Slutsats gällande det sakrättsliga skyddets uppkomst för framtida fordringar

Denuntiationen är den rättsprincip som främst läggs till grund för uppnåendet av ett sakrättsligt skydd för framtida fordringar, förutsatt att denna skett innan den kritiska tidpunkten. Denuntia- tionen är dock inte alltid tillräcklig. HD:s varierande avgöranden tyder på ett osäkert rättsläge, men även på att uppnåendet av ett sakrättsligt skydd måste bedömas utifrån det enskilda fallet. På grund av NJA 1973 s. 635 måste tas i beaktning att de fordringar som ännu inte är intjänade vid den kritiska tidpunkten inte kan ha vunnit sakrättsligt skydd. Det är enkelt att för redan uppkomna fordringar fastställa att en pantsättning är sakrättsligt skyddad vid underrättelsen, men för framtida fordringar måste det även tas hänsyn till att pantsättaren ännu inte har full äganderätt till fordringen vid den kritiska tidpunkten. Andra omständigheter kan därför spela en vital roll i hur frågan ska bedömas, exempelvis huruvida pantsättaren med säkerhet kommer att inneha fordringen till sitt förfogande vid en eventuell konkurs eller utmätning.334 För

333 _{Se avsnitt 5.7.2.}

334 _{I exempelvis NJA 1973 s. 635 hade endast de fordringar som tjänats in och därmed var E.J:s egendom vunnit}

61 framtida fordringar som ännu inte är intjänade, exempelvis aktuellt i NJA 1973 s. 635 och NJA 1995 s. 157, finns ingen konsekvent bedömning, vilket styrker uppfattningen om att det enskilda fallet är styrande. För framtida fordringar som är bestämda, som i NJA 1953 s. 465 och NJA 2016 s. 661, är det enklare att dra slutsatser kring huruvida det sakrättsliga skyddet är uppnått.

I NJA 1995 s. 157 och NJA 2016 s. 661 krävdes inte att fordran intjänats, och därmed uppstått, för att sakrättsligt skyddad skulle uppnås, till skillnad från i NJA 1973 s. 635 och NJA 1953 s. 465. Utifrån framförda rättsfallsanalyser är slutsatsen att det enskilda fallet och de omständig- heter som är aktuella kommer att avgöra huruvida skyddet gentemot tredje man uppnås även i framtiden. Eftersom det inte finns något hållbart sätt att reglera fordringars uppkomst, kommer det heller inte vara fullt möjligt att reglera hur långt uppkommen eller bestämd en framtida fordran måste vara för att denuntiationen ska ges sakrättslig verkan. Fordringsbegreppets vidsträckthet skulle medföra skiljaktigheter som är alltför komplicerade att beakta, samtidigt som en standardiserad bedömning skulle medföra orättvisor. Klart är dock att denuntiationen är den rättsliga princip som ges störst tyngd i rättspraxis. Denna måste ha skett innan frysnings- tidpunkten för att få verkan. Istället är det fordrans karaktär som medför skiljaktigheter i hur det sakrättsliga skyddets uppkomst bör bedömas. I NJA 1953 s. 465 var det denuntiationens tidpunkt som gavs störst vikt för huruvida det sakrättsliga skyddet uppnåtts, samtidigt som beviljandet av ersättningen spelade en väsentlig roll. I NJA 1973 s. 635 var det istället in- tjänandeprincipen som lades till grund, medan det i NJA 2016 s. 661 inte endast var denuntia- tionen, utan även fordrans bestämdhet. Genom NJA 1995 s. 157 blir det tydligt att denuntia- tionens tidpunkt påverkar frågan mest, eftersom denna omedelbart gav ett sakrättsligt skydd.

