Urval

För att ta fram undersökningsmaterialet användes framför allt ett målstyrt urval vilket innebär att poddar som är relevanta för studiens forskningsfrågor valdes ut (Bryman, 2018). I ett fall upptäcktes ett poddavsnitt av relevans via ett annat då de hade samma upphovsmän. Detta kan liknas vid ett snöbollsurval vilket är en form av målstyrt urval som innebär att urvalet genererar ytterligare undersökningsmaterial (Bryman, 2018). Ett poddavsnitt som ingår i urvalet var känt av en av författarna sedan tidigare, detta kan liknas vid ett bekvämlighetsurval vilket innebär att undersökningsmaterial som råkar dyka upp av en tillfällighet används (Bryman, 2018). Eftersom studien avser att belysa målgruppens perspektiv var inkluderingskriterierna att podden ska innefatta minst en person som uttryckligen säger att hen har GAD och att avsnittet berör hens erfarenheter av det.

Därmed exkluderades poddar om GAD där ingen av deltagarna uppgav att de själva har diagnosen och poddar där personer berättade om sina erfarenheter av ångest men det inte klarlades att de har diagnosen GAD. Eftersom ett begränsat antal poddar kunde hittas inkluderades samtliga som uppfyllde studiens kriterier.

Sökningar efter poddavsnitt gjordes i appen och på Google. Från Podcaster-appen hämtades totalt fyra poddar. Sökordet ”GENERALISERAD ÅNGEST”

genererade ett avsnitt, sökordet GAD gav två avsnitt och ÅNGESTSYNDROM genererade i ytterligare ett. Från Google hämtades totalt sju avsnitt. Sökorden

”PODCASTER GENERALISERAD ÅNGEST” genererade i fem träffar och sökorden

”PODCAST GAD” gav ytterligare två avsnitt. Utöver detta tillkom, som tidigare nämnts, ett avsnitt via ett annat och dessutom ett som ena författaren kände till sedan tidigare.

Sammanlagt valdes 13 poddavsnitt ut där totalt 11 personer med GAD ingår. Anledningen till att det skiljer sig mellan antalet personer och poddavsnitt är att två personer i urvalet ingår i samma podcast och att några personer återfinns i flera poddavsnitt.

4.2.1. Poddar

Poddavsnitten kan delas in i fyra olika upplägg vilka är monolog, intervju, behandlande samtal och podd-duo. En redogörelse för dessa presenteras nedan.

Tabell 1: Poddar

Monolog Behandlande samtal

Jag är sjuk i huvudet, 2017, Jessica E Radiopsykologen i P1, Paulina

Podd-duo Intervju

Jag är sjuk i huvudet, 2016, Jessica E Ångestpodden, Lizette PK-podden?, Caroline Beroendepodden, Hanna Vi lyfter, Hanna och Marielle Sinnessjukt, Therese Lär dig leva-podden, Mats

Psykbryt-podden, Mattias Sjukt normalt, Jessica H

Monolog

Det första upplägget är ensamt i sitt slag och består av en monolog där Jessica E berättar om sitt liv med GAD och sin syn på psykisk ohälsa. Monologen har en argumenterande stil och den är strukturerad och systematisk då den baseras på en av hennes föreläsningar.

I studien används två avsnitt av Jessica E varav det ena består av en dialog, därmed återfinns hennes podcast två gånger i tabellen ovan.

Behandlande samtal

Det andra formatet är också ensamt i sitt slag och består av ett radioprogram där Paulina ringer in till en psykolog för att prata om sin GAD. Radiopsykologen har en lugn,

utforskande och respektfull stil där han återkommande ber om lov och där kvinnan själv får beskriva och utforska sitt känsloliv och sina svårigheter, med stöd av psykologen.

Podd-duo

Den tredje typen är överlägset mest representerad i materialet med sex poddar (varav totalt åtta poddavsnitt). Det här formatet består av dialoger mellan poddarnas upphovsmän där minst en av dem har GAD. Här är det alltså personer som är vana poddare och i de utvalda avsnitten pratar de om sina erfarenheter av GAD. I poddarna framkommer tydligt att de har en relation till varandra. Detta gör att de ibland fyller i varandras berättelser eftersom de vet om saker sedan tidigare och de håller också oftast med varandra. Mats poddar ihop med sin fru, Amanda med sin syster, Mattias med sin kollega och resterande med en vän.

Hanna och Marielle har podden ”Vi lyfter” ihop och båda två har generaliserat ångestsyndrom, från den används två avsnitt. Hanna är också med i ett avsnitt av Beroendepodden där hon intervjuas (se nedan), hennes beskrivningar plockas alltså från totalt tre avsnitt. Detta format med en podd-duo liknar vanliga samtal. Det verkar finnas en viss struktur utifrån det förbestämda ämnet eller några punkter som ska beröras, men det verkar inte finnas något manus.

Intervju

Det sista formatet består av tre poddar där personerna med GAD är gäster på grund av att de har generaliserad ångest. Här kan olika intervjustilar identifieras. I podden med Lizette intervjuas hon av två personer, avsnittet består av öppna frågor, uppmuntrande ord och hjärtliga skratt. Lizette får mycket utrymme och lyssnaren får en uppfattning av att de har trevligt tillsammans. Podden med Hanna är mer strukturerad med tydliga intervjufrågor, här tar intervjuaren lite mer plats och några konfronterande frågor ställs. I den sista intervjun med Therese tar intervjuaren ett stort utrymme. Han har också en styrande stil där han ställer obekväma och konfronterande frågor. Det framgår tydligt att Thereses svar påverkas av detta då hon uttrycker att hon känner sig pressad, sluter sig allt mer och slutligen ändrar sina svar så att han ska bli nöjd.

4.2.2. Begränsningar

Poddarna har olika upplägg och individerna har helt olika ramar att förhålla sig till. Här finns exempelvis inte någon gemensam intervjuguide utan de ger svar på olika frågor och förs i olika riktningar vilket komplicerar en jämförelse. Individerna påverkas också av olika kontexter, exempelvis är Amanda, som poddar tillsammans med sin syster, troligen mer

bekväm än Therese som ställs mot väggen av en intervjuare hon inte har någon relation till. Kontexten kan antas ha stor inverkan på vad de väljer att dela med sig av och på vilket sätt. Det är också så att endast de som är bekväma med att dela med sig av sina erfarenheter offentligt som ingår i urvalet vilket innebär att endast den gruppen är representerad.

Urvalet består av 9 kvinnor och 2 män och åldersspannet ligger ungefär mellan 20–60 år.

Det finns alltså en variation avseende ålder, men kvinnor är kraftigt överrepresenterade vilket kan ha en betydelse för resultatet då det är möjligt att kvinnor och män har olika upplevelser. GAD är dock dubbelt så vanligt bland kvinnor (5: uppl.; DSM–5; American Psychiatric Association, 2013) och enligt Karolinska Institutet (2020) är kvinnor mer benägna att söka hjälp än män. Detta kan vara en möjlig förklaring till överrepresentationen av kvinnor i materialet.