Vardagslivet är
nå-got som alla lever, men
få analyserar. Vi lever också
under specifika livsbetingelser
som gör oss till bärare av olika
livs-former, något som vi själva
säl-lan är medvetna om. I detta
nummer diskuteras dessa
be-grepp i relation till kvinnor.
NUMMER 2 1991
Kvinnovetenskaplig tidskrift utges av Föreningen Kvinnovetenskap-lig tidskrift.
Ansv utg Maud Landby Eduards.
Kvinnovetenskaplig tidskrift ut-kommer med 4 nummer om året. Prenumeration för 4 nr kostar 170 skr. Stödprenumerationer å 200 skr eller mer är mycket välkomna. Postgiro 88 41 78-5.
Författarna ansvarar själva för in-nehållet i sina artiklar.
För insända ej beställda manu-skript ansvaras ej.
Eva Lena Bergström (bild), Maud Landby Eduards, Hillevi Ganetz, Lena Gemzöe (tji), Ingrid Holm-quist, Tove Holmqvist, Kristina Lundgren, Ulla Manns, Maria Plei-born, Karin Wahlström, Laurie Weinstein (engelsk fackgransk-ning), Ebba Witt-Brattström, An-nika Öhrner (bild).
R E F E R E N S G R U P P
Johanna Esseveld, Anita Görans-son, Birgitta Holm, Anna GJönas-döttir, Ulla Tebelius, Gertrud Åström. ADRESS Kvinnovetenskaplig tidskrift S:t Eriksgatan 7 112 39 Stockholm Tel 08-653 23 20
Forteckning över tidigare utkomna temanummer och samtliga artiklar kan erhållas från redaktionen.
Grafisk form: LeifThollander Vinjetter: Ewy Palm
Teckningar: Marie Falksten Sättning, originalmontering: H & B Mediaprojekt AB
Printed in Sweden by Williamssons Offsettryckeri AB, Solna
Tryckt på miljövänligt papper © Författarna och Kvinnoveten-skaplig tidskrift
ISSN 0348-8365
Utgivningen har möjliggjorts av anslag från Humanistisk samhällsvetenskapliga forskningsrådet, Kulturrådet, Universitets- och högskoleämbetet.
Nr 2 • 1991 • Årg 12
Från redaktionen 1
L O N E R A H B E K C H R I S T E N S E N
Strukturell livsformsanalys - kvinnoliv och motsatt riktade villkor 4
M A J K E N J O H A N S S O N
Tingens ordning 16
G U N I L L A B J E R É N
Livsformer och samhällsförändring i Sverige 18
C H A R L O T T E B L O C H
I lust och nöd - om vardagsliv och känslor 31
B I R G I T K R A N T Z
Kvinnovisioner av ett nytt vardagsliv 43
1
Foto: Eva Andersson, Korthuset, Göteborg.
T e o r i n o m livsformsanalys ä r relativt o k ä n d i Sverige. Detta n u m m e r av KVT är ett försök att p r e s e n t e r a d e n i en kvinnovetenskaplig kontext. Livsformsteorin är f r a m f ö r allt ut-vecklad av två danska etnologer. T h o m a s H o j r u p i n t r o d u c e r a d e teorin 1983 i sin bok
Det glemte folk. Livsformer og centraldirigering.
L o n e Rahbek C h r i s t e n s e n utvecklade teorin och p r e s e n t e r a d e kvinnospecifika livsformer i sin bok Hvervore veje. Livsformer, familietyper
og kvindeliv 1987. Sedan dess h a r d e t varit e n
livlig d e b a t t mellan olika forskare i D a n m a r k o m teorin, dess empiriska a n v ä n d b a r h e t och framförallt dess m ö j l i g h e t att studera sam-h ä l l s f ö r ä n d r i n g . T sam-h o m a s H o j r u p s ocsam-h L o n e R a h b e k C h r i s t e n s e n s senaste bidrag (1989) ä r e n artikel s o m p r e s e n t e r a r »Strukturel livs-formsanalyse». D e s s u t o m h a r L o n e Rahbek C h r i s t e n s e n också m e d v e r k a t m e d ett bidrag i d e t t a n u m m e r av KVT.
Att leva i en livsform i n n e b ä r att leva i e n
speciell kulturell kontext/praxis, det i n n e b ä r att leva u n d e r speciella livsbetingelser och livsvillkor. I d a g e n s Sverige lever k v i n n o r och m ä n i olika kulturella k o n t e x t e r vilket inne-b ä r att d e ä r inne-bärare av olika livsformer, d e ser o m g i v n i n g e n och livet p å olika sätt, m e d oli-ka perspektiv. Även i n o m k ö n e n finns skillna-d e r i varskillna-dagslivets betingelser. Varskillna-dagsverk- Vardagsverk-ligheten ser olika ut, b å d e i p r o d u k t i o n och i r e p r o d u k t i o n . Eftersom livsformsanalysen b e h a n d l a r människors villkor i och tolkning-ar av sin vtolkning-ardagsverklighet vtolkning-ar d e t lämpligt att i d e t t a n u m m e r föra i h o p p r e s e n t a t i o n e n av livsformsanalysen m e d en diskussion o m kvinnors och m ä n s vardagsliv, s a m t e n vision o m det nya vardagslivet.
Forskning o m vardagslivet och dess villkor är naturligtvis intressant f ö r kvinnoforskare. Det kvinnliga subjektet och kvinnors villkor blir synliga i studier av vardagslivet. Även vad gäller forskning o m vardagslivet h a r
2
forskare i D a n m a r k varit aktiva. Fyra danska kvinnoforskare kom 1988 ut m e d e n antologi m e d titeln Hverdagsliv, kultur og subjektivitet. En av dessa var C h a r l o t t e Bloch, som skrev o m »vardagslivets m e l l a n r u m » och o m kvin-nors situation n ä r d e blir arbetslösa. I d e t t a n u m m e r b i d r a r h o n m e d e n artikel d ä r h o n ser vardagslivet s o m ett analytiskt perspektiv. U t i f r å n e n empirisk u n d e r s ö k n i n g av outbil-d a outbil-d e arbetslösa k v i n n o r u n outbil-d e r s ö k e r h o n för-hållandet mellan vardagslivsbetingelser och känslokvaliteter. G e n o m att beakta vardagsli-vets känslokvaliteter kan vi förstå kvinnors vardagslivsverklighet och h a n d l i n g a r och d e s s u t o m få en bättre g r u n d f ö r att ställa kvinnopolitiska krav, m e n a r C h a r l o t t e Bloch.
*
De svenska forskare som a r b e t a r m e d livs-förmsanalys och vardagslivsforskning kom-m e r f r å n en kom-m ä n g d olika dicipliner. För so-ciologer och a n d r a samhällsvetare kan kan-ske livsformsteorin i n n e b ä r a ett alternativ till a n d r a teorier o m social skiktning, s o m byg-g e r p å m e r e n d i m e n s i o n e l l a materialistiska a n a l y s g r u n d e r . Livsformsanalysen är m å n g -dimensionell och g e r t y n g d åt b å d e faktiska p r o d u k t i o n s f ö r h å l l a n d e n (levnadsnivå) och åt villkor och v ä r d e r i n g a r (livskvalitet). Livs-formsanalysen tar p å detta sätt h ä n s y n till b å d e f o r m och innehåll. S t u d i e r n a av kvin-nors vardagsliv f o k u s e r a r kvinkvin-nors specifika livsvillkor och livsformer, i n n e h å l l a n d e obetalt arbete, r e p r o d u k t i o n m m. G e n o m k u n -skaper o m vardagslivet kan kvinnoforskarna f o r m u l e r a ett h a n d l i n g s p r o g r a m och utveck-la visioner o m ett önskvärt nytt vardagsliv. Birgit Krantz försöker sig p å d e t t a i sin arti-kel. H o n m e n a r att det ä r i g r a n n s k a p e t på d e n lokala nivån som l ö s n i n g e n till ett nytt vardagsliv ligger. G e n o m att även låta kvin-n o r få akvin-nsvar f ö r d e kvin-n fysiska p l a kvin-n e r i kvin-n g e kvin-n och decentralisera m å n g a samhälleliga u p p g i f t e r n e r till d e n lokala b o e n d e g e m e n s k a p e n kan »det nya vardagslivet» bli verklighet.
Livsformsanalysen presenteras som e n teori och ett analysredskap. Vad som m e n a s m e d analysredskap tolkas olika av olika fors-kare. T h o m a s H o j r u p och L o n e R a h b e k C h r i s t e n s e n m e n a r a t t m a n inte kan a n v ä n d a
teorin f ö r att empiriskt placera m ä n n i s k o r i olika livsformer. D ä r e m o t kan m a n exempli-fiera teorin m e d analyser och e x e m p e l u r en-skilda personers vardagsliv, ett arbetssätt som L o n e Rahbek C h r i s t e n s e n a n v ä n d e r i sin arti-kel h ä r i KVT. H o n kontrasterar två k v i n n o r som lever i olika livsformer m o t varandra och u n d e r s t r y k e r att livsformsanalysen också ä r ett redskap f ö r att t r ä n g a i g e n o m d e n etno-centrism som p r ä g l a r såväl forskning S0IT1 politisk verksamhet.
Målet för livsformsanalysen är, enligt T h o -m a s H 0 j r u p och L o n e Rahbek C h r i s t e n s e n , att förstå vilka livsvillkor som är g r u n d e n f ö r olika kulturella v ä r d e r i n g a r och d ä r i g e n o m livsformer. Gunilla Bjerén tar i sin artikel u p p f r å g a n o m livsformsanalysen kan a n v ä n -das på ett m e r empiriskt sätt. Är d e t möjligt att placera in olika g e n e r a t i o n e r s k v i n n o r och m ä n i livsformer e f t e r deras försörjningssätt och analysera s a m h ä l l s f ö r ä n d r i n g u t i f r å n detta?
