• No results found

Skolios: Ryggrad deformerad åt sidan Dela in efter uppkomstmekanism: Neuromuskulär,

Stadium III-IV: Milligans op, Parks op, häftad cirkumferentiell anopexi (avlägsna ring av överflödig

Nämn 1 klinisk undersökning du utför som bör vägleda dig till patientens sannolika diagnos?

D. Efter pat föredragits i en multidisciplinär konferens, informera pat om det fortsatta handläggandet, genom att välja 1 av nedanstående 4 alternativ:

8. Skolios: Ryggrad deformerad åt sidan Dela in efter uppkomstmekanism: Neuromuskulär,

kongenital, idiopatisk. Drabbar ffa växande individer. Beh för att förhindra framtida besvär som en stor deformitet kan ge (smärta, lungfunktionsnedsättning). Hos barn med neuromuskulär skolios är försämrat sittställning (orsakad av skoliosen) en vanlig opindikation.

Beh: Små krökar observeras, måttliga korsettbeh och stora op. Vid op så rätas kröken ut och den delen

av ryggen stelop. Hos unga finns möjlighet att sätta in ett implantat i rygg/bröstkorg som sedan förlängs varje halvår tills man uppnått tillräcklig längd innan man gör en stelop.

---7. Artros/Ledsvikt--- 1. Artros: Leddestruktion/svikt. Ospecifikt tillstånd efter ledskada, ledsjd, missbildning. Lång tid, ofta

decennier. Smärta, deformitet, instabilitet. Oftast fingrar, rygg, höft, knä, stortå. Artros i händernas småleder och knän vanligare hos kvinnor. 40% av kvinnor >70 år har artros i knäleden. Subjektiva besvär. Alla med knäartros har inte symtom. Vanligaste orsaken till funktionsnedsättning hos äldre i västvärlden. Matt, tråckligt, ojämnt brosk. Broskskada stimulerar reparation  osteofyter

(brosk/benutväxter). Ökad benbildning (skleros) i subkondrala benet. Deformiteter pga blottlagt ben nöts bort, cystbildning, benkollaps. Konservativ beh. Fluktuerande förlopp. Vid svår långvarig smärta ledproteskir.

Diff: Artrit. Artrit ont på båda sidorna om led.

Brosk: Tar upp stötar och fördelar belastningen jämnt över hela leden vid hopp, gång eller löpning.

Minskar friktion mellan benändarna vid rörelse i leden. Celler 2-3%, vatten 70%, organiskt material (kollagen typ II, proteoglykaner (protein och glukosaminoglykan drar till sig vatten)). Brosk har ingen nervinnervering  vet ej var artrospat har ont.

 Tidig: Ledbroskdestruktion, underliggande subkondralt ben förtjockas.

 Avancerad: Helt/delvis destruerat brosk, nybildning av ben/brosk i benperiferin, ytterligare förtjockning av subkondralt ben och osteofyter, cystliknande förändringar.

 Primär: Okänd orsak.

 Sekundär: Leddeformitet/skada (onormala belastningsförhållanden vid missbildning, förvärvad deformitet pga trauma/artrit).

 Heberdenknutor: Artros i DIP.  Bouchardknutor: Artros i PIP.

Orsak: Genetik, hormonella, biokemiska, immunologiska, mekaniska, vaskulära faktorer, ledsjd,

skador (upprepade smärre trauman), ålder, belastning, remodellering.

Rtg (under belastning): Minskad ledspringa, ökad bentäthet i subkondralt ben, deformering, sublux.

Bild korrelerar dock ej alltid med symtom.

Tidiga, biokemiska, förändringar i brosket Synligt i mikroskop Synligt för ögat Synligt på rtg.

Collinsgradering:

 Grad 1: Förlust av broskets ytskikt. Mkt sällan kliniska symtom.

 Grad 2: Mer utbredd och djup broskdestruktion, som dock ej frilägger benet. Sällan kliniska symtom.

 Grad 3: Total förlust av brosk inom ett/flera belastade områden, förtjockning av benet och förändring av ledens kontur. Ofta kliniska symtom.

 Grad 4: Total förlust av brosk inom stora delar av leden, skleros och deformering. Nästan alltid kliniska symtom.

Symtom: Smärta och stelhet. Nedsatt rörelseomfång. Smärta dominerar vid belastning och

igångsättning, men vid avancerad artros även vilovärk. Morgonstelhet som varar < 30 min. Stelhet främst efter inaktivitet. Ömhet och svullnad över led. Generell trötthet som ej går att vila bort.

