Slutsatser

Lindbergh och Wilson (2016) konstaterade i sin artikel att bostadsbolagens ägardirektiv hade blivit mer affärsmässiga sedan införandet av den nya lagen 2011 men var fundersamma på hur detta påverkade bolagens ekonomiska avkastning. Vi har i vår studie visat att de kommunala bostadsaktiebolagen inte har anpassat sig efter affärsmässiga principer sedan införandet av lag SFS 2010:879 eftersom de agerat på detta sätt redan innan 2011. Vi kan inte genom den finansiella analysen påvisa att det har skett väsentliga förändringar i bolagens ekonomiska utveckling och därav inte påvisa att de agerar annorlunda idag mot vad de gjorde innan lagändringen.

Tidigare studier av Lind och Lundström (2011) tolkar affärsmässiga principer som att det är samma sak som att vinstmaximera. Studiens utfall visar att både kommuner och bostadsbolag tolkar affärsmässiga principer på samma sätt som Lind och Lundström (2011). Det har uppenbart skett någon form av institutionalisering av hur begreppet affärsmässighet ska tolkas eftersom det finns en stor samstämmighet i hur kommunerna rubriksätter och vilka ord som används. Vi kan se att det finns tydliga samband mellan förändringar i ägardirektiven och lagstiftningen 2011 eftersom ägardirektiven har både blivit längre samt fått fler och tydligare ekonomiska mål. Detta kan ses utifrån den institutionella teorins karaktär som menar att organisationer är sociala och kulturella system (Judge, Douglas & Kutan, 2008).

Bostadsbolagens ägardirektiv verkar efterlikna något som kan vara en mall om hur ett ägardirektiv skrivs, vilket kan förklaras av det faktum att alla bostadsbolag måste följa

Sida | 58 lagen. Det syntes även att en del av kommunerna gav sina bostadsbolag direktiv en tid efter att lagen införts, då flera kommuner redan hade givit ut ägardirektiv som nämnde affärsmässiga principer. Det mönster som kan ses i detta är att det är fyra kommuner som givit ut ägardirektiv 2011, samt att det är samma fyra kommuner som endast har angivit ett ekonomiskt mål. Detta kan förklaras av att dessa kommuner inte ser på affärsmässiga principer på samma sätt utan bara vill generera lite mer vinst än tidigare. De kommuner som väntade med att ge ut ägardirektiv åtminstone ett år har två mål angivna i sina ägardirektiv, vilket kan förklaras av det faktum att de vill se hur de andra kommunerna gör och planerar att göra på samma sätt eller att de känner sig tvingade att ändra sina direktiv eftersom alla andra gör det.

Bostadsbolagens tolkningar av affärsmässiga principer är densamma för alla tre bolag som i sina årsredovisningar skriver hur de bemöter kravet på affärsmässiga principer. Aktiebolag Skövdebostäder, AB Bostäder i Lidköping samt Centrumbostäder i Skara AB tolkar alla affärsmässiga principer som att agera långsiktigt på en konkurrensutsatt marknad med marknadsmässig avkastning. Detta tolkar vi som att det är samma som att verka som ett privat bolag, vars mål är att vinstmaximera. Två bolag nämner den nya lagen i sina årsredovisningar men tolkar den inte, resterande bolag nämner inte den nya lagen alls. Vi kan då se att de större kommunerna med ett undantag för Falköpings hyresbostäder AB, redan verkat affärsmässigt under ett flertal år tillbaka och att de då inte har anpassat sig till affärsmässiga principer vid införandet av Lag (2010:879) om allmännyttiga

kommunala bostadsaktiebolag.

Vi kan utifrån vår finansiella analys se att det finns skillnader mellan de större och de mindre kommunerna i studien. De bostadsbolag som verkar i de större kommunerna är i regel lönsammare och har högre finansiell ställning, bostadsbolagen i de mindre kommunerna har inte lika högt resultat och har inte lika stabil finansiell ställning. Utifrån studiens resultat kan också ses att lönsamheten i de mindre kommunerna varierar kraftigare mellan åren. Detta beror troligtvis på att bolagen inte har lika mycket kapital och är då känsligare för negativa resultat. Vi finner också en stabilare finansiell ställning i de större kommunerna med samma förklaring som tidigare, de har större kapital och varje upptaget lån utgör därför inte en väsentlig del av kapitalet. Anledningen till att lönsamheten är bättre i de större kommunerna är inte så konstig eftersom de mindre inte har samma möjligheter. Större kommuner som exempelvis Skövde har en helt annan efterfrågan på bostäder än vad till exempel Gullspång har.

Det framgår av vår studie att bostadsbolagen i de större kommunerna inte har anpassat sig till affärsmässiga principer enligt Lag (2010:879) om allmännyttiga kommunala

bostadsaktiebolag, utan har redan arbetat på detta sätt under en längre period. De

medelstora- samt mindre kommunerna i studien har i sina årsredovisningar inte tolkat affärsmässiga principer. Anpassningen till affärsmässiga principer har vi på grund av detta tolkat med hjälp av ägardirektiv samt finansiellt utfall för dessa kommuner. Kommunerna i studien tolkar affärsmässiga principer liknande som Lind och Lundström (2011), de vill förbättra den ekonomiska ställningen för sina bostadsbolag, vilket kan tolkas som affärsmässigt. Det finansiella utfallet för bostadsbolagen i de medelstora- samt mindre

Sida | 59 kommunerna varierar kraftigt och vart år är svårt att koppla till affärsmässiga principer. Genom tolkningar av händelser i årsredovisningar som grund för avvikande nyckeltal kan vi se att bolagen agerar på ett sätt som gör att de försöker få så bra ekonomisk förutsättning som möjligt för att vara allmännyttiga.

De kommunala bostadsaktiebolagen i studien verkar inte ha anpassat sig på specifika sätt för att verka enligt affärsmässiga principer. Vi kan se att samtliga bostadsbolag är mån om sina hyresgäster och vill därför ha så bra ekonomiska förutsättningar som möjligt. Vi kan därför dra slutsatsen att samtliga organisationer i studien verkar för affärsmässiga principer. Bostadsbolagen i de större kommunerna kan konkurrera på ett annat sätt än de mindre på grund av efterfrågan på bostäder medan bostadsbolagen i de mindre kommunerna agerar för att hålla nyckeltalen “i schack” och på så sätt agera så affärsmässigt som möjligt.