7. Slutsats
7.3 Samhälleliga och etiska reflektioner
Anledningen till införandet av Lag (2010:879) om allmännyttiga kommunala
bostadsaktiebolag var att jämna ut konkurrensen mellan kommunala samt privata
bostadsbolag. Genom att ta bort statsstöden samt ålägga de kommunala bostadsbolagen att agera enligt affärsmässiga principer och även göra tydligt att relationen mellan kommun och bostadsbolag sker affärsmässigt, skulle konkurrensen jämnas ut. Vårt resultat visar att bostadsbolagen redan innan lagändringen 2011 agerat för att vinstmaximera, vilket var det sätt som bolagen skulle agera på efter lagändringen. Ur ett samhälleligt perspektiv är införandet av lag SFS 2010:879 bra då den stänger gapet mellan hur bolagen agerade och hur de skulle agera genom att säga att de ska agera på ett sätt som de redan agerar på. Med lagen följde även andra aspekter som vi i denna studie inte fördjupat oss i, nämligen relationen mellan kommun och dess bostadsbolag. Införandet av lag SFS 2010:879 kan ha haft en större påverkan på denna relation än den verkar haft på bolagens agerande kring affärsmässiga principer.
Att bostadsbolagen inte följde självkostnadsprincipen före lagändringen utan agerade affärsmässigt och då gick med mer vinst än vad de egentligen borde kan också ses ur ett etiskt perspektiv. Det är inte etiskt ur samhällets perspektiv eftersom de invånare som hyrde av de kommunala bostadsbolagen fick betala mer än vad de borde ha gjort då bolaget endast skulle tagit självkostnadspriser i hyrorna. Det är inte heller etiskt från de privata bostadsbolagens perspektiv då de fick konkurrera mot de kommunala bostadsbolagen med en snedvriden konkurrens på grund av de förmånliga lånen som kommunerna kunde ge till sina bostadsbolag. I och med att lagen ändrades har snedvridningen mellan dessa bolag tagits bort då de kommunala- samt privata bostadsbolagen kan konkurrera på lika villkor.
Sida | 61 På grund av att kommunerna i Sverige har ett ansvar för bostadsförsörjningen är det viktigt att detta fortsätter att upprätthållas fastän dess bostadsbolag nu mer än någonsin ska agera likt ett privat bolag. Bostadsbolagen som egna juridiska personer har en ledning som måste verka för bostadsbolagets bästa och inte dess ägares bästa. I och med att kommunen och dess bostadsbolag efter lagändringen fått olika visioner om målet med bostadsbolaget, är det ännu viktigare att de tillsammans agerar för att detta inte ska drabba invånarna i samhället. Invånarna ska fortfarande ha rätt till en bostad som passar deras egna behov och detta får inte skuggas av det faktum att bostadsbolagen ska agera affärsmässigt. Detta är en svårighet för de kommunala bostadsbolagen som hybridorganisationer då de har två motstridiga mål som är lika viktiga att uppfylla för att inte snedvrida konkurrensen eller att invånarna i samhället ska drabbas. Därför har lag SFS 2010:879 bidragit till att de kommunala bostadsbolagen nu agerar för samhället, inte emot det.
Sida | 62
Referenser
Allmännyttan. (u.å.-a). Tidslinje, Läs om de viktigaste händelserna i Allmännyttans
historia under nästan 200 år. Hämtad 19 februari, 2020, från https://www.allmannyttan.se/historia/tidslinje/
Allmännyttan. (u.å.-b). Vad är allmännyttan? Hämtad 11 februari, 2020, från https://www.allmannyttan.se/vilka-vi-ar/vad-ar-allmannyttan/
BAS nyckeltal: för bättre analys och effektivare ekonomistyrning. (4:e uppl.) (2010).
Stockholm: Norstedts juridik.
Bengtsson, B. (2004). Swedish housing corporatism – a case of path dependence? Paper presented at the ENHR 2004 conference, ’Housing: Growth and regeneration’, Cambridge, UK.
