Slutligen

Den här studien har självklart sina begränsningar, framför allt har det funnits ett starkt inifrånper-spektiv. De brukare som intervjuats har befunnit sig i en pågående behandlingsrelation och det är därför naturligt att man är positiv till det stöd man fått. Personal och chefer har uttryckt sina uppfattningar och vill förmodligen, naturligt nog, framhäva värdet av den vård man arbetar för. Tillvägagångs-sättet har samtidigt gett många möjligheter. Vi har kunnat få detaljerade beskrivningar av värdet av integrerade former för vård från brukares perspek-tiv och fått synpunkter på vad som är viktigt när man behöver samhällets stöd i en svår livssituation. Vi har fått ta del av viktiga aspekter att beakta i utvecklingsprocessen. En viktig begränsning är att studien inte kan ge svar om effekter av samverkan. För sådana mätningar krävs en helt annan typ av studie.10

Och det finns många frågor att söka svar på i kommande undersökningar. Tillgänglighet är ur brukarperspektiv en angelägen del av vården. Den här studien har visat på olika aspekter av tillgäng-lighet och vad tillgängtillgäng-lighet kan betyda. Det behövs mer kunskap om vad tillgänglighet innebär inom missbruks- och beroendevården och hur graden av tillgänglighet bör balanseras mot andra kvaliteter i verksamheten.

Barnperspektivet har lyfts fram vid arna. En stor andel av besökarna vid mottagning-arna har minderåriga barn. Det vore värdefullt med en fördjupning av vad ett barnperspektiv i vården av vuxna med missbruk eller beroende innebär.

Mottagningarna har inte någon organiserad form för brukarmedverkan. (Inte heller har jag haft det i den här studien.) Detta borde kunna vara ett område att utveckla för mottagningarna utifrån tre av de argument som framförts av Vedung och Dahl-berg (2001). En ökad brukarmedverkan kan leda till en bättre vård eftersom brukare kan visa vägen till viktiga områden att utveckla. Förhoppningsvis kan verksamheten då bli mer effektiv eftersom möjligheterna ökar att verksamheten utformas utifrån brukares behov och önskemål. Brukarna som medverkade i studien har lämnat värdefulla

synpunkter och någon form för att kontinuerligt kunna få del av brukare synpunkter som går längre än en bemötandeenkät skulle kunna utformas. Det finns andra verksamheter som exempelvis utvecklat metoder för brukarrevision, brukarråd, intervjuer med brukare efter avslutad kontakt eller fokusgrupper med brukare. Inflytandeguiden, som var en del av Miltonprojektet, presenterar på sin webbsida (www.inflytandeguiden.se) olika förslag på metoder för brukarmedverkan. Argumentet att

stärka den enskildes ställning så att

maktperspekti-vet ändras till förmån för brukaren (empowerment) är en väsentlig aspekt av ett brukarperspektiv. Några sådana förslag har kommit i den här studien, exempelvis att kunna möta andra med liknande erfarenheter inom ramen för mottagningarna, samt att koppla ihop sig med brukarorganisationer. KPA-rapporten pekar på att brukar- och anhörig-organisationernas ställning behöver stärkas. För att utveckla goda former för brukarmedverkan vid mottagningarna rekommenderar jag varmt att bjuda in brukarorganisationer till dialog. n

Referenser

Litteratur

Arman, R. (2007). Lotsning, hänvisning och råd – en telefonjour för äldre. Utvärdering av ÄldreLotsen. FoU-rapport 2:2007. Göteborg: FoU i Väst/GR.

Arman, R. (2008). Att skapa en röd tråd i en grå zon. Utvärdering av samverkansprojektet Äldrecentrum

i Härlanda/Örgryte. Göteborg: FoU i Väst/GR.

Axelsson, R. & Bihari Axelsson, S. (2007). Samverkan och folkhälsa – begrepp, teorier och praktisk

til-lämpning. I Red. Axelsson, R. och Bihari Axelsson, S. Folkhälsa i samverkan mellan professioner, orga-nisationer och samhällssektorer. Lund: Studentlitteratur.

Beijer, E. (2004). Utvärdering av Nyborg Familjebehandling och Skola. Göteborg: FoU i Väst/GR.

Blomqvist, J. (1999). Inte bara behandling – vägar ut ur alkoholmissbruket. Vaxholm: Bokförlaget Bjurner och Bruno AB.

Blomqvist, J. (2002). Att sluta med narkotika – med och utan behandling. FoU-rapport 2002:2, Stockholms Stad.

Dahlberg, M. och Vedung, E. (2001). Demokrati och brukarutvärdering. Lund: Studentlitteratur.

Danermark, B. och Kullberg, C. (1999). Samverkan. Välfärdsstatens nya arbetsform. Lund: Studentlittera-tur.

Danermark, B. (2003). Samverkan – himmel eller helvete? En bok om den svåra konsten att samverka. Stockholm: Gothia.

Danermark, B. (2004). Samverkan – en fråga om makt. Örebro: Läromedia.

