4.4.1 Överlåtelse
I det fall en överlåtare försätts i konkurs efter att fordran överlåtits kommer fordran att dras in i konkursen, något som kan förhindras genom att gäldenären underrättas om överlåtelsen. Förvärvaren vinner nämligen sakrättsligt skydd genom en denuntiation, i lagtext kallad för underrättelse,189 enligt en analogisk tolkning av 31 § st. 1 SkbrL.190 Enligt ordalydelsen i para- grafen är det vid underrättelsen som skyddet gentemot tredje man uppkommer.191 Det är skuldebrevets gäldenär192 som ska underrättas av antingen överlåtaren eller förvärvaren.193 Det saknar dock betydelse vilken av dessa parter som faktiskt innehar skuldebrevet vid denuntia- tionen.194 SkbrL anger inte vad denuntiationen ska innehålla, men den måste inneha en viss kvalité.195 Det är exempelvis inte tillräckligt att gäldenären är medveten om att det finns en överenskommelse mellan överlåtaren och förvärvaren om att fordringen ska överlåtas, utan underrättelsen om överlåtelsen krävs för att skyddet gentemot överlåtarens borgenärer ska inträda.196 Detta framgår av lagtexten i 31 § st. 1 SkbrL där det är åtgärden som gäldenären ska
underrättas om.197
187 Walin, Panträtt, s. 25; se även Håstad, Sakrätt avseende lös egendom, s. 324–325. 188 Walin, Panträtt, s. 26.
189 Ingvarsson, Fordringsrätt, s. 109.
190 Ingvarsson, Fordringsrätt, s. 97; se även Mellqvist & Persson, Fordran & skuld, s. 193.
191 Detta har dock diskuterats där exempelvis Lindskog anser att det uppkommer utan denuntiationen om
gäldenären är i ond tro; se Lindskog, Stefan, Om legitimation och sakrättsligt skydd vid överlåtelse av enkel fordring, SvJT 1994 s. 113–114, medan Göran Lambertz förskjuter denna tolkning; se Lambertz, Göran, Sakrättsligt skydd vid överlåtelse av enkla fordringar – en replik till Stefan Lindskog, SvJT 1994 s. 423.
192 Det är inte alltid enkelt att fastställa vem som är gäldenär; se exempelvis NJA 1953 s. 465.
193 Rodhe, Handbok i sakrätt, s. 214; se även Mellqvist & Persson, Fordran & skuld, s. 203; se även Håstad, Sakrätt avseende lös egendom, s. 255; se även Prop. 1936:2 Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen med förslag till lag om skuldebrev m.m., s. 44.
194 Munukka & Rosqvist, Skuldebrevsrätten: en introduktion, s. 96. 195 Walin, Panträtt, s. 192; se även Millqvist, Sakrättens grunder, s. 168.
196 Ingvarsson, Fordringsrätt, s. 109; se även Mellqvist & Persson, Fordran & skuld, s. 204; se även Håstad, Sakrätt avseende lös egendom, s. 256.
