Särskilt om kontinuitet Patientkontrakt Patientkontrakt

Effektiv vård rekommenderade att kontinuiteten som bärande prin-cip behöver genomsyra organisation och arbetssätt. I det betänkan-det framhöll också att personlig kontinuitet är särskilt viktigt för vårdens storkonsumenter (se vidare SOU 2016:2, avsnitt 13.1).

Som vår utredning beskrev i vårt första delbetänkande aviserade regeringen under hösten 2016 en pilotverksamhet med patientkon-trakt, vilken genomfördes i tre landsting, Landstinget i Kalmar län, Region Halland och Region Norrbotten, under 2017 (Se vidare i SOU 2017:53, avsnitt 3.1.3). I januari 2018 avrapporterades pilot-projektet om patientkontrakt till regeringskansliet. Pilotverksam-hetens uppdrag var att utveckla ett koncept för patientkontrakt med en interaktiv sammanhållen plan. I slutrapporten beskrivs patient-kontrakt som ett stöd för gemensam planering och samordning, vil-ket för närvarande består av fyra delar: överenskommelse, fast vård-kontakt, överenskommen tid och sammanhållen plan på 1177.se. Patientkontrakt ska leda till förbättrad samordning, delaktighet, till-gänglighet och samverkan för patienten. Rapporten framhåller även att det krävs en rensning av antalet planer och en lagstiftning som främjar samverkan mellan vårdgivare och patient. Vidare menar man att nuvarande lagstiftning i vissa avseenden utgör hinder för samver-kan och därför behöver omprövas. Detta för att utifrån patientens perspektiv och behov möjliggöra att gemensamt hantera all informa-tion om vård och omsorg på en plats på 1177.se, oavsett huvudman. Från och med 2018 ingår pilotverksamheten om patientkontrakt som ett utvecklingsprojekt inom SKL, som en del av överenskommelsen om patientmiljarden.

Överenskommelsen om den s.k. patientmiljarden, vilken avise-rats för åren 2018–2021, presenterades av regeringen och SKL i de-cember 2017. Satsningen ska främja huvudmännens förutsättningar att förbättra tillgängligheten till primärvården samt en mer patient-centrerad vård genom samordning, kontinuitet och helhetssyn. Över-enskommelsen inriktas mot införandet av en förstärkt vårdgaranti inom primärvården (baserat på förslagen i vårt första delbetänkande SOU 2017:53) samt att stödja införandet av patientkontrakt.

Med patientkontrakt avses en sammanhållen vårdplan över en patients samtliga vårdkontakter. Patientkontrakten ska fungera som

ett slags paraplyöverenskommelse för patientens samtliga vårdinsatser och vårdplaner, t.ex. min vårdplan inom cancervården, rehabiliter-ingsplan eller samordnad individuell plan (SIP). För att få ta del av insatser under överenskommelsen ska landstingen bl.a. se till att det finns dokumenterade rutiner för etablering av fast vårdkontakt som ska vara införda i verksamheten.

4.1.5 Verksamhetsstöden

Arbete under visionen för e-hälsa

Effektiv vård bedömde bl.a. att en effektiv informationshantering i hälso- och sjukvården krävde samlade insatser av regeringen och huvud-männen. Vidare menade de att staten behövde ta ett samlat ansvar för infrastruktur, regelverk m.m. (se vidare i SOU 2016:2, kapitel 14).

I vårt första delbetänkande redogjorde vi övergripande för bl.a. Socialstyrelsens instruktionsenliga uppdrag att skapa och tillhanda-hålla enhetliga begrepp, termer och klassifikationer samt en ända-målsenlig informationsstruktur inom sitt verksamhetsområde. Vi be-skrev även övergripande den av regeringen och SKL beslutade ”Vision e-hälsa 2025”, och dess tre insatsområden samt vissa specifika pågå-ende arbeten kopplat till dessa insatsområden (se vidare i SOU 2017:53, avsnitt 3.1.4).

Sedan vårt första delbetänkande har arbetet med läkemedelslistan gått vidare och regeringen har i april 2018 beslutat om en proposi-tion, vilken överlämnats till riksdagen (se vidare under avsnitt 4.2.2 i detta kapitel).

