Fordonsdetektering vid trafikmätning med optiska givare

(1)

Nr 108 - 1978 i - Statens väg- och trafikinstitut (VTI) : Fack : 58101 Linköping ISSN 0347-6049 National Road & Traffic Research Institute : Fack - S-58101 Linköping : Sweden

Fordonsdetektering vid trafikmätning

med optiska givare

.

(2)

r108 - 1978 ' Statens väg- och trafikinstitut (VTI) - Fack - 581 01 Linköping

SN 0347-6049 National Road & Traffic Research Institute . Fack - S-58101 Linköping - Sweden

Fordonsdetektering vid trafikmätning

l 08

med Optiska givare

(3)

FÖRORD

Föreliggande meddelande är en slutredovisning av ett examensarbete med titeln "Fordonsdetektering vid tra-fikmätning med Optiska givare" utfört av Mats Eriksson och Lennart Widén.

Arbetet har utförts vid Statens Väg- och trafikinstitut (VTI), trafikavdelningen. Handledare har varit 1:e forskningsingenjör Christeerahquist och forsknings-ingenjör Arne Lindelöf, VTI.

(4)

I N N E H Å L L S F Ö R T E C KVN I N G

'§22

REFERAT I

ABSTRACT

'

II

1. BAKGRUND l

2. '

INLEDNING

4

3. MÄTSYSTEMETS UPPBYGGNAD 5 3.1 Sändaren , 5

'3.2

Mottagaren

6

4.\ PRAKTISKA EXEMPEL PÅ EFTER- . 7

FÖLJANDE SIGNALBEHANDLING

4.1 Pulskrets 7

4.2 Bestämning av fordonshastighet 11

5. MÄTNINGAR 14

5.1 Känslighet vid inriktning av 14

sändare och mottagare

5.2

4 Räckvidd

15

5.3 Noggrannhet vid brytning av strålen 15

5.4 JämförelSe med en känd hastighetsv 16 referens

BILAGA

(5)

Fordonsdetektering vid trafikmätning med Optiska givare av Mats Eriksson och Lennart Widén

Statens väg» och trafikinstitut (VTI) Fack

581 01 LINKÖPING

REFERAT

Vägverket (VV) kommer att revidera gällande anvisningar

för utformning av vägkorsningar på landsbygden. På

uppdrag av VV studerar institutet bl a trafikbeteenden i korsningar. För erforderliga fältförsök används ett mätsystem som bygger på videoteknik. Med videoteknik kan en fullständig dokumentation av trafikbilden och trafikförloppen i korsningar erhållas. Utvärderingen av det insamlade materialet från nämnda fältförsök har varit en arbetskrävande del av projektarbetet. Arbetet består i att söka passagetider för fordon vid bestämda punkter längs vägbanan. Dessa tider har fått skattas visuellt på den TV-monitor där fordonsflödet studeras. Det har därför varit motiverat med en förbättring av mätsystemet så att enklare samt snabbare utvärderings-arbete kan nås. En optisk fordonsregistreringsenhet har framtagits. Teknik med infraröd strålning har använts. Denna teknik har sina fördelar då den har en osynlig

strålning samt att givarna kan göras små. I princip

erhåller man då ett mätarrangemang så att bilisternas

körbeteende ej påverkas. Infraröd strålning är dessutom helt ofarlig. En sändare respektive mottagare placeras på var sin sida av vägbanan. Prototyper för dessa har

framtagits. Vid fordonspassage förbi givare anes en signal som sedan anpassas för att registreras i den TV-monitor där trafiken studeras.

