• No results found

4. Praktisk metod

4.3 Urvalskriterier

För att samla in lämplig data till vår studie har vi valt att ta fram urvalskriterier som måste uppfyllas av våra respondenter. Som forskningsfrågan och syftet till denna studie lyder är vi intresserade av att intervjua personer med erfarenhet av privatleasing. Genom att prata med personer som både befinner sig i ett leasingavtal samt personer som nyligen avslutat ett leasingavtal kan vi ta del av erfarenheter och perspektiv som berör både inledningsprocessen samt avslutningsprocessen. De första kriterierna fastställdes därför till 1) personer som förnärvarande befinner sig i ett leasingavtal samt 2) personer som

avslutat ett leasingavtal. Det senare kriteriet, personer som avslutat ett leasingavtal,

utvecklades därefter med en tidsaspekt genom att addera en specificering gällande när avtalet senast får ha avslutats. Detta eftersom vi anser att avslutet av ett avtal måste ha skett inom en rimlig tid. Om för lång tid passerat efter avtalets avslut anser vi att risken är för stor för att respondenten ska missa viktiga detaljer och aspekter kring sin upplevelse. Därför bestämde vi att avtalet måste varit avslutat efter 2018-01-01, vilket innebär att lite drygt två år maximalt kan ha passerat. Två år kan tyckas som lång tid och det är möjligt att respondenterna missar detaljer i sina återberättelser. Vi anser dock att två år inte är särskilt lång tid vad gäller bilar och konsumtionen av bilar, eftersom de köps och konsumeras så pass sällan. Vi anser därför att två år är en rimlig tidsperiod, samtidigt som det inte begränsar oss för mycket och försvårar urvalet av våra respondenter. Det kan tyckas märkligt och onödigt med ett så pass specifikt datum för avslutandet av leasingavtalet. I syfte att motverka oklarheter kring när tvåårsperioden gäller, valde vi att bestämma detta specifika datum, vilket vi anser underlättar urvalet för både oss och våra respondenter.

Syftet med att dela upp respondenterna enligt dessa två kriterier är i första hand inte att jämföra dessa två grupper. Istället är avsikten med denna uppdelning att vi ska inkludera viktiga aspekter och faktorer som kan tänkas påverka leasingupplevelsen och därmed relationen. Personerna som befinner sig i ett nuvarande leasingavtal kan ge en aktuell återberättelse för hur leasingen upplevs just nu samt för hur inledandet av avtalet och perioden gick till och upplevdes. Personerna som avslutat ett leasingavtal kan utöver en

liknande återberättelse även dela med sig om erfarenheterna kring avslutningsprocessen och återlämnandet av bilen. Vi tror på förhand att processen för avtalets avslut och bilens återlämnande är en kritisk del för hur leasingen som helhet upplevs. Därför anser vi att det är rimligt att särskilja på respondenter som befinner sig i ett avtal samt respondenter som avslutat ett avtal.

Vi diskuterade även mycket huruvida ytterligare kriterium bör sättas upp som kan anses vara relevanta för upplevelsen och relationen. Vi diskuterade bland annat ålder, kön, typ av bil, geografisk placering etc. Efter långa diskussioner och funderingar kunde vi dock inte se någon relevans eller inverkan från dessa potentiella kriterier. Vi kunde inte heller hitta något stöd i litteraturen eller tidigare studier för att en relation skulle upplevas annorlunda på grund av dessa eller liknande faktorer. Något som vi dock länge övervägde var ett kriterium gällande kön för att få lämplig fördelning mellan män och kvinnor. Detta eftersom statistik gällande privatleasing vittnar om en relativt jämn fördelning mellan könen (Bytbil, 2019). Eftersom det däremot inte finns något som tyder på att en relation påverkas av kön ansåg vi att det inte var relevant med ett sådant kriterium.

