Värdet av cyklingens hälsoeffekter

Av stor betydelse för vilket värdet av hälsoeffekten blir i hälsoekonomiska beräkningar är värdet på ett statistiskt liv. I HEAT har olika länder tilldelats olika värden, enligt en beräkning som bland annat baseras på respektive lands invånares inkomstnivåer (WHO, 2014c). I HEAT anger man värdet av ett statistiskt liv i Sverige till drygt 46 miljoner kr (WHO, 2014d, WHO, 2014c). Jämförelsevis anges värdet av ett statistiskt liv i den senaste versionen av GC-kalk (Trafikverket, 2016b) till cirka 24 miljoner kr.

Om man med hjälp av HEAT räknar på det hälsoekonomiska värdet i Sverige av om en person börjar cykla, som tidigare inte cyklat, så beräknas det till cirka 10 000 SEK per år – i 2011 års penningvärde (WHO, 2014c). Detta värde uppnås för en person i åldern 20–64 år som cyklar 100 min i veckan, alla vardagar under 1 år. Om vi sedan antar att individen i fråga cyklar i 15 km/h så kan man beräkna att den genomsnittliga hälsoeffekten per cyklad kilometer blir 7,70 kr (i 2011 års penningvärde), vilket motsvarar ca 7,8 SEK i 201616 _{års penningvärde. Det har inte gått att klarlägga hur stor del av}

hälsoeffekten som är internaliserad respektive extern i HEAT. Med internaliserad hälsoeffekt avses den del av effekten som individen räknar med att själv dra nytta av tack vare sitt cyklande, vilket exempelvis kan vara ett längre liv. Extern hälsoeffekt är den del av hälsoeffekten som utgör en positiv nytta i samhället i stort, ett typiskt exempel utgör lägre skattefinansierade sjukvårdskostnader.

I GC-kalk genererar en cyklad kilometer för nytillkomna cyklister en hälsoeffekt som värderas till ca 3,58 SEK/km (Trafikverket, 2016b). Detta förutsätter att man cyklar omkring 100 min/vecka under 232 dagar per år, totalt 3 304 min/år (Trafikverket). De 3,58 SEK/km inkluderar sannolikt både det som Trafikverket valt att klassificera som internaliserad nytta (2,86 SEK/km) och extern nytta (0,72 SEK/km). Utöver detta minskar även sjukfrånvaron med ett värde som motsvarar 0,47 SEK/km. En australiensisk studie som studerat hälsoeffekterna (förtida dödlighet och morbiditet) av gång och cykling, värderar den genomsnittliga nyttan av en cyklad kilometer till 7,13 SEK/km (Mulley et al., 2013). Det framgår inte om det är både den internaliserade och den externa nyttan som ingår. Som jämförelse uppskattar Willumsen och Roehl (2010) – i en cost-benefit-analys av ökad cykling, gjord på uppdrag av Köpenhamn stad – hälsoeffekten till 5,51 DKK/km (2008 års penningvärde), vilket motsvarar 7,98 SEK/km per 2016-11-10. Willumsen och Roehl räknar med effekter på både förtida dödlighet och morbiditet. Det är slutligen värt att notera att Willumsen och Roehl även delvis internaliserar olyckskostnaderna.

Norska Statens Vegvesen (2014) värderar en cyklad kilometer till 24,6 NOK vilket motsvarar 27,6 SEK17 _{per 2017-01-13. Av denna summa utgörs 1,5 SEK av sjukvårdskostnader och ökad}

produktivitet och 26,1 SEK utgörs av välfärdseffekten. Schantz (2015) berättar att man använder värderingen om 24,6 NOK/km när man gör sina samhällsekonomiska beräkningar. Sælensminde (2017) menar att det saknas en konsistent värdering av hur olika hälsoeffekter, såsom olycksrisk och medicinska effekter som bör hanteras i olika sammanhang inom CBA (cost-benefit-analys), med avseende på internaliserad och extern hälsoeffekt. Sælensminde berättar också att det pågår ett uppdateringsarbete med Handbok v712 inom Statens Vegvesen och det har inte gått att klarlägga hur stora delar av hälsoeffekten som värderas som internaliserad respektive extern. Utöver de 24,6 NOK/km beräknar man värdet för kortvarig sjukfrånvaro till 1,78 NOK/km. Schantz (2015) menar att man i de 24,6 NOK/km inkluderar i det närmaste alla effekter på förtida dödlighet och tid med sjukdom, genom att man utgår från måttet QALY. Däremot menar Schantz att man ännu inte fullt ut tar hänsyn till produktivitetsförluster och sjukvårdskostnader. När man har beräknat värdet av en