Boverket. (2011). De allmännyttiga bostadsföretagens utveckling och roll på
bostadsmarknaden (Rapport 20111:21). Hämtad från Boverkets webbplats:
https://www.boverket.se/globalassets/publikationer/dokument/2011/de-allmannyttiga- bostadsforetagens-utveckling-och-roll-pa-bostadsmarknaden.pdf
Boverket. (2013). Den nya lagstiftningen på hyresbostadsmarknaden – en första
uppföljning (Rapport 2013:15). Hämtad från Boverkets webbplats: https://www.boverket.se/globalassets/publikationer/dokument/2013/den-nya-
lagstiftningen-pa-hyresbostadsmarknaden.pdf
Boverket. (2014). De allmännyttiga bostadsföretagens utveckling och roll på
bostadsmarknaden 2012-2013 (Rapport 2014:6). Hämtad från Boverkets webbplats:
https://www.boverket.se/globalassets/publikationer/dokument/2014/de-allmannyttiga- bostadsforetagens-utveckling.pdf
Boverket. (2017). Allmännyttiga kommunala bostadsaktiebolag - utvärdering av
tillämpningen av gällande lagstiftning (Rapport 2017:29). Hämtad från Boverkets
webbplats:
https://www.boverket.se/globalassets/publikationer/dokument/2017/allmannyttiga- kommunala-bostadsaktiebolag.pdf
Boverket. (2019). Läget på bostadsmarknaden i riket. Hämtad 27 februari, 2020, från https://www.boverket.se/sv/samhallsplanering/bostadsmarknad/bostadsmarknaden/bos tadsmarknadsenkaten/region-kommun/riket/
Bozec, R. & Breton, G. (2003). The impact of the corporatization process on the financial performance of Canadian state‐owned enterprises. International Journal of Public
Sector Management, 16:1, 27-47. doi:10.1108/09513550310456409
Bozec, R., Zéghal, D. & Boujenoui, A. (2004). The effect of the reform of Canadian state- owned enterprises on major corporate governance mechanisms. Australian Journal of
Sida | 63 Bryman, A. & Bell, E. (2017). Företagsekonomiska forskningsmetoder (3:e uppl.).
Stockholm: Liber AB.
Catasús, B., Högberg, O. & Johrén, A. (2017). Boken om nyckeltal. (3:e uppl.). Stockholm: Liber AB.
Deegan, C. M. (2013). Financial Accounting Theory (4:e uppl.). North Ryde, N. S. W.: McGraw-Hill Education (Australia).
Dewenter, K. L. & Malatesta, P. H. (2001). State-Owned and Privately Owned Firms: An Empirical Analysis of Profitability, Leverage, and Labor Intensity. The American
Economic Review, 91:1, 320-334. doi:10.1257/aer.91.1.320
DiMaggio, P. J., & Powell, W. W. (1983). The iron cage revisited: Institutional isomorphism and collective rationality in organizational fields. American sociological
review, 48:2, 147-160. doi:10.2307/2095101
Elsinga, M. & Lind, H. (2013). The effect of EU-legislation on rental systems in Sweden and the Netherlands. Housing Studies, 28:7, 960-970. doi:10.1080/02673037.2013.803044
Erlingsson, G. Ó., Fogelgren, M., Olsson, F. & Thomasson, A. (2015). Att bolagisera kommunal verksamhet. Statsvetenskaplig Tidskrift, 117:4, 555-585.
Flinders, M. (2005). The Politics of Public-Private Partnerships. The British Journal of
Politics & International Relations, 7:2, 215-239. doi:10.1111%2Fj.1467- 856X.2004.00161.x
Grander, M. (2017). New public housing: a selective model disguised as universal? Implications of the market adaptation of Swedish public housing. International Journal
of Housing Policy, 17:3, 335-352. doi:10.1080/19491247.2016.1265266
Grossi, G., Reichard, C., Thomasson, A. & Vakkuri, J. (2017). Editorial. Public Money &
Management, 37:6, 379-986. doi:10.1080/09540962.2017.1344007
Grossi, G. & Thomasson, A. (2015). Bridging the accountability gap in hybrid organizations: Te case of Malmö-Copenhagen Port. International Review of
Administrative Science, 8:3, 604-620. doi:10.1177%2F0020852314548151
Hedman, E. (2008). Den kommunala allmännyttans historia: särtryck av underlag till
utredningen om allmännyttans villkor (SOU 2008:38). Karlskrona: Boverket
https://www.boverket.se/globalassets/publikationer/dokument/2008/den_kommunala_ allmannyttans_historia.pdf
Hood, C. (1995). The “New Public Management” in the 1980s: Variations on a theme.
Accounting, Organisation and Society, 20:2-3, 93-109. doi:10.1016/0361-
Sida | 64 Hood, C., Peters, G. (2004). The Middle Age of Public Management: Into the Age of
Paradox? Journal of Public Administration Research and Theory, 14:3, 267-282. doi:10.1093/jopart/muh019
Hrůza, F. (2015). Public sector organization financial ratios’ recent development as a matter of financial innovation. Investment Management and Financial Innovations,
12:2, 88-95.
Judge, W. Q., Douglas, T. J. & Kutan, A. M. (2008). Institutional Antecedents of Corporate Governance Legitimacy. Journal of Management, 34:4, 765-785. doi:10.1177/0149206308318615
Kickert, W. J. M. (2001). Public management of hybrid organizations: governance of quasi-autonomous executive agencies. International Public Management Journal, 4:2, 135-150
Koppel, J. G. S. (2003). The politics of quasi-government: Hybrid organizations and the
dynamics of bureaucratic control. Cambridge: Cambridge University Press.
