the positive aspects of climate
SUMMA: 19 12. Positive sensory experiences Fokus på design i
Byggnader:
Variation i Höjd/passande höjd (som ger intressanta gator) 1 Byggnaderna upplevs vara i för stor skala - endast i en höjd.
Variation i Längd/passande höjd (som ger intressanta
gator) 1 Mer variation i längd. Men Byggnaderna upplevs vara i för stor skala.
Fasader:
Varierande 1 Fasaderna har inte en stor variation upplevs som enformiga Material, färg 1 Enformiga fasader. Enbart tegelbyggnader
detaljgrad 1 Det finns inga utsmyckningarna eller nämnvärda detaljer på fasaderna.
Markbeläggning:
Varierande? 2 Asfalt - bilväg. Plattor- trottoar, lite gräsytor. Kunde varit större variation
Material, färg 2 Gråskala och gräs. Kunde varit fler färger och mer variation i material.
detaljgrad 2 Inte så hög detaljgrad. Sådär- gräs, plattor - men ger ingen stor detaljgrad
Möblering/föremål i gaturummet
Design 2
Finns knappt någon möblering i gaturummet. Det som finns är träd, lyktstolpar, buskar och busskur - ok
Material, färg 2 Sådär - kunde vara mer intressant i varaition
I vilken utsträckning finns grön/blå-struktur? 2
Finns endel träd, buskar i området men gaturummet upplevs som storskaligt p.
g.a vägen samt bebyggelsen vilket innebär att mer grönstruktur hade behövs för att kunna skapa en mänskligare skala.
I vilken utsträckning är skötsel och hållbarhet för
grön/blå struktur? 4 Upplevs som bra
Finns det varaktiga föremål/design? 2 Träd, lyktstolpar. Kunde funnit mer t.ex. bänkar Finns det tillfälliga föremål/design? 1 Finns inga tillfälliga föremål.
Är gaturummet intressant (estetiskt tilltalande)?
Vid första intryck 2 Gaturummet upplevs som storsklaigt och ej i mänsklig skala.
Och vid längre observation 2
Finns inte några detaljer att upptäcka vid en närmare observation.
Gaturummet kan upplevas som opersonligt.
Finns det äldre design? Finns historiska kopplingar som har
betydelse för platsens utformning? 2
Funktionalismen - men klassas ej som gammalt kanske. Men platsen visar en viss tidsepok inom arkitektur där bilen var i fokus.
Finns nyare design? 2
Sådär - Knappt - om man räknar funktionalism som nyare än design från 1800-tal. Vissa komponenter i gaturummet är nyare. - såsom busskurer
Är gammal och ny design sammanfogat på ett tilltalande
sätt? 2
Designen i gaturummet håller en liknande stil vilket gör att designen kan upplevas som sammanfogad - men finns inga skiftningar i tider för arkitekturen - detta gör det även mindre intressant.
Detaljeringsnivån 1
Finns inte mycket detaljer i gatuummet i form av lutsmyckningar på fasader, föremål eller möblering i gaturummet.
Attraktiva vyer? 2
Gaturummet upplevs främst som en transportsträcka och inga spännande vyer finns. Kontrasten mellan området och villaområdet mot kulladal är lite spännande. Grönytan ger en viss trevnad med.
SUMMA: 37
TOTALSUMMA NÖJE: 92
TOTALSUMMA ALLA KRITERIER: 222
Zon 7
Kriterie: Underfrågor: Värdering
(1-5):
Notering:
SKYDD
1. Protection against traffic and accidents - feeling safe
Utformning utifrån fotgängarens säkerhet i förhållande till andra trafikslag gällande:
Material(underlag) 4
Material uppdelad på de flesta ställen - trottoar (plattor eller asfalt) o körbana (asfalt). Kantsten markerar.
Fotgängare har egen yta - trafikseparerat. Cyklister ingen cykelbana - konflikt med gående?
Fördelning av bredd för trottoar och gata utifrån motorfordon,
cykel o fotgängare 2
Okej - Uppdelning av cyklar och fotgängare finns ej. Kunde blivit säkrare med uppdelning och bättre fördelning av gata. Kanske smalna av gata och ta av andra ytor vid trottoar. Bussar och bilar trafikerar.
Smal gata för att få plats för både cyklar o motorfordon. Cyklar nyttjar ibland trottoar eller körbana.
Säkra trafiklösningar (t.ex.
