Förhållandet mellan patenträtt och konkurrensrätt inom ramen för standardisering kan närmast beskrivas som en balansgång mellan liknande syften, men som uppnås genom olika metoder.
Patent- och konkurrensrätt arbetar åtminstone delvis utifrån gemensamma ändamål om ökad innovation och konsumentnytta. Standardisering fungerar i sin tur som verktyg i uppfyllandet
359 Se Kä seberg, 2012, s. 111.
360 Jfr Lundqvist, 2014, s. 91.
64 av de två områdenas syften. SSO:er har även åstadkommit en demokratisering av standardiseringsprocessen, vilket kan ställas mot de facto-standarder som fastställs av de aktörer som besitter störst marknadskraft. I bästa fall kan dynamiken mellan de tre områdena uppmana till innovation, leda till mer effektiv konkurrens, samt ge konsumenter st örre urval och bättre priser. För att tillåta standardiseringen att fungera krävs dock att innehavarna av de underliggande patenten inte hindrar införlivandet av standarden som bestämts. Tillgången till patenten genom licensiering är också nödvändig för att säkra förutsättningar för kumulativ innovation, samt förebygga opportunistiskt beteende. Det blir därmed nödvändigt att hindra patentinnehavare från att företa förfaranden som kan leda till patent hold-up och äventyra införlivandet av standarden och de förmåner som det kan innebära. Förebyggandet av unilaterala förfaranden från patentinnehavare får dock inte påverka patentinnehavarnas dispositionsrätt i sådan utsträckning att viljan att utveckla nödvändiga patent försvagas.
EU-institutionernas avvägning mellan ovan nämnda intressen får sägas vara förhållandevis välbalanserad. Att i första hand förlita sig på patentinnehavarnas ansvarstagande genom exempelvis FRAND-åtagandet gör att fokuset vid utövandet av patent hamnar på de rättigheter som ensamrätten ger, istället för ansvaret som konkurrensreglerna innebär. Medan det kan diskuteras om FRAND-åtagandet alltid kan anses frivilligt försäkrar löftet om FRAND-villkor att patentinnehavaren kommer få rimlig ersättning för att tillgängliggöra sina ensamrätter.
FRAND-åtagandet innebär dock en betydande ansvarsposition för patentinnehavaren, ansvar som ytterligare förstärker den hårda konkurrensrättsliga bedömning som nödvändiga patent utsätts för. Den relevanta marknaden för nödvändiga patent bestäms regelmässigt snävt, till stor del på grund av de egenskaper som nödvändiga patent till sin natur besitter, men även då de ofta brukas på konkurrensmässigt ansträngda marknader. Därtill framstår även att rekvisiten för särskilda omständigheter ofta ska anses uppfyllda vilket innebär att utövandet av vissa rättigheter istället riskerar utgöra missbruk enligt art. 102 FEUF. Sammanslaget kan nödvändiga patent anses svårhanterade eftersom det inte är tydligt vilka villkor för licensiering som kan uppställas, och huruvida det är möjligt för patentinnehavaren att bruka de rättigheter som ensamrätten garanterar utan att träffas av art. 102 FEUF. De olika begränsningarna av dispositionsrätten för nödvändiga patent leder till att patentets skyddsområde förminskas.
Eftersom inskränkningen i dispositionsrätten som åläggs i Huawei rör den grundläggande funktionen för patentet som immateriell rättighet, att hindra tredje part från att bruka alstret utan samtycke, riskeras att incitamentet för innovation försvagas.
65 Sammanfattningsvis är det nödvändigt att inskränka patentinnehavares dispositionsrätt för att inte riskera införlivandet av tekniska standarder på grund av unilaterala förfaranden från patentinnehavare. Inskränkningen kan motiveras av förhållandet mellan patent, konkurrens och standardisering, som tillsammans syftar till att bilda en dynamik där effektiv konkurrens, ökad innovation och konsumentnytta uppnås. Begränsningen av de grundläggande funktionerna av patent, samt det försvagade incitamentet för innovation och utveckling kan dock anses vara oförenligt med patenträttens syften. I och med standardiseringens betydelse för just innovation och utveckling, tillsammans med dess funktion som förutsättning för god konkurrens, kan de tre områdenas likartade ändamål uppnås genom balanserad avvägning mellan de olika intressena.
