De viktigaste slutsatserna i denna rapport är följande:
• Effektsambanden mellan infrastruktur och säker och ökad andel cykling är komplexa och kunskapsläget behöver utvecklas och stärkas.
• Angående säkerhetseffekten på cykelväg och cykelbana, tyder resultaten på att fysisk separering från biltrafik minskar risken för att cyklister ska skada sig på sträcka.
• Resultaten med avseende på antal skadade cyklister på sträcka på cykelvägar och -banor visar på minskat eller oförändrat antal. Då resultaten för effekten på cyklisters olycksrisk pekar på att en fysisk separering minskar risken tyder det på att anledningen till att antalet skadade inte alltid minskar, är att åtgärderna då samtidigt också lett till ett ökat cyklande.
• Knappt någon av källorna som beskriver säkerhetseffekter av separering har redovisat specifika resultat över utvecklingen av skador med avseende på olika svårhetsgrad.
• Andelen cykling ökar om man implementerar cykelinfrastrukturprogram, och andelen cykling i trafiken förväntas öka när man ersätter blandtrafik med cykelvägar, -banor och -fält. • Även om fler cyklister eventuellt skulle skada sig vid införande av olika cykelåtgärder visar
resultaten från WHO att de positiva hälsoeffekterna av att cykla (inklusive risken att skada sig) är större än de negativa effekterna, åtminstone med avseende på förtida dödlighet. Troligtvis finns även en positiv effekt av cykling på morbiditet.
• Enligt WHO leder cykling till en minskad risk för förtida död med 10–45 procent i åldern 20– 64 år.
• Norska Helsedirektoratet har i beräkningar uppskattat att en mycket aktiv person vinner 15,9 QALY:s sett över en livstid jämfört med den inaktive; de positiva hälsovinsterna i form av minskad morbiditet står i de norska beräkningarna för de största hälsovinsterna. Trafikverket inkluderar idag delvis cyklingens morbiditetseffekter genom effekter på sjukfrånvaro samt indirekt genom tidsvärdet för cykling, men hur stor andel av de totala effekterna man inkluderar är oklart.
• Kommunerna genomför många utvärderingar av olika karaktär. Det finns en potential för kommuner att utbyta erfarenheter och lära sig av varandra kring effekter av
cykelinfrastrukturåtgärder.
• Det faktum att flera kommuner parallellt utvärderar likartade cykelåtgärder gör att det finns goda skäl för samordning av utvärderingar genom exempelvis standardiserade mått och mätmetoder.
Referenser
ALLEBECK, P., MORADI, T. & JACOBSSON, A. 2006. Sjukdomsbördan i Sverige och dess riskfaktorer. Statens Folkhälsoinstitut
BARNES, E. & SCHLOSSBERG, M. 2013. Improving Cyclist and Pedestrian Environment While Maintaining Vehicle Throughput Before- and After-Construction Analysis
TRANSPORTATION RESEARCH RECORD.
BERG, J., LEVIN, L., ABRAMSSON, M. & HAGBERG, J.-E. 2014. Mobility in the transition to retirement – the intertwining of transportation and everyday projects. Journal of Transport
Geography, 38, 48–54.
BERGSTRÖM, J. 2014. Observationsstudie av markerad cykelbana Stora gatan mellan Vasagatan och Kopparbergsvägen.
BJÖRKLUND, G. & ISACSSON, G. 2013. Forecasting the impact of infrastructure on Swedish commuters’ cycling behaviour. CTS Working Paper 2013:36.
BLAIZOT, S., PAPON, F., HADDAK, M. M. & AMOROS, E. 2013. Injury incidence rates of cyclists compared to pedestrians, car occupants and powered two-wheeler riders, using a medical registry and mobility data, Rhône County, France. Accident Analysis and Prevention, 58, 35– 45.
BO ANDERSEN, L., SCHNOHR, P., SCHROLL, M. & OLE HEIN, H. 2000. All-cause mortality associated with physical activity during leisure time, work, sports, and cycling to work.
Archives of Internal Medicine, 160, 1621–1628.
BRÜDE, U. & LARSSON, J. 1993. Models for predicting accidents at junctions where pedestrians and cyclists are involved. How well do they fit? Accident Analysis and Prevention, 25, 499– 509.
