Utveckla styrmedel och incitament

Hur ska de beslutade miljöpolitiska målen få ökat genomslag i beslut rörande för- ändringen av markanvändningen i våra städer och stadsregioner? Med nuvarande lagstiftning kommer de nationella miljömålen att ha en marginell inverkan på stadsutvecklingen i landet. Inom ramen för nuvarande svenska planeringssystemet görs prioriteringen mellan de olika miljö- och transportpolitiska målen på kommu- nal nivå. Miljökonsekvensbeskrivningar som upprättas i anslutning till en detalj-

70

planeprocess borde t.ex. kunna relateras till en kommuntäckande plan eller region- plan omfattande ett strategiskt miljöprogram som skulle ha tvingande effekt på de- taljplanebeslut.

Bland Europeiska unionens medlemmar varierar plansystemen men flertalet synes ha någon form centralt inflytande på kommunala och lokala planbeslut. Överenskommelser mellan kommuner, sekundärkommunala organ och stat kan vara en annan väg. En intressant iakttagelse är skillnaderna i bebyggelsestruktur mellan Stockholms- och Göteborgsregionen och därmed en viktig förklaring till den väsentligt högre andelen kollektiva resor i Stockholmregionen. Förklaringen är förmodligen landstingets starka roll i Stockholm i kombination med vissa överens- kommelser mellan Stockholm och kranskommunerna.

Jämfört med en del andra länder/städer som varit framgångsrika i att skapa be- byggelsestrukturer som ger förutsättningar för hållbara transportsystem som t.ex. Curitiba i Brasilien måste det svenska systemet betraktas som mer reaktivt än pro- aktivt. I många länder används förutom plansystemet skattesystem och olika typer av incitament relativt fastighetsmarknadens aktörer för att stimulera framväxten av önskvärda bebyggelsestrukturer. En ökad kunskap om tillgängliga medel och om effekterna från tillämpningen av dessa i olika länder skulle kunna lämna ett värde- fullt bidrag till den svenska debatten om hur vi ska skapa en bebyggelsestruktur som ger förutsättningar för en hållbar tillväxt. Även en analys av bebyggelsestruk- turens utveckling i ett antal svenska städer och stadsregioner skulle kunna bidra till kunskapen av och förståelsen för de faktorer som är starkt strukturerande.

71

8 Referenser

Bjurströn, J. 2002. Resvanor i svenska städer. Uppsats för licentiatexamen, Tema Stad & Trafik, Chalmers tekniska högskola, Göteborg.

Bostadsdepartementet.1983. Bostäder, hushåll och utrymmesstandard 1970-1985, Ds Bo 1983:7

Breheny, M. 1994. The compact city and transport energy consumption. England. Department of the Environment. UK. 1993 och 1994.

Formas 2004. Kunskapssammanställning, Långsiktigt hållbar stadsutveckling. Pro- jektnummer:151-2004-2254. Stockholm.

Hagson, A, Mossfeldt, L. 2001. Markanvändningsförändringar till följd av förbi-

farter. Rapport 2001:5 Sammanfattning, Tema Stad & Trafik, Chalmers tekniska

högskola. Göteborg.

Hagson, A. 2003. Effekter av externetablerad handel, särskilt dagligvaruhandel, på

trafikarbete och miljö – En kunskapsöversikt. Tema Stad & Trafik, Chalmers tek-

niska högskola. Göteborg.

Hagson, A. 2004 Stads- och trafikplaneringens paradigm. Tema Stad & Trafik, Chalmers tekniska högskola. Göteborg.

Hagson, A. Mossfeldt, L. 1994. Trafik och bebyggelseplanering, Kunskapsredovis-

ning av sambandet mellan olika åtgärder och deras effekter på det totala trans- portarbetet. Rapport 1994:4. Trafikplanering-Arkitektur, Chalmers tekniska hög-

skola. Göteborg.

Hartoft-Nielsen, P. 2001. Boliglokalisering og transportadfaerd. By- og Lands- planserien Nr. 15 2001. Forskningscentret for Skov & Landskab, Miljöministeriet. Karlgen, J. Mossfeldt, L. Reneland, M. 2003. Effekter av förändrade tätortsstruk-

turer. Rapport 2003:16. Tema Stad & Trafik, Chalmers tekniska högskola.

Göteborg.

Miljö- och samhällsbyggnadsdepartementet 2000. Förslag till svensk Klimat-

strategi. Klimatkommitténs betänkande. SOU 2000:23 april 2000. Stockholm.

Miljömålsrådet 2003. Miljömålen – når vi delmålen? de Facto.