66
Käll- och litteraturförteckning
Offentligt tryck från EU
Förordningar
Europarlamentets och rådets förord ning (EU) nr 1025/2012 av den 25 oktober 2012 om europeisk standardisering och om ändring av rådets direktiv 89/686/EEG och 93/15/EEG samt av Europaparlamentets och rådets direktiv 94/9/EG, 94/25/EG, 95/16/EG, 97/23/EG, 98/34/EG, 2004/22/EG, 2007/23/EG, 2009/23/EG och 2009/105/EG samt om upphävande av rådets beslut 87/95/EEG och Europaparlamentets och rådets beslut 1673/2006/EG, [2012].
Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1257/2012 av den 17 december 2012 om genomförande av ett fördjupat samarbete för att skapa ett enhetligt patentskydd , [2012].
Direktiv
Europarlamentets och rådets direktiv 98/34/EG av den 22 juni 1998 om ett informationsförfarande beträffande tekniska standarder och föreskrifter, [1998].
Rådets direktiv 2004/48 EG av den 29 april 2004 om säkerställande av skyddet för immateriella rättigheter, [2004].
Kommissionens meddelanden
Communication from the Commission Com(92) 445 final, Intellectual property rights and standardization, [1992], 27 october 1992.
Communication from the commission to the European Parliament and the Council COM(96) 520 final, The impact and effectiveness of the single market, [1996], 30 october 1996.
Meddelande från kommissionen – Vägledning om kommissionens prioriteringar vid tillämpningen av artikel 82 i EG-fördraget på företags missbruk av dominerande ställning genom utestängande åtgärder, [2009], 2009/C 45/02.
Meddelande från Kommissionen, Riktlinjer för tillämpningen av artikel 101 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt på horisontella samarbetsavtal, [2011] 2011/C 11/01.
67 Meddelande från Kommisionen, Riktlinjerna för tillämpningen av artikel 101 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt på avtal om tekniköverföring, [2014], 2014/C 89/03.
Meddelande från Kommissionen till Europaparlamentet, Rådet, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén samt Regionkommittén, En strategi för en inre digital marknad i Europa COM(2015) 192, [2015], slutlig version av den 6 maj 2015.
Meddelande från Kommissionen till Europaparlamentet, Rådet, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén, Om EU:s strategi för standardessentiella patent COM(2017) 712 final, [2017], 29.11.2017.
Kommissionens tillkännagivanden
Kommissionens tillkännagivande om definitionen av relevant marknad i gemenskapens konkurrenslagstiftning, [1997], OJ C372/5.
Tillkännagivande från Kommissionen, Riktlinjer om begreppet påverkan på handeln i artiklarna 81 och 82 i fördraget, [2004], 2004/C 101/07.
Kommissionens skrivelser
Ärende COMP/38.636, Rambus, MEMO/09/544, [2010].
Rapporter
Pentheroudakis, Chryssoula, Innovation in the European Digital Single Market: The Role of Patents, JRC Science and Policy Report (red. Thumm, Nikolaus), [2015].
Group of Experts on Licensing and Calculation of Standard Essential Patents, Contribution to the Debate on SEPs (E03600), [2021].
Rättsraxis
Avgöranden från EU-domstolen
Mål 24/67, Parke, Davis and Co. mot Probel, Reese, Beintema-Interpharm och Centrafarm, [1968], ECLI:EU:C:1968:11.
68 Mål 78/70, Deutsche Grammophon Gesellschaft mbH mot Metro-SB-Großmärkte GmbH &
Co. KG, [1971], ECLI:EU:C:1971:59.
Mål 6/72, Europemballage Corporation och Continental Can Company Inc. mot Europeiska gemenskapernas kommission, [1973], ECLI:EU:C:1973:22.
Förenade målen 6/73 och 7/73, Istituto Chemioterapico Italiano S.p.A. och Commercial Solvents Corporation mot Europeiska gemenskapernas kommission, [1974], ECLI:EU:C:1974:18.
Mål 15/74, Centrafarm BV och Adriaan de Peijper mot Sterling Drug Inc., [1974], ECLI:EU:C:1974:114.
Mål 27/76, United Brands Company et United Brands Continentaal BV mot Europeiska gemenskapernas kommission, [1978], ECLI:EU:C:1978:22.
Mål 85/76, Hoffmann-La Roche & Co. AG mot Europeiska gemenskapernas kommission, [1979], ECLI:EU:C:1979:36.
Mål 22/78, Hugin Kassaregister AB och Hugin Cash Registers Ltd. mot Europeiska gemenskapernas kommission, [1979], ECLI:EU:C:1979:138.
Mål 322/81, NV Nederlandsche Banden Industrie Michelin mot Europeiska gemenskapernas kommission, [1983], ECLI:EU:C:1983:313.