5.9 Avslutande anmärkningar

Med ledning av de situationer som framförts i rättsfallen, i kombination med de grundläggande rättsliga principer som redogjorts för, torde en framtida fordrans uppkomst behöva bedömas utifrån omständigheterna i det enskilda fallet. Det sakrättsliga skyddet torde vidare uppkomma när fordran är tillräckligt bestämd, både till sin uppkomst och storlek, förutsatt att en denun- tiation skett. Det bör krävas att pantsättaren kan förfoga över fordran tillfullo och därmed kan tillhandahålla panthavarens säkerhet om en konkurs bryter ut, även om pantsättningen och denuntiationen kan vara giltig dessförinnan. Borgenärsintresset har visat sig vara av stor betydelse, både inom insolvensrätten i KonkL och UB och inom fordringsrätten genom denun- tiationsprincipen i 31 § st. 1 SkbrL. Borgenärskollektivet är mot bakgrund av detta skyddsvärt, varför hänsyn tagits till detta i de egenreflekterande avsnitten. Lagstiftaren tillåter pantsättning av egendom som pantsättaren ännu inte förfogar över, eftersom borgenärerna erhåller ett skydd genom denuntiationen. Detta medför kontroll genom avskärandet och publicitet där risken för borgenärsbedrägerier minskar. Dessutom är borgenärerna ansvariga för sitt eget risktagande. Utan kravet på denuntiation hade förmodligen inte pantsättning, eller ens överlåtelser, av framtida fordringar skett i samma utsträckning.

62

6 Slutsats

Baserat på denna framställning är slutsatsen att framtida fordringars uppkomst måste bedömas med hänsyn till omständigheterna i det enskilda fallet genom en ändamålsinriktad metod. Eftersom en fordran kan definieras på många olika sätt, är det inte möjligt att reglera dess uppkomst generellt i lagstiftningen. En framtida fordrans uppkomst behöver bedömas enligt NJA 2009 s. 291 och utifrån den tidpunkt som fastställs kunna göras gällande i en konkurs, förutsatt att tidpunkten inträffar före frysningstidpunkten. Denna flexibla bedömning innebär att rättsliga principer visserligen kan läggas till grund, men torde även innebära att rättstillämparen inte är bunden till att göra det. Detta eftersom situationen som är för handen måste bedömas utifrån det rättsområde som är aktuellt, för att inte dessa regleringars syfte ska förfelas. Regler-ingen gällande framtida fordringars uppkomst var bristfällig innan NJA 2009 s. 291, som i viss mån fyllde i obesvarade luckor. Trots att prejudikatet har utvecklat rätts- området är det otillfredsställande, eftersom det fortfarande inte är enkelt att fastställa vilka omständigheter som är mest nödvändiga för en fordrans uppkomst. De rättsliga principer och grunder som analyserats i uppsatsen är nödvändiga i syfte att en nyanserad bedömning ska kunna göras i det enskilda fallet. Avgörande bör vara hur bestämd fordran är vid frysnings- tidpunkten, men även hur sannolikt det är att fordran kommer att uppstå. Varje princip och metod att fastställa en framtida fordrans uppkomst kan således vara avgörande, vilken av dessa som tillmäts störst betydelse beror istället på den aktuella fordrans karaktär.

De framförda rättsfallsanalyserna rörande pantsättning av framtida fordringar leder till kon- klusionen att det sakrättsliga skyddet för dessa uppkommer när fordran är tillräckligt bestämd. Skyddet gentemot tredje man förutsätter dock att denuntiationen skett innan konkursutbrottet (frysningsprincipen). Vid framtida fordringar som förfaller löpande är rättspraxis oenig. Vikten av NJA 1995 s. 157 som prejudikat bör dock fortsättningsvis tolkas restriktivt eftersom HD inte synes ha beaktat samtliga relevanta omständigheter, exempelvis att den framtida fordran mycket väl kunde jämföras med fordran i NJA 1973 s. 635. Detta eftersom fordringarna för- faller löpande och kontinuerligt, och intjänandeprincipen bör mot bakgrund av detta tillämpas konsekvent. Vid intjänandet kan nämligen fordran anses vara bestämd, något som motiverat det sakrättsliga skyddet i NJA 1953 s. 465 och NJA 2016 s. 661. Denna utgångspunkt är väl- befogad, eftersom det är vid denna tidpunkt som pantsättaren borde kunna förfoga över fordran tillfullo. Lagstiftaren ger ett relativt fritt spelrum eftersom en pantsättning kan genomföras med giltighet innan panten har ett reellt värde. Restriktionen ligger istället i att sakrättsligt skydd inte erkänns upplåtelsen förrän den framtida fordran de facto existerar och är bestämd. Denna slutsats framgår av analysen till majoriteten av rättsfallen som berörts, men omkullkastas delvis av NJA 1995 s. 157. Trots detta är intjänandeprincipen mest hållbar att reglera frågan och bör, efter denuntiationsprincipen, anses ha störst betydelse för det sakrättsliga skyddets uppkomst. Detta förutsatt att den anpassas till den aktuella situationen där ett fastställande görs av tid- punkten när den framtida fordran är intjänad, bestämd och därmed uppkommen.