32 Denuntiationens följd blir att gäldenären får kännedom om att borgenärens fordran överlåtits och att gäldenären därmed ska betala till en ny borgenär.198 Vidare är det inte tillräckligt att gäldenären uppmanas att betala till förvärvaren. Enligt rättspraxis måste gäldenären dessutom endast av underrättelsen förstått, eller måst förstå, att en villkorad överlåtelse (eller pant- sättning)199 är aktuell.200 Den som framför en underrättelse behöver alltså inte bevisa att en
överlåtelse verkligen skett.201 Denuntiationen kan inte ske genom att gäldenären i en handling
för ett annat ändamål kan utläsa att överlåtelse (eller pantsättning) skett.202 Underrättelsen torde vidare kräva att namnet på förvärvaren anges,203 men det finns inget formkrav på hur en denuntiation ska vara utformad.204 Den kan således vara muntlig205 och ändå ge sakrättsligt skydd, något som dock kan medföra bevissvårigheter. Vidare krävs inte att gäldenären tagit del av underrättelsen, utan det är tillräckligt att den kommit vederbörande tillhanda.206 En full- mäktig kan ta emot denuntiationen för gäldenärens räkning, förutsatt att fullmakten innefattar mottagande av underrättelsen.207 Det är inte helt klarlagt huruvida en denuntiation kan ges före själva överlåtelsen ägt rum, även om en specifik förvärvare anges.208 En denuntiation kan vidare ske innan en fordran uppkommit.209 För att sakrättsligt skydd ska vinnas måste dock denuntia-
tionen ske innan konkursbeslutet.210
Ett enkelt skuldebrev är endast ett bevismedel och måste inte visas upp för att fordringen ska kunna göras gällande. Denuntiationen blir därför viktig i syfte att försätta gäldenären i ond tro om vem denne ska betala till.211 Gäldenären måste i och med detta moment undersöka vilken borgenär som är rätt betalningsmottagare212 och därmed har en passiv betalningslegitimation.213 Enligt 29 § SkbrL krävs en denuntiation för att försätta gäldenären i ond tro om att överlåtaren av ett enkelt skuldebrev fortfarande är rätt betalningsmottagare. I det fall en gäldenär inte är säker på vilken borgenär som är rätt betalningsmottagare bör denne kontakta överlåtaren,
198 Millqvist, Sakrättens grunder, s. 168. 199 Se 10 § SkbrL; se även avsnitt 4.3.2.
200 Håstad, Sakrätt avseende lös egendom, s. 257.
201 Herre & Walin, Lagen om skuldebrev m.m.: en kommentar, s. 250. 202 Rodhe, Handbok i sakrätt, s. 57.
203 Rodhe, Handbok i sakrätt, s. 57; se även Björk, Om factoring, s. 357. 204 Ingvarsson, Fordringsrätt, s. 107; se även Björk, Om factoring, s. 353. 205 Håstad, Sakrätt avseende lös egendom, s. 262; se även Walin, Panträtt, s. 170.
206 Mellqvist & Persson, Fordran & skuld, s. 204; se även Herre & Walin, Lagen om skuldebrev m.m.: en kommentar, s. 250; se även Björk, Om factoring, s. 357; se även Walin, Panträtt, s. 170 där författaren anser att sakrättsligt skydd uppnås redan när denuntiationen avsänts; se vidare Håstad, Sakrätt avseende lös egendom, s. 259, i vilken detta dock ifrågasätts. Håstad menar att rådighetsavskärandet inte inträtt vid den tidpunkten. Istället borde det sakrättsliga skyddet inträda när gäldenären tagit del av denuntiationen, vilket dock anses vara för mycket att begära.
207 Persson, Ingemar, Lag (1936:81) om skuldebrev, [Elektronisk resurs], kommentaren till 31 § SkbrL, Karnov
(hämtad 2018-12-15).
208 Håstad, Sakrätt avseende lös egendom, s. 259.
209 Walin, Panträtt, s. 192 & 203; se även exempelvis NJA 1995 s. 157; se även NJA 1973 s. 635 där denuntiationen
ansågs vara giltig innan fordringarna tjänats in.