Det skulle dock visa sig att vi, med hjälp av vår urvalsmetod, kunde urskilja en tredje kategori av potentiella respondenter – personer som förnyat eller ingått ett nytt

leasingavtal efter 2018-01-01. Vi valde att utöka med denna kategorin eftersom vi ansåg

att denna kompletterade de två andra. I den kommande kontakten med respondenterna som angett att de befinner sig i ett pågående leasingavtal skulle det även visa sig att samtliga av dessa befann sig i sitt första leasingavtal. Vi valde då att specificera detta kriteriet till personer som befinner sig i sitt första leasingavtal. Detta ger oss således tre kategorier och kriterier där vi kan urskilja personer som är i sitt första leasingavtal,

personer som förnyat eller ingått ett nytt avtal samt personer som avslutat ett avtal. Med

dessa tre kategorier anser vi oss täcka in respondenter som befinner sig i olika stadier av en relation vilket vi således ger oss olika perspektiv och erfarenheter. Vi anser således att dessa kategorier inkluderar viktiga aspekter och faktorer som kan tänkas ha inflytande på leasingupplevelsen och relationen till bilhandlaren.

Sammanfattningsvis är vår empiri insamlad enligt följande tre kategorier och kriterier: 1) personer som befinner sig i sitt första leasingavtal

2) personer som förnyat eller ingått ett nytt leasingavtal efter 2018-01-01 3) personer som avslutat ett leasingavtal efter 2018-01-01 och ej ingått nytt

Dessa tre kategorier och kriterier kommer hädanefter förkortas och benämnas som:

1) Premiär 2) Förnyat 3) Avslutat.

4.3.1 Urval

För att söka svar på vår forskningsfråga har vi valt att göra ett urval av respondenter från målpopulationen. Ett urval innebär att man som forskare väljer att endast undersöka en del av målpopulationen (Denscombe, 2018, s. 57). Enligt Saunders et al. (2012, s. 260) bör ett urval göras när hela målpopulationen anses för stor för att undersökas. Populationen för vår studie innefattar personer som just nu befinner sig i ett leasingavtal samt personer som avslutat ett avtal efter 2018-01-01. Denna populationen är för oss okänd, men förmodligen stor, vilket innebär att ett urval således är lämpligt. För att

komma i kontakt med potentiella respondenter valde vi därför att konstruera ett formulär där personer som kan tänka sig att ställa upp på en intervju kan anmäla sitt intresse. I formuläret skulle personerna först svara på om de kan tänka sig att ställa upp på en intervju, följt av två frågor som konstruerats med syfte att urskilja respondenterna enligt våra urvalskriterier. Slutligen uppmanades personerna att lämna en mejladress för oss att kontakta dem med vidare information.

För att nå ut till potentiella respondenter spred vi detta formuläret genom Facebookgruppen ”Tomtebo - Anslagstavla” samt med hjälp av biltidningen

Automotorsport som delade formuläret via sina digitala kanaler. Vi valde Tomtebo – Anslagstavla eftersom det är en grupp med cirka 1600 medlemmar, främst bestående av

boende på stadsdelen Tomtebo i Umeå, vilket vi tänkte skulle innebära en bra grund för att komma i kontakt med potentiella respondenter. Vi ansåg att det var en bra kanal att hitta respondenter eftersom gruppen inte drivs av någon intresseorganisation som kan tänkas påverka medlemmarna. Gruppen är ämnad för att sprida information, likt en traditionell fysisk anslagstavla, för boende i området. Vidare tänkte vi även att gruppen potentiellt skulle utgöra en bra mix av potentiella respondenter i form av ålder, kön, intresse, bakgrund etc.