Moore, J. A. et al. 1994. Transportation, Land use and Sustainability, Florida Center for Community Design + Research, University of South California. Mossfeldt, L. 2001. Uppsala 2012, En fallstudie inom projektet Stadens trafik-

system – Samverkande åtgärder för en bättre miljö. Rapport 2001:2. Tema Stad &

72

Næss, P. Røe, P.G. Larsen, S. 1995. Energy Use for Transportation in 22 Nordic

Towns. Norwegian Institute for Urban and Regional Urban Research. Oslo.

Næss, P. Røe, P.G. Larsen, S. 1995. Travelling Distances, Modal Split and Trans-

portation Energy in Thirty Residential Areas in Oslo. Journal of Environment

Planning and Management, Vol 38, No. 3, 1995 Norwegian Institute for Urban and Regional Urban Research. Oslo.

Naturvårdsverket och Statistiska centralbyrån, 2000, Naturmiljön i siffror. Stock- holm.

Newman, P.W.G. & Kenworthy, J.R. 1989. Cities and Automobile Dependence:

A Sourcebook. Gower Publishing Company Limited, England.

Nielsen, K. 2003. Trafikindikatorer för uppföljning av regionala miljömål, Rapport 2003:52, Länsstyrelsen Västra Götaland.

NUTEK 2001. Regionförstoring. Hur kan åtgärder i transportsystemet bidra till

vidgade lokala arbetsmarknadsregioner? NUTEK R 2001:7. Stockholm.

Näringsdepartementet 2001. Infrastruktur för ett långsiktigt hållbart transportsy-

stem, Informationsmaterial N1055, oktober 2001. Stockholm.

Regeringens proposition 1985 / 86:1, Förarbetet till PBL. Stockholm.

Regeringens proposition 2000 / 01:130, Svenska miljömål – delmål och åtgärds-

strategier. Stockholm.

Regeringens proposition 2001 / 02:20, Infrastruktur för ett långsiktigt hållbart

transportsystem. Stockholm.

Reneland, M. & Hagson, A. 1994. Analys av boendetäthet som förutsättning för

kollektivtrafikens servicenivå och kostnad. STACTH 1994:2, Stads- och trafikpla-

nering, Chalmers tekniska högskola, Göteborg.

Reneland, M. 1998. Befolkningens avstånd till service. STACTH 1998:5, Stads- och trafikplanering, Chalmers tekniska högskola. Göteborg.

Reneland, M. 1998. Tillgänglighet i svenska städer 1980 och 1995. Stads- och tra- fikplanering, Chalmers, Chalmers tekniska högskola, Göteborg.

Reneland, M. 1998. Begreppet tillgänglighet – GIS-projektet Tillgänglighet i

svenska städer 1980 och 1985. STACTH 1998:4. Stads- och trafikplanering,

Chalmers tekniska högskola, Göteborg.

Reneland, M. 2000. Befolkningens tillgänglighet till service i Uppsala. Rapport 2000:3, Tema Stad & Trafik, Chalmers tekniska högskola, Göteborg.

Reneland, M. 2000. I den uthålliga staden går och cyklar man - Sammanfattning

av GIS-projektet tillgänglighet i svenska städer 1980 och 1995. Rapport 2000:2

73

Statens institut för kommunikationsanalys 2000. Prognos för godstransporterna

2010. SIKA Rapport 2000:7. Stockholm.

Statens institut för kommunikationsanalys 2001. Planering av storstädernas trans-

portsystem. SIKA Rapport 2001:2. Stockholm.

Statens institut för kommunikationsanalys 2002. Persontransporternas utveckling

till 2010. SIKA Rapport 2002:1. Stockholm.

Statens institut för kommunikationsanalys 2004. Uppföljning av det transportpoli-

tiska målet och dess delmål. Rapport 2004:3. Stockholm.

Statistiska centralbyrån (SCB) och Statens institut för kommunikationsanalys (SIKA.) 2000. RES 1999 Den nationella reseundersökningen. Stockholm. Statistiska centralbyrån (SCB) och Statens institut för kommunikationsanalys (SIKA.) 2001. RES 2001. Den nationella reseundersökningen. Stockholm. Stockholmsförorternas regionplaneförbunds direktion 1936. Regionplan för Stock-

holm med omnejd, huvudsakligen avseende förortsområdet jämte betänkande utgi- vet av Stockholmsförorternas regionplaneförbunds direktion. Stockholm.

Sveriges Radio P1. Måndagsintervjun den 3 januari 2005.

Vägverket 1995, Mindre buller. Publikation 1995:58, Vägverket, Borlänge. Vägverket 1999. Genomslagskraft för nationella mål i trafik- och bebyggelseplane-

ringen. Vägverkets publikation nr. 1999: 13. Borlänge.

Åkerman, J. et.al. 2000. Destination framtiden – Vägar mot ett bärkraftigt trans-