Lerums kommuns övergripande styrdokument utgör en kedja som utgår från kommunfull-mäktiges långsiktiga vision för kommunen. Utifrån visionen anger kommunfullmäktige mål och viljeinriktning för kommunens verksamheter under mandatperioden. Detta återfinns i dokumentet ”Vilja och mål”. Utifrån dokumentet ”Vilja och mål” sätter budgeten ramarna för de resurser och den verksamhet som kommunstyrelsen har i uppdrag att genomföra det kommande året, samt en plan för ytterligare två år. Med budgeten som grund ger kommun-styrelsen kommunförvaltningen en uppdragsbeskrivning för att uppfylla målen i budget i form av en verksamhetsplan. Årsredovisningen utgör den sista delen i processen och avläm-nas av kommunstyrelsen till kommunfullmäktige efter verksamhetsårets slut. Den följer upp hur verksamheten arbetat med uppdraget under året som gått utifrån budgeten.
Nedan framgår en översikt av de styrdokument som beskrivs i detta kapitel.
Bild: Kommunens övergripande styrdokument
2.1. Vision
Kommunfullmäktige antog i november 2009 en ny vision, Vision 2025, för Lerums kommun.
Samtliga partier i fullmäktige är överens om innehållet i visionen och alla nämnder har i upp-drag att arbeta för att visionen ska förverkligas. Lerums kommuns önskvärda framtidsbild beskrivs i visionen. Visionen är ett resultat av diskussioner mellan kommuninvånare, repre-sentanter från organisationer, politiker och tjänstemän.
2.1.1. Innehåll Vision 2025
Lerums vision är att bli Sveriges ledande miljökommun till år 2025 eller tidigare. För att vara den ledande miljökommunen behöver både den yttre och den inre miljön värnas. Visionen är därför uppbyggd av de tre ledorden hållbarhet, kreativitet och inflytande.
Vision 2025
Framtidsbild 2018
Vilja och mål
Budget 2014
Verksamhetsplan
Årsredovisning
Hållbarhet
- Här verkar alla tillsammans för ett hållbart samhälle kulturellt, socialt och miljömässigt.
Vi tänker globalt och agerar lokalt.
Kreativitet
- Här är vi öppna och välkomnande gentemot nytänkande och utveckling. Vi som bor och verkar här engagerar oss inom lärande, kompetensutveckling och ny teknik.
Inflytande
- Här har vi alla möjligheter att utöva inflytande över vår situation i alla skeden av livet.
Samtidigt känner vi ansvar för andra och för det gemensamma.
2.1.2. Framtidsbild 2018
Under 2014 antog kommunfullmäktige dokumentet Framtidsbild 2018. Dokumentet är kom-munfullmäktiges viljeinriktning för mandatperioden 2015-2018 för att nå Vision 2025. De fasta beredningarna har i dokumentet formulerat politiska inriktningsmål. Målen beskriver politikområden som ska vara särskilt prioriterade under mandatperioden 2015-2018.
De politiska inriktningsmålen är av övergripande karaktär. De beskriver hur Lerums kommun ska se ut och upplevas 2015-2018. Målen beskriver vad som ska uppnås, inte hur. Framtids-bild 2018 ska även ligga till grund för fullmäktiges årliga budgetar.
2.2. Vilja och mål
Dokumentet innehåller övergripande inriktning och mål för verksamheten. Av dokumentet framgår att inriktningar och mål är övergripande och ska utgöra grund för fullmäktiges årliga budgetar. Inriktningarna utgår från visionens ledord som förtydligas och är tänkta att ange i vilken riktning Lerums kommun ska utvecklas för att visionen ska kunna förverkligas. För respektive viljeinriktning finns mål och uppdrag formulerade och det anges i dokumentet att dessa ska beskriva vad Lerum vill göra och vilka medel som ska användas för att arbeta i riktning mot visionen. Vidare anges att ett mål kan påverka en eller flera av kommunfullmäk-tiges beredningar och i dokumentet beskrivs tänkta effekter och resultat som kommunen vill uppnå inom beredningarnas ansvarsområden.
2.3. Budget 2014
Utifrån dokumentet ”Vilja och mål” sätter budgeten ramarna för de resurser och den verk-samhet som kommunstyrelsen har i uppdrag att genomföra det kommande året, samt en plan för ytterligare två år.
Budget 2014 har samma modell för resursfördelning som tidigare år. Arbetet med att ta fram budgeten utgår från en helhet där de tillgängliga resurserna är utgångspunkten. Förvaltning-en har Förvaltning-en gemFörvaltning-ensam budget och sektorerna tar ett gemFörvaltning-ensamt ansvar för ökade kostnader till följd av större förändringar. Utgångspunkten i budgetarbetet är tidigare års procentuella fördelning mellan sektorerna.
Budgetmodellen bygger på att gemensamma åtaganden synliggörs utifrån analysen och dras ifrån kommunens totala intäkter, innan resurser fördelas till sektorerna inom förvaltningen.