BURKE, M. I. 2011. Are cycle centers effective transport interventions? Evaluating King George Square cycle center in Brisbane, Australia. Transportation Research Record, 2247, 118–125. BÖRJESSON, M. 2008 Värdering av tid och bekvämlighet vid cykling. Rapport WSP 2008:23. CAIRNEY, P. & KING, K. 2003. Development of a performance based specification for a major
bicycle facility. Vermont South: ARRB Transport Research. Research report ARR 358. CAVILL, N., A., C. & KENNEDY, A. 2009. Valuing increased cycling in the cycling demonstration
towns. Cycling England.
CHALMERS & TRAFIKKONTORET 2016. Measuring bikeability: ett FoU-projekt om smartare cykelnätsanalyser. Delprojekt 1 Inledande metodutveckling och analys av planerat cykelnät i
Frihamnen
(Reviderad version där ny plan för Frihamnen från oktober 2016 använts i skattningen av stadsstrukturell cykelflödespotential).
CHEN, L., CHEN, C., SRINIVASAN, R., MCKNIGHT, C. E., EWING, R. & ROE, M. 2012. Evaluating the safety effects of bicycle lanes in New York City. American Journal of Public
Health, 102, 1120–1127.
CYKELSÄKERHETSGRUPPEN 1985. Säkrare cykling: Problemanalys och förslag till åtgärder. Linköping U6 Statens Väg- och Trafikinstitut. VTI Rapport 280.
EKMAN, L. 1996. On the Treatment of Flow in Traffic Safety Analysis – a non-parametric approach applied on vulnerable road users. Bulletin 140. Lund: Institutionen för trafikteknik.
EKMAN, R., WELANDER, G., SVANSTROM, L., SCHELP, L. & SANTESSON, P. 2001. Bicycle- related injuries among the elderly – a new epidemic? PUBLIC HEALTH, 115, 38–43.
ERIKSSON, L. 2009. TEMA Cykel – faktorer som påverkar cykelanvändning utifrån ett individperspektiv: en litteraturstudie. Linköping: VTI.
ERIKSSON, U., NILSSON, A., GIBRAND, M., LJUNGBERG, C., WITZELL, J. & SLOTTE, J. 2015. 2015:80 Trygga och säkra korsningspunkter mellan cyklister och fotgängare. 2015:80. ERKE, A. & ELVIK, R. 2006. Effektkatalog for trafikksikkerhetstiltak. Oslo: Transportøkonomisk
institutt, (TØI).
ETSC 2012. Pedalling towards Safety. In: COUNCIL, E. T. S. (ed.). Bryssel.
FIELDS, B., CRADOCK, A., BARRET, J. & MELLY, S. Assessing the Impact of Bicycle Facilities on Use: Minneapolis Nonmotorized Transportation Pilot Program Evaluation. 2014.
FLORIDA DEPARTMENT OF TRANSPORTATION 2002. Quality/level of service.
FOLTYNOVA, H. B. & KOHLOVA, M. 2006. Cost-Benefit Analysis of Cycling Infrastructure: A Case Study of Pilsen.
FORWARD, S. 2014. Hållbart resande – möjligheter och hinder. Linköping: VTI.
FYHRI, A. & BJØRNSKAU, T. 2013. Safety in Numbers – testing the mechanism by a combination of time series and panel design survey methods.
GARRETT-PELTIER, H. (2010) Estimating the Employment Impacts of Pedestrian, Bicycle and Road Infrastructure. Case Study: Baltimore. Political Economy Research Institute. University of Massachusetts, Amherst.
GERMAN FEDERAL MINISTRY OF TRANSPORT 2012. National Cycling Plan 2020. Joining forces to evolve cycling. . In: FEDERAL MINISTRY OF TRANSPORT, B. A. U. D. (ed.). Berlin.
GRABOW, M. L., SPAK, S. N., HOLLOWAY, T., STONE, B., MEDNICK, A. C. & PATZ, J. A. 2012. Air Quality and Exercise-Related Health Benefits from Reduced Car Travel in the Midwestern United States. Environmental Health Perspectives, 120, 68–76.