*
Ett p r o b l e m som aktualiseras i flera av artik-larna är möjligheten till förändring. H u r är s a m h ä l l s f ö r ä n d r i n g över h u v u d taget möjlig n ä r livsformerna r e p r o d u c e r a s till nästa ge-neration? Vad ä r det s o m g ö r att samhällsut-vecklingen f o r t g å r och att »andelen» kvinnor och m ä n som är bärare av olika livsformer för-ä n d r a s över tid? L i v s f o r m e r n a g r u n d a r sig f r a m f ö r allt på relationen till p r o d u k t i o n s f ö r -h å l l a n d e n a . Men vad ä r d e t som g ö r att dessa f ö r ä n d r a s ? På vissa ställen i artiklarna a n a r m a n att samhället i sig själv skulle vara en ak-tör som f ö r ä n d r a r sig o b e r o e n d e av d e enskil-d a i n enskil-d i v i enskil-d e r n a som lever i enskil-det. Utvecklingen av p r o d u k t i o n s f ö r h å l l a n d e n a , tekniken och livsvillkoren sker, enligt s a m m a synsätt, ovan-ifrån. H u r konstrueras i så fall våra visioner o m ett »bättre» vardagsliv i f r a m t i d e n ? Kom-m e r vi att få se d e t nya vardagslivet? Kan vi påverka samhällsutvecklingen g e n o m att via visioner och politisk aktivitet a r b e t a f ö r ett nytt vardagsliv? Kan studier av kvinnors var-dagsliv ge oss idéer o m vad k v i n n o r finner glädje i och d ä r f ö r b o r d e få större möjlighe-ter att utveckla? Ä r kanske vardagslivets mell a n r u m mellösningen på f ö r ä n d r i n g s p r o b mell e
-met? Ä r d e t i dess brott, sprickor och över-g å n över-g a r som vi kan f ö r ä n d r a oss och vår var-dagsverklighet och gå över i e n ny livsform? I d e försök till f ö r ä n d r i n g som n u p å g å r m e d kollektivt b o e n d e , ekologiska byar och självförvaltning inom b o e n d e s f ä r e n etc är det f r ä m s t mellanskiktens k v i n n o r som del-tar. Ser visionen o m »det nya vardagslivet» li-kadan u t för k v i n n o r i arbetarklassen? Visio-n e Visio-n kaVisio-n vara m e r eller m i Visio-n d r e tillämplig f ö r k v i n n o r i olika livssituationer. Dess betydelse ligger i att d e n visar på t ä n k b a r a alternativ, varav vissa finns r e d a n idag som praktiska fö-rebilder, skriver Birgit Krantz i sin artikel.
Artiklarna aktualiserar alltså f r å g a n o m en
gemensam kvinnokamp är möjlig. Man kan f r å
-ga sig o m k v i n n o r m e d olika livsformer, som lever i olika vardagsverkligheter och »kulturer», h a r m ö j l i g h e t att ha några g e m e n s a m -m a intressen? H a r vi n å g r a g e -m e n s a -m -m a g l ä d j e ä m n e n ? Livsformsanalysen kan ses som e n kritik av e n h e t s p e r s p e k t i v e t i n o m k v i n n o f o r s k n i n g e n . Det m o d e r n a differen-tierade samhället i n n e b ä r enligt livsforms-teorin att k v i n n o r lever i olika k u l t u r e r och
d ä r i g e n o m tolkar sin vardagsverklighet oli-ka. Feminister och kvinnoforskare, liksom alla a n d r a , är enligt livsformsteorin e t n o c e n t -riska och f å r svårt att förstå a n d r a kvinnors tolkningar, ö n s k n i n g a r och aspirationer i li-vet. Kan livsformsteorin kanske h j ä l p a oss fe-minister att hitta politiska strategier f ö r att u p p n å j ä m s t ä l l d h e t mellan alla k v i n n o r och m ä n ? Eller i n n e b ä r livsformsteorin att vi le-ver i ett etnocentriskt tillstånd som g ö r att vi aldrig kan förstå varandra och hitta g e m e n -s a m m a lö-sningar och g e m e n -s a m m a politi-ska krav? Ä r d e t möjligt att f o r m u l e r a g e m e n -s a m m a mål n ä r vi h a r olika per-spektiv på verkligheten?
*
Nästa n u m m e r av Kvinnovetenskaplig tidskrift k o m m e r ut i b ö r j a n av o k t o b e r och h a n d l a r o m etnicitet: ett synnerligen aktuellt och vik-tigt ä m n e j u s t n u , som ä r centralt speciellt i internationell forskning. Vi v ä l k o m n a r artik-lar, recensioner, rapporter, notiser, tips och s y n p u n k t e r !
M E D V E R K A N D E I D E T T A N U M M E R
Gunilla Bjerén ä r s o c i a l a n t r o p o l o g , d o k t o r i sociologi o c h f ö r n ä r v a r a n d e v e r k s a m vid d e
-m o g r a f i s k a a v d e l n i n g e n vid S t o c k h o l -m s Universitet.
Charlotte Rloch ä r l e k t o r i socialpsykologi vid I n s t i t u t e t f o r K u l t u r s o c i o l o g i vid K ö p e n
-h a m n s U n i v e r s i t e t . H a r forskat o c -h p u b l i c e r a t a r t i k l a r o c -h b ö c k e r o m u t b i l d n i n g s - , var-dagslivs- o c h k v i n n o p r o b l e m a t i k e n . H a r n y l i g e n p u b l i c e r a t b o k e n "At nogen har brugfor
mig". Om kvindearbejdsl0shed, hverdagsliv og livsfaser, K ö p e n h a m n 1991.
Majken Johansson ä r p o e t m e d ett flertal d i k t s a m l i n g a r b a k o m sig, bl a Buskteater, 1952, 1 grund och botten, 1956, och Liksom överlämnad, 1965. N u s e n a s t a k t u e l l m e d s a m l i n g e n Djup ropar mot djup, 1989.
Birgit Krantz ä r a r k i t e k t o c h p r o f e s s o r i ä m n e t b y g g n a d s f u n k t i o n s l ä r a vid a r k i t e k t s k o l a n
i L u n d . Sysslar f r ä m s t m e d b o e n d e f r å g o r i u t b i l d n i n g o c h f o r s k n i n g .
Lone Rahbek Christensen ä r m a g art i e u r o p e i s k e t n o l o g i , och h a r s e d a n 1986 forskat vid
I n s t i t u t e t f o r Europaeisk Folkelivsforskning vid K ö p e n h a m n s Universitet. H o n h a r också a r b e t a t f ö r D a n m a r k s R a d i o s T V m e d p r o d u k t i o n av bl a e n s e r i e o m d a n s k a f a m i l j e r m e d olika l i v s f o r m e r o c h h o n h a r bl a p u b l i c e r a t b o k e n Hver vore veje. Livsformer,
4
L O N E R A H B E K C H R I S T E N S E N
Strukturell livsformsanalys —
kvinnoliv och motsatt riktade villkor
Livsformsanalys ger möjlighet att
se samhället som innehållande flera kulturer (livsformer),
vilka har olika perspektiv på omvärlden. Dessa
olika kulturer kräver också olika villkor, menar Lone Rahbek
Christensen. Att se dessa olika perspektiv och villkor,
förhindrar den etnocentrism som finns
såväl i vardagslivet som i forskning och
politisk verksamhet.
Livsformsanalys sysslar m e d f ö r h å l l a n d e t att m ä n n i s k o r som lever i ett samhälle kan vara bärare av principiellt olikartade f o r m e r av kultur. M e d k u l t u r avses h ä r det som m e d ett teoretiskt b e g r e p p kallas praxis.1 Det vill säga
att m ä n n i s k o r kan ha helt olika perspektiv på o m v ä r l d e n .
Ett samhälle består av olika t y p e r av praxis. Var och en h a r sin logiska u p p b y g g n a d . Varje praxis skapar n å g r a p r o d u k t e r som d e a n d r a f o r m e r n a av praxis förutsätter. På d e t t a sätt h a r d e olika f o r m e r n a av praxis möjlighet att h ä m t a sina n ö d v ä n d i g a f ö r u t s ä t t n i n g a r f r å n d e n samhälleliga h e l h e t e n . Att vara e n del av samhället i n n e b ä r d ä r f ö r att m a n lever i e n viss s t r u k t u r e r a d praxis som k ä n n e t e c k n a s av sina e g n a »mål» och »rnedel». D e n möjliggör ett sätt att leva och h a r sin e g e n logik som lå-ter sig beskrivas som d e n begreppsvärld m a n har.
Livsform och dess villkor i samhället
E n praxis kan vara s t r u k t u r e r a d så att dess mål och m e d e l f o r t l ö p a n d e återskapar var-a n d r var-a : g e n o m sinvar-a g ä r n i n g var-a r skvar-apvar-ar m var-a n e n p r o d u k t och bidrar till samhället. Dessa bi-d r a g g e r tillträbi-de till bi-d e livsvillkor, i vibi-daste m e n i n g , som ä r n ö d v ä n d i g a f ö r att m a n ska k u n n a göra sin insats på ett m e n i n g s f u l l t
sätt. När en praxis ä r u p p b y g g d så att d e n hela tiden återskapar betingelserna f ö r sig själv kallar vi d e n en livsform. Att vara e n del av samhället och att h a e n k u l t u r i n n e b ä r där-för att m a n realiserar en livsform vars praxis ä r u p p b y g g d på ett alldeles bestämt sätt och som i n n e h å l l e r sitt eget b e g r e p p s u n i v e r s u m .
