Tillsammans ingår vi i ett samhällssystem som ger trygghet och förbättrar vardagslivet för de allra flesta av oss. Men det finns inbyggda systemfel som försvårar för individer och sätter upp hinder vilket skapar sociala spänningar.
Situationen för de tidfattiga är att de befinner sig i arbetsmarknadens centrum med ökade krav på prestationer och kvalifikationer. Många har, som vi sett, tvingats in i lönearbetsmodellen till den grad att den blivit en tvångströja som
tenderar att styra deras livssituation på ett oönskat sätt. Det är bland den etablerade arbetskraften som utbrändhetsfenomen, långtidssjukskrivningar och förtida pensioneringar slagit som hårdast. Obalansen mellan god ekonomi och knapphet på tid medför ett tryck på nya privata och samhälleliga lösningar som kan få stora konsekvenser, både för individen och samhället i stort.
I Sävsjö pusslar de tidfattiga med tider och barnpassning, tar jobbet med sig hem, eller tvärt om; engagerar familjen i det egna lönearbetet. Köper hushållstjänster eller har långtgående planer på att göra det. Andra låter helt enkelt jobbet ta över och gör det till en livsstil. Arbetsmarknads- och familjepolitiken stimulerar till heltidsarbete men har svårt att parera de negativa effekter av arbetet som gör sig påminda i en konstant tidsbrist. För de tidrika är lokala samhällslösningar genom socialtjänstens försorg en vanlig utväg som kräver allt mer resurser av en redan ansträngd kommunal budget.
Ansvaret för att upprätthålla dessa system kan ligga på internationell, nationell eller regional nivå. Utrymmet för Sävsjö kommun är i den mån begränsade, men det finns ändå stora möjligheter till förändringar lokalt. Det kommer an på att hitta de verktyg som inte finns tillhands idag och tänka bortom de konventionella lösningar som vi vant oss vid. Lösningar som kanske inte längre är lika verkningsfulla som förr.
Det finns en stark vilja bland Sävsjöborna att sträva mot något meningsfullt och göra rätt för sig. Det finns en stark plattform för socialt förändringsarbete och förvånansvärt stora och viktiga resurser som skulle kunna tas tillvara. Idag finns en obalans som skapar problem och får negativa följder i brytpunkten mellan tid och pengar. Men det går att hitta lösningar som är till fördel för alla. Vi har till exempel de som skulle vilja jobba lite mindre och de som skulle vilja jobba lite mer. En lösning på deras problem kan inte ligga alltför långt borta i praktiken.
Speciellt med tanke på att det finns en lång rad individuella önskemål bland arbetskraften där flera samhällsnyttiga aktiviteter skulle utföras om det fanns mer tid. På samma sätt finns en stark vilja bland dem som står utanför arbetskraften att bidra till samhällsgemenskapen om det bara fanns utrymme för lite bättre ekonomiska förutsättningar och ett forum för socialt erkännande. Det är svårt att hitta några förlorare med ett sådant tankemönster. I det stora hela skulle det vara mycket spännande att se hur en kommun som Sävsjö skulle utvecklas, både socialt och ekonomiskt, om det utarbetades ett sätt att luckra upp lönearbetets stela strukturer av tid, försörjning och socialt erkännande mot en mindre polariserande samhällsstruktur där villkoren inte utvecklar en obalans av tid och pengar.
Referenser
Ambjörnsson, R. (2001) Den skötsamme arbetaren, idéer och ideal i ett norrländskt sågverkssamhälle 1880-1930, Bjärnum: Carlssons.
Antonovsky, A. (2003) Hälsans mysterium, Finland: Natur och Kultur.
Aronsson, G. (2005) ’Gränslöst arbete eller arbetets nya gränser?’, i Tvärsnitt nr.2:05, s.2-5.
Aronsson, G: Gustafsson, K & Dallner M. (2000) Anställningsformer, arbetsmiljö och hälsa i ett centrum-periferiperspektiv, Stockholm: Arbetslivsinstitutet, Nr.2000:9.
Asplund, J. (1983) Tid, rum, individ och kollektiv, Stockholm: Kontenta.