GUTHRIE, N., DAVIES, D. G. & GARDNER, G. 2001. Cyclists' assessments of road and traffic conditions: The development of a cyclability index. Crowthorne: TRL report 490.
GÖTEBORG STAD 2016. Utvärdering av sopsaltning som metod för vinterväghållning av cykelvägar i Göteborg vintern 2014/2015. In: TRAFIKKONTORET (ed.) Rapport 2016:01
GÖTEBORGS STAD 2016. Redbergsvägen uppföljning 2016. In: TRAFIKKONTORET (ed.). HARKEY, D. L., REINFURT, D. W. & KNUIMANN, M. 1998. Development of the Bicycle
Compatibility Index.
HELSEDIREKTORATET 2010 Vunne kvalitetsjusterte leveår (QALYs) ved fysisk aktivitet. Rapport
IS-1794.
HENAO, A., PIATKOWSKI, D., LUCKEY, K. S., NORDBACK, K., MARSHALL, W. E. & KRIZEK, K. J. 2014.
Sustainable transportation infrastructure investments and mode
share changes: A 20-year background of Boulder, Colorado
. Transport Policy, Volume 37, 64–71.HOLM, A. L., GLÜMER, C. & DIDERICHSEN, F. 2012. Health impact assessment of increased cycling to place of work or education in Copenhagen. BMJ Open, 2, e001135.
HUNTER, W. W., HARKEY, D. L., STEWART, J. R. & BIRK, M. L. 2000. Evaluation of blue bike- lane treatment in Portland, Oregon. Transportation Research Record, 1705, 107–115. HYDEN, C. 1976. Konfliktteknik för riskbestämning i trafiken. Lund: Lunds Tekniska Högskola.
Trafikteknik. Bulletin nr 15.
HÄGERSTRAND, T. 1970. Tidsanvändning och omgivningsstruktur. SOU 1970:14 Urbaniseringen i
IPSOS 2017. Cykelundersökning 2016. In: SOFIA ZERE, B. B. (ed.).
JACOBSEN, P. L. 2003. Safety in numbers: More walkers and bicyclists, safer walking and bicycling.
Injury Prevention, 9, 205–209.
JENSEN, S. U. 2006a. Cyklisters oplevede tryghed og tilfredshed. In: TRAFITEC (ed.). Lyngby, Danmark.
JENSEN, S. U. 2006b. Effekter av overkørsler og blå cykelfelter. In: TRAFITEC (ed.). Lyngby, Danmark.
JENSEN, S. U. 2008. Safety effects of blue cycle crossings: A before-after study. Accident Analysis
and Prevention, 40, 742–750.
JENSEN, S. U. & NIELSEN, M. A. 1996. Cykelfelter: sikkerhedsmaessig effekt i signalregulerede kryds. Köpenhamn: Vejdirektoratet. Rapport 51.
JOHANSSON 2013. Fossilfrihet på väg: betänkande av Utredningen om fossilfri fordonstrafik. SOU
2013:84 Stockholm.
JOHANSSON, C., LÖVENHEIM, B., SCHANTZ, P., WAHLGREN, L., ALMSTRÖM, P.,
MARKSTEDT, A., STRÖMGREN, M., FORSBERG, B. & NILSSON SOMMAR, J. 2017. Impacts on air pollution and health by changing commuting from car to bicycle. Science of the
Total Environment, 584–585.
JONES, E. G. & CARLSON, T. D. 2003. Development of bicycle compatibility index for rural roads in Nebraska.
JONSSON, T., KOGLIN, T., LINDELÖW, D. & NILSSON, A. 2011. Effektsamband för gående och cyklister säkerhet – litteraturstudie. Lunds Universitet.
KAROLINSKA INSTITUTET 2009. Helkroppsvibrationer. Faktablad framtaget av Karolinska Institutet på uppdrag av Stockholms läns landsting. Alfaprint, Stockholm: Karolinska Institutets folkhälsoakademi, Institutionen för folkhälsovetenskap och Institutet för miljömedicin.
LANDIS, B. W., VATTIKUTI, V. R. & BRANNICK, M. T. 1997. Real-time human perceptions: Toward a bicycle level of service.