Samhälls- och kulturanalys är två sidor av s a m m a sak e f t e r s o m d e kulturella livsformer-n a f ö r u t s ä t t e r att vissa villkor ä r f ö r h a livsformer-n d e livsformer-n i d e o m g i v a n d e s a m h ä l l s s t r u k t u r e r n a och vice versa. A r b e t e t m e d att specificera d e livsfor-m e r solivsfor-m d e t livsfor-m o d e r n a salivsfor-mhället livsfor-måste inne-hålla består d ä r f ö r i att studera ömsesidighe-ten i d e villkor som samhället ställer till förfo-g a n d e f ö r utvecklandet av b e s t ä m d a livsform e r — och o livsform v ä n t , vilka kulturella b e g r e p p s -v ä r l d a r samhället måste innehålla.
D e n strukturella livsformsanalysen ä r e n teori. O r d e t teori b e t y d e r h ä r analysredskap. D e n är utvecklad som ett i n s t r u m e n t f ö r att b e r ä k n a vilka samhälleliga villkor som h ö r i h o p m e d vilka kulturella b e g r e p p s v ä r l d a r — och tvärtom. Med d e t t a i n s t r u m e n t kan m a n b ö r j a tänka politiskt: förstå vilka villkor som ä r i vilka livsformers intresse och h u r d e olika livsformerna k o m m e r att reagera p å f ö r ä n d -r i n g a -r av villko-ren.
Det h a r varit n ö d v ä n d i g t att utveckla d e t t a redskap f ö r att k o m m a åt d e n p å 70-talet
5
v e d e r t a g n a samhällsvetenskapliga föreställ-n i föreställ-n g e föreställ-n att d e t existerade allmäföreställ-n välfärd, all-m ä n livskvalitet och a l l all-m ä n n a livsvillkor—ja, a l l m ä n m ä n s k l i g a kulturella och sociala be-hov. Vid en n ä r m a r e analys av dessa b e g r e p p o m det a l l m ä n n a visade det sig att det alltid r ö r d e sig o m e n viss livsforms definition av vad som var g o d a villkor. I d e n n a t a n k e g å n g f a n n s d e t inget u t r y m m e f ö r att ett samhälle består av flera kulturella b e g r e p p s v ä r l d a r (livsformer) som kräver var sina villkor — och d ä r f ö r h a r var sina d e f i n i t i o n e r av »goda vill-kor». Det f a n n s d ä r f ö r inte heller u t r y m m e f ö r t a n k e n att samhället faktiskt b e h ö v d e d e t som d e olika livsformerna försåg det m e d .2
U n d e r d e t senaste d e c e n n i e t h a r d e t speci-ficerats en rad livsformer i det m o d e r n a sam-hället, n ä m l i g e n l ö n e a r b e t a r l i v s f o r m e n , hus-morslivsformen, d e n k a r r i ä r b u n d n a livsfor-m e n , »baklandslivsforlivsfor-men»-® och d e n själv-ständiga livsformen. Det h a r beskrivits h u r deras praxis var f ö r sig ä r s t r u k t u r e r a d och vi-sats vilka villkor d e var f ö r sig kräver.1
I f ö l j a n d e avsnitt koncentreras texten p å två av livsformerna och deras villkor, nämli-gen l ö n e a r b e t a r l i v s f o r m e n och husmorslivs-f o r m e n . De två livshusmorslivs-formerna k o m m e r att illu-streras m e d u t d r a g u r i n t e r v j u e r m e d »Jytte» och »Laila». Avsikten ä r att visa h u r d e två livsformerna står i kontrast till varandra. Be-g r e p p som t ex »arbete» och »familj» h a r helt olika innehåll i d e m . D ä r f ö r är det också så att d e villkor som var och e n av d e m kräver f ö r att k u n n a leva »det g o d a livet» står i motsats till varandra.
Jytte
J y t t e j o b b a r heltid som icke yrkesutbildad ar-betare på ett stort företag. A r b e t e t i sig självt, s o m packare, intresserar h e n n e inte. M e n ar-betsplatsen e r b j u d e r förhållandevis g o d a villkor eftersom a r b e t a r n a h a r tillkämpat sig e n bra timlön och rätt att l ä m n a arbetsplat-sen n ä r d a g e n s a r b e t e är u t f ö r t — o b e r o e n d e av o m a r b e t s d a g e n rent tidsmässigt ä r slut el-ler ej. J y t t e tillhör d e n g r u p p k v i n n o r p å arbetsplatsen som a r b e t a r f ö r fortsatta f ö r b ä t t r i n g a r av arbetsvillkoren; h o n är fackligt o m -b u d . H o n vill i s y n n e r h e t f ö r -b ä t t r a d e icke
yr-kesutbildade k v i n n o r n a s villkor. Men d e t är svårare att e n g a g e r a k v i n n o r n a ä n m ä n n e n i d e t fackliga arbetet. En del av k v i n n o r n a ute-blir f r å n m ö t e n a trots att J y t t e och d e a n d r a aktiva pressar p å d e m . J y t t e tror att skälet till att k v i n n o r n a uteblir f r å n m ö t e n a ä r att de-ras m ä n inte vill att d e ska gå. H o n b e r ä t t a r o m en av a r b e t s k a m r a t e r n a s o m k o m m e r mycket sällan:
»Vi har en mycket ung flicka som är avlösare — det vill säga att egentligen är det mycket viktigt för h e n n e att hon kommer, för avlösarna är de som får sparken först. Det har vi sagt till henne, att hon är för d u m alltså, att hon finner sig i det. Men det finns det ju många, många skäl till att hon gör, va. H o n är egentligen mycket begåvad på en massa saker. J a g tror helt enkelt att nu är det någon som tycker om henne, jag tror helt enkelt att hon är litet ensam, då är det någon som tycker om h e n n e och det gör han så mycket att hon inte får gå någonstans. Men inne hos oss — vi pratar om saken och j a g tycker nog också att det blir bättre och bättre. Men det är också roligt att se en a n n a n flicka som började precis samtidigt som jag — när hon hade gått h e m m a några år med sina barn — vi pratade också om detta, hon sa också själv att han aldrig hjälpte till med någonting, varken med barn eller nå-got annat. Och det var han som hade pengar, hon tjänade ingenting själv. Men också att se henne, vad som har hänt med h e n n e — det är jättebra, verkligen. Det kan m a n göra när det
sträcker sig över en lång period.»
J y t t e är b e k y m r a d över d e n u n g a flickan som h a r dåliga arbetsvillkor som avlösare. Flickan f ö r b ä t t r a r inte sina villkor på j o b b e t g e n o m att s t a n n a borta f r å n f a c k f ö r e n i n g s m ö t e n a d ä r h o n kan få i n f l y t a n d e och lära sig sina rättigheter. H o n hålls n o g kvar h e m m a av m a n -n e -n , t ä -n k e r Jytte. Att b i -n d a sig f ö r mycket till en äkta m a n kan göra att m a n h a m n a r i ett dåligt läge. Jyttes a n d r a a r b e t s k a m r a t var i d e n situationen: h e m m a f r u , u t a n e g e n in-komst och b e r o e n d e av m a n n e n s pengar— e n m a n som inte g j o r d e n å g o t h e m m a . H o n ut-vecklades senare så att h o n tog sig u r d e n sår-bara situationen.
J y t t e ä r själv frånskild. I n t e av d e skäl som h e n n e s kamrat k u n d e h a haft f ö r att l ä m n a sin m a n ; J y t t e h a d e e g e n inkomst hela tiden n ä r h o n var gift och h e n n e s f ö r r e m a n ä r
fort-6
farande h e n n e s bäste vän.
»Han är väl den som jag varit mest förälskad i och tyckt mest om, men vi var färdiga med var-andra. Det tror jag alltså att man alltid blir. Vi hade på något sätt blivit färdiga med varandra och då måste det liksom hända något nytt för oss båda två.»
De bor n u i var sin t r e r u m m a r e på s a m m a ga-ta i K ö p e n h a m n . De delar på v å r d n a d e n av sina två g e m e n s a m m a barn, en son på 9 år och en d o t t e r på 4 år. Jytte arbetar nattskift f r å n klockan 22 till cirka 02 — ibland längre; h o n får alltid lön för 8 nattimmar, oavsett h u r lång arbetstiden är. H o n arbetar några d a g a r i sträck och är ledig några dagar. När h o n a r b e t a r bor b a r n e n hos h e n n e ; n ä r h o n är ledig b o r de hos sin far. B a r n e n är alltså en-s a m m a h e m m a n ä r d e en-sover. Förr h a d e hon d e m när h o n var ledig, m e n det var »skitjob-bigt» d ä r f ö r att h o n då var b u n d e n a n t i n g e n av barn eller av j o b b . På d a g a r n a är b a r n e n i skola och på d a g h e m . Dottern h ä m t a s och lämnas av storebrodern. H a n ä r på fritids-h e m på e f t e r m i d d a g a r n a .
»Han är inte särskilt förtjust i det. Men han gick också hemma, det är bara ett halvår sedan han började gå på fritidshem. Då kom han hem till mig efter skolan, va — och vi blev väldiga ovän-ner, jämt. Jag orkade inte hitta på roliga saker med honom, om han inte hade någon att leka med hade han hemskt tråkigt, eller hur. Och då gick det j u ut över mig. Och det var synd också, det är klait att jag borde ha ryckt u p p mig ibland och gått och simmat med honom, men det orkar man inte, va.»
(ytte är inte särskilt intresserad av hushållsar-bete, m a t l a g n i n g etc. H o n h a n d l a r varje d a g på en s t o r m a r k n a d strax före stängnings-dags. H o n vill inte köpa d j u p f r y s t och bryr sig inte o m extrapriser d ä r f ö r att d j u p f r y s t kräver p l a n e r i n g (upptiningstiden måste räknas in) och extrapriser kräver lust att pla-nera k o n s u m t i o n e n (av stora m ä n g d e r av s a m m a vara). H o n h a r t ex ingen frys. H e n -nes hushåll kostar relativt mycket.