Bastin, M. (2003) ’Sjuk av jobbet’, i Välfärd Nr 2:03, s.3-6.
Bartilsson, S: Gillberg, G: Hermansson, H-E. & Olofsson, P. (2000) Arbete i egen regi, från arbetsmarknadsprojekt till social ekonomi, Göteborg: Daidalos.
Bauman, Z (1999) Arbete, konsumtion och den nya fattigdomen, Göteborg: Daidalos.
Beck, U. (1998) Risksamhället, på väg mot en annan modernitet, Göteborg: Daidalos.
Becker, G. S. (1965) ‘A theory of the allocation of time’, The Economic Journal, Vol 75, pp. 493-517.
Berg Eriksen, T. (2000) Tidens historia, Lund: Atlantis.
Born, A. & Jensen, P.H. (2002) A second order reflection on the concepts of inclusion and exclusion, in Andersen, J. Jensen, P.H. (eds), Changing labour markets, welfare policies and citizenship, Bristol: Policy press.
Bourdieu, P. (1991) Kultur och kritik, Göteborg: Daidalos.
Bourdieu, P. (1999) Moteld, texter mot nyliberalismens utbredning, Eslöv: Symposion.
Burenstam Linder, S. (1969) Den rastlösa välfärdsmänniskan, tidsbrist i överflöd – en ekonomisk studie, Stockholm: Bonniers.
Castells, M. (2001) Nätverkssamhällets framväxt, Göteborg: Daidalos.
Eneroth, B (1992) Har mäter man vackert?, grundbok i kvalitativ metod, Göteborg:
Natur och kultur.
Englund, P. (1991) Om tidens historia i förflutenhetens landskap, Stockholm: Atlantis.
Enokson, U. (2005) Lokalsamhällets obalanser i fördelningen av tid och pengar, i Att utmana den sjukskrivna stressen, Jönsson, B & Orvar Löfgren (red) Lund:
Studentlitteratur.
Enokson, U. & Salonen, T. (2004) ’Senmoderna samhällsproblem – fördelningen av tid och pengar’, Framtider, Institutet för framtidsstudier, Nr 4, s. 27-30.
Eriksson, N. (1991) Arbetskrav, egenkontroll och socialt stöd – komponenter i den psykosociala arbetsmiljön, i Arbetets villkor, Furåker, Bengt (red), Lund:
Studentlitteratur.
Furåker, B. (1991) Vad är arbete?, i Arbetets villkor, Lund: Studentlitteratur.
Furåker, B. (1991) Vara eller icke vara, om arbetskraftens varukaraktär i
välfärdskapitalismen, i Egensinne och mångfald, Gunnar Andersson (red), Lund:
Arkiv förlag.
Gorz, A. (2001) Arbete mellan misär och utopi, Göteborg: Daidalos.
Goul Andersen, J. & Jensen P. H. (2002) Citizenship, changing labour markets and welfare policies: an introduction, in Andersen, J. & Jensen, P. H. (eds), Changing labour markets, welfare policies and citizenship, Bristol: Policy press.
Gustafsson, R. & Lundberg, I. (red) (2004) Arbetsliv och hälsa 2004, Stockholm:
Arbetslivsinstitutet & Liber förlag.
Hallberg, D. (2002) Essays on household behaviour and time-use, Department of economics, Uppsala universitet.
Hallsten, L. & Isaksson, K. (2000) Arbetslöshet, osäker anställning och psykisk ohälsa, i Arbetsliv och hälsa 2000, Marklund, S. (red), Stockholm:
Arbetslivsinstitutet.
Hinrichs, K: Offe, C. & Weisenthal, H. (1993) Time, money, and welfare-state Capitalism, in Civil society state – new European perspectives, Keane, J. (ed), New York: Verso.
Honneth, A. (2003) Erkännande – praktisk-filosofiska studier, Göteborg: Daidalos.
Hörberg, P. (2001) Tid för tid, Stockholm: Navigator dialog.
Ingelstam, L. (1995) Ekonomi för en ny tid, lärobok om industrisamhället och framtiden, Stockholm: Carlssons.
Iseskog, T. (2002) Liv & Arbete, utgångspunkter för ett människovänligt arbetsliv, Stockholm: Aktuell juridik.