LINDERHOLM, L. 1992. Utvärdering av trafiktekniska åtgärders säkerhetseffekt: Metodutveckling med tillämpning på utformningsdetaljer för cyklister i signalreglerade korsningar. Lund: Trafikteknik.
LJUNGBLAD, E. & ASHOURI, H. 2017. Aktiva farthinder i Malmö. Utvärderingsrapport. Malmö Stad.
LODDEN, U. B. 2002. Sykkelpotensialet i norske byer og teststeder. TØI Rapport 561/2002. Oslo. MALMÖ STAD 2015. Utvärdering Bike and Ride 2015. In: GATUKONTORET (ed.).
MICHELS, T. 1993. Cycling in the city, pedalling in the polder: Recent developments in policy and research for bicycle facilities in the Netherlands. Ede: in de Grond-, Water- en Wegenbouw en de.
MOVEA 2016. Erfarenheter Gävle. In: BERG, S. (ed.).
MULLEY, C., TYSON, R., MCCUE, P., RISSEL, C. & MUNRO, C. 2013. Valuing active travel: Including the health benefits of sustainable transport in transportation appraisal frameworks.
Research in Transportation Business & Management.
NATURVÅRDSVERKET (2005). Den samhällsekonomiska nyttan av cykeltrafikåtgärder. Förbättring av beslutsunderlag. Rapport 5456. Naturvårdsverket, Stockholm.
NETTELBLAD, P. 1990 Resultat av blåmålning av cykelöverfart i Malmö. In: MALMÖ KOMMUN (ed.).
NILIMAA, J. 2009. Cykelbanors komfort och säkerhet. En studie av sambandet mellan cykelbanors
profil och de vibrationer som cyklisten utsätts för. Examensarbete, Luleå tekniska universitet.
NILSSON, A. 1995. Potential att överföra korta bilresor till cykel. (The potential for replacing cars
with bicycles for short distance travel). Thesis 84, Lund Universitet
NILSSON, A. & BRUNDELL-FREIJ, K. 2004. Åtgärder för cykeltrafiken och deras effekter (ej utgiven).
NILSSON, A. & LARSSON, R. 2013. 2013:51 Samhällsekonomisk analys av ett snabbcykelstråk mellan Malmö och Lund. In: TRIVECTOR TRAFFIC (ed.) VERSION 1.0.
NILSSON, P., STIGSON, H., OHLIN, M., STRANDROTH, J., INSTITUTIONEN FÖR TILLÄMPAD MEKANIK, F., CHALMERS UNIVERSITY OF, T., CHALMERS
TEKNISKA, H., DEPARTMENT OF APPLIED MECHANICS, V. E., AUTONOMOUS, S., DEPARTMENT OF APPLIED MECHANICS, V. S. & INSTITUTIONEN FÖR
TILLÄMPAD MEKANIK, F. O. A. S. 2017. Modelling the effect on injuries and fatalities when changing mode of transport from car to bicycle. Accident Analysis and Prevention, 100, 30–36.
NILSSON, V. 2017. Cykeleffekt. In: WEHTJE, P. (ed.).
NISKA, A. 2007. Cyklisters syn på cykelvägars standard: fokusgrupper i Umeå och Linköping. Linköping: VTI.
NISKA, A. 2011. Cykelvägars standard: en kunskapssammanställning med fokus på drift och underhåll. Linköping VTI.
NISKA, A. & BLOMQVIST, G. 2016. Sopsaltning av cykelvägar, Utvärdering av försök i Stockholm vintern 2014/15. VTI notat 29-2015.
NISKA, A. & ERIKSSON, J. 2013. Statistik över cyklisters olyckor: faktaunderlag till gemensam strategi för säker cykling. Linköping: VTI.
NISKA, A. & SJÖGREN, L. 2007. Mätmetoder för tillståndsbedömning av cykelvägar: en
kunskapsöversikt, Linköping, VTI.
NISKA, A., SJÖGREN, L. & GUSTAFSSON, M. 2011. Jämnhetsmätning på cykelvägar: utveckling och test av metod för att bedöma cyklisters åkkvalitet baserat på cykelvägens längsprofil. Linköping VTI.
