Diskussioner har fördes mellan utvärderaren och Länsstyrelsen om behovet av att även systematiskt dokumentera och analysera nästa steg i arbetet i samband av tecknandet av överenskommelse (MDH Dnr 2020:1875).
I juni 2020 diskuterades bland annat behovet av att genomföra analyser av såväl den s.k. avslutande hanteringsfasen (då tänkt som höstens arbete, se Av-
gränsningar och avsteg från överenskommelsen, s. 3 ff.) som av implemente-
ring av vunna erfarenheter från hanteringen av pandemin i fortsatt utveckl- ingsarbetet inom länsstyrelsen och inom U-Sam.
Sedan överenskommelsen tecknades har pandemins utveckling tagit en dra- matisk vändning under hösten 2020. Således är det av stort samhällsintresse att vidare dokumentera och studera vad som hänt även det senaste halvåret (hösten 2020) och det som komma ska under kommande året (troligen under hela 2021). Utvärderaren är intresserad av att ta sig an arbetet som ett följe- forskningsprojekt eftersom vi redan är inlästa och har en relation till aktörerna.
Under hösten 2020 har Länsstyrelsen påbörjat planeringen av en gemen- samläraktivitet/workshop för U-Sam under våren 2021 mot bakgrund av ut- värderingens resultat. På grund av utvecklingen av pandemin har workshopen flyttats fram i tiden. Utvärderaren har visat intresse av att medverka i denna typ av övning för att både presentera utvärderingens resultat och om lämpligt leda en del av de planerade övningar. Om möjligt vore det intressant att även vetenskapligt dokumentera implementeringsarbetet som ett följeforsknings- projekt och inkludera fler kompetenser så som forskare inom organisation och ledning samt styrning av offentlig verksamhet.
Utvärderaren avser fortsatta analysera det omfattande material som samlats in via interjuver, dokument samt observationer och publicera det samman- tagna resultatet i vetenskapliga sammanhang.
Utvärderaren har under hösten 2020 i tuff konkurrens sökt ekonomiskt stöd från forskningsfinansiärer för att få ökat ekonomiskt utrymme att göra fördju- pande analyser av, det inom ramen för utvärderingen, insamlade materialet och publicera dem i vetenskapliga sammanhang, men tyvärr fått avslag. Ex- empelvis sökte utvärderaren finansiering från forskningsrådet FORMAS och Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) gemensamma utlys- ning om Omställningsmöjligheter och samhällseffekter av covid-19 samt från AFA-försäkrings utlysning om covid-19 – mer kunskap behövs!
Mot bakgrund av de utgångspunkter (se s.1) och avgränsningar (se s. 3 ff.) som för utvärderingen (MDH Dnr 2020:1875) vore det intressant att samla in erfarenheter och dokumentation från den fortsatta hanteringen av pandemin.
118
Utvärderaren anser att det vore intressant att vetenskapligt dokumentera implementeringen av lärdomar från pandemin som planeras av Länsstyrelsen i Västmanland eftersom det finns ytterst lite forskning om systematisk imple- mentering av lärdomar efter kriser. Utvärderaren har ambitionen att tillfråga tjänstepersoner på Länsstyrelsens i Västmanland och aktörer i U-Sam om de- ras möjlighet att delta i enskilda och fokusgruppsintervjuer för att utöka det empiriska underlaget med data från hösten 2020 och våren 2021. Utvärderaren anser även att det vore värdefullt att genomföra ett antal fokusgrupper där del- tagarna kunde fördjupa sig kring behov av förändringar i rutiner, processer, arbetssätt och strukturer för att åstadkomma förbättrad krishanteringen och samverkan mellan olika aktörer och nivåer.
Vidare vore det intressant att över tid följa utvecklingsarbetet inom U-Sam under kommande år och i realtid dokumentera och analysera såväl implemen- teringen av lärdomar från pandemin, men även hanteringen av eventuellt andra samhällsstörningar och återuppbyggnaden av totalförsvaret.
Då hanteringen av pandemin i allra högsta grad är en politisk fråga bör framtida datainsamling – av såväl pandemin som framtida kriser/samhällsstör- ningar inriktas mot att även studera politikers erfarenheter och upplevelser av hanteringen och deras roll i det arbetet.
Få politiker har visat intresse för att delta i studien. Ett faktum som delvis förklaras av att informationen om utvärderingen troligtvis sprids huvudsakli- gen bland tjänstepersoner som i huvudsak hanterat pandemin i respektive or- ganisationstyp (se Rekrytering av informanter, s. 28). Snöbollsurvalet har tro- ligen medfört att politikerna inte nåtts av inbjudan eller inte känt att den var riktad till dem.
119
Referenser
Adams, D. (1997) Liftarens guide till galaxen, del 1–5. Stockholm: Mån- pocket
Alvesson, M. (2018) Dumhetsparadoxen: den funktionella dumhetens för- delar och fallgropar. Stockholm: Fri Tanke Förlag
David, M., Sutton, C.D. (2016) Samhällsvetenskaplig metod. Lund: Stu- dentlitteratur.
Esaiasson, P., Gilljam, M., Oscarsson, H., Towns, A., & Wängnerud, L. (2017). Metodpraktikan: konsten att studera samhälle, individ och marknad (Femte upplagan). Stockholm: Wolters Kluwer.
Hertting, N., Vedung, E. (2009). Den utvärderingstäta politiken: Styrning
och utvärdering i svensk storstadspolitik. Lund: Studentlitteratur.