I mars 2018 avrapporterade eHälsomyndigheten det uppdrag man haft tillsammans med Vinnova att utveckla ramverk för öppna standarder (N2016/04455/IF). I rapporten konstaterar eHälsomyn-digheten att i deras bedömning är en nationell förvaltningsorganisa-tion för gemensamma, naförvaltningsorganisa-tionella specifikaförvaltningsorganisa-tioner en av de allra mest centrala förutsättningarna för att nå den interoperabilitet som efter-strävas på nationell nivå och målen med Vision e-hälsa 2025. Man framhåller att för att nå målen om enhetligare begreppsanvändning och standarder behövs både nationellt stöd och nationell styrning. Deras förslag på organisering och ansvarsfördelning har dock sin tyngdpunkt i det stödjande perspektivet, det vill säga att utgöra ett

nationellt stöd vid utveckling och förvaltning av gemensamma, nella specifikationer (snarare än att vara en modell för styrning av natio-nell standardisering). Rapportens förslag på förvaltning av gemen-samma, nationella specifikationer kan sammanfattas i tre övergripande delar:

– Utgöra kompetenscenter som ger stöd och råd i standardiserings-frågor

– Möjliggöra kontaktpunkt för samarbete och erfarenhetsutbyte – Tillgängliggöra nationellt gemensamma specifikationer.

Rekommendationen är att den nationella förvaltningsorganisation som föreslås i rapporten ska placeras på E-hälsomyndigheten. E-hälso-myndigheten har planerat att under 2018 etablera förvaltningsorga-nisationen i enlighet med förslaget i rapporten, som ett direkt bidrag till Vision e-hälsa 2025.7

4.1.6 Kompetensförsörjning

Nationell samordning

Effektiv vård föreslog bl.a. att regeringen skulle besluta om en stå-ende kommitté för samverkan mellan staten och huvudmännen i fråga om kompetensförsörjning (se vidare i SOU 2016:2, avsnitt 16.1). Som redogjordes för i vårt första delbetänkande (se SOU 2017:53, avsnitt 3.1.5) gav regeringen under 2015 och 2016 olika uppdrag som anknyter till Effektiv vårds förslag i dessa delar. Det handlar fram-för allt om:

– Uppdrag till Socialstyrelsen att ge stöd till landstingens planering av kompetensförsörjning

– Uppdrag till Socialstyrelsen och Universitetskanslersämbetet (UKÄ) om samverkan kring kompetensfrågor.

Av Socialstyrelsens och UKÄ:s gemensamma årsrapport för 2017 framgår att följande aktiviteter genomförts från februari 2017 t.o.m. januari 2018:

7 E-hälsomyndigheten, Digitalt pedagogiskt stöd för e-hälsolösningar – Återrapportering enligt E-hälsomyndighetens och Socialstyrelsens likalydande regeringsuppdrag S2017/02466/FS, 2018.

• Nationell konferens om framtidens vårdkompetens den 15 juni 2017.

• Dialogmöten med professionsgrupper och referensgruppsmöten (referensgruppen omfattar representanter från tre lärosäten, tre landsting, fyra kommuner och en från den privata vårdsektorn). • Hur samverkansarenor på nationell och regional nivå kan utvecklas

långsiktigt:

– kartläggning av samverkansformer mellan berörda aktörer inom kompetensförsörjningsområdet. Kartläggningen visar på att det sammantaget finns cirka 100 forum för samverkan mellan lands-ting, regioner och lärosäten, på flera olika nivåer. De flesta forum som framkom i kartläggningen var forum på regional nivå. Kommunerna omnämndes delta i cirka femton av dessa forum. Av kartläggningen framgår också att det finns ett tiotal forum för samverkan mellan lärosäten och kommuner. I många fall är det VFU-avtal mellan aktörerna som utgör grund för samverkan. – strategiska dialogmöten i samtliga sjukvårdsregioner. Från dessa dialoger framhålls bl.a. att samverkan mellan huvudmän och lärosäten försvåras av att de har olika uppdrag (regionalt upp-drag kontra nationellt uppupp-drag). Dialogerna har även tydlig-gjort att huvudmännen och lärosätena har svårt att av egen kraft utarbeta exempelvis de gemensamma målbilder och språk eller den stödjande struktur som efterfrågas och som bedöms vara en viktig utgångspunkt för utvecklingen av samverkansarenor som stödjer en effektiv och ändamålsenlig kompetensförsörj-ning. Vidare konstateras att huvudmän och lärosäten har starka önskemål om att exempelvis roller och uppdrag blir tydligare, att kunskaps- och faktaunderlag samordnas bättre samt att färd-riktningen ur ett nationellt perspektiv blir tydligare.