Jytte anser att kärnfamiljen som institu-tion inte längre har något innehåll.
Siri Derkert, "Mor och barn", teckning, 1960-tal.
»Man har bara det känslomässiga gemensamt, eller hur — särskilt när det gäller barnen. Det finns ingenting som förenar barnen och en själv på något annat sätt; vad ska man då göra när de där känslorna tar slut, då finns det inte något mer som tvingar ihop en?»
Familjelivet är inte det s p ä n n a n d e i h e n n e s liv. De saker som intresserar Jytte är i h ö g grad att förbättra d e icke yrkesutbildade kvinnornas villkor. Det gör h o n g e n o m sitt fackliga e n g a g e m a n g på jobbet. Detta med-för också att h o n deltar i kurser i fackmed-för- fackför-e n i n g fackför-e n s rfackför-egi, något som h o n tyckfackför-er myckfackför-et o m .
De villkor som Jytte u p p f a t t a r som goda och som h o n k ä m p a r för är först och främst villkoren på arbetsplatsen. Kvinnorna ska ha en bra lön, bra a r b e t s f ö r h å l l a n d e n och an-ställningstrygghet. Arbetstiden ska vara rim-lig och lönen likaså, så att m a n h a r tid och råd m e d fritid.
Jyttes egen fritid tillbringar h o n ofta på det lokala värdshuset d ä r h o n träffar gamla och nya vänner. En g å n g i tiden träffade h o n sin förre m a n som h o n h a d e särskilda
»käns-lor» för, så att d e f l y t t a d e i h o p och fick två b a r n . Livet i k ä r n f a m i l j e n i sig ä r i n t e m e -n i -n g e -n m e d livet f ö r J y t t e . K ä r -n f a m i l j e -n ka-n vara r a m e n k r i n g e n s tid u t a n f ö r a r b e t s p l a t -sen. Vissa f ö r p l i k t e l s e r m e d f ö l j e r n ä r m a n h a r familj: b a r n e n ska u t s p i s a s och passas. Det ä r ett a n s v a r och ett a r b e t e s o m m a n m å s -te d e l a lika m e d sin m a n . D e t s o m g ö r att m a n u t f ö r p l i k t e r n a ä r d e n känsla s o m J y t t e kallar »förälskelse». N u h a r k ä n s l o r n a mel-lan h e n n e och h e n n e s f ö r r e m a n f ö r s v u n n i t . Då ä r d e t faktiskt mycket lättare f ö r d e m att b o var f ö r sig och h a två h u s h å l l s o m kan f ö r -d e l a p l i k t e r n a m o t b a r n e n m e l l a n sig. D e b i n ge v a r a n d r a »frihet», s o m h o n kallar d e t . Då ä r m a n i n t e b u n d e n av b a r n p a s s n i n g n ä r m a n ä r ledig. J ä m s t ä l l d h e t i k ä r n f a m i l j e n ä r också vik-tigt f ö r J y t t e . D e t ä r m e n i n g s l ö s t att u t f ö r a m e r h u s h å l l s a r b e t e eller o m v å r d n a d s a r b e t e i f a m i l j e n ä n m a n n e n . Det ä r ett g e m e n s a m t ansvar. M a n f å r inte bli f ö r b u n d e n av ä k t e n -s k a p e t eller av d e n ä k t a m a n n e n , -så att m a n blir b e r o e n d e av h a n s i n k o m s t , d å ä r m a n sår-b a r och kan lätt sår-bli förtryckt. J y t t e s t i m u l e r a r g ä r n a a r b e t s k a m r a t e r n a till att inse att d e ä r förtryckta och h o n s t ö d e r d e m i att ta sig u r si-t u a si-t i o n e n . Vägen usi-t u r d e n n a s i si-t u a si-t i o n ä r asi-tsi-t ha ett bra och välbetalt och säkert h e l t i d s a r b e -te. O m vi a n a l y s e r a r J y t t e s b e g r e p p s v ä r l d m e d d e teoretiska b e g r e p p e n i d e n s t r u k t u -rella l i v s f o r m s a n a l y s e n s ä g e r vi att h o n ä r bä-rare av l ö n e a r b e t a r l i v s f o r m e n . H o n lever d e s s u t o m u n d e r d e villkor s o m ä r d e n n a livs-forms. D e villkor s o m h o n b e t r a k t a r s o m go-d a villkor, ä r go-d ä r f ö r l ö n e a r b e t a r l i v s f o r m e n s villkor.'
Begreppet lönearbetarlivsform
Det teoretiska b e g r e p p e t » l ö n e a r b e t a r l i v s -f o r m » b e t y d e r att praxis ä r s t r u k t u r e r a d så att dess » m e d e l » ä r a r b e t e och dess »mål» ä r f r i t i d — d e t ä r alltså m e n i n g s f u l l t att a r b e t a f ö r d ä r m e d u p p n å r m a n fri tid, såväl e k o n o -m i s k t s o -m -m e n t a l t . L i v s f o r -m e n s villkor ä r d e n politiskt s t r u k t u r e r a d e a r b e t s m a r k n a -d e n -d ä r f a c k f ö r e n i n g e n h a r m o n o p o l p å att f ö r h a n d l a sig f r a m till f ö r s ä l j n i n g s p r i s e t p e r t i d s e n h e t . D e n s o m ä r b ä r a r e av l i v s f o r m e n ställer sin tid — inklusive ett visst k u n n a n d e — till k ö p a r e n s f ö r f o g a n d e . Fritiden kan ( u n d e r d e e m p i r i s k a f ö r h å l l a n d e n vi lever u n d e r i d a g ) tillbringas e n s a m eller o r g a n i s e r a s i ett s a m s p e l m e d a n d r a m ä n n i s k o r . D e n n a o r g a -nisation b i n t ex vara e n k ä r n f a m i l j . E n såd a n k a n i n g å p å m å n g a olika sätt i l ö n e a r b e -t a r l i v s f o r m e n s b e g r e p p s v ä r l d . D e n h a r i n g e -t i n f l y t a n d e p å s t o r l e k e n av v e d e r b ö r a n d e s timlön.1'
Villkoret f ö r d e n livsform s o m Jytte ä r bä-rare av, ä r a r b e t s m a r k n a d e n . Att sälja sin tid ä r » m e d e l » f ö r att u p p n å fritid s o m ä r »mål». Familjelivet skulle k u n n a vara r a m e n k r i n g »målet», f r i t i d e n , m e n f ö r Jytte ä r d e t ytterli-g a r e e n f ö r p l i k t e l s e . D e krav d e t ställer ä r också » m e d e l » . Först n ä r d e s s a krav ä r tillgo-d o s e tillgo-d tillgo-d a h a r h o n e g e n t l i g frititillgo-d. Jytte g å r d ä r f ö r in f ö r fast h e l t i d s a r b e t e f ö r b å d a kö-n e kö-n och lika a r b e t s d e l kö-n i kö-n g i f a m i l j e kö-n . D å bi-d r a r m a n o c h h u s t r u lika och f å r lika mycket av »målet», f r i t i d .
Jytte a r b e t a r av h j ä r t a t f ö r att g e sina m e d -systrar » g o d a villkor». M e n d e t r ö r sig o m » g o d a villkor» f ö r l ö n e a r b e t a r l i v s f o r m e n .
Laila
Laila ä r i n g a l u n d a fackligt aktiv. H o n h a r i n t e e n s h e l t i d s a r b e t e ; h o n a n s e r inte att d e t ä r viktigt att h a d e t . D å h o n just h a d e gift sig m e n ä n n u i n t e h a d e n å g r a b a r n p r ö v a d e h o n p å h e l t i d s a r b e t e . H o n a r b e t a d e p å ett k o n t o r 4 0 t i m m a r i veckan, m e n e f t e r tre m å n a d e r gick h o n n e r till 15 t i m m a r i veckan.
»Det var för mycket. Men de d ä r två d a g a r n a i veckan - det var 15 t i m m a r — det var u t m ä r k t . Trots att j a g inte h a d e några barn. Det var ingen konst att få tiden att gå. Och så blev allting gjort; och n ä r Keld (den äkta m a n n e n ) kom h e m , va, så k u n d e vi göra precis vad katten vi h a d e lust till, f ö r det fanns i n g e n t i n g som b e h ö v d e göras då, va.»
H o n och Keld k ö p t e ett nyare h u s i ett s a m hälle v a r i f r å n Keld p e n d l a r till e n k ö p e n -h a m n s k f ö r s t a d d ä r -h a n s a r b e t s p l a t s ligger. S n a r t fick d e e n son s o m n u ä r 6 år. E f t e r n å g
-8
ra år slutade Laila arbeta och utbildade sig till handarbetslärare. Sedan fick h o n en dotter som nu är 1 år. Sonen är i lekskola på förmid-d a g e n , förmid-d o t t e r n h e m m a . Kelförmid-d a r b e t a r på förmid- dag-tid som flyttkarl, Laila undervisar en kväll i veckan i klädsömnad, m e n m e d tiden vill h o n gärna ha litet fler g r u p p e r .
»Men inte mer än att jag själv får bestämma, alltså. För jag står inte ut med att vara borta 40 timmar. Det har jag varit - alltså, jag prövade på det en tid, och det var bara tre månader, då vi alltså — tyvärr blev av med en massa porslin där-för att jag blev hysterisk då och då. Jag vill inte, va. Och Keld alltså, han är sju år äldre än jag. Han är inte direkt — inte med en sådan mor, va — uppfostrad till att, du vet — ja, nu tar jag hand om det här'. Alltså, han dammsuger, och han håller på, men det är inte detsamma. När det blir som en plikt är det inte bra, va.»