NÄÄTÄNEN, R. & SUMMALA, H. 1976. Road-user behavior and traffic accidents. Amsterdam: North-Holland.
PARK, V. 2004. Komfort 2003 – En komfortmåling af Københavns cykelstrækninger. In: KÖPENHAMN, D. I. (ed.). Köpenhamn.
PATTEN, C. 2017. Hjulburna oskyddade trafikanter på landsväg. Tvärvetenskap för ökad cykelsäkerhet ed. Transportforum 2017.
PATTEN, C. 13 februari 2017 2017b. RE: E-mail: flöden? Type to WEHTJE, P.
POWELL, J., DALTON, A., BRAND, C. & OGILVIE, D. 2010. The Health Economic Case for Infrastructure to Promote Active Travel: A Critical Review. Bulit Envrionment.
PUCHER, J. & BUEHLER, R. 2006. Why Canadians cycle more than Americans: A comparative analysis of bicycling trends and policies. Transport Policy, 13, 265–279.
RACIOPPI, F. 2 januari 2017. RE: Email. Type to WEHTJE, P.
RASMUSSEN, B., ROUSSEAU, G. & LYONS, W. M. 2012. Walking and Bicycling Pay Off. Public
Roads, Vol. 76
RAUSTORP, J. 2017-03-10 2017. RE: Presentation under videokonferens 2017-03-10: Cykelpotential
REGERINGEN 2009. Prop. 2008/09:93 Mål för framtidens resor och transporter. In: NÄRINGSDEPARTEMENTET (ed.).
ROBERTSON, K., BAMBERG, S., PARKIN, J. & FYHRI, A. 2013. Cykelvänlig stad: betydelsen av stadsutformning och infrastruktur. Linköping: VTI.
SÆLENSMINDE, K. 2004. Cost–benefit analyses of walking and cycling track networks taking into account insecurity, health effects and external costs of motorized traffic. Transportation
Research Part A, 38, 593–606.
SÆLENSMINDE, K. 2017-01-16 2017. RE: E-mail. Type to WEHTJE, P.
SCHANTZ, P. 2015. Om gång och cykling, hälsa och en hållbar utveckling. 2015:153. Trafikverket. SCHEPERS, P., AGERHOLM, N., AMOROS, E., BENINGTON, R., BJORNSKAU, T., DHONDT,
S., DE GEUS, B., HAGEMEISTER, C., LOO, B. P. Y., NISKA, A., DRIFT OCH
UNDERHÅLL, D. O. U., STATENS VÄG- OCH, T. & INFRASTRUKTUR, I. 2015. An international review of the frequency of single-bicycle crashes (SBCs) and their relation to bicycle modal share. INJURY PREVENTION, 21, E138–E143.
SCHNEIDER, R., PATTEN, R. & TOOLE, J. 2005. Pedestrian and Bicycle Data Collection in United States Communities – Quantifying Use, Surveying Users, and Documenting Facility Extent. Pedestrian and Bicycle Information Center, University of North Carolina. : U.S. Department of Transportation. Federal Highway Administration. USA.
SIKA (2008b). Samhällsekonomiska principer och kalkylvärden för transportsektorn: ASEK 4 (Arbetsgruppen för Samhällsekonomiska Kalkylvärden). Statens institut för
kommunikationsanalys, SIKA PM 2008:3. Östersund.
SKARIN, P. 2017. PPT: Beteende vid olika typer av cykelpassager. Eskilstuna Kommun.
SKL, VÄGVERKET, BANVERKET & BOVERKET 2007. Trafik för en attraktiv stad. Utgåva 2, Stockholm, Sveriges kommuner och landsting. Vägverket. Banverket. Boverket.
SMITH, G., NISKA, A. & GRÖNQVIST, T. 2014. CYKELEFFEKT Slutrapport från förstudie. Swedish Viktoria.
SORTON, A. & WALSH, T. 1994. Bicycle stress level as a tool to evaluate urban and suburban bicycle compatibility.
STATENS VEGVESEN 2014. Vegdirektoratet, versjon 1.1. Konsekvensanalyser. Håndbok V712. Oslo.