63

Käll- och litteraturförteckning

Offentligt tryck

Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2015/848 av den 20 maj 2015 om insolvensförfaranden,

Konkursförordning (1987:916),

Prop. 1936:2 Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen med förslag till lag om skuldebrev m.m.; given Stockholms slott den 9 januari 1936,

Regeringens prop. 1986/87:90 om ny konkurslag,

Rättsfallsförteckning

HovR NJA 1979 s. 451 NJA 1996 s. 368

RH 1996:139 NJA 1980 s. 197 NJA 1998 s. 834 RH 2010:20 NJA 1981 s. 801 NJA 2000 s. 569 NJA 1982 s. 336 NJA 2004 s. 410

HD NJA 1982 s. 900 NJA 2005 s. 11 NJA 1926 s. 454 NJA 1983 s. 350 NJA 2005 s. 510 NJA 1937 s. 63 NJA 1987 s. 3 NJA 2007 s. 519 NJA 1949 s. 164 NJA 1988 s. 257 NJA 2008 s. 684 NJA 1953 s. 465 NJA 1989 s. 185 NJA 2009 s. 291 NJA 1957 s. 197 NJA 1989 s. 57 NJA 2010 s. 617 NJA 1966 s. 241 NJA 1990 s. 110 NJA 2012 s. 876 NJA 1970 s. 553 NJA 1995 s. 157 NJA 2016 s. 661 NJA 1973 s. 635 NJA 1995 s. 367

Litteratur

Eschelsson, Elsa (1912). Om skuldebref enligt svensk rätt. Uppsala: Almqvist & Wiksell,

Heidbrink, Jakob (2011). Grundläggande fordrings- och skuldebrevsrätt. Lund: Studentlitteratur,

Håstad, Torgny (2000). Sakrätt avseende lös egendom. 6., omarb. uppl. Stockholm: Norstedts juridik,

Ingvarsson, Torbjörn (2017). Fordringsrätt: en lärobok. Stockholm: Wolters Kluwer,

Jacobson, Herbert (2005). Preskriptionens funktioner: fordringsrättsliga och ersättningsrättsliga problem i komparativ belysning. Diss. Stockholm: Stockholms universitet,

2005,

Kaldal, Anna & Sjöberg, Gustaf, Vetenskapskrav på uppsatser i rättsvetenskap: handfasta tips, Stockholm, 2018,

Kleineman, Jan, Rättsdogmatisk metod i Korling, Fredric & Zamboni, Mauro (red.), Juridisk

64 Lindskog, Stefan (2002). Preskription: [om civilrättsliga förpliktelsers upphörande efter viss

tid]. 2., [uppdaterade och omarb.] uppl. Stockholm: Norstedts juridik,

Lindskog, Stefan (2014). Kvittning: om avräkning av privaträttsliga fordringar. 3., [omarb.] uppl. Stockholm: Norstedts juridik,

Lindskog, Stefan (2018). Betalning: om kongruent infriande av penningskulder och andra

betalningsrättsliga frågor. Andra upplagan Stockholm: Norstedts Juridik,

Mellqvist, Mikael, Fordringars uppkomst – några obeståndsrättsliga funderingar i Hellners, Trygve (red.) (1998). Ratio omnia vincit: en vänbok till Trygve Hellners. Malmö: Hovrätten över Skåne och Blekinge,

Mellqvist, Mikael & Persson, Ingemar (2015). Fordran & skuld. 10., [aktualiserade] uppl. Uppsala: Iustus,

Mellqvist, Mikael & Welamson, Lars (2017). Konkurs och annan insolvensrätt. Tolfte upplagan Stockholm: Wolters Kluwer,

Millqvist, Göran (2018). Sakrättens grunder: En lärobok i sakrättens grundläggande

frågeställningar avseende lös egendom. 8 uppl. Norstedts Juridik AB,

Munukka, Jori & Rosqvist, Erik (2016). Skuldebrevsrätten: en introduktion. 1. uppl. Stockholm: Wolters Kluwer,