Johansson, A. (2018) Metodik för utredning av kriser - Analys av metodo-
logiska tillvägagångsätt redovisade i rapporter och återberättade i intervjuer med utredare. (MSB1182) Stockholm: Myndigheten för samhällsskydd och
beredskap.
Karlsson Westman, O. (2011) Utvärderandets konst. Lund: Studentlittera- tur AB.
Kvale, S., Brinkmann, S. (2014). Den kvalitativa forskningsintervjun. Lund: Studentlitteratur AB.
Lindgren, L. (2014) Nya Utvärderingsmonstret – Om kvalitetsmätning i
den offentliga sektorn. Lund: Studentlitteratur AB.
Myndigheten för samhällsskydd och beredskap. (2018). Gemensamma
grunder för samverkan och ledning vid samhällsstörningar (MSB777). Stock-
holm: Myndigheten för samhällsskydd och beredskap.
Myndigheten för samhällsskydd och beredskap. (2019). Utvärdering av
hantering av inträffade händelser (MSB1447). Stockholm: Myndigheten för
120
Myndigheten för samhällsskydds och beredskap. (u.å.a). Om totalförsvar
och civilt försvar. Hämtad 4 januari 2021, från Myndigheten för samhälls-
skydd och beredskap, https://www.msb.se/sv/amnesomraden/krisberedskap-- civilt-forsvar/om-totalforsvar-och-civilt-forsvar/
Myndigheten för samhällsskydds och beredskap. (u.å.b). Om gemensamma
grunder för samverkan och ledning. Hämtad 4 januari 2021, från Myndigheten
för samhällsskydd och beredskap, https://www.msb.se/sv/amnesom- raden/krisberedskap--civilt-forsvar/samverkan-och-ledning/gemensamma- grunder-for-samverkan-och-ledning-vid-samhallsstorningar/om-gemen- samma-grunder-for-samverkan-och-ledning/
Prop. 2007/08:92. Stärkt krisberedskap – för säkerhets skull. Från: https://www.regeringen.se/49bb67/contentas-
sets/bda72515262c4f19a1b6ab22e976e531/starkt-krisberedskap---for-saker- hets-skull-prop.-20070892
Regeringen. (2020a). Mats Melin leder coronakommissionen. Från: https://www.regeringen.se/pressmeddelanden/2020/06/mats-melin-leder-co- ronakommissionen/
Regeringen. (2020b.) S2020/02676/SOF: Uppdrag att bistå Socialstyrel-
sen i arbetet med att samordna tillgången till skyddsutrustning och annat sjuk- vårdsmaterial till följd av spridningen av covid-19 Hämtad från:
https://www.regeringen.se/496702/contentas-
sets/513705b8269d41b9ab1e0ad8e8b4f7c1/uppdrag-att-bista-socialstyrel- sen-i-arbetet-med-att-samordna-tillgang-till-skyddsutrustning.pdf
Sandberg, B., Faugert, S. (2020). Perspektiv på utvärdering. Lund: Stu- dentlitteratur.
Vedung, E. (2009) Utvärdering i politik och förvaltning. Lund: Studentlit- teratur AB.
Vetenskapsrådet. (u.å.). Forskningsetiska principer: inom humanistisk-
Epilog
Nu är vårt arbete med utvärderingen klart. Vår förhoppning är att utvärde- ringen ska lägga en grund för att utveckla både individer som verkar i syste- met, som systemet självt och främja hanteringen av framtida händelser. En grundläggande förutsättning för att skapa lärande i och över organisationer är att berörda parter är villiga att dela med sig av sina erfarenheter och tankar kring vad som bör till för att systemet ska fungera bättre. Tacknämligt nog så har utvärderingens informanter på ett självkritiskt sätt berättat om såväl ruti- ner, processer, arbetssätt och strukturer som tillämpats. Många informanter har också gett förslag på hur krishanteringen kan utvecklas och förbättras.
Flera informanter har påtalat att det var ett modigt steg, i rätt riktning, att ta av Länsstyrelsen i Västmanland när de beställde en extern utvärdering mitt under pågående hantering. Dock har såväl beställare, informanter och externa granskare uttryckt farhågor kring hur utvärderingen kommer att tas emot hos såväl deltagande aktörer, myndigheter och regeringen samt hos media och all- mänhet. Tanken har väckts att rapporten kommer vara kontraproduktiv och snarare ”spä på” de problem som finns, än bidra till att lösa dem. Jag tänker att en utvärdering i huvudsak bidrar i problemlösningen genom att påtala vilka områden som kräver insatser, särskilt kring frågor där beställaren riskerar att vara ”hemmablind”. En utvärderare ska lyfta på stenar, artbestämma det som eventuellt kryper fram och peka på den stora grå elefanten i rummet som ingen verkar vilja se eller ta hand om. Ansvaret för att omhänderta och omsätta lär- domar måste tas av berörda parter, implementering är inget jobb som kan ”lea- sas ut”.
Jag måste erkänna att min största farhåga är att utvärderingen inte ska leda till något och att rapporten stannar vid att bli en snart bortglömd papperstiger eller dammråtta långt bak i en bokhylla hos de närmast berörda. De externa granskarnas validering att flera av de utmaningar som utvärderingen belyser i utvärderingen är giltiga även för andra län (se Bilaga: Extern granskning av
utvärderingen) ger dock skäl att tro att utvärderingen är av intresse även för
andra aktörer än de närmast berörda i länet.
Avslutningsvis så hoppas jag nu att den yttersta frågan (i linje med Adams bok) som nu ställs mot bakgrund av de erfarenheter som utvärderingen gene- rerat är: Hur bör framtidens krishantering se ut?
1