Vi valde att ta kontakt med Automotorsport eftersom vi genom deras plattform och nätverk såg en möjlighet att nå ut till en stor massa av potentiella respondenter. Vi tänkte även att Automotorsport skulle vara intresserade av att hjälpa oss eftersom ämnet och syftet med vår studie relaterar till deras huvudområde samt att de tidigare skrivit en del nyhetsartiklar om privatleasing och kunders upplevelser kring detta. Eftersom ”Tomtebo

– Anslagstavla” är en lokal grupp främst bestående av medlemmar från stadsdelen

Tomtebo i Umeå, såg vi dessutom en möjlighet till att få en större och geografisk spridning på ett smidigt och enkelt sätt via Automotorsport eftersom de har läsare och medlemmar över hela landet. Att läsarna av Automotorsport dessutom är intresserade av bilar och bilmarknaden hoppades vi skulle innebära en ökad chans för att de skulle vara intresserade av att ställa upp på en intervju. Eftersom det kan vara svårt att få personer att frivilligt avsätta tid och ställa upp på en intervju tänkte vi att ett bilintresse skulle kunna förhöja sannolikheten för att en person väljer att ställa upp.

Via Automotorsport och ”Tomtebo – Anslagstavla” genererades 39 intresseanmälningar med potentiella respondenter. Dessa intresseanmälningar exporterades sedan till Excel där vi kunde sortera, kategorisera samt få en överblick över anmälningarna. Vi fick då fram att av dessa 39 intresseanmälningar var 7 personer kategorin Premiär, 25 personer i kategorin Förnyat samt 7 personer i kategorin Avslutat. Därefter valde vi slumpmässigt ut personer från varje kategori att ta kontakt med för att bekräfta intresset och bistå med ytterligare information för att sedan boka en tid för intervju. Vid urvalet av respondenter kunde vi, baserat på den information vi samlat in via formuläret, inte urskilja om respondenten anmält sig via Tomtebo – Anslagstavlan eller via Automotorsport. Detta var inte heller något som specifikt togs upp eller diskuterades under den kommande kontakten. Det visade sig dock, under våra intervjuer, att vi fått en stor geografisk spridning av respondenter genom en övervägande majoritet direkt eller indirekt antydde att de bor på annan plats än Umeå. Vi tolkar således detta som att en övervägande majoritet av respondenterna anmält sig via Automotorsport. Vi kan dock inte uttala oss om något exakt antal, eftersom vi inte besitter tillräcklig information för att yttra oss med säkerhet.

Denna typ av tillvägagångssätt kategoriseras som ett icke-sannolikhetsurval, eftersom varje person inom populationen inte löper samma sannolikhet att väljas (Denscombe, 2018, s. 59). Ett icke-sannolikhetsurval innebär att forskaren besitter ett visst bestämmande gällande vilka som inkluderas i urvalet. Eftersom valet av ”anslagstavlor” och grupper på Facebook samt Automotorsport gjordes av oss besitter vi ett visst inflytande och bestämmande för vilka som har möjlighet att inkluderas i urvalet. Vidare anses ett icke-sannolikhetsurval lämpligt då forskaren inte besitter tillräckligt med information gällande målpopulationen för att kunna genomföra ett sannolikhetsurval, exempelvis genom att inte veta vilka eller hur många människor som utgör undersökningspopulationen (Denscombe, 2018, s. 59). Eftersom vi inte besitter eller har tillgång till något register över vår undersökningspopulation kan ett slumpmässigt sannolikhetsurval således inte utföras.

För att specificera vårt valda tillvägagångssätt kan detta benämnas som ett

bekvämlighetsval. Trost (2010, s. 140) förklarar att bekvämlighetsurval ”tar vad man råkar finna” exempelvis genom att publicera annonser för studien och intervjuerna.