Laila har skaffat sig sin utbildning d ä r f ö r att:
»det var som att vara oberoende efteråt, när jag var färdig, va. Precis som jag är nu, när jag inte behöver göra något särskilt, annat än om det dy-ker u p p något som jag vill. Men det är klart att man också kan säga att man skulle behöva litet mer pengar, va. Alltså när jag bara h a r e n g r u p p — jag skulle behöva litet fler grupper, kanske tre, va. Därför att då skulle det fungera. Då hade man tillräckligt för att om det var något som man hade lust att skaffa så köpte man det. Så är det ju inte nu. Men det är en bisak.» »Om j a g vinner på tipset skulle jag kunna tänka mig att köpa något nytt, det är inte det. Men jag gitter inte arbeta för det, va. Det är inte värt livet. Jag skulle också kunna tänka mig ett litet större hus, men det vill jag alltså inte heller arbeta för. Då måste jag ju också bara gå och städa — får jag mer plats får jag ju också städa mer. Då får man ju inte tid att använda det, va.»
Medan Keld är på sitt arbete sköter Laila hus-hållet, passar babyn och h ä m t a r sonen mitt på d a g e n . H o n går ut och går m e d b a r n e n och m a t a r ä n d e r i d a m m e n . Hushållsarbetet är h o n inte så förtjust i. H o n skjuter det fram-för sig hela d a g e n . H o n vill hellre göra till-skärningsmönster till kläder åt familjen och till sin undervisning. Men h o n vill helst ha hushållsarbetet gjort i n n a n Keld k o m m e r h e m , f ö r det u p p f a t t a r h o n som sitt bidrag till familjen.
»Det var meningen från början. Det låter kan-ske litet gammaldags, eller hur. J a g har alltså den principen att när jag är här hemma så — det jag gör på dagarna, det ska vara som ett arbete, så att allt det husliga, inte sant — det måste ju in-gå, som om jag var borta hemifrån.»
Keld arbetar och t j ä n a r p e n g a r till familjens försörjning. Det är hans bidrag till familjen. Mot det svarar - för Laila - h e n n e s utfi jrande av hushållsarbetet. Plikterna ska vara avklara-de i n n a n han k o m m e r h e m , för då ska avklara-de ha
trevligt. D ä r f ö r ska Keld inte göra n å g o t i
h e m m e t av plikt. H a n ska bara göra det o m h a n har lust, a n n a r s »är det inte bra», säger h o n . På det hela taget ska m a n inte göra nå-got som inte är roligt och trevligt n ä r familjen är samlad - allt det tråkiga gör Laila n ä r Keld inte är h e m m a . De ska vara tillsammans när han k o m m e r h e m och göra »precis vad d e h a r lust till».
Det går ut på att vara aktiva tillsammans på olika sätt. De odlar sina e g n a grönsaker. De fiskar för att skaffa fisk till frysen. De repa-rerar sitt eget hus och släktingarnas hus. De sitter r u n t ett stort bord i v a r d a g s r u m m e t d ä r Laila syr kläder till familjen m e d a n Keld må-lar porslin eller bygger båtmodeller m e d so-n e so-n . O f t a h a r d e gäster. När d e har det h ö r det alltid i h o p m e d utbyte av varor och tjäns-ter. Familjen lever nämligen på bytesekono-mi. De producerar olika saker själva: kläder, grönsaker, fisk och a n n a t som d e byter mot vitvaror, modetidningar, tyger, skinn och a n d r a tjänster etc. Hela släkten och vänkret-sen är i n b l a n d a d e i dessa bytestransaktioner. Sonen blir m e r och m e r indragen i det efter h a n d som hans ålder m e d g e r det. När varor och tjänster byts försiggår det i form av triv-sam triv-samvaro.
På detta sätt kan Laila och Keld ha vad vi kallar en h ö g materiell levnadsstandard utan höga inkomster. Kontanter a n v ä n d e r d e näs-tan bara för a m o r t e r i n g a r på huset, skatter, bensin, försäkringar, m e j e r i p r o d u k t e r och skor. I stort sett allt a n n a t produceras h e m m a eller skaffas bytesvägen.
För Laila är kärnfamiljen j u s t kärnan i hen-nes liv. Skulle vi analysera Lailas be-greppsvärld m e d d e teoretiskt b e g r e p p e n i den strukturella livsformsanalysen skulle vi
Marianne Lindberg de Geer, "Untitled", målning, 1990.
säga att h o n är bärare av d e n variant av hus-morslivsformen d ä r hushållsarbetet ä r »me-del» och familjens samvaro är »målet». H o n ä r d e s s u t o m så lyckligt lottad att h o n lever u n -d e r -d e villkor som ä r »go-da» f ö r -d e n n a livs-form.7
Begreppet husmorslivsform
Det teoretiska b e g r e p p e t »husmorslivsform» i n n e b ä r att »medlet» ska ligga i n o m det m i l j e b e g r e p p s o m l ö n e a r b e t a r l i v s f o r m e n s fa-m i l j e b e g r e p p g e r u t r y fa-m fa-m e för. D e n n a livs-f o r m h ä m t a r sina existensbetingelser g e n o m en social relation till l ö n e a r b e t a r l i v s f o r m e n — i f o r m av att bilda e n familj k r i n g d e n n a . H u s -morslivsformens »mål» kan ligga i n o m famil-j e n , m e n kan i n å g o n enstaka variant också
ligga u t a n f ö r familjen. U t i f r å n d e t empiriska material som jag a r b e t a t m e d d e t senaste
de-cenniet, verkar det som o m d e n teoretiska s t r u k t u r e n s b e g r e p p »mål» och »medel» (i d e n n a praxis) kan belysas m e d b e g r e p p e n »hem» och »familj». » H e m » ska h ä r u p p f a t tas som u p p b y g g n a d och u n d e r h å l l av h e m -met, m e d a n »familj» ska u p p f a t t a s — n ä r d e t betraktas u r h u s m o r s l i v s f o r m e n s perspektiv — som »att se familjen växa», »att få d e n att trivas», »att skapa och h a ett liv tillsammans som m a n lever för». M a n kan säga att »familj» r ö r sig o m att p r o d u c e r a det i m m a t e -riella f e n o m e n e t att f a m i l j e m e d l e m m a r n a bildar och k ä n n e r att d e ä r en »familj».
T ä n k e r m a n sig » h u s m o r » s o m e n själv-ständig praxis m e d villkor i d e t familjebe-g r e p p som l ö n e a r b e t a r l i v s f o r m e n familjebe-g e r lofamiljebe-giskt u t r y m m e för, kan b e g r e p p e n »mål» och »me-del» struktureras på en rad olika sätt — som n ä m n t s ovan. Placerar vi in b e g r e p p e n »hem» och »familj» som respektive mål och
medel ser d e olika varianterna av livsformens praktik ut på följande sätt:
a) »Hem» och »familj» u t g ö r ett odelbart helt. H u s m o d e r n upplever i så fall inte hus-hållsarbetet som en plikt.x
b) A n t i n g e n är »hem» ett medel f ö r »familj» eller också är »familj» ett medel för att skapa ett »hem». I det första fallet u p p f a t t a s hus-hållsarbete som en plikt och ett bra familjeliv som »belöningen». I det a n d r a fallet är det fa-m i l j e fa-m e d l e fa-m fa-m a r n a fa-m a n har plikter fa-mot och det s p ä n n a n d e ligger i att inreda och vid-makthålla h e m m e t .9
c) Att vidmakthålla familj och h e m kan vara medel f ö r att få u t l o p p för ett intresse som ligger helt u t a n f ö r familjen (ett intresse som inte är självfinansierande).1 0
Ska vi analysera Lailas begreppsvärld som en praxis måste vi a n v ä n d a variant b) exempel 1 — »hem» är medel och »familj» är mål.
D e n n a livsforms teoretiska villkor är famil-jebegreppet i lönearbetarlivsformen — åter-igen i en bestämd variant, nämlåter-igen den d ä r lönearbetaren förverkligar sitt »mål» (fritid) som familjemedlem.
Livsform och villkor
Både Jytte och Laila h a r valts som illustratio-n e r av vissa b e s t ä m d a livsformsbegrepp där-för att d e inte bara är bärare av var sin livs-forms begreppsvärld — d e lever också u n d e r d e villkor som är »goda» för just d e n livsfor-m e n . Det gör ju långtifrån alla kvinnor —eller m ä n .
Inledningsvis n ä m n d e s att den strukturel-la livsformsanalysen är ett analysredskap — ett i n s t r u m e n t för att b e r ä k n a vilka samhälle-liga villkor som h ö r i h o p m e d vilka kulturella b e g r e p p s v ä r l d a r och o m v ä n t . Det enskilda livsformsbegreppet h a r en alldeles bestämd plats i d e n struktur av sociala relationer som samhällsformationen utgör. Det är här livs-f ö r m e n som b e g r e p p h ä m t a r sina villkor, det vill säga att som teoretiska storheter h ö r dessa två saker, villkor och livsform, ihop. De är två utläsningar av s a m m a förhållande.
Så h ö r saker och ting inte i h o p i verklighe-tens värld. Den strukturella
livsformsanaly-sen är just ett analysredskap och inte en bild av verkligheten. Teorin berättar för oss exakt vilka villkor som måste föreligga för att en viss livsform ska k u n n a få sitt b e g r e p p om »det goda livet» uppfyllt. Med d e n kan vi be-räkna vilka villkor m a n b i n avlägsna f r å n — eller ge — en viss livsform, och h u r detta kom-m e r att uppfattas kom-m e d d e n aktuella livsfor-m e n s begreppsvärld.