Denhov, A. (2007). Hjälpande relationer i psykiatrisk vård – en litteraturöversikt. Stockholms läns sjuk-vårdsområde Psykiatri södra, FoU-enheten.

Edvardsson, B med flera. (1998). Mätning av tjänstekvalitet i praktiken. Lund: Studentlitteratur.

Forkby, T. och Larsen, T. (2005). Katalysatormodellen i brottspreventiv samverkan Utvärdering av Ung och

Trygg i Göteborgs första fas. FoU-rapport 9:2005. Göteborg: FoU i Väst/GR.

Forkby, T. (2007). Socialt arbete i polisens värld – samverkans villkor och organisering. Den tredje

delrap-porten av Ung och Trygg i Göteborg. FoU-rapport 3:2007. Göteborg:FoU i Väst/GR.

Fridell, M. (1996). Institutionella behandlingsformer vid missbruk. Organisation, ideologi och resultat. Stockholm: Natur och kultur.

Fridolf, M. (2004). Stenungsunds medborgare om välfärdens organisering. Projekt 4S Stenungsunds kom-mun.

Göransson, Å. (2007). Samverkan fungerar när den inte märks – brukares erfarenheter av myndigheters

samverkan kring multibehovsfamiljer. C-uppsats i pedagogik vid Mälardalens högskola.

Hjern, B. (2007). Samverkan – inneord eller utmaning för den svenska modellen. I Red Axelsson, R och

Bihari Axelsson, S Folkhälsa i samverkan mellan professioner, organisationer och samhällssektorer.

Lund: Studentlitteratur.

Huxham, C. (2000). The challenge of collaborative governance i Public Management Vol 2 Issue 3 2000. Jergeby, U. & Sundell, K. (2008). Evidensbaserat socialt arbete. I Red Jergeby, U. Evidensbaserad praktik i

socialt arbete. Stockholm: Gothia.

”De förstår alla situationer”

KPM.(2007). Hur kan vi hjälpas åt? Om samverkan och utvecklingsarbete bland verksamheter som arbetar

med personer med komplexa vårdbehov på grund av psykisk sjukdom och missbruk. Slutrapport från

projekt KPM, oktober 2007.

Larsen, T. (2007). Från kompetensutveckling till verksamhetsutveckling Slutrapport i utvärderingen av

Samlat Grepp. FoU-Rapport 8:2007. Göteborg: FoU i Väst/GR.

Lundgren, M. och Persson, B. (2003). Barn och unga i riskzonen; samverkan och förebyggande arbete. Svenska kommunförbundet.

Mobilisera. (2005). Missbruk och samtidig psykisk sjukdom. En programförklaring i 10 punkter. Broschyr framtagen gemensamt för Nationell psykiatrisamordning och Nationell narkotikapolitisk samord-ning.

Socialstyrelsen. (2001). Samverkan för särskilt utsatta Utvärdering av frivillig samverkan FRISAM. Socialstyrelsen. (2005). Integration mellan forskning, utbildning och praktik ur ett brukarperspektiv. Socialstyrelsen. (2006). Lokala hemlöshetsprojekt 2002–2005 – resultat, slutsatser och bedömningar. Socialstyrelsen. (2007a). Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård. Vägledning för socialtjänstens

och hälso- och sjukvårdens verksamhet för personer med missbruks- och beroendeproblem. Socialstyrelsen. (2007b). Modell för utveckling av kvalitetsindikatorer i socialtjänsten.

Socialstyrelsen. (2007c). Utbildningsmaterial till riktlinjerna (2007a). Socialstyrelsen. (2008a). Brukarinflytande inom äldreomsorgen.

Socialstyrelsen. (2008b). Kvalitetsutveckling i missbruks- och beroendevård. En lägesbeskrivning av arbetet med kvalitet och vårdöverernskommelser mellan stat och kommun.

SOSFS 2006:11. Ledningssystem för kvalitet i verksamhet enligt SoL, LVU, LVM och LSS. SOU 2005:82. Personer med tungt missbruk. Stimulans till bättre vård och behandling.

SOU 2006:100. Ambition och ansvar Nationell strategi för utveckling av samhällets insatser till personer

med psykiska sjukdomar och funktionshinder.

Steinholtz Ekecrantz, L. (2008) Brukarinflytande. I Red Jergeby, U. Evidensbaserad praktik i socialt arbete. Stockholm: Gothia.

Thylefors, I. (2007). ”Babels torn” – tvärprofessionella rum. I Red Thylefors, I Arbetsgrupper. Från gränslösa

team till slutna rum. Stockholm: Natur och kultur.

Västra Götalandsregionen. (2005). Regional utvecklingsplan för psykiatri. Regionfullmäktige 1 februari 2005.

Föreläsningar och Power point material

Blomqvist, J. (2008) Power point material visat vid föreläsning i Göteborg 2008-05-23 Finns på www.grkom.se/fouivast

Löfström, M. (2008) Föreläsning vid konferens i Göteborg 2008. Finns på www.grkom.se/fouivast

Webbsidor

www.g3.spraakdata.gu.se/saob www.inflytandeguiden.se www.sahlgrenska.se

”De förstår alla situationer”