Denna typ av självurval medför naturligtvis en del risker och negativa aspekter. Exempelvis finns det en risk att respondenterna ställer upp på en intervju eftersom de har ett särskilt intresse eller motiv. En risk som vi på förhand diskuterade var att vi eventuellt skulle få en överrepresentation av personer som exempelvis varit särskilt missnöjda med sin leasingupplevelse och därför vill berätta om detta. Vi anser dock att detta inte var något problem för oss då vi fick in en god variation bland upplevelserna. Vi vill även poängtera att de respondenter som av någon anledning uttryckte ett missnöje gjorde detta med stor saklighet och betonade att deras subjektiva upplevelse inte nödvändigtvis stämmer för resten av populationen. Det visade sig också i vårt urval att samtliga respondenter är att betrakta som särskilt bilintresserade, vilket troligtvis är en anledning till att de valde att ställa upp. De faktum att våra respondenter har ett intresse för bilar behöver inte enbart betraktas som något negativt, enligt oss. Vi anser att deras intresse högst troligt innebär att de besitter en mer än tillräcklig kunskap för att besvara våra frågor på ett nyanserat och utförligt vis. Vi tror även att deras intresse och kunskap gör att de är att anse som medvetna, eftertänksamma och noggranna vid köp av bil vilket gör att deras svar således kan tänkas innehålla särskilt intressant och värdefull information för denna studies syfte. Jämförelsevis misstänker vi att en person som ej besitter något som helst intresse eller kunskap gällande bilar inte skulle tillgodose oss med lika djupa och nyanserade svar.

Dessa argument till trots, så finns det ändå fog för negativ kritik mot ett homogent urval. Trost (2010, s. 137) menar att man i kvalitativa studier bör sträva efter en variation i urvalet av respondenter och inte ett antal likartade. Även om en respondent utan intresse och kunskap för bilar inte skulle kunna tillgodose oss med lika detaljerade och nyanserade svar, skulle denna person fortfarande kunna bidra med ett intressant perspektiv på själva relationen till bilhandlaren. Det skulle kunna vara så att en person utan intresse och kunskap värderar och resonerar annorlunda än en person med gediget intresse och kunskap för bilar, vilket således skulle kunna vara intressant för denna studie. Intresset och kunskapen hos våra respondenter var dock inget vi på förhand kände till och kunde därför inte ta ställning till detta vid urvalet. Det ska dock poängteras att utöver det gemensamma intresset för bilar, anser vi att övriga likheter var få och begränsade. Exempelvis fick vi en relativt stor geografisk spridning av respondenter, samt inkludering av olika bilar och bilmärken men också en spridning i hur pass mycket man använde sin

bil och till vad. Detta är något som anser vara positivt då det bidrar med olika perspektiv, förhållanden och upplevelser.

I tabellen nedan visas en sammanställning för vårt urval där respondenterna delats in baserat på vilken kategori de tillhör. För att värna om respondenternas anonymitet och integritet har samtliga tilldelats ett fiktivt namn. I det nästkommande avsnittet redogör vi får resonemanget gällande urvalets storlek.

Tabell 2. Urval av respondenter

4.3.2 Urvalets storlek

Vi bestämde oss för att inledningsvis kontakta fyra stycken respondenter från vardera kategori vilket gav oss sammanlagt 12 respondenter. Att på förhand bestämma hur många personer man bör intervjua är svårt eftersom man inte vet hur många intervjuer som krävs innan man uppnår teoretisk mättnad (Bryman, 2018, s. 507; Alvehus, 2019, s. 73). Teoretisk mättnad innebär att samma typ av information återkommer och att varje ny intervju således inte ger någon direkt ny information. Även Witell et al. (2020, s. 3) argumenterar för att det inte finns något givet antal intervjuer som måste hållas, utan att det istället handlar om att få in rätt typ av data samt den mängd som behövs för att förstå och analysera svaren i förhållande till studiens frågeställning och syfte. Trost (2010, s. 143) delar det ovanstående resonemanget men argumenterar samtidigt för att man som forskare bör sträva efter minimalt antal intervjuer. Detta eftersom många intervjuer leder till att det insamlade materialet riskerar att bli ohanterligt samt svårt att analysera och att viktiga detaljer riskerar att missas. Med dessa argument till stöd anser vi att fyra intervjuer från varje kategori utgör en bra grund. Om vi efter dessa 12 intervjuer skulle känna att vi behöver ytterligare data, kvarstår alternativet att genomföra ytterligare intervjuer. Det skulle dock visa sig att vi redan innan samtliga intervjuer genomförts, hade uppnått teoretisk mättnad.