Låt oss se på d e n livsform som m a n kan analysera Lailas begreppsvärld med. Det är d e n variant av' husmorslivsformen d ä r d e n rimliga och m e n i n g s f u l l a prestationen för »utlösning» av sina e g n a existensvillkor be-står i att utföra det n ö d v ä n d i g a hushållsarbe-tet f ö r att u p p r ä t t h å l l a en familj m e d ett »trivsamt» samliv. Man åtar sig d e n n a presta-tion för att u p p n å det familjära samlivet om-kring sig. Den a n d r a vuxna p a r t e n i familjeli-vet ska — i teorin — ha en lönearbetarlivsform och förverkliga sin f ritid som familjemänni-ska. Detta Uppfattas av husmorslivsformen så att lönearbetaren går ut på a r b e t s m a r k n a -d e n för att tjäna p e n g a r m e -d a n m a n själv ut-för hushållsarbete. Det är en rimlig ut- fördel-ning. Medlet — hushållsarbetet — står i rela-tion till målet, d e n familjära samvaron. Medlet är meningsfullt bara så länge måMedlet u p p -nås.
Låt oss som ett t a n k e e x p e r i m e n t ä n d r a en a n i n g på Lailas villkor och föreställa oss att h o n h a d e gift sig m e d en lönearbetare som förverkligade sitt mål i en hobby. Vederbö-r a n d e (löneaVederbö-rbetaVederbö-ren) skulle betVederbö-rakta famil-j e n som en institution som u t f ö r hushållsar-bete m o t att bli försörjd. L ö n e a r b e t a r e n skul-le arbeta f ö r att tjäna pengar, lämna en del av d e m till » h u s m o d e r n » , få hushållsarbete ut-fört och d ä r m e d en relativt stor m ä n g d fritid som v e d e r b ö r a n d e t ex skulle tillbringa till-s a m m a n till-s m e d fotbolltill-svännerna i klubben. Kvinnan skulle i så fall inte få målet i sin prax-is uppfyllt: den familjära samvaron. Därför skulle medlet inte heller upplevas som me-ningsfullt. »Det goda livet» skulle inte bli möjligt. H o n skulle k ä n n a sig som en servi-c e a p p a r a t . "
Detta i n n e b ä r att f ö r Laila är en mycket »li-ten» variation i p a r t n e r n s livsform väsentlig för uppfyllelsen av »det goda livet» — nämli-gen h u r u v i d a han u n d e r äktenskapets g å n g
k o m m e r att visa sig vara familjemänniska »med stort F» eller en som betraktar familjen som ett praktiskt a r r a n g e m a n g och placerar sitt eget e n g a g e m a n g i a n d r a s a m m a n h a n g . Det betyder att uppfyllelsen av Lailas be-g r e p p om »det be-goda livet» är mycket sårbar, d ä r f ö r att d e n vilar på villkor som utgörs av en e n d a människas praktik, nämligen den äk-ta m a n n e n s .
O m vi lät Jytte se på Lailas liv skulle hon anse att Laila var mycket förtryckt. Men är Laila förtryckt? Nej, inte u t i f r å n h e n n e s eget b e g r e p p o m »det goda livet». Laila lever fak-tiskt i ett symmetriskt f ö r h å l l a n d e i en allde-les speciell bemärkelse, nämligen att h o n och h e n n e s m a n u p p f y l l e r mål och medel i var-andras b e g r e p p o m »det goda livet». H a n är bärare av en lönearbetarlivsform och han för-verkligar sin fritid som familjemänniska. H o n skapar d e n n a ram, som han finansierar. För h e n n e är målet att se d e n n a kärnfamilj växa och frodas, därtill presterar h o n hushåll-sarbete. H a n h a r placerat sin fritidsutlevelse inom familjens ramar, d ä r m e d kan hans fri-tidsaktivitet u p p f a t t a s av hennes begrepps-värld som varande en del av själva kärnfamilj-livet.
Laila lever h ä r och n u i d e n n a symmetris-ka relation m e d sin m a n , m e n det behövs som sagt inga stora f ö r ä n d r i n g a r f ö r r ä n sym-metrin förvandlas till asymmetri på så sätt att bara den e n a av d e m får sitt mål uppfyllt. Såd a n a f ö r ä n Såd r a Såd e villkor skulle k u n n a m e Såd -föra att h e n n e s b e g r e p p f ö r ä n d r a d e s så att hon kom att u p p f a t t a sig som leverantör av service åt h o n o m . Ä n d å skulle Keld inte kun-na ersättas av en påse p e n g a r eller en check i m å n a d e n f r å n socialbyrån eftersom hans en-g a en-g e m a n en-g i familjelivet tillsammans m e d h e n n e är målet i h e n n e s b e g r e p p om »det go-da livet».12 H a n ska vara en del av familjelivet,
han ska ha lust att tala o m det och lust att nju-ta av livet tillsammans m e d h e n n e och bar-nen.
När vi k ä n n e r till strukturen i Lailas be-greppsvärld och vet vilka villkor den kräver måste vi också inse att h o n h a r rätt n ä r h o n säger att 40 timmars arbete i veckan inte är något f ö r h e n n e , då »blev vi av m e d en massa porslin».
Det finns m å n g a kvinnor, vilkas
begrepps-11
värld skulle k u n n a analyseras m e d begrep-pet husmorslivsform, som h a r j o b b . Det kan finnas m å n g a skäl till d e t — m e n i n g s f u l l a och icke m e n i n g s f u l l a skäl, betraktat m e d hus-morslivsformens begreppsvärld som utgångs-p u n k t . Laila h a d e tidigare ett kontorsarbete 15 t i m m a r i veckan. Sedan skaffade h o n sig sin nya utbildning, för att bli m e r »oberoen-de» som h o n kallar det. Det är viktigt att för-stå att o b e r o e n d e inte betyder o b e r o e n d e av Kelds inkomst utan o b e r o e n d e av att behöva tillbringa 15 t i m m a r i veckan m e d något som inte är meningsfullt sett u r husmorslivsfor-m e n s begreppsvärld. Att undervisa a n d r a i att sy (t ex kläder till familjen eller till sig själv) är däremot meningsfullt. D e n n a un-dervisning ligger i direkt f ö r l ä n g n i n g av det intresse h o n h a r i familjelivet. Laila h a r n u blivit o b e r o e n d e av att behöva göra något som det inte är n å g o n m e n i n g med.1 1
Det kan finnas m å n g a a n d r a »meningsful-la» skäl till att ha jobb, betraktat f r å n en hus-morslivsforms begreppsvärld. Det beror på d e konkreta villkoren för dess existens. En del kvinnor m e d d e n n a livsform får inte sitt livsformsspecifika behov av familjesamvaro och »bobyggande» uppfyllt och söker sig då ut på a r b e t s m a r k n a d e n för att få »social sam-varo»." D e n n a samvaro m e d arbetskamrater kan naturligtvis inte ersätta det verkligt me-ningsfulla, nämligen livet d ä r h e m m a m e d fa-miljen, m e n d e n kan göra s a k n a d e n m i n d r e svår. A n d r a söker sig ut — fler eller färre tim-m a r — på a r b e t s tim-m a r k n a d e n alltefter var de b e f i n n e r sig i kärnfamiljens livscykel. Famil-j e n ställer Famil-ju olika krav (sett m e d d e n n a livs-forms ögon) b e r o e n d e på o m det ä n n u inte finns barn, o m det är s p ä d b a r n , tonåringar, inga barn som bor h e m m a eller o m det h a r börjat k o m m a b a r n b a r n . U n d e r de p e r i o d e r då hushållsarbetet inte lägger beslag på alla d a g e n s »arbets»timmar kan h u s m o d e r n söka sig ut för att fylla sin tid - d e bostadsområ-d e n bostadsområ-d ä r m a n i bostadsområ-d a g h a r möjlighet till social samvaro på dagtid är ju mycket få. U n d e r dessa t i m m a r kan h o n vara på en arbetsplats, g ä r n a e n d ä r h o n h a r möjlighet att prata m e d kvinnliga arbetskamrater m e d s a m m a be-greppsvärld — prata o m b a r n e n , o m m a n n e n , o m m i d d a g s m a t e n etc.
att kvinnor m e d husmorslivsformen »tving-as» ut för att arbeta fler t i m m a r än d e egentli-gen vill. Det första är att m a n inte längre kan r ä k n a m e d att vara gift hela vuxenlivet, det vill säga att det finns en risk för skilsmässa. I så fall förlorar m a n både ekonomisk trygghet och det ideologiska innehållet i sitt liv. Som medelålders är det svårt att k o m m a ut på ar-b e t s m a r k n a d e n för att tjäna e g n a p e n g a r och få samvaro m e d andra. Man är tvungen att k u n n a »stå på e g n a ben»; d ä r f ö r måste m a n hålla fast vid jobbet. Ett a n n a t skäl är att priset för »den kulturellt acceptabla, g e n o m -snittliga materiella levnadsstandarden» nu-förtiden i d e flesta fall kräver två personers inkomster. Det är alltså en ekonomisk utveck-ling och en utveckutveck-ling i k o n s u m t i o n s m ö n s t e r som tvingar också kvinnor m e d en husmors-livsform ut på a r b e t s m a r k n a d e n . Ett sätt att undvika detta är att göra som Laila och Keld, dvs leva på h e m p r o d u k t i o n och en smått olaglig bytesekonomi. Ett a n n a t sätt är att »använda» social- och arbetslöshetslagstift-n i arbetslöshetslagstift-n g e arbetslöshetslagstift-n på ett a arbetslöshetslagstift-n arbetslöshetslagstift-n a t sätt äarbetslöshetslagstift-n det som var lag-stiftarnas avsikt. När dessa kvinnor (med d e n n a livsform) ska ut på a r b e t s m a r k n a d e n vill d e gärna, som Eaila, hitta ett j o b b vars in-nehåll ligger i direkt f ö r l ä n g n i n g av deras praktik i familjen. Jobbet får mvcket gärna vara »något-med-människor».