• Förbättrad tillgång till statistik och prognoser:

– kartläggning av befintlig statistik och de prognoser som görs. Här konstaterades bl.a. att ingen statistik och inte heller någon prognos omfattar samtliga relevanta yrkesgrupper inom hälso- och sjukvårdsområdet. Vissa prognoser har så långa

prognos-perioder att det förefaller svårt för de olika aktörerna att för-hålla sig till och agera utifrån dem. Många av prognoserna ges enbart på nationell nivå.

– statistikbaserad flödesbeskrivning för specialistsjuksköterskor och barnmorskor. Målet är att ta fram fungerande flödesmodeller för samtliga 21 ingående yrkesgrupper. Under våren 2018 kommer flödesanalyser till att börja med göras för arbetsterapeuter, fysioterapeuter och tandhygienister (utifrån expertgruppens be-dömning om vilka grupper som var mest angelägna).

– utveckling av prognoser för kompetensförsörjningsbehov – möte med expertgrupp som stöd i arbetet. Under senhösten 2017 påbör-jades ett arbete med att ta fram en testprognosmodell. Test-modellen kommer att bygga vidare på den modell som används av Statistiska centralbyrån (SCB) i deras Trender och prognoser, kompletterat med den regionspecifika prognosmodell 2025 och den prognos för sjuksköterskor som har tagits fram i Skåne. En första pilotprognos är planerad till sommaren 2018. • Kommunikation: kommunikationsplattform, digitala kanaler och

nyheter. En separat webbplats för uppdraget, www.framtidens-vardkompetens.se, lanserades i början av juni 2017. I samband med detta introducerades även ett digitalt nyhetsbrev samt en diskussionsgrupp på LinkedIn där intresserade kan följa arbetet med uppdraget och komma med tips, inspel, diskussionsinlägg med mera.8

Utred Sjuksköterskeutbildningen

Effektiv vård föreslog att regeringen snarast skulle besluta om en ut-redning för att ta ställning till utformningen av framtidens sjukskö-terskeutbildning. Man framhöll framför allt behovet av att utreda specialistutbildningen för sjuksköterskor men menade att grund-utbildning och specialistgrund-utbildning bör ses som en helhet, varför även grundutbildningen behövde en genomgång (se vidare i SOU 2016:2, avsnitt 16.2).

8 Framtidens vårdkompetens, Samverkan om kompetensförsörjning i hälso- och sjukvården – Årsrapport för 2017, 2018-02-20.

Regeringen beslutade den 20 juli 2017 att en särskild utredare ska se över specialistsjuksköterskeutbildningen (dir. 2017:86). Syftet med översynen är att den framtida utbildningen ska möta hälso- och sjuk-vårdens förändrade behov och ge studenterna den kunskap och förmåga som krävs för att självständigt arbeta som specialistsjuksköterska. Utredaren ska också se över frågor som rör vissa andra hälso- och sjukvårdsutbildningar.

Utredaren ska bl.a.

• analysera vårdens tillgång på och behov av specialistsjuksköterskor, • föreslå åtgärder för att öka specialistsjuksköterskeyrkets

attrak-tivitet,

• föreslå en ny examensbeskrivning för specialistsjuksköterskeexamen, • se över kraven på tillträde till specialistsjuksköterskeutbildningen, • bedöma behoven av en ändrad examensbeskrivning för

barnmorske-examen,

• bedöma behoven av en specialiströntgensjuksköterskeexamen, och • lämna nödvändiga författningsförslag.