övergångsställen, trafikljusen) 3
Ok - Övergångsställen intill korsningar. Men mellan kornsingarna är det stora avstånd utan
övergånsställen. Hög hastighet för biltrafik. Kunde funnits fler övergångsställen för större priotiering av fotgängare. Cykellösningar kunde bli bättre för att göra fotängarens passage bättre
Sikt 4 Sikten okej. Relativt bred gata och rak gata med korsande gator. Bebygelsen är låg.
Under natt/kväll? (belysning) 3
Okej i förhållande till motorfordon och över stora delar av trottar - översitklig o storskalig belysning.
Belysningen är främst planerad för bilen i gaturummet.
Anslutande/korsande gator (Hur ofta finns korsande gator/stigar förbi stråket - som kan göra stråket mer tillgängligt eller mindre tillgängligt? För bil eller
mjuktrafik? 3 Okej kontinuerliga korsande gator. Vissa sträckor är lite längre men överlag okej.
Hastighet motorfordon - väl anpassat till miljön för
fotgängares behov? 2
40 km/h? Sådär - hög hastighet och stora trafikflöden in till t.ex. centrum. Utifrån fotgängares perspektiv så kan hastigheten vara lägre då det är många bostäder och lekande barn.
SUMMA: 21
2. Protection against crime and violence - feeling secure
Finns det
rörelser/kommunikation mellan människor i
gaturummet - livfullhet? 3
Okej- Lugnt bostadsområde men det sker en okej kontinuerlig rörelse i gaturummet. Bullerplank gör att man inte får jättebra kontakt med boende för förbipasserande i vissa delar av gatan. Mest bostäder vilket gör att aktiviteten är enahanda. Däremot ger trädgårdsytor kontakt. Vissa busshållsplatser och passerande trafik i olika former. En lokal pub, minigolf och idrottsplats finns intill gaturummet
“Eyes on the street” /naturlig bevakning/uppsikt
På gatan (i form av t ex trafik, uteplatser, busshållsplats och liknande)? (på förmark eller på
gatan) 2
Sådär - Gaturummet ger inte så mycket övervakning mer än: busshållplatser, transportsträcka för olika trafikslag (passerandes uppsikt), del av parkområde. Dock sker den naturliga bevakningen främst under dagtid
Finns en blandning i byggnaderna/funktion såsom kontor, bostäder och handel (aktiva under olika delar av
dygnet) 1
Enbart bostäder med fåtal andra funktioner såsom mingolf (endast dag), mäklare (endast dag) och en kvarterskrog med uteplats
Dag 3
Uteplatser vid bostäder och park används på dag men insyn varierad p.g.a bullerplank eller
trädgård/förmark till bostaden från gatan i vissa delar. Busshållsplatser, minigolf, parkern används mer.
Natt 2
Sämre då aktivitet sker mer inomhus (ej i park elelr privata trädgårdar) - dock ger bostäder viss uppsikt inifrån ändåi vissa delar. Men vissa längre delar har långa plank och buskage för bostäderna - vilket ger mindre uppsikt ut mot gatan. Idrottplats eller minigolf ej aktiv under natt. Viss trafik passerar men ej lika mycket
Kommersiellt 1 Per Albins pub, mäklarfirma och minigolf
Icke kommersiellt 2
Bostäder o dess yta (insyn varierad p.g.a bullerplank o liknande) och avstånd varierar till bostaden från gatan i vissa delar, delar av parkområdet, idrottsplats (men med stort avstånd från gatan) - parkering intill gatan. Inte mycket uppehållsytor längs med gatan, endast busshållsplatser
Utformning på intilliggande bebyggelse - känner man sig trygg/kan man se ut/får man kontakt?
Fönster (storlek, höjd) 3
Okej - Bostäder i form av radhus eller villor. Mellanstora fönster i mänsklig höjd. Bostäderna har ofta en förgårdsmark/trädgård vilket minskar direkt kontakt (männiksorna som bor där vill vara mer privata) På vissa ställen finns bullerplank vilket ger bristande fönsterkontakt.
Entré (hur många entréer finns,
är de tillgängliga?) 3
Bostäder i form av radhus eller villor - männiksorna som bor där vill vara mer privata. Entréer finns relativt ofta längs med gatan men är ej kopplade till trottoaren utan alla har en typ av förmark/trädgård.
Flera entréer är med trappa vilket gör att entrén kommer en våning högre upp. Bullerplank och buskage ger bristande kontakt med entréer.