(6)

Vehicle registration with Optic-transmitters by Mats Eriksson and Lennart Widén

National Swedish Road and Traffic Research Institute Fack

8-581 01 LINKÖPING SWEIEN

ABSTRACT

The National Swedish Road Administration (VV) has commissioned the National Swedish Road and Traffic

Research Institute (VTI) to review the regulations

for the design of junctiors in rural areas. A registra-tion system based on videc techniquie is used for the necessary field studies. A complete description of the traffic flow as well as of the traffic process of the junctions can thus be obtained. The estimation of the gathered material has, however, demanded a great amount of work. The purpose is to find passage times for

vehicles at certain points along the road. These passage times have been estimated visually from the TV-monitor where the vehicle flow is studied. Consequently, an

improvement of the measuring system is motivated in order to simplify and speed up estimating work. A unit for Optical vehicle registration has therefore been constructed and a technique using infra-red radiation has been applied. The advantage of this technique is that is uses invisible ray; and that the transmitters can be made small. Principally, a measuring system is

obtained which will not affect the drivers. Morover,

infra-red radiation is comvletely harmless. A trans-mitter and a receiver are ;laced on each side of the

road. Prototypes for them have been constructed. When a vehicle passes the transmitter there is a signal which is adapted to be registerei by the TV-monitor, where the traffic is studied.

(7)

BAKGRUND

Vägverket (VV) kommer att revidera gällande anvisningar

för utformning av vägkorsningar på landsbygden. På

uppdrag av VV studerar institutet bl a trafikbeteenden i korsningar. För erforderliga fältförsök används ett mätsystem som bygger på videoteknik. Med videoteknik

kan en fullständig dokumentation av trafikströmbilden

och trafikförloppen i korsningarna erhållas.

Mätsyste-met är uppbyggt med följande huvudkomponenter

0 Video (TV) kamera

0 Monitor

0 Tidgenerator

0 Videobandspelare

En TV-kamera ansluts till en monitor samt en bandspelare. Kameran inställes så att önskad bildtäckning erhålles. Parallellt med kameran inkopplas en tidgenerator vilken ger tiden digitalt i bild. Ett fordons passagetid vid en viss referenspunkt bestäms genom att avgöra den bild där mätpunkten på fordonet ligger närmast den aktuella referenspunkten. Då kan passagetiden avläsas på

monito-ren.

(8)

På vägbanan utmarkerade mätsnitt

i:i

L_ 4

-i

hv' IE DD EL AN DF T 10 8

Uppställt i Bild från kamera 1

bil vid mät- ___

platsen

Bild från kamera 3

Monitor

Bild från kamera 2 _{Bild från kamera 4}

A_

" .

Figur 1,1 _{Exempel på Videomätning}

T

\

a

(9)

-Beroende på den bildhastighet med vilken förlOppet

inspe-lats erhålles ett slurpmässigt mätfel, uppgående till

maximalt i l/lOO sekuider. Med interpolation mellan 2 på varandra följande bilçer kan detta mätfel reduceras. Ut-värderingen, bestämnixgen av passagetider hos det insam-lade materialet sker iör närvarande manuellt. En tids-krävande arbetsinsats är då nödvändig. Dettatillsammans med att ett mätfel fås, motiverar en komplettering av

mät-systemet, så säkrare (ch snabbare detektering av fordons-passagerna kan ske. hålet med detta examensarbete har va» rit att konstruera en Optisk givare för säkrare

passagede-tektering. Detektorerna-kan jämföras med vad som i dagligt

tal avses med "fotocell". Två detektorenheter, med var sin sändare ochmottagare, placerade vinkelrätt mot vägbanan ger då punkthastigheten hos fordonen.' Med ytterligare en detektor placerad över vägbanan under en vinkel d i för-_hållande till de två övriga, så kan fordonets sidoläge på

körbanan bestämmas. h \ o . . .. l a ' .

Sidolage = -u- - -u-:-_- - (t -t )_tand _{(t2 tl)} ₂ t. = passagetid-_l _punkt Figur l.2 Givaruppställning

En nackdel med just denna mätmetod är att mötande och om-körande fordon kan ge upphov till bortfall och då oftast

beroende på svårigheten att hänföra tidangivelserna till rätt fordon.