Myrdal, Staffan (2002). Borgenärsskyddet: om principerna för skyddet mot överlåtarens och

pantsättarens borgenärer. 1. uppl. Stockholm: Norstedts juridik,

Peczenik, Aleksander, Aarnio, Aulis & Bergholtz, Gunnar (1990). Juridisk argumentation: en

lärobok i allmän rättslära. Stockholm: Norstedt,

Rodhe, Knut (1985). Handbok i sakrätt. Stockholm: Norstedt,

Sandgren, Claes (2018). Rättsvetenskap för uppsatsförfattare: ämne, material, metod och

argumentation. Fjärde upplagan Stockholm: Norstedts Juridik,

Tiberg, Hugo (1996). Fordringsrätt. 7., [rev.] uppl. Stockholm: Juristförl,

Undén, Östen (1995[1976]). Svensk sakrätt. 1, Lös egendom. Stockholm: Institutet för rättsvetenskaplig forskning,

Walin, Gösta, Millqvist, Göran & Persson, Annina H. (2012). Panträtt. 3., [rev.] uppl. Stockholm: Norstedts juridik,

Walin, Gösta & Herre, Johnny (2018). Lagen om skuldebrev m.m.: en kommentar. Fjärde upplagan Stockholm: Norstedts juridik,

Warnling Conradson, Wiweka (2015). Vad är rätt?. 2., [uppdaterade] uppl. Stockholm: Norstedts juridik,

65

Periodiskt tryck

Björk, Torben, ”Om factoring”, SvJT 1983 s. 325–370,

Gregow, Torkel, ”Avtalsprincipens fördelar”, SvJT 2013 s. 1062–1073,

Gregow, Torkel, ”Svensk rättspraxis”, SvJT 2008 s. 146–183,

Hallbeck, Andreas, ”Denuntiationsprincipen i ett föränderligt sakrättsligt landskap – särskilt

om rådighetsavskärandebedömningen”, Juridisk publikation, Nr 2/2015 s. 311–333,

Heidbrink, Jakob, ”Tankar om kontraktsfordringar uppkomst”, JT, Nr 4 2010/11, s. 858–869,

Hessler, Henrik, ”Svensk rättspraxis”, SvJT 1983 s. 161–215,

Håstad, Torgny & Lambertz, Göran, ”Förbättring av företagsintecknad egendom under

konkurs – Några följdfrågor i anslutning till det s.k. Minitube-målet”, SvJT 1985 s. 257–310,

Lambertz, Göran ”Sakrättsligt skydd vid överlåtelse av enkla fordringar – en replik till Stefan

Lindskog”, SvJT 1994 s. 423–426,

Lindskog, Stefan, ”Om legitimation och sakrättsligt skydd vid överlåtelse av enkel fordring”, SvJT 1994 s. 113–135,

Mellqvist, Mikael, ”Det obeståndsrättsliga trollspöet”, Ny Juridik 2001 nr 4, s. 49–65,

Millqvist, Göran, ”Pantsättning av fordran på EU-stöd”, JT, Nr 2 2016/17, s. 441–445,

Millqvist, Göran, ”Stegvis tradition upptinar frysningsprincipen”, JT, Nr 1 1998/99, s. 167– 173,

Myrdal, Staffan, ”Oklarheter med traditionsprincipen”, SvJT 2013 s. 1074–1086,

Möller, Mikael, ”Frysningsprincipens tillämplighet på panträtt”, JT, Nr 1 1993/94, s. 187– 192,

Peczenik, Alexander, ”Rättsordningens struktur”, SvJT 1974 s. 369–379,

Persson, Annina H, ”Upphovsmannens rätt i förläggarens konkurs – konkursfordran eller

massafordran?”, JT, Nr 1 2006/07, s. 175–185,

Schultz, Mårten, ”Skadeståndsfordrans uppkomst”, JT, Nr 4 2010/11, s. 870–889,

Zackariasson, Laila, ”Svensk rättspraxis”, SvJT 2003 s. 753–956,

Elektroniska källor

Lennander, Gertrud, Konkurslag (1987:672), lagkommentar, Karnov,

Persson, Ingemar, Lag (1936:81) om skuldebrev, lagkommentar, Karnov, och