Vad ska ett beslut om hemlig

innehålla?

Regeringens förslag: I ett tillstånd till hemlig dataavläsning ska det anges vilken tid tillståndet avser, vilket avläsningsbart informations- system tillståndet avser, vilken typ av uppgift som får läsas av eller tas upp, villkor för att tillgodose intresset av att enskildas personliga

152

integritet inte kränks i onödan och, vid åtgärd som gäller rumsavlyss- ningsuppgifter, vem som är skäligen misstänkt för brottet.

Om ansökan gäller kameraövervaknings- eller rumsavlyssningsupp- gifter ska det även anges vilken plats tillståndet gäller. Om tillståndet är förenat med ett tillträdestillstånd ska det anges i beslutet.

Tiden för tillståndet får inte bestämmas längre än nödvändigt. När det gäller tid som infaller efter beslutet får inte tiden överstiga en månad från dagen för beslutet.

Utredningens förslag överensstämmer med regeringens.

Remissinstanserna: Majoriteten av remissinstanserna kommenterar inte förslaget eller lämnar det utan invändning. Svea hovrätt ifrågasätter utredningens bedömning att den enskilde domaren är bäst skickad att avgöra på vilket sätt ett tillstånd till hemlig dataavläsning ska begränsas för att värna den enskildes integritet. Det borde tvärtom krävas att åklagaren ska ange eller till och med föreslå vilka villkor tillståndet bör förenas med i det enskilda fallet. Datainspektionen instämmer i att ansökan till domstolen, men även domstolens beslut, måste innehålla en redovisning av de tekniska åtgärder som ska vidtas.

Åklagarmyndigheten anser att det finns ett behov av att domstolen kan

ge tillstånd om att verkställande myndigheter får installera tekniska hjälp- medel genom att kortvarigt rubba den misstänktes eller annan innehavares besittning till informationssystemet.

Svenska Journalistförbundet anser att ett beslut om hemlig dataav-

läsning bör innehålla en bedömning av vilka risker ett tillstånd skulle kunna medföra i form av kränkningar av tystnadsplikter. Dataskydd.net, med vilka Civil Rights Defenders instämmer, anser att det finns stora risker med hemlig dataavläsning och föreslår därför att det redan vid tillstånds- prövningen måste finnas en plan för hur skadliga effekter ska minimeras.

Dataskydd.net föreslår att det redan vid ansökan till domstolen bör finnas

ett aktsamhetskrav på de åtgärder som föreslås. Dessutom föreslår före- ningen att samtliga planerade åtgärder som utnyttjar sårbarheter i infor- mationssystem bör redovisas för domstolen inför beslutet.

Skälen för regeringens förslag: I beslut om befintliga hemliga tvångs- medel ska det anges vilken tid tillståndet avser. Tiden får inte bestämmas längre än nödvändigt. När det gäller tid som infaller efter beslutet får tiden inte överstiga en månad från dagen för beslutet (27 kap. 21 § andra stycket RB, 7 § preventivlagen och 4 § inhämtningslagen). Motsvarande regler bör, som utredningen föreslår, gälla vid hemlig dataavläsning.

På samma sätt som gäller för tillstånd till hemlig avlyssning eller över- vakning av elektronisk kommunikation bör det, som utredningen föreslår, i beslutet också anges vilket objekt som tillståndet avser, alltså vilket infor- mationssystem som tvångsmedlet ska användas på (jfr 27 kap. 21 § tredje stycket RB, 8 § preventivlagen och 4 § inhämtningslagen).

För att tillgodose skyddet för den enskilde bör det även, som utredningen föreslår, i beslutet anges vilken eller vilka uppgiftstyper som tillståndet avser. I avsnitt 9.3 redogörs för vilka uppgiftstyper ett tillstånd kan avse. Den som ansöker måste alltså för domstolen redogöra för vilken eller vilka uppgiftstyper som den anser behövs och rätten ska i beslutet ange vilken eller vilka uppgiftstyper som tillstånd har beviljats för. Det ska inte vara

153 möjligt att läsa av andra uppgiftstyper än vad som är tillåtet och de brotts-

bekämpande myndigheterna kommer att behöva anpassa verkställighets- tekniken efter tillståndet (avsnitt 11.2.2).

När det gäller synpunkten från Dataskydd.net att åtgärder som utnyttjar sårbarheter i informationssystem bör redovisas för domstolen gör rege- ringen följande bedömning. Å ena sidan är utnyttjande av sårbarheter mycket känsligt ur ett informationssäkerhetsperspektiv, vilket talar för att sådana bör redovisas för domstolen. Å andra sidan hör en sådan fråga mycket nära ihop med själva verkställigheten samtidigt som det är mycket komplext att tekniskt beskriva en sådan sårbarhet. Det talar mot att Dataskydd.nets förslag. Regeringens uppfattning är sammantaget att det inte bör lagfästas en plikt för sökanden att ange om sårbarheter i infor- mationssystem kommer att utnyttjas vid verkställighet eller att domstolens beslut måste innehålla en sådan förteckning. Inget hindrar dock att sökanden redovisar planerade åtgärder för domstolen eller att domstolen ställer frågor om detta vid sammanträdet, som en av många omständig- heter som kan ha betydelse för domstolens proportionalitetsbedömning.