(10)

Som en närmare precisering av examensarbetets målsättning kan nämnas projektets olika underavdelningar

l) vStudium av lämplig detektor med laboratorieprov 2) Byggande av prototyp och laboratorieprov på denna 3) Byggande av fältmässig prototyp samt fältprov

INLEDNING

För att få ett bra fungerande system diskuterades olika möjligheter till detektering av fordon. Ett optiskt

sys-tem har då många fördelar. Det viktigaste argumentet för ett sådant system är att apparaturen blir mindre synlig än konventionella system. Man undviker att bilisterna reage-rar på mätsystemet och ändreage-rar sitt körbeteende.

Mätresul-tatet blir då ej påverkat av mätapparatur, något som är

viktigt vid mätteknik. Alternativen i detta läge är tek-nik med:

0 Synligt ljus Å = (3 900 Å - 7 700 Å) o Osynligt ljus. Infrarött ljus.

Å = (7 700 Å - 3:10'3 m)

För att få tillräcklig effekt och en väldefinierad stråle vid användandet av synligt ljus, måste en laser användas som ljuskälla. Med detta förfarande finns nackdelar som 0 Vid dimma syns strålen

0 Laserstrålning innebär en allvarlig hälsorisk

o Laserteknik är f n relativt dyr.

IR-ljus är vid denna jämförelse att föredraga för med den-na teknik finns idag väl utvecklade billiga standardkompo-nenter samtidigt som det är helt ofarligt.

Då vårt mätsystem skulle innehålla flera närbelägna

sän-dare och det var av vikt att särskilja varje enskild

(11)

dare, så modulerades IR-ljuset. Varje sändare gavs en specifik frekvens. MotsVarande mottagare matchades så de arbetade ihOp två och två. I och med att problemet löstes

på detta sätt så erhölls samtidigt en signal med bättre

signalbrusförhållande samt att denna signal var lätt att förstärka. Allt jämfört med omodulerad signal. Signalen ut från mottagaren kan anslutas till yttre apparatur för vidare behandling. I rapporten redovisas två system där ytterligare Signalbehandling sker.

MÄTSYSTEMETS UPPBYGGNAD

.l Sändaren

Då frekvensseparering var nödvändig valdes att låta

sän-darna moduleras med fyrkantvåg med 100 kHz. Denna frek-vens kan anses som utgångsfrekfrek-vens då den enkelt kan änd-ras mellan 50-250 kHz. Denna frekvens valdes eftersom enkla standardkomponenter kan användas och att ett fordon hinner förflytta sig ytterst lite under en periodtid.

Som oscillator valdes en IC-krets, Intersil 8038. Denna

har låg effektförbrukning, stabil frekvens vid variation av spänning och temperatur samt fordrar ett minimum av yttre komponenter.

Vi valde 4 stycken (seriekOpplade) IR-dioder (Siemens CQY 77 III) som ljusalstrande element. Dioderna ligger i serie med ett skyddsmotstånd och är anslutna till

kol-lektorn på en transistor som då styr uteffekten.

IR-dioderna har högt ljusutbyte och spetsig strålkarak-terisk (bilaga 1.7). Genom att konstruktionsmässigt pla-cera de fyra dioderna i hörnen på en kvadrat med sidan

15 mm fås en mycket spetsig strålbild med hög intensitet.

Man behöver då ej någon samlingslins efter dioderna.

(12)

Den färdiga sändaren blev mycket liten till formatet, har lågt effektbehov (vilket kan göras ännu lägre genom änd-ring av pulsbredden), är uppbyggd av standardkomponenter

samt enkel att justera och trimma;

.2 Mottagaren

Mottagaren är uppbyggd kring en IC-krets, RCA CA 3089E. Kretsen innehåller eanM detektor och förstärkare. Den

är närmast tänkt att användas i en FM radio. Då sändaren

skickar ut en signal med en bestämd frekvens används en utgång på IC-kretsen som kan detektera signal/icke signal. Denna utgång motsvaras av ben nr 13 (Tuning meter, bilaga 1.5). En hög likspänning fås som utsignal då sändarens åstråle går fram till mottagaren och en lägre likspänning

då strålen är bruten. Likspänningsnivåerna ut från

ut-gången jämförs i en komparator. Ut från komparatorn fås

likspänningsnivåer, 12V alternativt OV, som kan användas

för vidare Signalbehandling.