Lan, Z. & Rainey, H. G. (1992). Goals, Rules, and Effectiveness in Public, Private, and Hybrid Organizations: More Evidence on Frequent Assertions About Differences.
Journal of Public Administration Research and Theory, 2:1, 5-28.
doi:10.1093/oxfordjournals.jpart.a037111
Lind, H. & Lundström, S. (2011). Hur ett affärsmässigt bostadsföretag agerar (Rapport 2011:1). Stockholm: KTH.
Lind, R. (2019). Vidga vetandet: Teori, metod och argumentation I samhällsvetenskapliga
undersökningar (2:a uppl.). Lund: Studentlitteratur.
Lindbergh, L. & Wilson, T. (2016). Strategic management in Swedish municipal housing: Indications of change from owner directives. Property Management, 34:2, 136-157.
doi:10.1108/PM-07-2015-0030
Luke, B. (2010). Examining Accountability Dimensions in State-Owned Enterprises.
Financial Accountability & Management, 26:2, 134-162. doi:10.1111/j.1468-
0408.2010.00496.x
Mankin, J.A., & Jewell, J.J. (2011). Formula confusion and naming confusion in financial ratio education. Proceedings of the Academy of Educational Leadership, 16:1, 44-50. Hämtad från
https://www.abacademies.org/Public/Proceedings/Proceedings28/AEL%20Proceeding s%20Spring%202011.pdf#page=49 s.44-50
Nilsson, H., Isaksson, A. & Martikainen, T. (2002). Företagsvärdering: med fundamental
Sida | 65 O’Donovan, G. (2002). Environmental disclosures in the annual report: Extending the applicability and predictive power of legitimacy theory. Accounting, Auditing and
Accountability, 15:3, 344-371. doi:10.1108/09513570210435870
Proposition 2009/10:185. Allmännyttiga kommunala bostadsaktiebolag och reformerade
hyressättningsregler. Stockholm: Finansdepartementet. Hämtad från https://www.regeringen.se/49bb22/contentassets/7981045df40648cfafa5c3f4181cf527/ allmannyttiga-kommunala-bostadsaktiebolag-och-reformerade-hyressattningsregler- prop.-200910185
SABO, Sveriges allmännyttiga bostadsföretag. (2011). Hur ett affärsmässigt
bostadsföretag agerar – en kommentar från SABO. Hämtad från https://www.sverigesallmannytta.se/sa-agerar-ett-affarsmassigt-bostadsforetag/
SABO, Sveriges allmännyttiga bostadsföretag. (2017). Allmännyttan mot år 2030 – ett
idéprogram. Hämtad från https://www.sverigesallmannytta.se/sveriges-allmannytta-
tycker/allmannyttan-2030/
Salonen, T. (Ed.). (2015). Nyttan med allmännyttan. Stockholm: Liber.
Scanlon, K., Fernández Arrigoitia, M. & Whitehead, C. (2015). Social housing in Europe. European Policy Analysis (17) ss. 1-12.
SCB. (u.å.). Län och kommuner. Hämtad 21 april, 2020, från https://scb.se/hitta- statistik/regional-statistik-och-kartor/regionala-indelningar/lan-och-kommuner/
SCB. (2019). Folkmängd i riket, län och kommuner 31 december 2018 och
befolkningsförändringar 2018. Hämtad 29 april, 2020, från https://scb.se/hitta-
statistik/statistik-efter-amne/befolkning/befolkningens-
sammansattning/befolkningsstatistik/pong/tabell-och-diagram/helarsstatistik-- kommun-lan-och-riket/folkmangd-i-riket-lan-och-kommuner-sista-december-och- befolkningsforandringar/
Scott, R. W. (2008). Institutions and Organizations: Ideas and Interests (3:e uppl.). Thousand Oaks: Sage Publications.
