Fallbeskrivning: Att etablera en god första kontakt med barnet
5. Steg 2: Kartläggning 1
Detta kapitel beskriver de principer som styr kartläggningen och hur denna rent praktiskt går till.
I kapitlet listas de tester som ingår i den psykologiska respektive pedagogiska delen. För varje test ges en kortfattad beskrivning av syftet med testet och vilken åldersgrupp det är utformat för.
5.1 Allmänt om kartläggningens utformning
Kartläggningen i Skolfam fyller två huvudsakliga syften:
• Möjlighet till resultatuppföljning
Genom att Skolfamteamen använder samma tester blir det möjligt att jämföra resultat från olika kommuner samt att observera utveckling över tid såväl för enskilda barn som för större grupper (se även stycke 1.3.1 Vinsterna med ett gemensamt arbetssätt).
• Utredning av det enskilda barnets behov
Kartläggningen ger kunskap om barnets förutsättningar att lyckas i skolan. Olika psyko
loger och specialpedagoger kan ha olika kunskaper och preferenser när det gäller instru
ment för att utreda barns styrkor, eventuella kunskapsluckor och behov av insatser.
Dessutom kommer teamen ibland i kontakt med barn som har behov som behöver utredas vidare för att få underlag för remiss till vidare vård.
Testerna som listas i detta kapitel fyller i första hand det förstnämnda syftet, möjlighet till resultatuppföljning. När det gäller det andra syftet, utredning av det enskilda barnets behov, kan Skolfams psykolog och specialpedagog i enstaka fall behöva lägga till tester för att få tillräckligt underlag för en insats eller för remisskrivande. Om ytterligare tester behöver göras bör detta ske vid ett separat tillfälle för att minska risken för att barnet blir uttröttat och inte kan prestera optimalt. Utredning för ställningstagande till eventuell diagnos sker av hälso och sjukvården eller elevhälsan efter remiss från Skolfamteamet.
Kartläggningen syftar till att ge de vuxna ett kunskapsunderlag för att kunna lägga upp arbetet kring barnet på bästa sätt. Normerade tester ger en bild av barnets förutsättningar i förhållande till jämnåriga och gör det möjligt att arbeta medvetet för att hjälpa barnet att utveckla sin maximala kapacitet. Då blir utvecklingen synlig för alla inblandade.
Kartläggningen är utformad så att dess omfattning, både vad gäller antalet tester och tids
Steg 1
Obligatoriskt är att psykologen och specialpedgogen genomför en kartläggning med tester anpassande för barnets ålder, samt att de tester används som finns listade i stycke 5.3 respektive 5.4.
åtgången vid testningen, ska vara så begränsad som möjligt utan att säkerheten i mätningen äventyras. Ambitionen vid utformningen av kartläggningen är att testerna i största möjliga mån ska
• vara väl beprövade och kända inom psykologisk eller pedagogisk praxis och/eller i vetenskapliga sammanhang i Sverige alternativt i västvärlden.
• vara normerade så att det är möjligt att avgöra om barnets resultat ligger inom det förväntade intervallet för åldern. Normeringen gör att samma instrument kan användas vid den uppföljande kartläggningen efter två år och att resultaten kan ställas i relation till varandra. Normerna bör helst vara svenska.
• vara standardiserade så att det är möjligt att överföra värden mellan olika skalor.
De pedagogiska testresultaten uttrycks ofta i stanineskalan, de psykologiska i indexpoäng eller percentiler. Detta ger möjlighet att jämföra barnets resurser för lärande med den faktiska prestationen vid pedagogiska tester i matematik, läsning och skrivning.
• ha god validitet så att instrumentet mäter vad det avser att mäta, till exempel genom att det har acceptabel samstämmighet med andra beprövade tester.
• ha god reliabilitet så att instrumentet vid en ny mätning och/eller med en annan utförare ger ett likvärdigt resultat.
• vara användarvänliga, det vill säga att instrumenten är så positiva som möjligt för barnet att genomföra och att de är lätthanterliga för utföraren.
Utifrån ovanstående kriterier och praktiska erfarenheter listas i stycke 5.3 respektive 5.4 en uppsättning testinstrument som har visat sig ändamålsenliga i Skolfam i Helsingborg och Norrköping. Det är ett krav att motsvarande tester används vid spridning av Skolfam till andra kommuner. Enstaka förändringar kan komma att ske, till exempel när tester kommer ut i nya normerade versioner eller när nya förbättrade mätmetoder lanseras som uppfyller kriterierna ovan. Alla ändringar i testuppsättningen måste dock övervägas noga och prövas mot fördelen att kunna göra jämförelser över tid. Beslut om ändringar fattas av styrgruppen för det natio
nella Skolfamnätverket (se även stycke 1.3.1 Vinsterna med ett gemensamt arbetssätt).
5.2 Förutsättningar för testning
5.2.1 Tid och plats
Specialpedagogen genomför de pedagogiska testerna vid ett tillfälle, psykologen de psykolo
giska testerna vid ett annat. Turordningen mellan de båda testningarna har ingen betydelse.