16 _{Konverterat till 2015 års penningvärde med hjälp av http://www.scb.se/hitta-statistik/sverige-i-}

siffror/prisomraknaren/

17 _{24,6 NOK år 2014 motsvarar 26,33 NOK i december 2016, vilket sedan konverterats till SEK enligt}

cyklad kilometer har Statens Vegvesen använt de förändringarna i antal QALY:s vid ökad fysisk aktivitet som redovisades i Figur 10 och beräknats av Helsedirektoratet. Dessa förändringar i QALY utgör alltså som tidigare nämnts konservativa uppskattningar av hälsoeffekterna. Slutligen använder Statens Vegvesen ett värde för ett statistiskt liv på 30 miljoner NOK som utgångspunkt när de beräknar värdet av en QALY.

Att Statens Vegvesen värderar hälsoeffekterna som så pass stora som 27,6 SEK/km, jämfört med exempelvis WHO (7,86 kr/km) och Trafikverket (3,58 kr/km) beror bland annat på att man, till skillnad från både WHO och Trafikverket, inräknar att de individer som är fysiskt aktiva inte bara löper lägre risk att dö i förtid, utan också löper lägre risk att drabbas av sjukdom under den tid de lever och att den fysiska aktiviteten minskar allvarlighetensgraden av många sjukdomar18_{. Denna skillnad i}

värdering understryker återigen vikten av att i möjligaste mån ta med alla de hälsoeffekter som uppstår vid fysisk aktivitet.

Tabell 6-2. Olika organisationers värdering av de positiva hälsoeffekterna (ej inkluderat kostnaden för skador) av fysisk aktivitet samt bakgrundsdata för denna värdering.

Värdering hälsoeffekt19 (SEK/cykel- km) Vilken typ av hälsoeffekt Värde statistiskt liv (MSEK): Beräknad vid mängd fysisk aktivitet Fördelning extern och internaliserad Statens Vegvesen (2014) 27,620 Morbiditet och förtida dödlighet

31,5 Okänt21 _{Inte klarlagt}

WHO (2014) 7,86 Förtida dödlighet 46 (för Sverige) 100 min i veckan 52 veckor per år Inte klarlagt Trafikverket (2016b): 3,58 Förtida dödlighet 24 100 min/veckan, 232 dagar per år Extern 100% Willumsen och Roehl (2010), Köpenhamns stad 7,98 Morbiditet och förtida dödlighet Okänt Okänt Extern 31% Internaliserad 69%

Det är värt att notera att det finns vissa skillnader i fördelningen mellan internaliserade och externa effekter mellan de olika organisationerna. Trafikverket (2016b) har valt att fördela 100 procent som extern hälsoeffekt. Inom Statens Vegvesen pågår det, som sagt, ett uppdateringsarbete med Handbok v712 och inom ramen för vårt projekt har det inte gått att klarlägga hur stora delar av hälsoeffekten

18 _{Trafikverket inkluderar dock indirekt morbiditetseffekter genom tidsvärdet för cykling, men hur stor andel av}

de totala effekterna man inkluderar är sannolikt inte känt.

19 _{2016 års penningvärde}

20 _{1,5 SEK sjukvårdskostnader & produktivitet samt 26,1 SEK välfärdseffekt}

21 _{Linjärt samband mellan fysisk aktivitet och hälsoeffekt, Helsedirektoratet (2010). Även linjära samband i}

som värderas som internaliserad respektive extern. Willumsen och Roehl (2010) har valt att fördela 69 procent som internaliserad och 31 procent som extern hälsoeffekt22_.

Det är slutligen värt att nämna att värderingen av hälsoeffekter har mycket stor betydelse för en cykel- CBA. Vid exempelvis Willumsen och Roehls (2010) värdering av hälsoeffekterna till 7,98 SEK/km är hälsoeffekterna så pass stora att de leder till att en cyklad kilometer genererar en positiv externalitet (nytta för samhället) om 1,77 SEK/km23 _{(se bilaga 3).}