2.4. Verksamhetsplan
Med budgeten som grund ger kommunstyrelsen kommunförvaltningen en uppdragsbeskriv-ning för att uppfylla målen i budget i form av en verksamhetsplan. I verksamhetsplanen åter-ges kommunövergripande inriktningar, mål och uppdrag som ska genomsyra all verksamhet inom förvaltningen. Därtill återges inriktningar, mål och uppdrag för respektive verksamhets-område.
Verksamhetsområdena är indelade enligt följande:
Utbildning.
Hälsa, stöd och omsorg.
Kultur och fritid.
Näringsliv och turism.
Samhällsplanering och infrastruktur.
Service till kommunens verksamhet och politik.
Verksamhetsplanen innehåller inriktningar, mål och uppdrag. Inriktningarna är långsiktiga och ska förklara det bakomliggande syftet. Målen är verktyg för hur inriktningen ska uppnås.
Målen bryter ned och definierar inriktningen. Uppdragen är konkreta beställningar av avgrän-sade områden. Därtill finns även elva servicegarantier som förvaltningen ska uppfylla till kommuninvånarna.
2.4.1. Verksamhetsindikatorer 2014 – kvalitetsnyckeltal
Sedan 2011 mäter Lerums kommun kvaliteten i basverksamheten genom ett antal verksam-hetsindikatorer. Från och med 2013 redovisas dessa i ett separat dokument. Verksamhetsin-dikatorerna för 2014 finns samlade i dokumentet ”Verksamhetsindikatorer 2014 – Kvalitets-nyckeltal”. Syftet med verksamhetsindikatorerna är att ge en bild av kvaliteten och produktivi-teten i den basverksamhet som kommunen bedriver. Verksamhetsindikatorerna är valda utifrån vilka som bäst speglar kvaliteten i verksamheten och är könsuppdelade där detta är relevant. För att möjliggöra jämförelser med andra kommuner har verksamhetsindikatorerna, så långt det är möjligt, valts ut utifrån nyckeltal som tas fram nationellt. Verksamhetsindikato-rerna redovisas för politiken i den särskilda verksamhetsuppföljningen.
2.5. Årsredovisning
Årsredovisningen lämnas av kommunstyrelsen till kommunfullmäktige och följer upp hur verksamheterna arbetat med uppdragen under året, utifrån budgeten. Till årsredovisningen finns en bilaga med måluppfyllelse där både mål och uppdrag följs upp. Fyra färgalternativ används för att beskriva måluppfyllelsen. Grön innebär att målet är uppfyllt. Grön-gul innebär att målet är delvis uppfyllt eller att utvecklingen går i målets riktning men inte uppfylls helt.
Gul-röd betyder att arbetet är inlett med att nå målet men att inga effekter ännu kan
konstate-ras. Rött innebär att arbetet med målet inte har inletts eller att utvecklingen går i fel riktning utifrån målets intentioner.
2.5.1. Övrig uppföljning
Under året får kommunstyrelsen kontinuerligt uppföljning från verksamheterna. Utöver årsre-dovisningen erhåller kommunstyrelsen kvartalsvisa uppföljningar som innehåller såväl eko-nomisk- som verksamhetsmässig uppföljning. I likhet med årsredovisningen följs mål och uppdrag upp i kvartalsrapporterna. Kommunstyrelsen erhåller även så kallade särskilda verksamhetsuppföljningar som redovisas per verksamhetsområde enligt en fastställd tidplan.
Fokus i dessa uppföljningar är på de mål, uppdrag, verksamhetsindikatorer och tjänstegaran-tier som angetts i verksamhetsplan och övriga dokument för innevarande år.
2.6. Årsplan
Kommunfullmäktige antar varje år en årsplan för kommunfullmäktige och dess beredningar.
Denna utgör en del av kommunfullmäktiges styrning av verksamheten i beredningarna. I års-planen fastställs beredningarnas uppdrag under verksamhetsåret. Redogörelse för bered-ningarnas uppdrag och dess arbete under året återges i avsnitt sex.
2.7. Vår bedömning
De bedöms finnas en god struktur för uppföljning genom den uppföljning som sker i samband med kvartal, delårs- och årsbokslut. De särskilda verksamhetsuppföljningar från respektive sektor sker såväl muntligt som skriftligt vid kommunstyrelsens sammanträden.
Av verksamhetsplanen framgår inriktningar, mål och uppdrag som ska genomsyra all verk-samhet inom förvaltningen. Vi kan konstatera att de i flera fall är svårt att följa hur målen och uppdragen hänger samman med tillhörande inriktning.
Kommunen mäter kvaliteten i basverksamheten genom ett antal verksamhetsindikatorer.
Dessa har för 2014 sammanställts i dokumentet ”Verksamhetsindikatorer 2014 - Kvalitets-nyckeltal”. Vår genomgång av indikatorerna visar dock att det är svårt att följa hur dessa är kopplade till beslutade mål och uppdrag i verksamhetsplanen. Detta framgår även i den upp-följande granskningen av 2012 års fördjupade granskningar som genomförts under 2014.