Mål 294/83, Parti écologiste "Les Verts" mot Europaparlamentet, [1986], ECLI:EU:C:1986:166.
Mål 53/87, Consorzio italiano della componentistica di ricambio per autoveicoli och Maxicar mot Régie nationale des usines Renault, [1988], ECLI:EU:C:1988:472.
Mål 238/87, AB Volvo mot Erik Veng (UK) Ltd , [1988] ECLI:EU:C:1988:477.
69 Mål C-62/86, AKZO Chemie BV mot Europeiska gemenskapernas kommission, [1991], ECLI:EU:C:1991:286.
Förenade målen C-241/91 P, Radio Telefis Eireann (RTE) och C-242/91 P, Independent Television Publications Ltd (ITP) mot Europeiska kommissionen, [1995], ECLI:EU:C:1995:98.
Mål C-333/94 P, Tetra Pak International SA mot Europeiska gemenskapernas kommission, [1996], ECLI:EU:C:1996:436.
Mål C-392/93, The Queen mot H. M. Treasury, ex parte British Telecommunications plc, [1996], ECLI:EU:C:1996:131.
Mål C-7/97, Oscar Bronner GmbH & Co. KG mot Mediaprint Zeitungs- und Zeitschriftenverlag GmbH & Co. KG, Mediaprint Zeitungsvertriebsgesellschaft mbH & Co.
KG och Mediaprint Anzeigengesellschaft mbH & Co. KG, [1998], ECLI:EU:C:1998:569.
Mål C-418/91, IMS Health GmbH & CO. OHG mot NDC Health GmbH & Co. KG, [2004], ECLI:EU:C:2004:257.
Mål C-52/07, Kanal 5 Ltd och TV 4 AB mot Föreningen Svenska Tonsättares Internationella Musikbyrå (STIM) upa, [2008], ECLI:EU:C:2008:703.
Mål C-202/07 P, France Télécom SA mot Europeiska gemenskapernas kommission, [2009], ECLI:EU:C:2009:214.
Förenade målen C-501/06 P, C-513/06 P, C-515/06 P and C-519/06 P, GlaxoSmithKline Services Unlimited, tidigare Glaxo Wellcome plc mot Europeiska gemenskapernas kommission, [2009], ECLI:EU:C:2009:610.
Mål C-209/10, Post Danmark A/S mot Konkurrencerådet, [2012], ECLI:EU:C:2012:172.
Mål C‑549/10 P, Tomra Systems ASA m.fl. mot Europeiska kommissionen, [2012], ECLI:EU:C:2012:221.
70 Mål C-457/10 P, AstraZeneca AB och AstraZeneca plc mot Europeiska kommissionen, [2012], ECLI:EU:C:2012:770.
Mål C-170/13, Huawei Technologies Co. Ltd mot ZTE Corp. och ZTE Deutschland GmbH, [2015], ECLI:EU:C:2015:477.
Avgöranden från Tribunalen
Mål T-30/89, Hilti AG mot Europeiska gemenskapernas kommission, [1991], ECLI:EU:T:1991:70.
Mål T-111/96, ITT Promedia NV mot Europeiska kommissionen, [1998], ECLI:EU:T:1998:183.
Förenade målen T-374/94, T-375/94, T-384/94 och T-388/94, European Night Services Ltd (ENS), Eurostar (UK) Ltd, tidigare European Passenger Services Ltd (EPS), Union internationale des chemins de fer (UIC), NV Nederlandse Spoorwegen (NS) och Société nationale des chemins de fer français (SNCF) mot Europeiska kommissionen, [1998], ECLI:EU:T:1998:198.
Mål T-52/00, Coe Clerici Logistics SpA mot Europeiska kommissionen, [2003], ECLI:EU:T:2003:168.
Mål T-201/04, Microsoft Corp. mot Europeiska kommissionen, [2007], ECLI:EU:T:2007:289.
Mål T-301/04, Clearstream Banking AG och Clearstream International SA mot Europeiska kommissionen, [2009], ECLI:EU:T:2009:317.
Mål T-446/05 Amann & Söhne GmbH & Co. KG och Cousin Filterie SAS mot Europeiska gemenskapernas kommissionen, [2010], ECLI:EU:T:2010:165.
Mål T‑432/05, EMC Development AB mot Europeiska kommissionen, [2010], ECLI:EU:T:2010:189.
71 Mål T-321/05, AstraZeneca AB och AstraZeneca plc mot Europeiska kommissionen, [2010], ECLI:EU:T:2010:266.
Mål T‑167/08, Microsoft Corp. mot Europeiska kommissionen, [2012], ECLI:EU:T:2012:323.
