Jag hoppas att min undersökning av Vägverkets kommunikationsansvarigas intresse och kunskap inom krishanteringsfrågor med koppling till varumärkesvård kan ligga till grund för en mer ingående studie av hur väl dessa frågor är integrerade bland andra medarbetare i organisationen, det vill säga bland de övriga medarbetarna, andra informatörer, driftspersonal, support,
receptionister och så vidare. Jag anser att det skulle vara intressant för Vägverkets kommunikationsansvariga att se huruvida deras krismedvetenhet genomsyrar resten av
medarbetarna. Jag anser att alla som bär Vägverkets varumärke på sin jacka är relevanta för den studien då samtliga kan komma att hamna framför kameran under en kris, och då bör de veta hur de ska representera organisationen på ett rättvist och professionellt sätt. Det skulle vara intressant att se hur krismedvetna och hur varumärkesmedvetna vägbyggarna från Vägverket är, när de befinner sig ute och reparerar vägar. Eller hur kris- och varumärkesmedvetna Vägverkets konsulter, entreprenörer och projektledare är när de bär Vägverkets logotyp. Tänker de på att de representerar Vägverket under den tid de befinner sig i organisationen? Är de medvetna om att de delar det ansvar som kommer med förtroendekapitalet som Vägverket har i sitt varumärke? Sådana frågor kan vara intressanta att undersöka då det i hög grad återspeglar Vägverkets varumärke.
Resultatet visade att Vägverket behöver sätta upp tydligare strukturer och planer för hur
förtroendekriser bör hanteras internt. Därför skulle en undersökning av hur interna kriser, särskilt förtroendekriser hanteras inom organisationen, vara intressant. Jag anser även att det skulle vara intressant för Vägverket att få utvärdera sin interkommunikation för att se hur medarbetarna uppfattar styrelsens och chefernas kriskommunikation. Uppfattas den korrekt? Är en tydlig nog? Går den över huvudtaget fram till alla medarbetare? Behöver man använda fler interna kanaler, utöver intranätet? Har medarbetarna en chans att ge feedback och ställa frågor? Sådana frågor kan vara intressanta att undersöka för att man ska få en bild av om och hur den interna
kriskommunikationen på Vägverket kan förbättras. Ett sådant resultat anser jag kan vara
användbart även vid andra situationer än kriser. Till exempel kan resultatet vara av stor nytta vid ett förändringsarbete eller omorganisering.
51
9 Litteraturöversikt
Andersson, E. & Fäldt, G. (2003) Kriskommunikation med små medel – Hur hjälporganisationer kommunicerar vid interna kriser, C-uppsats i medie- och kommunikationsvetenskap, Högskolan i Jönköping
Erikson, P. (2005) Planerad kommunikation – Strategiskt ledningsstöd i företag och organisation, Liber AB
Esaiasson, P., Gilljam, M., Oscarsson, H. & Wängnerud, L. (2007) Metodpraktikan – Konsten att studera samhälle, individ och marknad, Norstedts Juridik AB
Falkheimer, J. & Heide, M. (2003) Reflexiv kommunikation – Nya tankar för strategiska kommunikatörer, Liber AB
Fearn-Banks, K. (2007) Crisis Communications – A Casebook Approach, Lawrence Erlbaum Associates, Inc
Flodin, B. (1993) Myndigheters kriskommunikation – En kunskapsöversikt, Styrelsen för psykologiskt försvar
Flodin, B. (1999) Planlagd kriskommunikation, Styrelsen för psykologiskt försvar
Holme, I. & Solvang, B. (1997) Forskningsmetodik – Om kvalitativa och kvantitativa metoder, Studentlitteratur
Jarlbro, G., Sandberg, H. & Palm, L. (1997) Ammoniakolyckan i Kävlinge – Hur myndigheterna kommunicerade med medier och medborgare, Styrelsen för psykologiskt försvar