Etnocentrism
O m vi lät Jytte se på Laila och h e n n e s liv skul-le h o n anse att Laila är förtryckt och att hon lever ett ovärdigt liv, försörjd av en a n n a n . Det h ö r naturligtvis i h o p m e d Jyttes be-greppsvärld och d e villkor d e n kräver för att u p p n å »det goda livet».
A a n d r a sidan skulle Laila anse att Jyttes liv är »tomt» - det är j u inget riktigt familje-liv. Detta h ö r i h o p m e d — skulle Laila säga — att Jytte är e n »dålig mor».1 5
Bäraren av en livsform ser och tolkar om-världen m e d hjälp av de b e g r e p p som tillhör d e n aktuella livsformen. Det i n n e b ä r att m a n också ser och värderar bärare av a n d r a livsfor-m e r u t i f r å n sina e g n a förutsättningar. Man tänker inte på att det finns a n d r a livsformer som har helt a n d r a begreppsvärldar och
tan-kegångar än ens egen och som kräver helt a n d r a villkor. Man ser på sina m e d m ä n n i s k o r som avarter av en själv. Man föreställer sig att d e d j u p a s t sett är likadana som m a n själv, »in-nerst inne», m e n att deras villkor kanske inte tillåter d e m att leva som m a n själv lever. Man förklarar kanske deras b e t e e n d e m e d kvasi-psykologiska tolkningar, som när Jytte säger o m sin arbetskamrat att hon inte vill gå på fackmöten d ä r f ö r att h o n n o g är litet ensam och n u är så glad över att ha fått en m a n att hon inte vågar gå ifrån h o n o m o m han h a r något e m o t det. En a n n a n möjlighet är att vi ser andras liv som uttryck för att d e lever m e r g a m m a l d a g s än vi själva — vi är m o d e r n a , d e m e d husmorslivsformen är g a m m a l m o d i
-Inte ett enhetsperspektiv
Forskare och samhällsdebattörer är inte höj-da över e t n o c e n t r i s m e n . Också d e ser natur-ligtvis på o m v ä r l d e n g e n o m sin egen kulturs begreppsvärld. Det tillåter två typer av för-klaringar av skillnader mellan människors liv.
Somliga förklarar skillnader mellan m ä n -niskor g e n o m att klassificera d e m efter vilka »objektiva» villkor d e lever under. Villkoren tillskrivs orsaken till olikheten. Tycker m a n att andras villkor är dåliga — enligt ens e g n a b e g r e p p — försöker m a n ge d e m bättre villkor — bättre, enligt ens e g n a b e g r e p p . Människor är alltså, enligt d e n n a tankegång, i g r u n d och botten lika, m e n deras villkor kan vara olika.
A n d r a ä g n a r sig åt förhållandet att de stu-d e r a stu-d e g r u p p e r n a faktiskt kan ha en a n n a n
uppfattning o m livet än m a n själv. Men
efter-som m a n inte a n v ä n d e r en förklaringsmo-dell som tillåter att det kan finnas olika livs-f o r m e r m e d var sitt perspektiv på omvärld e n , måste m a n förklara »anomvärldras» u p p f a t t -n i -n g a r o m livet som oriktiga, overkliga eller icke insiktsfulla. Ulrike Prokop (1981) ansåg t ex att h u s m ö d r a r lever i en »imagination». A n d r a anser att h u s m ö d r a r n a inte h a r insett sina »reella villkor». Åter a n d r a m e n a r att de-ras »ideologi släpar efter».1' I dessa
tankeg å n tankeg a r accepterar m a n alltså att olika m ä n n i -skor önskar sig olika villkor, m e n att d e gör
13
Marianne Lindberg de Geer, "Untitled", målning, 1990.
det, beror p å att d e t är »något fel» på deras v e r k l i g h e t s u p p f a t t n i n g .
Livsformsanalys a n l ä g g e r inte ett e n h e t s -perspektiv på studiet av m ä n n i s k a n eller k v i n n a n . D e n g e r u t r y m m e f ö r flera u p p f a t t -n i -n g a r av o m v ä r l d e -n . Avsikte-n m e d a-nalyse-n ä r att k u n n a lokalisera h u r f ö r h å l l a n d e t ser ut mellan en viss livsform och d e villkor d e n kräver. Att g r i p a in och f ö r ä n d r a livsformer-nas villkor tillhör d e t politiska livet. M e n ge-n o m f ö r a ge-n d e t av d e beslut m a ge-n fattar kage-n g y n n a s av att k ä n n a till vilka villkor d e olika livsformerna kräver och h u r d e olika livsform e r n a k o livsform livsform e r att reagera p å vissa f ö r ä n d -r i n g a -r av villko-ren.
Teori och empiri
Livsformsanalys ä r t ä n k t som ett r e d s k a p f ö r att t r ä n g a i g e n o m e t n o c e n t r i s m e n . D e n
ut-g ö r en s t r u k t u r av teoretiska b e ut-g r e p p och an-vänds till att ställa f r å g o r till e m p i r i n .
E t n o c e n t r i s m e n g ö r d e t svårt att se d e principiella o l i k h e t e r n a i e m p i r i n . Från teo-rin vet vi att vanliga ord som »arbete» och »fa-milj» kan h a helt olika innehåll och kräva helt olika villkor allt e f t e r vilket strukturellt sam-m a n h a n g (livsforsam-msspecifikt) sosam-m d e definie-ras av. G e n o m att söka e f t e r övriga b e g r e p p som i d e enskilda fallen g e r det aktuella be-g r e p p e t dess strukturella innehåll, kan m a n b ö r j a avgöra vilket livsformsspecifikt s e m a n -tiskt innehåll som ska läggas in i o r d e t i d e t aktuella fallet. Därnäst kan m a n u n d e r s ö k a o m d e teoretiskt sett rätta villkoren föreligger i det empiriska fallet. O m d e t inte f ö r h å l l e r sig så måste m a n se p å vad d e t innebär.
Livsformsanalys ä r ett r e d s k a p s o m ä r tids-ö d a n d e och a r b e t s a m t att a n v ä n d a , j u s t därf ö r att m a n inte kan klassidärficera d e m ä n n i
-14
skor m a n studerar eller vill hjälpa utifrån o m e d e l b a r t registrerbara f ö r h å l l a n d e n . Den som h a r en lönearbetarlivsforms be-greppsvärld behöver inte leva u n d e r d e n n a livsforms villkor. M å n g a som h a r husmors-livsformens begreppsvärld lever i det moder-na samhället u n d e r villkor som antingen är olämpliga f ö r d e n n a livsform — eller u n d e r villkor som är svåra att acceptera för d e n n a livsform. Slutligen h a r vi det f ö r h å l l a n d e t att m å n g a människors begreppsvärld inte alls kan analyseras m e d hjälp av bara ett livs-f o r m s b e g r e p p . Deras begreppsvärld måste analyseras m e d a n v ä n d a n d e av två eller flera livsformsbegrepp. Det kan betyda att det finns m o t s ä t t n i n g a r och o s a m m a n h ä n g a n d e b e g r e p p i v e d e r b ö r a n d e persons begrepps-värld — m e d motsvarande svårigheter att u p p n å d e rätta villkoren.
Översättning: Ann-Mari Seeberg
N O T E R
1 Med praxis menas här ett strukturellt grepp och inte ett handlingssociologiskt be-grepp i webersk betydelse. Utrymmet i en artikel som denna tillåter tyvärr inte en ordentlig genomgång av vad den strukturel-la livsformsanalysen består av och hur den är uppbyggd. J a g måste här hänvisa I ill T h o m a s H0jrups och tnina egna publikatio-ner, särskilt artikeln »Den strukturelle livs-formsanalyse» i Nord Nytt nr 37, 1989. 2 Se t ex debatten i T h o m a s Hwjrups Det
glemte folk om social- och samhällsforskning
eller i Lone Rahbek Christensens Hvervore
veje, där kvinnoforskningens
enhetsper-spektiv på studiet av »kvinnan» problemati-seras.
3 »Bakland» heter på engelska »backing-up-woman», vilket betecknar en kvinna som skapar »respektabilitet» omkring sin karri-ärman. De två utgör ett team som produce-rar hans karriär, som är hennes medel till att utveckla sin egen livsform.
4 I artikeln »Den strukturelle livsformsanaly-se» av T h o m a s H0jrup och Lone Rahbek Christensen, tryckt i Nord Nytt, nr 37, 1989, kan man läsa om dessa livsformsbegrepp;
hur de specificeras, h u r deras praxis är strukturerad och var deras villkor finns i samhället.
5 Man kan läsa mer om »Jytte» i Hver vore
ve-je. Livsformer, familietyper og kvindeliv, kapitel
VII i avsnittet »Den kvindelige l0narbej-der».
6 I en artikel i tidskriften Norveg, nr 32, 1989, har jag gått igenom en lång rad sätt på vilka »familj» kan ingå i lönearbetarlivsformen. Den heter »Nye familietyper som lolge af den ogede fritid och det 0konomiske boom i 60'erne».
7 Man kan läsa mer om »Laila» i Hver vore
ve-je, kapitel V, avsnittet »Him: mål i familien,
middel i hjemmet. Han: hanarbejde med fritid hjemme».
8 Som empiriskt exempel på en kvinna vars begreppsvärld kan analyseras med begrep-pet »husmorslivsform», variant a), hänvisas till »Mette» i Hver vore veje. Livsformer,
fami-lietyper og kvindeliv, kapitel V, avsnittet
»Hun: integreret hjem/familie-praksis. Han: l0narbejde med fritid hjemme». 9 Som empiriskt exempel på kvinnor vars
be-greppsvärld kan analyseras med dessa vari-anter av begreppet »husmorslivsform» hän-visas till »Laila» (se ovan u n d e r not 6) och »Gitte» i samma kapitel, avsnittet »L0nar-bejder med fritid hjemme». (Gittes greppsvärld ska också analyseras med be-greppet »lönearbetarlivsform».)