Svenska Journalistförbundet förordar att ett beslut om hemlig data-

avläsning ska innehålla en bedömning av vilka risker ett tillstånd skulle kunna medföra i form av kränkningar av tystnadsplikter. Tystnadsplikten i den journalistiska verksamheten är av mycket stor betydelse. Det är där- för viktigt att myndigheterna både vid ansökning om, beslut om och verk- ställighet av hemlig dataavläsning noggrant beaktar risker för att det som tystnadsplikten är avsedd att skydda äventyras. En viktig komponent i detta skydd är förslaget att proportionalitetsprincipen ska lagfästas (avsnitt 9.4). Regeringen anser härigenom att tystnadsplikten är tillräckligt värnad och att det inte, som förbundet förordar, behövs särskilda regler om att det i ett beslut om hemlig dataavläsning ska tas in en bedömning av risken för kränkning av tystnadsplikten. Det kan tilläggas att det inte finns någon sådan särskild reglering för befintliga tvångsmedel.

I ett tillstånd till hemlig kameraövervakning eller hemlig rumsavlyss- ning ska platsen där åtgärderna får vidtas anges (27 kap. 21 § fjärde styck- et RB samt 8 § preventivlagen avseende kameraövervakning). När hemlig dataavläsning avser kameraövervaknings- och rumsavlyssningsuppgifter bör motsvarande platskrav gälla som för de bakomliggande tvångsmedlen (avsnitt 10.1.4). Vilken plats som avses bör, i likhet med vad utredningen föreslår, anges i tillståndsbeslutet för hemlig dataavläsning.

Dessutom bör det på samma sätt som i dag krävs vid hemlig rumsav- lyssning anges i beslutet vem som är misstänkt, när hemlig dataavläsning avser rumsavlyssningsuppgifter (jfr 27 kap. 21 § femte stycket RB). Vidare bör det också anges i beslutet om ett tillträdestillstånd har beviljats och vilken plats det i så fall avser (jfr 27 kap. 21 § fjärde stycket RB).

Slutligen bör det i beslutet anges de särskilda villkor som domstolen ställt upp för att tillgodose intresset av att enskildas personliga integritet inte kränks i onödan (jfr 27 kap. 21 § sjätte stycket RB). Sådana villkor kan ta sikte på i stort sett vilka omständigheter som helst som kan gagna skyddet för den personliga integriteten, t.ex. att användningen av hemlig dataavläsning ska begränsas när avläsningen eller upptagningen avser ett avläsningsbart informationssystem som används av en större krets av personer, t.ex. en dator på ett internetcafé. I sådana fall bör avläsning eller upptagning endast utföras när man vet att den misstänkte använder datorn.

154

Ett annat exempel är att användningen av hemlig dataavläsning bör begränsas när det finns risk att utomstående, som inte alls har med utred- ningen att göra, riskerar att figurera i tal eller på film vid aktivering av en mikrofon eller kamera på en mobiltelefon. Svea hovrätt förordar att den som ansöker om hemlig dataavläsning ska ange vilka villkor tillståndet bör förenas med för att tillgodose intresset av att enskildas personliga integritet inte kränks i onödan. Något sådant krav finns inte beträffande bakom- liggande tvångsmedel och regeringen ser inte behov av att införa ett sådant krav avseende hemlig dataavläsning. Vid sammanträdet kan det dock finnas anledning för den som söker om tillstånd att motivera sin ansökan genom att på ett övergripande plan beskriva hur tvångsmedlet ska verk- ställas. Vid eventuella oklarheter eller behov av kompletteringar har dess- utom domstolen möjlighet att genom frågor skaffa sig ett tillräckligt under- lag för att fatta beslut i ärendet, inklusive villkor för att skydda enskildas personliga integritet.

Åklagarmyndigheten förordar att ett beslut om hemlig dataavläsning ska

kunna innehålla en befogenhet för den verkställande myndigheten att installera tekniska hjälpmedel genom att kortvarigt rubba den misstänktes eller annan innehavares besittning till informationssystemet. Åklagarmyn- digheten ger som exempel på en sådan besittningsrubbning att kortvarigt omhänderta en misstänkts mobiltelefon vid trafikkontroll, vid avlägsnande enligt 13 § polislagen (1984:387) eller vid avvisitering vid en tullkontroll. Även om en sådan ordning skulle ha verkställighetsmässiga fördelar kan konstateras att de möjligheter till besittningsrubbningar som myndig- heterna har till sitt förfogande skulle användas utanför sitt tänkta ändamål; något som i sig inger betänkligheter. Dessutom skulle en sådan ordning i princip kräva att myndigheterna skulle ljuga om orsaken till den tillfälliga besittningsrubbningen, vilket inger ännu starkare betänkligheter. Rege- ringen lämnar därför, i likhet med utredningen, inget sådant förslag.