Den IR-känsliga delen av detektorerna består av två stycken backspända IR-dioder (Siemens BPW 34). Dessa dioder är speciellt framtagna för liknande användningsområden. De har som fördelar:

Kort stigtid

Hög gränsfrekvens Stor aktivyta Låg mörkerström Prisbilliga

'IR-dioderna är anslutna till ett bandpassfilter. Filtret är avstämt till sändarens frekvens, varvid man eliminerar det IR-ljus som kommer från andra sändare med andra sändar-frekvenser. För att fånga in den från sändaren utsända IR-strålen används en samlingslins. Linsen projiserar, via

ett IR-filter, strålen på detektorn. IR-filtret består av

(13)

en bit oexponerad, men framkallad diafilm Agfa CT-l8. Man får med hjälp av filtret bort det mesta av störande synligt ströljus.

PRAKTISKA EXEMPEL PÅ EFTERFÖLJANDE SIGNALBEHANDLING Pulskrets

I examensarbetets första skede var målet för konstruk-tionsarbetet, att med insignal från IR-mottagaren, ha en krets som ger en puls, med konstant pulsbredd på T, som utsignal.

Pulser givna av fordon

Insignal "1"* * -till sig-nalkrets ll 0 H 1_ -r-+-"1111; från signal-krets H 0" + T T T

Figur 4.1 Pulser givna av fordonspassage

En sådan puls skulle då ges var gång ett fordon passerar

och bryter IR-strålen varvid ett avbrott noteras. Denna

krets var tänkt att styra en timer som ligger inlagd i videobilden. Ett villkor för att en sådan puls skulle avges var att brytningen var "äkta", med andra ord att den inte var resultat av någon-störning. Kravet var att avbrottet skulle vara av en längd, större än T1. En

(14)

krets med dessa två funktioner 0 Insignal, vid avbrott > T1

0 Utsignal, puls med pulsbredden T2

konstruerades. Kretskortet för detta placerades i samma låda som mottagarens elektronik, hos den fältmässiga pro-totypen. Till utsignalen kopplades en rödlysande lysdiod,

som sattes fast på lådans ena långsida.

Detta exempel av tillämpning på Signalbehandling kan be-'lysas av följande blockschema:

T v T1 _lå-v

E = T-Tl

Motta- _Schmitt _{Puls med}

LYS-gare triggerlk_ _Nr gj konstant diod

Pulsbreddskriterium bredd

Figur 4.2 Blockschema

Mottagaren ger en fallande flank när strålen bryts. Sig-nalen går till en Schmitt-trigger som ger sigSig-nalen en kortare falltid samt en hysteres. I kretsen för krav om pulslängd > T1 så jämförs den puls som kommer från motta-garen, strålbrytning, med en puls med bredden T1. Denna puls kommer från en monostabil vippa, som triggas igång av den negativa flank som en fordonspassage ger. Puls-bredden T1 ges av yttre komponenter som kopplas till den monostabila vippans IC-krets. Komponenterna är i detta

fall R2+R3,C3 se figur 6.9, bilaga 1.3.1.

(15)

\O

Pulstiden motsvaras av komponentvärden enligt nedanstå-ende diagram.

namn: 7 4- PULSE mom wmcx

. :':- A43m-;1'2' ,;"::'. * - v ; 'I V00=15V§T1§§T ,- _ ;du . , , _ 7341+- ut ;11-54 -irur J v; 31: le 4) ;5 i " i "19 4"* Y" [31- ri/*t -4

12100 % i|§§j§çáfy Ä; iso *i* :a

"3 L .. 4:. ." . 49'? i iååtttz' ° .3.:

» -wwifp av,.... -twi

O... i ' \'. .*. ' b4 ' '* 7.19'4 »nu/x .' v \\. ^ H ?- '4 , 1 '. aAa'r) '4 r vf'- ;10V .i_. 1:1 g 10 ,'.z < .{.(,.;':jâ'*,ix". HUan 5' .l'f' * 344/31 :13::'3 *111:* i' '' i :mm/1 flit.^ 1' ?WH .+M* 1 ä 5x'.3:.,,H :iV V ;3 ,7,.H T 'Y""! Y V ' W _{, 133515 :1 :z:}êêtmggihw: 1?_å "*çi'1L9U_M _{7 O} _{1 "} : « 'i '4 H U' _L-..Å.4.A..- _.J..Å.. _4 U... 'ÅUJO ' C; UHRNA: CWACHANLE :pH

Figur 4.3 Diagram för bestämning av pulsbredden

Om pulsen (T) från mottagaren är större än g, blir resul-tatet en puls T som har bredden T - T1. Denna puls T2

går vidare tillzen ny krets. Kretsen här består också

av en monostabil vippa som då triggas igång av nämnda

puls T2. I detta fall är det komponenterna R1, C2 som ger pulslängden. Sist bland kretsarna finns en lysdiod som då lyser under tiden T3. De olika händelser som är möjliga för olika pulslängder, kan exemplifieras av ett pulsdiagram - se nästa sida:

(16)

lO

Fall I: T < T1 Fall II: T > T1

Insignal l *" " ' '"_"*_- "" _"'___E' -från mot-.tagaren

0 4

1. 04 --- -- ---H 'E T1 1+ T-T1= T2 04 _ -- -- -Utsignal ].+ från ä kretsen T3

Figur 4.4 Pulsdiagram för pulskretsen

(17)

ll

.2 BeStämning av fordonshastighet

En andra tillämpning på användning av mätsystemet var att bestämma fordonspunkthastigheten. Till IR-givarna togs en enhet fram som gjorde det möjligt att lätt bestämma en sådan hastighet. Ett blockschema för detta tar sig ut

en-ligt följande: ' E

E!

I;

i

_{____} _{.___} _{___,} _K _{= körriktningsväljare} ä ä L = logikdel P/F = puls-, frekvensräk-'F*'

_MlJ

_M

_,

_{_}

nare ' K L * P/F

.___J

.

Figur 4.5 Blockschema vid uppk0ppling för hastighets be-stämning

Givarna styr en grind, öppnar och stänger. Till denna

grind finns en klockpulsgenerator kOpplad. Ett pulståg

med ett pulsantal givet av tiden mellan aktiveringarna hos de båda givarna, kommer då att räknas.

Med

0 känd klockpulsfrekvens

o avståndet mellan de båda sändar/mottagarenheterna 0 antal räknade pulser

(18)

12

så kan en fordonshastighet framräknas med en formel som lyder

l.ç.2 6 1 = avstånd mellan givarna

v = -imiiw- Formel 4.2.1 f = klockpulsfrekvens

p p = antal räknade pulser

Med körriktningsväljaren bestämmer man från vilken kör-riktning som fordonen skall starta respektive stoppa lo-giken. Logiken är sådan att när ett fordon har passerat så kvarstår dess mätvärde, varvid noteringar kan göras. _När en ny hastighet önskas bestämmas "0"-ställs logiken manuellt. Hela handhavandet följer som bilaga 1.4.6 i denna rapport. En bättre förståelse för logikens arbets-gång kan fås av dess principkretslösning figur 4.6 samt pulsdiagram figur 4.7.

e_

D0

5 Q

1 I

/

R

JIIUklockü Pulsraknare puls \\ "On b_ ut i _{0._ nl"} D/ D ' II

2 R

Figur 4.6 Principkretslösning VTI MEDDELANDE 108

(19)

Manuell 1+ l-ställ-nin 9 0%* E 15 l 0%

13:

2 0* l** QI O .1. QII O lg. KlockpulS' .

oli

l

Ut

O

VTI i

-..__JUL_- -_

13

mwmw

_.'