10 Som empiriskt exempel på en kvinna vars begreppsvärld kan analyseras med denna variant av begreppet »husmorslivsform» hänvisas till »Lisbeth» i Hver vore veje, kapi-tel VII, avsnittet »Husmor med livsindhold i en hobby».
11 I artikeln »Nye familietyper som f0lge af den ogende fritid og det wkonomiske boom i 60'erne» i tidskriften Norveg, nr 32, 1989, har jag gått igenom en rad varianter av hus-morslivsformen och »parat» dem i en rad äk-tenskap där den andre har olika varianter av lönearbetarlivsformen, den självständiga livsformen och den karriärbundna livsfor-men. Artikeln kommer in på vilka strategier som kan finnas för vissa parter för att för-ändra familjelivet så att det blir möjligt att tolka det som meningsf ullt för båda. Det är inte alltid möjligt.
12 Man kan läsa mer om symmetriska och asymmetriska förhållanden i Hver vore veje. 13 »Att sy kläder» kan givetvis vara
menings-fullt på helt andra sätt i andra livsformers begreppsvärldar.
15
14 Det gäller t ex »Ellen», en informant vars liv är beskrivet i T h o m a s Hwjrups Det glemte
folk. Hennes man har en
lönearbetarlivs-form med mål i en hobby u t a n f ö r familjen. Också hennes tonårsbarn sportar på sin fri-tid. Så »Ellen» känner sig som en servicein-rättning som varje dag gläder sig åt att gå till sitt arbete i en matsal där det finns folk att prata med.
15 För ordningens skull skit j a g n ä m n a att »(yt-tes» barn lever i största välmåga trots att de lever ett helt annat liv än »Lailas».
16 I Hver vore veje i avsnittet »Inledning» visas h u r kvinnans historia har beskrivits som en väg framåt. På d e n n a väg finns det en för-t r u p p och en efför-terför-trupp. Förför-truppen är den karriärmedvetna, frigjorda kvinnan som le-der marschen mot frigörelse, medan den hemmavarande h u s m o d e r n utgör efter-t r u p p e n .
17 Man kan läsa mer om dessa förklaringsmo-deller i Hver vore veje.
L I T T E R A T U R
H0jrup, T h o m a s , Det glemte folk. Livsformer og
centraldirigering, SBI 1983.
H a j r u p , T h o m a s , »Begrebet livsform. En form-specificerende analysemåde anvendt på nu-tidige vesteuropteiske samfund», i Fortid og
Nutid, 1984.
Hojrup, Thomas, »Strukturel livsformsanalyse og strategisk planlaegning», i
Samfunds0kono-men nr 7, 1988.
Höjrup, T h o m a s , L0nkapital under folkestyre.
0D-planernes strukturfejl og deres ophcevelse,
Rosinante 1989.
H0jrup, T h o m a s & Lone Rahbek Christensen, »Strukturel livsformsanalyse» i Nord Nytt nr 37, 1989.
Prokop, Ulrike, Kvinnors livssammanhang.
Be-gränsade strategier och omåttliga önskning-ar,Rabén & Sjögren, Stockholm 1981.
Rahbek Christensen, Lone, Hver vore veje.
Livs-former, familietyper ogkvindeliv, Etnologisk
Fo-rum 1987.
Rahbek Christensen, Lone, Livsformer i
Dan-mark, Samfundsfagsnyt 1988 (en lärobok till
samhällskunskapsundervisningen i gymna-siet).
Rahbek Christensen, Lone (red) Livstykker — 12
studier af livsformer og vilkår, Kulturboger,
1989.
Rahbek Christensen, Lone, »Nye familietyper som fölge af den 0gede fritid og det wkono-miske boom i 60'erne», i Non<eg nr 32, 1989.
SUMMARY
Structural life-mode analysis
T h e analysis of life-modes is concerned with the notion that peoplelivingin t h e s a m e society can have fundamentally different cultures.This means they reali/.e different structures of con-cepts and that they tlius need different condi-tions of existence. O n c s life-modes structureof concepts makes one ethnocentric, that is one has no concepts to see or understand that others can have a totally different structure of concepts with it'sown d e m a n d for certain condi-tions of existence. O n e conceives others as sub-species of oneself. O n e is ethnocentric in one's daily life, research and politic.
T h e structural life-mode analysis is a theory - meant as a tool of analysis. It is partly an in-strument for calculating which social condi-tions that are connected to which cultural struc-tures of concepts, and partly a tool for penetrat-ing and neutralizpenetrat-ing ethnocentrism while study-ing other people's everyday-life. T h e artide illu-strates this by applying the analysis to the daily lives of two modern Danish women.
Lone Rahbek Christensen A N Hansens allé 151
DK-2900 Hellerup Denmark
M A J K E N J O H A N S S O N
Tingens ordning
Det sinnliga, det synliga, d e t sakligas fräcka i n t r å n g — h u r skall m a n sig värna!
T i n g e n tar gestalt, förlorar sig och går i stycken,
i saker!
som m a n måste ta i h a n d , skaka på, sparka m o t (annars blir det o m v ä n t : vad som helst
g e r dig e n s p a r k i m a g e n )
och sakerna tar din gestalt ifrån dig.
O n t , ont. Gott, gott.
E n ört som b o t a r b ä g g e d e r a , ett ord som regisserar d r a m a t : ont — ut till vänster,
gott — ut till höger,
och b a k o m scenen tingens o r d n i n g äntligen osynlig...
17
G U N I L L A B J E R É N
Livsformer och samhällsförändring
i Sverige
Kan livsformsbegreppet användas
för att studera förändring, tvärtemot dess ursprungliga
intentioner ? Ja, i viss mån, menar Gunilla Bjerén.
Sätter man in livsformsanalysen i ett historiskt perspektiv blir
det t ex möjligt att urskilja fler dimensioner av social
rörlighet. Den ger också en mer mångjasetterad förståelse
av hur samma historiska process berör
kvinnor och män olika.
Problematiken i relationen mellan livsformer och f ö r ä n d r i n g ä r t e m a t i f ö l j a n d e artikel, som h a n d l a r o m svensk s a m h ä l l s f ö r ä n d r i n g u n d e r 1900-talet, s å d a n d e n k o m m i t till ut-tryck b l a n d b e f o l k n i n g e n i norra Värmland.
Den f ö l j a n d e artikeln ska läsas som en k o m m e n t a r till H o j r u p / R a h b e k C h r i s t e n s e n s diskussioner o m livsformer i vår tids nordis-ka s a m h ä l l e n . G e n o m att j a g f ö r e t a r två »olämpliga» ö v n i n g a r m e d livsformsbegrepp e n som r e d s k a livsformsbegrepp h o livsformsbegrepp livsformsbegrepp a s j a g att det ska f r a m -stå klarare i vilka s a m m a n h a n g som livsform-s b e g r e p p e n är lämpliga redlivsform-skap.
D e n första olämpliga ö v n i n g e n ä r att j a g a n v ä n t l i v s f o r m s b e g r e p p e n f ö r att klassifice-ra individer och hushåll. I sina skrifter h a r H o j r u p / R a h b e k C h r i s t e n s e n uttryckligt dek-larerat att m a n inte ska a n v ä n d a b e g r e p p e n p å det viset; a n d r a k o m m e n t a t o r e r h a r följt s a m m a linje.' Författarnas e g n a e x e m p e l g ö r dock e n läsare n å g o t villrådig på d e n h ä r p u n k t e n . De olika livsformerna beskrivs ge-n o m empiriska e x e m p e l (se t ex Rahbek C h r i s t e n s e n s artikel i d e t t a n u m m e r av KVT). Är inte dessa e x e m p e l ett uttryck f ö r en klas-sificering av verkligheten?
E n r ä d d n i n g u n d a n o k l a r h e t e n kan ligga i livsformernas fasta a n k n y t n i n g till
försörj-ningssätt. På d e n h ä r p u n k t e n ä r f ö r f a t t a r n a
helt entydiga: Varje livsform ä r baserad på p r o d u k t i o n e n av ett bidrag till samhällets fortbestånd. Försörjningssätt låter sig någor-l u n d a knågor-lassificeras.
Den a n d r a olämpliga ö v n i n g e n består i att jag d i s k u t e r a r livsformer och historisk för-ä n d r i n g . T h o m a s H o j r u p h a r hför-ävdat att livsf o r m s b e g r e p p e t i livsförsta h a n d ä r ett h j ä l p m e -del f ö r att analysera »ideological c o n c e p t i o n s a n d everyday practices of t h e various groups» ( H o j r u p , 1983:20), m e d a n förståelse av histo-riska processer ( » s a m h ä l l s f ö r ä n d r i n g a r » i det korta perspektivet) kräver analys av d e f u n d a m e n t a l a materiella f ö r h å l l a n d e n som b ä r u p p l i v s f o r m e r n a . P r o d u k t i o n s f ö r h å l l a n -d e n a är -d e p r i m ä r a ; n ä r -dessa ä n -d r a s kom-m e r även livsforkom-merna att ä n d r a s . Livsfor-m e r n a h a r inte något eget liv, skilt f r å n d e p r o d u k t i o n s f ö r h å l l a n d e n s o m b ä r u p p d e m .
Men ä n d å ... Det f i n n s en risk att »livsfor-mer» f r a m s t å r s o m statiska. Risken k o m m e r u r b e g r e p p e t s starkt f u n k t i o n e l l a b e t o n i n g och dess f r a m h ä v a n d e av k u l t u r e n s »sega strukturer» och k o n t i n u i t e t e n mellan g e n e -rationer.
»När barn och u n g d o m a r uppfostras i samma situation som sina föräldrar och andra vuxna så blir de bärare av de vuxnas livsform. De erhåller