Mål T-119/09, Protégé International Ltd mot Europeiska kommissionen, [2012], ECLI:EU:T:2012:421.
Mål T-699/14, Topps Europé Ltd. mot Europeiska kommissionen, [2017], ECLI:EU:T:2017:2.
Kommissionens beslut
BBI/Boosey & Hawkes (87/500/EEC), [1987].
Kommissionens beslut av den 20 april 2001 om ett förfarande enligt artikel 82 i EG -fördraget (Ärende COMP D3/34493 — DSD), 2001/463/EG, [2001].
Microsoft (Ärende COMP/C-3/37.792), Kommissionens beslut C(2004) 900, [2004].
Prokent-Tomra (Ärende COMP/E-1/38.113), Kommissionens beslut C(2006)734, [2006].
Samsung (Ärende AT.39939), Kommissionens beslut C(2014) 2891, [2014].
Motorola (Ärende AT.39985), Kommissionens beslut C(2014) 2892, [2014].
Google/Motorola Mobility (Ärende No. COMP/M.6381), Kommissionens beslut C(2014) 2892, [2014].
Avgöranden från nationell domstol
Oberlandsgericht Düsseldorf, 13 juli 2004– No. KZR 40/02 Tight-Head Drum (Standard-Spundfass).
Bundsgerichtshof, 6 mai 2009- No. KZR 39/06 Orange-Book-Standard.
72
Litteratur
Anderman, Steven, Schmidt, Hedvig, EU Competition Law and Intellectual Property Rights, andra upplagan, Oxford University Press, New York, 2012.
Bernitz, Ulf m.fl., Immaterialrätt och otillbörlig konkurrens, fjortonde upplagan, Jure, Stockholm, 2017.
Domeij, Bengt, Patent och företagshemligheter, andra upplagan, Iustus förlag, Uppsala, 2019.
Dutfield, Graham, Suthersanen, Uma, Global Intellectual Property Law, andra upplagan, Edward Elgar Publishing, Cheltenham, 2020.
Egan, Michelle, Constructing a European Market: Standards, Regulation, and Governance, Oxford University Press, Oxford, 2001.
Geradin, Damien & Rato, Miguel, Can Standard-Setting Lead to Exploitative Abuse? A Dissonant View on Patent Hold-Up, Royalty Stacking and the Meaning of Frand, European Competition Journal, vol. 3:1, 2007, s. 101–161.
Granstrand, Ove, Patents and policies for innovations and entrepreneurship, i Patent Law and Theory– A Handbook of Contemporary Research, Edward Elgar Publishing, Cheltenham, 2008, s. 66–100.
Hardin, Garrett, The Tragedy of the Commons, i Science, vol. 162, 1968, s. 1243–1248.
Heller, Michael, The Tragedy of the Anticommons: A Concise Introduction and Lexicon, i The Modern Law Review, vol. 76, Columbia, 2013, s. 6–25.
Heller, Michael A., The Tragedy of the Anticommons: Property in the Transition from Marx to Markets, i Harvard Law Review, vol. 11 nr 3, 1998, s. 621–688.
Heller, Michael A., Eisenberg, Rebecca S., Can Patetnts Deter Innovation? The Anticommons in Biomedical Research, i Science, vol. 280, 1998, s. 698–701.
73 Hettne, Jörgen, Eriksson, Otken, Ida, EU-rättslig metod, andra upplagan, Norstedts Juridik, 2011.
Fisher, Matthew, Enablement and Written Description, i Patent Law in Global Perspective, Oxford University Press, New York, 2014.
Jareborg, Nils, Rättsdogmatik som vetenskap, i Svensk Juristtidning, SvJT 2004, s. 1–10.
Jones, Alison, Standard-essential patents: FRAND commitments, injunctions and the smartphone wars, i European Competition Journal, vol. 10, nr 1, 2014.
Jones, Alison, Nazzini, Renato, The Effect of Competition Law on Patent Remedies, i Legal Studies Reserach Paper Series, nr 2019–15, King’s College London Dickson Poon School of Law, 2019, s. 369–431.
Jones, Alison, Sufrin, Brenda, EU Competition Law: Text, Cases, and Materials, sjunde upplagan, Oxford University Press, Oxford, 2019.
Kitch, Edmund W., The nature and function of the patent system, i The Journal of Law and Economics, vol. 20, nr. 2, The University of Chicago Law School, 1977, s. 265-290.