Jans, A-C. (2003) ’Regler och konjunkturer styr’, Välfärd Nr 1:03, pp. 20-21.
Johansson, M. (1991) Lönearbete som mål eller medel, i Furåker, B. (red) Arbetets villkor, Lund: Studentlitteratur.
Jönsson, B & Löfgren, O (red) (2005) Att utmana den sjukskrivna stressen, Lund:
Studentlitteratur.
Karlsson, J. Ch. (1986) Begreppet arbete, definitioner, ideologier och sociala former; Lund:
Arkiv förlag.
Kristensson Uggla, B. (2002) Slaget om verkligheten, Filosofi, omvärldsanalys, tolkning, Eslöv: Symposion.
Kvale, S. (1997) Den kvalitativa forskningsintervjun, Lund: Studentlitteratur.
Lash, S. (1990) Sociology of postmodernism, New York: Routledge.
Lafargue, P. (1989) Rätten till lättja, vederläggning av rätten till arbete, Eslöv:
Symposion.
Lindgren, M: Packendorff, J. & Wåhlin, N. (2001) Resa genom arbetslivet, om människors organisationsbyten och identitetsskapande, Lund: Academia Adacta.
Lindskog, H. (2002) Tidrika och tidfattiga – de nya samhällsklasserna, Köpenhamn:
HelDag.
Lindwall, U. & Skogman Thoursie, P. (2000) Sjukskrivning och
förtidspensionering under de senaste decennierna, i Arbetsliv och hälsa 2000, Marklund, S. (red), Stockholm: Arbetslivsinstitutet.
Liedman, S-E. (1997) I skuggan av framtiden; Stockholm: Bonniers.
Lundmark, L. (1993) Tiden är bara ett ord, om klockornas makt och hur man bryter
den, Stockholm: Prisma.
Lyon, D. (1998) Postmodernitet, Lund: Studentlitteratur.
Marklund, S. & Wikman, A. (2000) Inledning, i Arbetsliv och hälsa 2000, Marklund, S. (red), Stockholm: Arbetslivsinstitutet.
McKay, J.P: Hill, B.D. & Buckler, J. (1992) A history of world societies, Boston:
Houghton Mifflin.
NE (2000) Nationalencyklopedin, multimedia 2000 plus, CD ROM.
NE (2005) Nationalencyklopedins nätupplaga 2005-08-19.
Nilsson, E. (1998) Sävsjö – ett samhälles liv och utveckling vid stambanan, Sävsjö: Sävsjö Kommun.
Nordenmark, M. (2004) Arbetsliv, familj och kön, Finland: Boréa.
Nordström, G. (1997) Fritid, i Välfärd och ojämlikhet i ett 20-årsperspektiv 1975-1995, Stockholm: Statistiska centralbyrån.
Pacemaking (2005) Ett forskningsprogram om stress, orsaker verkningar och motåtgärder, Certec, Lunds tekniska högskola: Avdelningen för rehabiliteringsteknik.
Platzer, E. (2004) En icke-lag i sökarljuset, exemplet hushållstjänster i Sverige; Lunds universitet: Sociologiska institutionen.
Riksdagens revisorer (2001) Rotavdragets effekter, Stockholm: Rapport 2001/02:8.
Salonen, T. (2003) Ungas ekonomi och etablering, en studie om förändrade villkor från 1970-talet till 2000-talets inledning, Stockholm: Ungdomsstyrelsens skrifter.
Salonen, T. (2000) Om outsiders och aktivering i svensk arbetsmarknadspolitik, i Den glömda krisen – om ett Sverige som går isär, Stockholm: Agora.
Sanne, C. (2002) Att mäta det goda livet; Chalmers och Göteborgs universitet:
Avdelningen för fysisk resursteori.
Sennett, R. (2003) När karaktären krackelerar, människan i den nya ekonomin, Stockholm: Atlas.
Socialförsäkringsboken (2003) Mamma, Pappa, barn – tid och pengar, Stockholm:
Riksförsäkringsverket.
SCB & Kommunförbundet (1996) Vad kostar verksamheten i din kommun? Bokslut 1995, Stockholm: Statistiska centralbyrån och Svenska kommunförbundet.