Klinik: Smärta vid belastning/rörelse (utan aktivitet vid avancerade fall). Fluktuerande pga infl utlöst

av överansträngning. Ledvätskeundersökning. Försiktigt tolka artroskopi. Felställning. Palpera osteofyter. Förstorad led, ev hydrops. Rörelseinskränkning.

Op-indikation: Gångsträcka 300m sen vila, värktabletter varje dag, testat gånghjälpmedel,

artroshjälpskolan. Waran! INR <1,5. Om högt INR, ge Konakion!

Beh: Rådgivning, hjälpmedel, arbetsanpassning. Minska smärta (analgetika). Sjukgymnastik (styrka,

rörlighet). Kir om inget annat hjälper.

1.1. Coxartros:

Riskfaktor: Genetiska, ledsjd, ledskador, ålder, belastning, övervikt, ledform, yrke, viss träning. 10%

av alla >85 har höftartros. 1/3 har höftartros på båda sidor.

Symtom: Smärta – belastningssmärta, vilovärk (ljumsksmärta, utstrålning mot knät).

Försämrad ledfunktion – nedsatt rörlighet, stelhet, instabilitet.

Beh: Smärtstillande, sjukgymnastik, avlastning (käpp, skor med bra stötupptag). Kir: Oacceptabel smärta/värk, allvarlig funktionsnedsättning, förändringar på rtg.

 Cementerad totalplastik.  Ocementerad totalplastik.

Modern höftproteskir: Atraumatisk kir för minska vävnadsskada. Komplminimering. Rökstopp, Hb-

värde, sockerkontroll, inga sår/inf. Postop smärtlindring. Minimera förbandsbyten. Snabb mobilisering. Tidig hemgång. 16.000 höftproteser/år i Sve. 85% artros, 10% fraktur, 2% RA. Medelålder män 67 år, kvinnor 69 år. 70% cementerade, 15% ocementerade, 15% hybrid. Efter 20 år har 85% kvar sin protes.

Kompl:

 Lux: Reponeras oftast slutet – ibland reop om upprepade.

 Djupa protesinf: Alltid odl, alltid skicka till ortopedklinik för bed.  Lossning: Smärta, rtg ger svaret.

 Protesnära frakturer.  DVT/Lungemboli.

1.2. Gonartros: Knäled mekaniskt komplicerad: 3 ledkammare, stor belastning, vanligt med skador.

Sekundär artros vanligare i knäled än höftled. Ledförändringar utv gradvis. Besvär varierar – fysisk aktivitetsnivå, belastning, goda och dåliga dagar. Se utv i tiden!

Diagnos: Anamnes (besvärsbild, symtomutv – gångsträcka, gånghjälpmedel, smärta, analgetika, yrke),

undersökning (inspektion: i stående, vid gång, i liggande, ställning av knät, svullnad, muskelatrofi; palp: ömhet i ledspringa, ledutgjutning (hydrops); rörlighet (ROM), krepitationer; stabilitet varus- valgus), rtg i stående (minskat ledavstånd, formförändring).

Konservativ beh: Kan utredas och skötas via PV.

 Info/Artrosskola: Kunskap om diagnos/prognos. Egenbeh, anpassning. Funktionsträning, sjugymnastik.

 Smärtstillande: Paracetamol, NSAID, morfinanalgetika.  Lokala inj?

Kir beh: Smärta är indikation.

 Artroskopi: Kan vara till nytta i vissa fall – lösa bitar som ger tydliga (låsnings)besvär. Lokal broskbeh hos yngre med färska skador. Sällan meningsfullt vid vanlig åldersartros.

 Vinkelop (osteotomi): Ändrar belastningen till den friska sidan. Yngre aktiva med halvsidig artros. Kan skjuta fram protesop 5-10 år. Closing/opening wedge.

 Ledprotes: Enkammarprotes: Liten incision, benbevarande, liten mjukdelspåverkan. Snabbare kir och rehab. Färre allvarliga kompl. Högre revisionsrisk. Knäprotesop 12.000 proteser/år. Medelålder 68 år. 60% kvinnor. 96% har kvar sin protes 10 år efter en TKR. 90% har kvar sin protes efter enkammarplastik, unga <64 85%.

o Kompl: Inf, patellaproblem (lux, fraktur, lossning), lossning.  (Stelop).