Utredningen leds av Kenth Nauclér och har tagit namnet ”Utred-ningen om specialistsjuksköterskeutbildning och vissa andra hälso- och sjukvårdsutbildningar” (U 2017:08). Uppdraget ska redovisas senast den 1 november 2018.

Utred tjänstgöring inom primärvården i ST-utbildningen för organspecialister

Effektiv vård föreslog att utformningen av tjänstgöring inom pri-märvården för ST-läkare skulle utredas (se vidare i SOU 2016:2, av-snitt 16.3).

Som vi redogjorde för i vårt första delbetänkande gav regeringen i juli 2016 i uppdrag åt professor Jens Schollin att genomföra en översyn samt lämna förslag avseende läkarnas specialiseringstjänstgöring (se vidare i SOU 2017:53, avsnitt 3.1.5). Baserat på Schollins utredning presenterade Socialdepartementet i november 2017 Ds 2017:56 Bas-tjänstgöring för läkare. BasBas-tjänstgöring föreslås bli en ny gemensam

klinisk introduktion till specialiseringstjänstgöringen (ST) och ska utformas som en fristående första del i ST. Förslaget är tänkt att gälla ihop med en förnyad läkarutbildning enligt förslaget från Läkar-utbildningsutredningen (SOU 2013:15) och ska gälla för såväl svenskt utbildade läkare, som läkare med utbildningar från andra länder som specialiserar sig i Sverige. Socialstyrelsen föreslås utarbeta föreskrif-ter och målbeskrivningar utifrån tio generella lärandemål som ska re-presentera de kompetenser bastjänstgöringen ska leda till. Vad gäller placeringen inom vården av bastjänstgöringen föreslås endast två tydliga regleringar: tre till fyra månader inom primärvård och mot-svarande tid inom akutsjukvård. Dessutom anges att kunskaper inom psykiatri särskilt ska beaktas och rymmas inom bastjänstgöringen. Departementspromemorian har remitterats och bereds i Regerings-kansliet.

Nationella kompetenskrav för vårdens yrkesutbildningar

Effektiv vård föreslog att Socialstyrelsen skulle få i uppdrag att fast-ställa nationella kompetenskrav för undersköterskor och vårdadmini-stratörer (se vidare i SOU 2016:2, avsnitt 16.4).

Regeringen beslutade den 19 oktober 2017 att en särskild utredare ska överväga och lämna förslag till hur yrket undersköterska kan re-gleras i syfte att öka kvaliteten och säkerheten i hälso- och sjukvår-den och omsorgen. Utredaren ska bl.a.

– beskriva yrkets innebörd och yrkesrollens beskaffenhet,

– föreslå en ändamålsenlig reglering för yrkesgruppen underskö-terska, dvs. att yrkesgruppen ska omfattas antingen av bestämmel-serna om legitimation, skyddad yrkestitel eller annan reglering, – förtydliga vilken kompetens som ska krävas, och

– lämna de författningsförslag som behövs.

Utredningen leds av Harriet Wallberg och har tagit namnet Utred-ningen Reglering av yrket undersköterska (S 2017:07). Uppdraget ska redovisas senast den 30 april 2019.

Regeringen har även gett Skolverket samt Socialstyrelsen två re-laterade uppdrag i sina regleringsbrev för 2018. Socialstyrelsen ska

under 2018 sätta upp nationella kompetenskrav för undersköterske-yrket, för ökad likvärdighet i hela landet. Det kan exempelvis gälla en gemensam grundnivå för vad som ska ingå i utbildningen. För-utom att föreslå nationella kompetenskrav för yrket undersköterska, ska Socialstyrelsen beskriva vilka författningsändringar som krävs för att kompetenskraven ska kunna fastställas i föreskrift. Upp-draget ska redovisas till Socialdepartementet senast den 1 december 2018. Skolverket har fått i uppdrag att föreslå justeringar i program-struktur och examensmål för vård- och omsorgsprogrammet samt ta fram förslag till de förordningsändringar som krävs med anledning av ett införande av en undersköterskeexamen inom såväl gymnasie-skolan som inom kommunal vuxenutbildning. Uppdraget ska redo-visas till Regeringskansliet (Utbildningsdepartementet) senast den 30 november 2018.