STOCKHOLM STAD 2016. T2016-02609: Utvärdering av pilotplats cykel på Götgatan. Slutredovisning. In: TRAFIKKONTORET (ed.).
STOCKHOLM STAD 2017. Tjänsteutlåtande Dnr T2016-03611-1: Cykling mot enkelriktning. Svar på skrivelse från Cecilia Brink m.fl. (M). In: TRAFIKKONTORET (ed.).
STOCKHOLMS STAD & TYRÉNS 2015. För- och efterstudie av alternativ cykellösning på Kungsholms Strand. In: FRANCKE, P. (ed.) 2015-10-01 Version: 2.0.
SWOV 2006. Advancing Sustainable Safety. National Road Safety Outlook for 2005-2020. Institute for Road Safety Research In: THE NATIONAL SCIENTIFIC INSTITUTE FOR ROAD SAFETY RESEARCH IN THE NETHERLANDS (SWOV) (ed.). Leidschendam.
SÖRENSEN, M W J, 2012 Sykkelekspressveger i Norge og andre land Status,
erfaringer og anbefalinger, TØI rapport 1196/2012, Norge
THE CITY OF COPENHAGEN 2011. GOOD, BETTER, BEST THE CITY OF COPENHAGEN’S BICYCLE STRATEGY 2011-2025. In: TECHNICAL AND ENVIRONMENTAL
ADMINISTRATION TRAFFIC DEPARTMENT (ed.).
THOMAS, F. & VADEBY, A. 2007. Sammanställning av 34 trafiksäkerhetsåtgärder. VTI rapport
THULIN & NILSSON 1994a. VTI-meddelande 883.
THULIN, H. & NILSSON, G. 1994b. Vägtrafik: Exponering, skaderisker och skadekonsekvenser för olika färdsätt och åldersgrupper. VTI rapport 390. Linköping.
TLV. 2015. www.tlv.se/Upload/Halsoekonomiska_bedomningar/introduktion-halsoekonomi.pdf [Online]. Available: www.tlv.se/Upload/Halsoekonomiska_bedomningar/introduktion- halsoekonomi.pdf [Accessed 13 januari 2017].
TRAFIKANALYS 2015. Transportsektorns samhällsekonomiska kostnader bilagor 2015. PM 2015:4. TRAFIKANALYS 2016. RVU Sverige – den nationella resvaneundersökningen 2014–2015.
Trafikanalys Statistikrapport 2016:15.
TRAFIKANALYS 2016 Vägtrafikskador 2015. Trafikanalys Statistik 2016:12. TRAFIKVERKET. 2014. Resor till och från skolan [Online]. Trafikverket. Available:
http://www.trafikverket.se/for-dig-i-branschen/Planera-och-utreda/planera-person--och- godstransporter/Planera-persontransporter/Hallbart-resande/Resor-till-och-fran-skolan/ [Accessed 10 februari 2017].
TRAFIKVERKET. 2016. Nu är Bygdevägarna klara! [Online]. Available:
http://www.trafikverket.se/om-oss/nyheter/Lansvisa-nyheter/Skane/2016-062/nu-ar- bygdevagarna-klara/ [Accessed 20 mars 2017].
TRAFIKVERKET 2016a. GC-kalk Manual och bakomliggande formler version 1.4. Borlänge: Trafikverket.
TRAFIKVERKET. 2016b. GC-kalk [Online]. Available: http://www.trafikverket.se/gckalk/ [Accessed 22 december 2016].
TRAFIKVERKET 2016c. Nu är Bygdevägarna klara!
TRANSPORTSTYRELSEN. 2017. Anslutna Strada-sjukhus [Online]. Available: https://www.transportstyrelsen.se/sv/vagtrafik/statistik-och-strada/STRADA- informationssystem-for-olyckor-skador/Olycksstatistik/Sjukhusrappoterad- statistik/Olycksstatistik/ [Accessed 15 mars 2017].
UNIVERSITY OF NORTH FLORIDA JACKSONVILLE & FLORIDA DEPARTMENT OF TRANSPORTATION 2014. Operational Analysis of Shared Lane Markings and Green Bike Lanes on Roadways with Speeds Greater Than 35 mph.
