jurisdiktion
Regeringens bedömning: Frågan om en nyansering av den svenska hållningen när det gäller vad territorialitetsprincipen vid exekutiv juris- diktion innebär för elektroniskt lagrade uppgifter bör inte tas om hand inom ramen för detta lagstiftningsprojekt.
197 Utredningens bedömning överensstämmer delvis med regeringens.
Utredningen bedömer att det finns starka skäl att nyansera den svenska hållningen avseende vad territorialitetsprincipen vid exekutiv jurisdiktion innebär för elektroniskt lagrade uppgifter. Frågan bör enligt utredningen inte bli föremål för nationell lagstiftning utan prövas i rättstillämpningen. Remissinstanserna: Flera remissinstanser delar utredningens bedöm- ning att den svenska hållningen bör ändras men ifrågasätter utredningens bedömning, enligt vilken frågan överlämnas till rättstillämpningen. Svea
hovrätt, Göteborgs tingsrätt, Åklagarmyndigheten, Ekobrottsmyndighe- ten, Skatteverket och Uppsala universitet (Juridiska fakulteten) anser att
lagstiftning i frågan bör övervägas i stället för att överlämna frågan åt rättstillämpningen. Åklagarmyndigheten och Malmö tingsrätt är skeptiska till att domstolarna ska kunna utarbeta praxis på området, bl.a. eftersom hemliga tvångsmedel ytterst sällan är föremål för överklagande och beslutsfattandet ska ske skyndsamt. Lunds universitet (Juridiska fakulte-
ten) anser att uttalanden om att det finns ett problem men inte någon
föreslagen lösning kan skapa osäkerhet om gällande rätt. Civil Rights
Defenders understryker att när en myndighet utför hemlig dataavläsning
måste den uppfylla kraven i internationella rättsliga åtaganden. Hemlig dataavläsning får inte användas för att kringgå internationella överens- kommelser och regleringar för att erhålla uppgifter som ligger utanför statens egna territorium.
Tullverket delar utredningens bedömning att det finns skäl att nyansera
den svenska hållningen för att hemlig dataavläsning ska kunna bli effek- tivt.
Polismyndigheten förespråkar en lagstiftning som ger brottsbekämpande
myndigheter tillgång till elektroniskt lagrade uppgifter med utgångspunkt där uppgifterna finns tillgängliga för den misstänkte eller där den miss- tänkte haft en accesspunkt.
Datainspektionen anför att stora mängder information som används i
flera kommunikationstjänster som inte har sin bas i Sverige inte kommer att bli tillgänglig genom den föreslagna lagen. Datainspektionen, i likhet med Tullverket och Polismyndigheten, anser därför att lagen inte kommer att bli effektiv.
Skälen för regeringens bedömning: Med exekutiv jurisdiktion avses rätten att verkställa åtgärder och förverkliga beslut som fattats inom ramen för lagstiftning och rättsskipning. När det gäller exekutiv jurisdiktion är utgångspunkten i folkrätten att det råder ett förbud för stater att vidta verkställighetsåtgärder på andra staters territorier, t.ex. att använda hem- liga tvångsmedel där. Detta är ett utflöde av den s.k. territorialitetsprin- cipen.
Elektroniska uppgifter kan finnas lagrade i flera stater samtidigt eller ständigt vara på väg mellan stater. I många fall är det inte ens för den som tillhandahåller en internettjänst möjligt att klargöra var uppgifterna finns i varje givet ögonblick. När detta trots allt är möjligt kan förhållandena ändras på bråkdelen av en sekund. Den svenska hållningen har hittills varit att om uppgifter lagras elektroniskt på annan plats än i Sverige eller om det är okänt var uppgifterna lagras så saknar svenska brottsbekämpande myndigheter jurisdiktion.
Utredningen bedömer att det finns skäl att ändra den svenska hållningen, en slutsats som stöds av bl.a. Tullverket och Skatteverket. Utredningen
198
lämnar dock inte något lagförslag utan bedömer att frågan i stället bör lösas i rättspraxis. Malmö tingsrätt, Åklagarmyndigheten och Lunds universitet
(Juridiska fakulteten) anser att ett sådant förhållningssätt skapar osäkerhet
om gällande rätt och att möjligheten att utarbeta praxis på området är liten eftersom hemliga tvångsmedel ytterst sällan är föremål för överklagande och beslutsfattandet ska ske skyndsamt. Liknande synpunkter framförs av
Svea hovrätt, Göteborgs tingsrätt, Ekobrottsmyndigheten, Skatteverket
och Uppsala universitet (Juridiska fakulteten).
Frågan hur man ska hantera åtkomst av uppgifter som lagras utanför den egna jurisdiktionen eller när det inte är känt var uppgifterna lagras har diskuterats inom EU. Anledningen till att frågan diskuteras internationellt är den ökade globaliseringen och att frågan inte anses kunna lösas av enskilda stater var för sig. Regeringen bedömer att frågan om hur territorialitetsprincipen vid exekutiv jurisdiktion bör tolkas bäst tas om hand inom ramen för det internationella samarbetet eller på annat lämpligt sätt.
Regeringen gör sammanfattningsvis bedömningen att frågan om den svenska tolkningen av territorialitetsprincipen vid exekutiv jurisdiktion i förhållande till elektroniskt lagrade uppgifter bör ändras inte kan tas om hand inom ramen för detta lagstiftningsprojekt.
14
Ikraftträdande- och
övergångsbestämmelser
Regeringens förslag: Lagen om hemlig dataavläsning ska träda i kraft den 1 mars 2020 och tidsbegränsas att gälla till och med den 28 februari 2025. Övriga lagändringar ska träda i kraft den 1 mars 2020.
Regeringens bedömning: Det finns inte behov av några särskilda övergångsbestämmelser.
Utredningens förslag och bedömning överensstämmer i huvudsak med regeringens. Utredningen föreslår att den nya lagen ska träda i kraft den 1 januari 2019.
Remissinstanserna yttrar sig inte särskilt i denna fråga.
Skälen för regeringens förslag och bedömning: De brottsbekämpande myndigheterna kommer att behöva viss tid att förbereda sig för tillämp- ningen av hemlig dataavläsning. Det är dock angeläget att reglerna träder i kraft så snart som möjligt. Regeringen föreslår därför att lagen om hemlig dataavläsning och övriga lagändringar ska träda i kraft den 1 mars 2020. Då det är fråga om en tillfällig lagstiftning bör dess giltighet tidsbegränsas och enligt vad som anförs i avsnitt 9.1 bör giltighetstiden bestämmas till fem år.
Ny processrättslig lagstiftning ska som utgångspunkt tillämpas genast efter ikraftträdandet. Nya regler ska alltså tillämpas på varje processuell företeelse som inträffar efter det att regleringen har trätt i kraft. De brotts- bekämpande myndigheterna och domstolarna ska således tillämpa de nya bestämmelserna även i förundersökningar och tvångsmedelsärenden som
199 har inletts innan de föreslagna bestämmelserna träder i kraft. Regeringen
delar därmed utredningens bedömning att det inte finns behov av några övergångsbestämmelser.