SFS 1949:105. Tryckfrihetsförordning. Justitiedepartementet L6. Hämtad 5 maj, 2020, från https://lagen.nu/1949:105
SFS 2000:1383. Lag om kommunernas bostadsförsörjningsansvar. Finansdepartementet BB. Hämtad 31 januari, 2020, från https://www.riksdagen.se/sv/dokument- lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/lag-20001383-om-kommunernas_sfs- 2000-1383
SFS 2002:102. Lag om allmännyttiga bostadsföretag. Finansdepartementet. Hämtad 6 februari, 2020, från https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk- forfattningssamling/lag2002102-om-allmannyttiga-bostadsforetag_sfs-2002-102
Sida | 66 SFS 2005:551. Aktiebolagslagen. Justitiedepartementet L1. Hämtad 31 januari, 2020, från
https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk- forfattningssamling/aktiebolagslag-2005551_sfs-2005-551
SFS 2009:400. Offentlighets- och sekretesslag. Justitiedepartementet L6. Hämtad 5 maj, 2020, från https://lagen.nu/2009:400
SFS 2010:879. Lagen om allmännyttiga kommunala bostadsaktiebolag. Stockholm: Finansdepartementet BB. Hämtad 6 februari, 2020, från https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-
forfattningssamling/lag-2010879-om-allmannyttiga-kommunala_sfs-2010-879
SFS 2017:725. Kommunallag. Finansdepartementet K. Hämtad 31 januari, 2020, från https://lagen.nu/2017:725
Shaoul, J., Stafford, A. & Stapleton, P. (2012). Accountability and corporate governance of public private partnerships. Critical Perspectives on Accounting, 23:3, 213-229. doi:10.1016/j.cpa.2011.12.006
Skövdebostäder. (u.å.). Om oss. Hämtad 6 april, 2020, från https://www.skovdebostader.se/artikel/om-oss
SOU 2008:38. EU, allmännyttan och hyrorna. Hämtad från https://lagen.nu/sou/2008:38 SOU 2015:24. En kommunallag för framtiden. Hämtad från
https://www.regeringen.se/49bb0f/contentassets/98220fbc7a8e410a9eae1665f3ac9443 /en-kommunallag-for-framtiden-del-1-av-2-sou-201524
Srf Redovisning. (2020). Företagsanalys med redovisningsinformation - Analys med
nyckeltal. Hämtad 18 mars, 2020, från https://www.srfredovisning.se/foretagsanalys-
med-redovisningsinformation/3-analys-med-nyckeltal/
Suchman, M. (1995). Managing legitimacy: Strategic and institutional approaches.
Academy of Management Review, 20:3, 571-610. doi:10.2307/258788
Sundberg, L. (1998). Nyckeltalshandboken – en vägledning enligt ny och gammal
redovisning. Uppsala: MM Publikationer AB.
Svenska Akademins Ordböcker (2020). Svenska Akademins Ordlista. Hämtad 16 april, 2020, från https://svenska.se/saol/
Sveriges allmännytta. (2020). Kommunens styrning. Hämtad 11 februari, 2020, från https://www.sverigesallmannytta.se/allmannyttan/allmannyttan-viktigare-an-
nagonsin/kommunens-styrning/
Sveriges kommuner och landsting & Sveriges Allmännytta (2019). Ägarstyrning av
allmännyttiga kommunala bostadsaktiebolag. Hämtad 17 maj, 2020, från
https://skr.se/download/18.5267be7d17037d7e5386892f/1581675092203/Handledning -%C3%A4garstyrning-SverigesAllmannytta-SKR-2020.pdf
Sida | 67 Thomasson, A. & Grossi, G. (2013). Governance and Accountability of Joint Ventures: A
Swedish Case Study. Basingstoke: Palgrave Macmillan.
Torres, L. & Pina, V. (2004). Reshaping Public Administration: The Spanish Experience Compared to the UK. Public Administration, 82:2, 445-464. doi:10.1111/j.0033- 3298.2004.00402.x
Turner, B. (1999). Social Housing Finance in Sweden. Urban Studies, 36:4, 683–697. doi:10.1080/0042098993402
UC. (2019, 12 februari). Avkastning på totalt kapital. Hämtad 28 februari, 2020, från https://www.uc.se/hjalp--kontakt/ordlista/avkastning-pa-totalt-kapital/
Visma Spcs. (2018, 19 april). Skuldsättningsgrad – Vad är skuldsättningsgrad? Hämtad 9 mars, 2020, från https://vismaspcs.se/ekonomiska-termer/vad-ar-skuldsattningsgrad Visma Spcs. (2020, 24 januari). Avkastning – Vad är avkastning? Hämtad 29 februari,
2020, från https://vismaspcs.se/ekonomiska-termer/vad-ar-avkastning
Woodward, D. G., Edwards, P. & Birkin, F. (1996). Organizational Legitimacy and Stakeholder Information Provision. British Journal of Management, 7, 329-347. doi:10.1111/j.1467-8551.1996.tb00123.x
Granskade årsredovisningar:
Alla årsredovisningar är hämtade ifrån InfoTorg. Aktiebolag Skövdebostäder (2008-20018). AB Bostäder I Lidköping (2008-20018). Falköpings hyresbostäder AB (2008-20018). Mariehus fastigheter AB (2008-20018). Centrumbostäder i Skara AB (2008-20018). Vara Bostäder AB (2008-20018). AB GöteneBostäder (2008-20018). Tidaholms bostads AB (2008-20018). Aktiebolag Tibrobyggen (2008-20018). Törebodabostäder AB (2008-20018). AB Karlsborgsbostäder (2008-20018). Essunga bostäder AB (2008-20018). Gullspångsbostäder AB (2008-20018).
Sida | 68