210 Munukka & Rosqvist, Skuldebrevsrätten: en introduktion, s. 96. 211 Ingvarsson, Fordringsrätt, s. 97.
212 Ingvarsson, Fordringsrätt, s. 108.
33 alternativt deponera beloppet i enlighet med nedsättningslagen, om inte överlåtaren eller för- värvaren av skuldebrevet kan ge något klart besked.214 Bestämmelsen i 31 § st. 1 SkbrL har ett samband med 29 § SkbrL eftersom förvärvaren bör denuntiera gäldenären, för att denne inte med befriande verkan ska betala till felaktig borgenär i god tro. Detta medför alltså att denuntia- tionen avskär överlåtarens (eller pantsättarens) betalningslegitimation.215 Det förhållande att en
gäldenär hade eller borde haft kännedom om överlåtelsen kan vidare inte likställas med att en denuntiation sker. En borgenärs rätt ska inte ställas i beroende av sådana förhållanden som för denne är främmande och svårbedömda. Därför behöver en verklig denuntiation ske för att sak- rättsligt skydd ska uppnås.216 En uppfattning är att en denuntiation torde kunna återkallas genom en ny underrättelse.217
4.4.2 Pantsättning
En denuntiation är även det sakrättsliga momentet för pantsättning av fordringar genom hänvisningen i 10 § SkbrL.218 Samma krav på denuntiation enligt 31 § st. 1 SkbrL vid över- låtelse gäller således vid pantsättning av en fordran.219 Vid pantsättning är det pantsättaren eller panthavaren som ska denuntiera gäldenären, i syfte att skydda panthavaren gentemot pant- sättarens borgenärer.220 Denuntiationsmekanismen i SkbrL används även för pantsättning av annan egendom än skuldebrev.221 Därvid krävs, precis som vid överlåtelse, att denuntiationen faktiskt syftar till pantsättningen och inte till att gäldenären från underrättelsens tidpunkt ska erlägga betalningen till en annan gäldenär.222 Det är vidare inte tillräckligt att gäldenären kan
utläsa ur en handling med ett annat ändamål än pantsättning av fordringen att sådan skett.223
Denuntiationens verkan inträder när den kommit fram till gäldenären.224 Även vid andrahands-
pantsättning av enkla skuldebrev ska 31 § st. 1 SkbrL tillämpas.225 Vid andrahandspantsättning
är det sekundogäldenären226 som ska denuntieras.227
214 Ingvarsson, Fordringsrätt, s. 110–111.
215 Hallbeck, Andreas, Denuntiationsprincipen i ett föränderligt sakrättsligt landskap – särskilt om rådighets-
avskärandebedömningen, Juridisk publikation, Nr 2/2015 s. 331.
216 Håstad, Sakrätt avseende lös egendom, s. 256; se även Herre & Walin, Lagen om skuldebrev m.m.: en kommentar, s. 248; se även Lindskog, Om legitimation och sakrättsligt skydd vid överlåtelse av enkel fordring, s. 130.
217 Millqvist, Sakrättens grunder, s. 169; Millqvist refererar till RH 2010:20 där en återkallelse av bevakning i en
konkurs ansågs medföra att även denuntiationen skulle betraktad som återkallad.
218 Detta gäller även framtida fordringar; se p. 6 i betänkandet till NJA 2016 s. 661; se även NJA 1995 s. 157; se
även Walin, Panträtt, s. 200; se även Herre & Walin, Lagen om skuldebrev m.m.: en kommentar, s. 253.
219 Mellqvist & Persson, Fordran & skuld, s. 205; se även Herre & Walin, Lagen om skuldebrev m.m.: en kommentar, s. 246 & 110.
220 Björk, Om factoring, s. 354; se även Undén, Svensk sakrätt. 1, Lös egendom, s. 197. 221 Ingvarsson, Fordringsrätt, s. 112.
222 Rodhe, Handbok i sakrätt, s. 57. 223 NJA 1982 s. 336.
224 Rodhe, Handbok i sakrätt, s. 57.
225 NJA 1980 s. 197; se även Mellqvist & Persson, Fordran & skuld, s. 205; se även Hallbeck, Denuntiations- principen i ett föränderligt sakrättsligt landskap – särskilt om rådighetsavskärandebedömningen, s. 319.
226 Med sekundogäldenär avses enligt 1 kap. 7 § st. 3 UB tredje man hos vilken gäldenären själv innehar en fordran. 227 NJA 1980 s. 197; se även Rodhe, Handbok i sakrätt, s. 399.
34 Denuntiationen enligt 31 § st. 1 SkbrL får betydelse för konkursutbrottet i den mån att denna måste skett innan frysningstidpunkten. Detta medför konsekvenser för borgenärerna eftersom fordringen får sin prioritet i konkursen utifrån denna tidpunkt.228 Särskilda förmånsrätter följer
exempelvis av företagshypotek229 och panträtter,230 som fordringar ofta säkras med.231 Först
efter att dessa borgenärer fått betalt kommer de oprioriterade borgenärerna med fordringar enligt 5 kap. KonkL att få sina fordringar betalda.232 Det är därför av betydelse att panten är
etablerad innan konkursbeslutet.233