VAN GOEVERDEN, K., NIELSEN, T. S., HARDER, H. & VAN NES, R. 2015. Interventions in Bicycle Infrastructure, Lessons from Dutch and Danish Cases. Transportation Research
Procedia, 10, 403–412.
Vej & Park, Driftskontoret i Köpenhamn (2004). Kopmfort 2003 - En komfortmåling af Köpenhamns cykelsträckningar, Köpenhamn.
WANG, G., MACERA, C. A., SCUDDER-SOUCIE, B., SCHMID, T., PRATT, M. & BUCHNER, D. 2005. A Cost–Benefit Analysis of Physical Activity Using Bike/Pedestrian Trails. Health
Promotion Practice, 6, 174–179.
WARDMAN, M., TIGHT, M. & PAGE, M. 2007. Factors influencing the propensity to cycle to work.
Transportation Research Part A, 41, 339–350.
VEJDIREKTORATET 1995. Cyklens potentiale i bytrafik, Trafiksikkerhed og miljö R17. Köpenhamn.
WHO. 2014a. Relative risk estimate in HEAT for cycling [Online]. Available:
http://www.heatwalkingcycling.org/index.php?pg=cycling&act=more1 [Accessed 20 december 2016].
WHO. 2014c. Value of statistical life [Online]. Available:
http://heatwalkingcycling.org/index.php?pg=requirements&act=vsl [Accessed 22 december 2016].
WHO. 2014d. HEAT for cycling [Online]. Available:
http://www.heatwalkingcycling.org/index.php?pg=cycling&cs=q12&m= [Accessed 22 december 2016].
WHO 2014f. Development of the health economic assessment tools (HEAT) for walking and cycling.
Meeting report of the consensus workshop in Bonn, Germany, 1–2 October 2013. WHO
Regional Office for Europe.
WHO. 2016. Global Strategy on Diet, Physical Activity and Health [Online]. Available: http://www.who.int/dietphysicalactivity/factsheet_recommendations/en/ [Accessed 20 december 20116].
WHO. 2017. Metrics: Disability-Adjusted Life Year (DALY) [Online]. Available:
http://www.who.int/healthinfo/global_burden_disease/metrics_daly/en/ [Accessed 12 januari 2017].
WHO REGIONAL OFFICE FOR EUROPE. 2014. Health economic assessment tool (HEAT) for
walking and cycling [Online]. Available:
http://www.euro.who.int/__data/assets/pdf_file/0010/256168/ECONOMIC-ASSESSMENT- OF-TRANSPORT-INFRASTRUCTURE-AND-POLICIES.pdf?ua=1 [Accessed 15 november 2016].
WIGAN, M. R. & CAIRNEY, P. T. 1986. Road and track roughness factors for bicycle usage.
Transportation Research Record
WIKIPEDIA. 2017. Externality [Online]. Available: https://en.wikipedia.org/wiki/Externality [Accessed 16 mars 2017].
WILLIAMS, T., ROSE, G. & DAVEY, C. Evaluation of a suburban, campus-based bike arrival station. 2012.
WILLUMSEN, E. & ROEHL, A. 2010. Economic Assessment of Cycle Projects – Methodology and Case. Association for European Transport and contributors 2010.
WSP, 2010. Effektsamband för cyklisters och gåendes trafiksäkerhet. Utkast till slutrapport. VÄGVERKET 2010. Handkalkyl: Handledning och Manual In: VÄGVERKET (ed.) Version 2,1. YFA. 2011. Allmänna rekommendationer om fysisk aktivitet [Online]. Available:
http://www.fyss.se/rekommendationer-for-fysisk-aktivitet/ [Accessed 15 november 2016]. ZAHABI, S. A. H., CHANG, A., MIRANDA-MORENO, L. F. & PATTERSON, Z. 2016. Exploring
the link between the neighborhood typologies, bicycle infrastructure and commuting cycling over time and the potential impact on commuter GHG emissions. Transportation Research
Part D, 47, 89–103.
ÖRN, J. 2017. Köpmangatan Samspelsyta. In: STADSBYGGNADSFÖRVALTNINGEN (ed.). Eskilstuna Kommun.