Separata testdagar är att föredra. Testtillfällena bör inte ligga för nära varandra; ha gärna en testfri dag mellan testtillfällena. De bör dock ligga inom samma fjortondagarsperiod, så att resultatet ger en bild av hur barnet fungerar vid en och samma tidpunkt. Instruktionerna i detta stycke gäller vid båda testtillfällena.
Tidsåtgången för den pedagogiska kartläggningen är cirka en och en halv timme och för den psykologiska cirka två och en halv timme, förutsatt att det rekommenderade testupplägget följs (se stycke 5.3 respektive 5.4). Tidsåtgången kan dock variera då den är beroende av barnets ålder och om de första testerna visar att det är nödvändigt att gå vidare med komplet
terande tester.
Testledarna i samråd med familjehemmet styr var kartläggningen äger rum i skolan, i familje
hemmet eller i en särskild testlokal. Hänsyn bör i möjligaste mån tas till eventuella önskemål från barnet. Oavsett var kartläggningen sker bör den genomföras vid en tidpunkt som stör skolarbetet så lite som möjligt och då barnet är utvilat. Med äldre barn som har långa skoldagar kan kartläggning efter skolans slut ha nackdelen att det hinner bli sent och att kartläggningen kolliderar med familjehemmets mattider. Det gäller att i förväg, vid informationsmötet, ha kommit överens med de vuxna hemma om hur upplägget för just deras barn ska se ut (se stycke 4.4). Det är viktigt att vara lyhörd för eventuell trötthet hos barnet så att inte tillför
litligheten hos resultaten blir lidande. Anpassa balansen mellan raster och test efter barnets uthållighet. Testledaren ska utifrån sin profession se till att förutsättningarna är sådana att barnet ges möjlighet att prestera så bra som möjligt utifrån sin förmåga.
5.2.2 Om testningen sker i hemmet
Ring till familjehemmet någon dag före besöket och påminn om tiden. Planera tillsammans vad som behöver förberedas, till exempel att barnet efter skolans slut hinner få en paus och något att äta och dricka innan testningen börjar. Be att få tillgång till ett ostört rum med arbetsyta och två stolar. Inför den psykologiska testningen, som tar längre tid än den peda
gogiska, är det bra att avtala med familjehemmet om en paus efter halva tiden, då barnet kan få något att äta och dricka. I pausen passar det bra att ha en social stund med småprat om det som intresserar barnet och familjehemmet för att bygga en god arbetsallians.
Vid ankomsten till familjehemmet kan psykologen passa på att lämna frågeformulären som riktar sig till familjehemmet (SDQ och ABAS) till den familjehemsförälder som är hemma, om detta inte skedde vid informationsmötet (se stycke 4.4). Ge en kort instruktion om varför dessa uppgifter hämtas in och hur formulären ska fyllas i. Familjehemsföräldern kan då fylla i formulären under tiden som barnet och psykologen arbetar och psykologen kan få dem i handen vid avfärden. Eventuella oklarheter eller missförstånd om hur frågor ska tolkas kan redas ut på plats. Om formulären överlämnades redan i samband med informationsmötet är det nu dags att samla in dem.
5.2.3 Om testningen sker i skolan
Ring till klassläraren någon dag före besöket och påminn om tiden. Be att få tillgång till ett ostört rum med arbetsyta och två stolar. Avtala med läraren var hon eller han och barnet ska möta psykologen eller specialpedagogen. Bäst är att träffas på ett neutralt ställe på skolan, till exempel vid expeditionen eller personalrummet. Hämta inte barnet i klassrummet utan anpassa tidpunkten så att det märks så lite som möjligt att barnet avviker från klassen. Starta testningen till exempel i samband med en rast. Kontrollera med läraren som har följt barnet vart barnet ska ta vägen när testningen är slut – till lektion, fritidshem eller hemmet. Vid den mer tidsomfattande psykologiska testningen bör barnet få en paus eller gå ut på rast med kamraterna efter halva tiden. Ta gärna med något litet att äta och dricka som uppmuntran.
Kartläggningen är ett bra tillfälle att samla in frågeformulär (lärar-SDQ, lärar-ABAS-II och relationsskala) som läraren redan har fått vid informationsmötet med skolan, om hon eller han inte redan har skickat dessa.
5.3 Den psykologiska kartläggningen
Nedan listas de områden som kartläggs, vilka tester som rekommenderas samt syftet med respektive test. Det är lämpligt att inleda testningen med WISCIV, som är mest ansträng
ande, när barnet är som piggast.
Om barnet vid kartläggningen har gått om en årskurs väljs test efter barnets biologiska ålder.
Se även stycke 5.5.2 Rekommendationer till psykologen.
Förutsättningar för lärande/allmänbegåvning
Välmående/psykisk hälsa, självbild och
prosocial förmåga
Relation mellan elev och lärare