Variation Höjd/djup/bredd på bebyggelse i förhållande till sikt
ut mot gata/in mot byggnad 3
Okej sammanlagd variation. Bebyggelsen varierar mellan radhus, flerbostadshus och villor. Relativt lika höjd (1-2 våningar). Variation i material, byggnadsår. Låg bebyggelse gör att sikten blir bättre? Bredd och djup på bebyggelsen är varierat.
Hur uppfattas belysning på
kvällstid? 2
Sämre belysning för att känna i sig säker på trottar som fotgängare. Belysninggen ger ett översiktligt ljus som upplevs vara planerat efter bilen i gaturummet. Intill parken, bukskar/häckar och även på andra ställen blir ytan mörk då det inte finns någon belysning för fotgängarens skala
Ljusinsläpp på dagtid? 4
En bred gata med låg bebyggelse - vilket ger bra ljusninsläpp. Parkområde ger bra öppen yta med bra solmöjligheter.
Finns flöden i form av
anslutande gator kontinuerligt längs gatan? (Cities for
people, s 233) 3 Okej - finns anslutande gator kontinuerligt från lugna bostadsområden, trafikflödesmässigt SUMMA: 29
3. Protection against unpleasant sensory experience
Hur har gatan utformats för att ge skydd från:
Lukter och dofter (som påverkar intrycket av platsen)?
Renhållning av gator (Tas det som avger lukt/doft om hand om
i form av olika funktioner?) 3 Upplevs rent men flera förbipasserande bilar som kan utgöra utsläpp under lång sikt.
I vilken utsträckning
papperskorgar finns 2 Sådär - Finns främst intill busshållplatser. kunde varit fler vid parkområde och bostäder m.m.
Tömmning av papperskorgar 4 Fungerar bra, inga soptunnor som upplevs överfyllda.
Ljud på platsen
I vilken utsträckning finns höga ljud/buller (ex trafik, arbetsplatser, folkmassor m.m.)
och tas det hand om? 2
Ljud från bilar och bussar - men det upplevs inte vara något stort störmoment för
fotgängaren/förbipasserande. Men vid längre uppehållstid kanske man tänker på att bilar passerar
kontinuterligt. Det blir aldrig riktigt tyst. Bullerplank har använts för att motverka för boende. Men kanske inte så mycket åtgärder för fotgängaren i gaturummet. Bullerplank isolerar ljud från boende vilket kan vara bra men kan göra att kontakten missas mellan förbipasserande och boende. Skillnaden mellan Mobilias och Kulladals ljudnivå är stor, trots en del trafik.
Tas olika väderförhållanden hänsyn till i utformningen av gaturummet?
Skydd av sol:
Skydd för solstrålar/Skugga från föremål/träd eller liknande? T.
ex. markiser, stora träd,
överskjutande tak, byggnader. 2
Plank o vissa träd ger skugga, enstaka busshållsplatser ger skuggning. Men kunde varit mer längs trottoar.
parkdel innehåller större del av stora träd.
Temperaturreglering och liknande (ex Grön/Blå-struktur, material, mängd hårdgjord yta
och korsande gator) 3
Låg bebyggelse - bidrar till att mer luft strömmar igenom. Parkområde, några träd, trädgårdar, mindre hårdgjord yta. Grönstruktur och mindre hårdgjord kunde varit mer av i själva gatan
Icke kommersiellt (offentlig yta
som ger skydd) 2 Plank från bostäder, träd (parkområde) och busskurer.
Kommersiella (ytor som ger
skydd) 1 Per Albins krog med uteplatser som har markis - men säsongbetonad Skydd av regn/vatten
Skydd från regn (ex markiser,
stora träd, tak, byggnader)? 1 En del större träd i parken men inte längs med gatan. Busshållplatser Omhändertagande av vatten som
annars kan resultera i översvämning (långsiktigt) (ex:
Gatubeläggning, brunnar, lutning, grönstruktur eller
material) ? 3
Det fungerar - VA- brunnar finns samt parkområde med gräsyta - dessutom bidrar privata tomter till omhändertagandet. Kan bli bättre genom större hantering såsom naturligt omhändertagande grönytor och liknande. Utifrån synen på gaturummet från fotgängares perspektiv kan det utvecklas.
Icke komersiellt skydd från regn 1
Busshållplatser, fåtal större träd. Takdelar från bostäder räcker ej ut till gatan utan är endast för privata då det är villor och radhusområden
Komersiellt skydd från regn 1 Uteservering vid krog och golf - men ger inget skydd för regn SUMMA: 20
TOTALSUMMA SKYDD: 70