Kleineman, Jan, Rättsdogmatisk metod, i Juridisk metodlära (red. Nääv & Zamboni), andra upplagan, Studentlitteratur, Lund, 2018.
Koktvedgaard, Mogens, Lærebog i immeterialret, femte upplagan, första uppl., Jurist- og Økonomforbundets Forlag, Köpenhamn, 1999.
Käseberg, Thorsten, Intellectual property, antitrust and cumulative innovation in the EU and the US, Hart Publishing, Oxford, 2012.
Lai, Jessica C., The changing function of patents: a reversion to privileges, vol. 37, nr 4, Legal Studies, 2017.
74 Landes, M. William, Posner, Richard A., The Economic Structure of Intellectual Property Law, Harvard University Press, Cambridge, 2003.
Layne-Farrar, Anne & Padilla, A. Jorge, Assessing the Link Between Standard Setting and Market Power, SSRN, 2010.
Lerner, Josh, Tirole, Jean, Standard-Essential Patents, i Journal of Political Economy, vol. 123, nr 3, University of Chicago, 2015, s. 547–586.
Lidgard, Hans Henrik, Konkurrensrättsligt intrång i immaterialrättsskyddat område, i Festskrift till Marianne Levin (red. Bakardijeva, Engelbrekt, Antonina, Bernitz, Ulf), 2008, s. 353–379.
Lundqvist, Björn, Konkurrensrätt och nödvändiga patent: Kommetarer angående Huaweimålet, i Europarättslig tidskrift, nr 2, 2016, s. 197–207.
Lundqvist, Björn, Standardization Under EU Competition Law– The Rise and Limits of Self-Regulation, Edward Elgar Publishing, Cheltenham, 2014.
Lundqvist, Björn, The interface between EU competition law and standard essential patents – from Orange-Book-Standard to the Huawei case, i European Competition Journal, vol. 11, nr 2–3, 2015, s. 367–401.
Machlup, Fritz, Penrose, Edith, The Patent Controversy in the Nineteenth Century, i The Journal of Economic History, vol. 10, nr 1, 1950, s. 1–29.
Maduro, Poiares, Miguel, Interpreting European Law: Judicial Adjudication in a Context of Constitutional Pluralism, European Journal of Legal Studies, 2008.
Medzmariashvili, Megi, Regulating European Standardisation through Law– The Interplay between Harmonised European Standards and EU Law, Lunds Universitet, 2019.
Melamed, A. Douglas och Shapiro, Carl, How antitrust law can make FRAND commitments more effective, i Yale Law Journal, 2017.
75 Nimmer, Raymond T., Technical Standards Setting Organizations & Competition: A case for Deference to Markets, i University of Houston Public Law and Legal Theory, A-23, 2009.
Ostrom, Elinor, Governing the Commons: The Evolution of Institutions for Collective Action, Cambridge University Press, Cambridge, 2015.
Peczenik, Aleksander, Juridikens allmänna läror, i Svensk Juristtidning, SvJT 2005, s. 249–
272.
Reichel, Jane, EU-rättslig metod, i Juridisk metodlära (red. Nääv & Zamboni), andra upplagan, Studentlitteratur, Lund, 2018.
Sandgren, Rättsvetenskap för uppsatsförfattare: Ämne, material och argumentation, fjärde upplagan, Norstedts Juridik, Stockholm, 2018.
Shapiro, Carl, Navigating the Patent Thicket: Cross Licenses, Patent Pools, and Standard Setting, i Innovation Policy and Economy, vol. 1, University of Chicago Press, 2000, s. 119–
500.
Sterckx, Sigrid, Cockbain, Julian, Exclusions from patentability: how far has the european patent office eroded boundaries?, Cambridge University Press, 2012.
Telyas, David, The Interface between Competition Law, Patents and Technical Standards, Wolters Kluwer, Alphen aan den Rijn, 2014.
Tsilikas, Haris, Antitrust Enforcement and Standard Essential Patents– Moving beoynd the FRAND Commitment, Nomos Verlagsgesellschaft mbH, Baden-Baden, 2017.
Turner, Jonathan D.C, Intellectual property and EU competition law, andra upplagan, Oxford University Press, Oxford, 2015.
Whish, Richard, Bailey, David, Competition law, sjunde upplagan, Oxford University Press, Oxford, 2012.
76
Övriga hänvisningar
ISO/IEC Guide 2:2004, Standardization and related activities.
OECD, The Digital Economy, DAF/COMP(2012)22, 2012.
ETSI IPR Policy, version 42, 3 september 2020.