Lundin, N. & Nohrstedt, S. (1995) Risk-, katastrof- och kriskommunikation i Larsson, I. & Rosengren, K. (1995) Kommunikationens villkor, Studentlitteratur
Mitroff, I. med Anagnos, G. (2001) Managing crisis before they happen – What every executive and manager needs to know about crisis management, AMACOM, New York
Nohrstedt, S. & Tassew, A. (1993) Communication and crisis – An inventory of current research, Styrelsen för psykologiskt försvar
Nordlund, R. (1994) Ett triangeldrama – Myndigheter, medborgare och medier i kris, Styrelsen för psykologiskt försvar
Nyberg, R. (2000) Skriv vetenskapliga uppsatser och avhandlingar – med stöd av IT och Internet, Studentlitteratur
Palm, L. & Falkheimer, J. (2005) Förtroendekriser – kommunikationsstrategier före, under och efter, Krisberedskapsmyndigheten (KBM)
Seeger, M., Sellnow, T. & Ulmer, R. (2003) Communication and Organizational crisis, Praeger Publishers
Skoglund, T. (2002) Krishantering – Om ledarskap och kommunikation, Ekerlids förlag
Statens offentliga utredningar (2007), Alltid redo! En ny myndighet mot olyckor och kriser, Edita Sverige AB
Stefenson, B. (1993) Krishantering – Kan vi bli bättre?, Kungl krigsvetenskapsakademin Vägverket. (2008) Om Vägverket
52 Vägverket. (2008) Vägverkets organisation, 2008 Vägverkets webbplats: www.vv.se
Vägverket. (2007) Vägverkets årsredovisning, 2007
Østbye, H., Knapskog, K., Helland, K. & Larsen, L. (2004) Metodbok för medievetenskap, Liber AB
Bilaga 1
Inbjudningspost till respondenterna
Hej,
Mitt namn är Amy Lee, student vid Högskolan i Jönköping. Jag läser Corporate Communications och är inne på upploppet av min utbildning. Detta betyder examensarbete.
Jag skriver till Dig med anledning av just detta. Jag skriver ett arbete om varumärken i kris. Och då särskilt Vägverkets varumärke, som en myndighet. Jag vill veta mer om hur kriser påverkar Ert varumärke. Hur viktig krisberedskapen är och hur Ni vårdar Ert varumärke.
Jag nappade på ett mail från Claes Larsson, informationsansvarig på
Vägverket region Sydöst. Och har nu, i samarbete med honom påbörjat detta arbete.
Jag vill gärna träffa Dig för en intervju! Jag kommer ställa frågor som så småningom ska ge svar på mina frågeställningar.
Jag befinner mig i Stockholm för tillfället, men tar mig gärna dit där Du befinner Dig. Var finns Du?
God kväll & Tack på förhand, Amy Lee
Bilaga 2
Intervjufrågor till respondenterna
1. I vilka kontexter har du kommit i kontakt med krishantering? 2. Hur definierar du krishantering?
- Vilka moment innefattar det för dig?
3. Är krishantering en integrerad del av Vägverkets organisation? - Hur visar det sig till vardags?
4. Har ni haft några kriser? Belys med exempel 5. Har ni haft förtroendekriser? Belys med exempel 6. Hur hanterads dessa kriser? Belys med exempel 7. Vilka konsekvenser fick dessa kriser för Vägverket? 8. Ändrades det i regelboken efter dessa kriser?
9. Vilka lärdomar kunde man dra efter dessa kriser?
10. Uppfattar du det som att en förtroendekris sprider sig mellan de olika regionerna och speglar sig på hela Vägverkets varumärke?
11. Upplever du att folk har förtroende för Vägverket?
12. Hur viktigt är det att folk har förtroende för Vägverket som en myndighet? 13. Är varumärket avgörande för en myndighets överlevnad, anser du?
14. Hur skulle det påverka Vägverket om folk inte hade förtroende för er? 15. Hur utformas era krisplaner?
16. Vilka är det värsta kriserna, främst förtroendekriser Vägverket har gått igenom? 17. Vad berodde dessa kriser på?
18. Hur löste man dessa kriser?