SCB (2003) Tid för vardagsliv, kvinnors och mäns tidsanvändning 1990/91 och 2000/01, Stockholm: Statistiska centralbyrån.
SCB (2004a) Arbetskraftundersökningarna AM 0401 och befolkningsstatistik BE 0101, Stockholm: Statistiska centralbyrån.
SCB (2004b) Perspektiv på välfärden, Stockholm: Statistiska centralbyrån.
SCB (2005) Regional statistik efter ämne, scb.se/templates/standars__105381.asp, Stockholm: Statistiska centralbyrån.
SOU (2002) Statens offentliga utredningar 2002:22, Arbetstiden – internationell jämförelse av arbetstid, skrift nr 4, delbetänkande, Stockholm: Fritzes.
SOU (2004) Statens offentliga utredningar 2004:70, Tid och pengar – dela lika?, Bilaga 13 till LU 2003/04, Stockholm: Fritzes.
Svensson, L G. & Orban, P. (1995) Från industrisamhälle till tjänstesamhälle, i
Människan i tjänstesamhället, Svensson, L.G & Orban, P. (red.) Lund:
Studentlitteratur.
Svensson, P. (2004) ’Infekterad debatt om pigor’ & ’Det finns inga enkla svar’, Arbetsmarknaden 3/2004 s. 24.
Sävsjö kommuns årsredovisning (2004) Kommunstyrelsens rapport till kommunfullmäktige: Sävsjö kommun.
Taylor, C. (1994) Det mångkulturella samhället och erkännandets politik, Göteborg:
Daidalos.
Theandersson, C. (2000) Jobbet – för lön, lust eller andra värden; Göteborgs universitet: Sociologiska institutionen.
Tilly, C. (2002) Stories, identities and political change, USA: Rowman & Littlefield.
Tilly, C. (2000) Beständig ojämlikhet, Kungälv: Arkiv förlag.
Thomsson, H. (2002) Reflexiva intervjuer, Lund: Studentlitteratur.
Turner, B. S. (2001) ‘The erosion of citizenship’, British Journal of Sociology, Vol. 52.
No. 2, pp. 189-209.
Tyrkkö, A. (1999) I skärningspunkten mellan arbetsliv och föräldraskap, Uppsala universitet: Sociologiska institutionen.
Urry, J. (2000) Sociology beyond societies: mobilities for the twenty-first century; London:
Routledge.
Vahlne Westerhäll, L. (2002) Den starka statens fall, en rättsvetenskaplig studie av svensk social trygghet 1950-2000, Stockholm: Norstedts juridik.
Weber, M. (1978) Den protestantiska etiken och kapitalismens anda, Lund: Argos (1934).
Weber, M. (1983) Ekonomi och samhälle, förståelsesociologins grunder, Lund: Argos.
Viktorsson, S. (2004) ’Alla vinner på systemet’, Arbetsmarknaden, 3/2004, s.23.
Wikman, A. (2000) Arbetsmarknadens utveckling i Sverige, i Arbetsliv och hälsa 2000, Marklund, S. (red), Stockholm: Arbetslivsinstitutet.
Författarpresentation
Uffe Enokson är doktorand i socialt arbete och denna rapport är ett led i hans avhandlingsarbete om brister och ojämlikhetsmönster i fördelningen av självupplevd tid och ekonomiska resurser.
Han kan nås genom: Växjö universitet Uffe Enokson, IVOSA 351 95 Växjö
samt e-post: uffe.enokson@vxu.se
Rapporter i serien
1. Salonen, Tapio & Rickard Ulmestig 2004. Nedersta trappsteget. En studie om kommunal aktivering
2. Harju, Anne 2005. Barn och knapp ekonomi.
3. Enokson, Uffe 2005. Tid, pengar och sociala nätverk.
Publikationer i rapportserien i socialt arbete vid IVOSA, Växjö universitet kan beställas genom IVOSA, Växjö universitet, 351 95 Växjö
E-post: rapport.ivosa@vxu.se Tel: 0470-70 80 00
Eller hämtas som pdf:
www.ivosa.vxu.se