterats vidta åtgärder, under förutsättning att det är praktiskt möjligt. Kan inte risken elimineras direkt är det arbetsgivarens sak att se till att de anställda skyddas på annat sätt. Det finns dock omständigheter som kan göra det svårt att genomföra åtgärder omedelbart och då ska en handlingsplan upprättas. Ett syfte med handlingsplanen är att ha kontroll över de risker i arbetsmiljön som inte kan åtgärdas på en gång. Genom att de förs in i handlingsplanen glöms de inte bort. Ett annat syfte är att arbetsgivaren tillsammans med arbetstagarna i arbetet med handlingsplanen får anledning att sätta sig ner och se över behovet av arbetsmiljöförbättringar. Av en handlingsplan ska enligt Lange (2002) framgå:
• Vad som ska göras.
• När det ska vara klart.
• Vem som är ansvarig för att åtgärden blir utförd.
• Vad kan det beräknas kosta.
• Vilken önskvärd effekt åtgärden ska få.
• Att det man tänker göra stämmer med policy och visioner.
• När åtgärden ska följas upp, och vem som har ansvaret för det.
4.4.1.4 Kontroll
Det är naturligt att följa upp de åtgärder som gjorts för att se om de haft någon effekt. Särskilt viktigt är det när det gäller sådana åtgärder som genomförts för att minska eller eliminera risker i arbetet. Om åtgärderna inte varit tillräckliga kan risker för ohälsa och olycksfall finnas kvar. Det är därför viktigt att uppföljningen sätts in så snart som möjligt så att för att konstatera hur läget är. Åtgärder kan ibland behöva kompletteras med ytterligare insatser (Lange 2002).
Teori
4.4.2 Arbetsmiljöpolicy
En arbetsmiljöpolicy består av en övergripande och en konkret del. Den övergripande arbetsmiljöpolicyn utfärdas av företagets ledning i samverkan med arbetstagarna. Den sätter ord på vad företaget vill ha för fysisk arbetsmiljö för att minimera risker för ohälsa och olycksfall, men framför allt säger den hur den psykosociala arbetsmiljön ska vara. Det är viktigt att varje medarbetare känner till den övergripande arbetsmiljöpolicyn och får vetskap om sin del i arbetet för att nå denna. För att nå denna övergripande policy måste företaget sätta upp konkreta, mätbara mål för att eliminera de risker som finns i verksamheten (Lange 2002).
Det är viktigt att formulera hur arbetsmiljöarbetet ska fungera i en övergripande policy, som både chefen och personalen ska stå bakom. Om denna arbetsmiljöpolicy ska ha någon genomslagskraft måste all personal känna till den och framför allt stå bakom den. Så väl chefer som medarbetare har skyldigheter, och det är viktigt att alla kommer överens (Lange 2002).
4.4.3 Uppgiftsfördelning
En viktig målsättning med systematiskt arbetsmiljöarbete är att den chef som oftast är bland sin personal och har möjlighet att se signaler, ska ha arbetsmiljöuppgifter fördelade till sig. I ett dokument ska det framgå vem som ska göra vad, så långt ut i organisationen att det finns förutsättningar för att arbetsmiljökraven ska kunna tillgodoses. Företaget gör en uppgiftsfördelning utifrån företagets organisationsplan och det är viktigt att inga uppgifter glöms bort. Huvudansvaret ligger alltid kvar hos högste chefen som ska se till att de underställda cheferna sköter de arbetsmiljöuppgifter som fördelats den, samt att de har den kompetens och de befogenheter och resurser som krävs. Upplever man som chef att man saknar kunskaper eller resurser ska arbetsmiljöuppgifterna skickas tillbaka till den chef som delegerat dem (Lange 2002).
Uppgiftsfördelning är särskilt viktigt när arbete utförs på annat håll än på en fast arbetsplats.
Nedan visas en minneslista över vad som bör tänkas på vid uppgiftsfördelning (Frostberg m.fl. 2001):
• Utgå från hur företagets organisation ser ut.
• Lägg uppgiften på den som bäst kan utföra den.
• Lägg varje uppgift på en enda person eller befattning.
• Glöm inte bort några uppgifter.
• Se till att den som får uppgifter också får befogenheter, resurser och kunskaper.
• Se till att den som får en uppgift uppfattat den rätt.
• Informera övrig personal om fördelningen.
Den som får uppgifter i arbetsmiljöarbetet kan behöva få kompletterande kunskaper. Det kan ibland räcka med att ha fått erfarenheter genom att ha sysslat med arbetsmiljöfrågor i sitt arbete. Chefer behöver gedigna kunskaper om arbetet, riskerna i arbetet och åtgärder för att förebygga skador. Det kan till exempel gälla hur människor reagerar i olika situationer. De behöver känna till effekterna av hög arbetsbelastning, övertid, kränkande särbehandling, missbruk samt våld och hot. Alla arbetstagare behöver veta vilka risker som han eller hon kan vara utsatt för i arbetet så att de går att förebygga sjukdom och olycksfall. Kunskaper behöver hela tiden hållas aktuella (Frostberg m.fl. 2001).