WWW-Figur 4.7 Pulsdiagram

Till ingångarna i och 2 skall körriktningsväljaren

kopp-las. Kopplingen för denna är följande:

1...

I

,

*71'

Givarna | i l Logikdel

!

_'

_I

'_O 2. 4_---o L' O1

..._J

L..-Figur 4.8 Körriktningsomkopplare MEDDELANDE 108

(20)

L

M

14 MÄTNINGÄR

I denna rapport presenteras resultatet av följande mät-ningar:

Känslighet vid inriktning av sändare och mottagare

Maximalt överbryggningsavstånd

Noggrannhet vid brytning

Jämförelse med hastighetsreferenser

Mätningarna gjordes på de två fältmässiga prototyperna

som konstruerades. Två stycken sändare och två stycken mottagare.

Känslighet vid inriktning av sändare och mottagare

Det som avsågs med denna test var att undersöka hur stor inverkan en snedställning av sändarna respektive

motta-garna skulle ha på funktionen.

Proven gjordes inomhus i laboratoriemiljö enligt följande:

17%.. ' '

,T §65§ .i

:i: Ei

\. t /v / I \ ' sändare mottagare

g,z arctg

'm n _F4U + 4 m arctg

Figur 5.l Snedställning av mottagare

(21)

(I

l

VTI

l5

Vridning av mottagaren horisontellt respektive vertikalt. Resultatet blev lika för de

0 Mätning var 5 till 60 meter.

båda mottagarna d = 100 och B = 7

Snedställningen är alltså oberoende av avståndet. Så länge som sändarsignalen är tillräckligt stor så beror inställningen enbart på fokuseringen mot mottagardioderna. Fotodioderna har en kvadratisk aktiv yta men insläppet av ljus genom fönstret i lådan begränsar. Därav skillnaden i de olika vridriktningarna.

Därefter utfördes snedställning av sändarna med fasta mot-tagare, motsvarande figur 5.1.

Resultat: 0= Bzåf 15°

5-30 m

10° 30-40 m

20° 40-60 m

I detta fall sker fokuseringen mot mottagardioderna inte lika som när man vrider mottagarna. Projiceringen av ljus-knippet blir annorlunda, därav skillnaden.

Räckvidd

Mottagare l,Ml, hade en maximal räckvidd på 65 meter, för mottagare 2 blev resultatet 90 meter. Ju längre räckvidd, desto känsligare är mottagaren.

Med en bättre intrimning av Ml kan känsligheten närma sig den andra mottagaren.

Noggrannhet vid brytning av strålen

Dessa mätningar företogs inomhus. Med mottagarna

place-rade på ett bord och med sändarna på ett avstånd av 5

me-ter gjordes upprepade brytningar av strålen med en skiva fastsatt på en klots.

(22)

16

Spridningen uppvisade ett fel på högst 2 mm efter 15 prov

med brytning i samma punkt. 'I detta ingår det fel som

upp-kommer av det rent praktiska.förfarandet, att klotsen inte stoppades exakt när brytningen skedde.

Mätningarna visar dock att givarna lämpar sig väl attno-tera upprepade strålbrytningar.

Nämnas skall, att noterad brytning inte sker på samma punkt då föremål kommer från olika riktningar. Dess-utom är denna känslighet olika hos de båda mottagarna. Vid de mätningar då hastighet skulle bestämmas uppkom följande fenomen: E] Sändare E 4 Brytpunkter

/Körriktningar ...__'_4_...

r--w-q-M

1 2

M

.__J.__. __JL_4 Mottagare

Sträckorna 11 och 12 blir körriktningsberoende Figur 5.2

I och med att brytpunkterna inte kommer lika för de båda

sändarna/mottagarna så blir 11 inte lika med 12. Bestämms hastigheten genom att ta tiden mellan brytningarna och man antar att 11 = 12 så fås ett körriktningsberoende fel. .4 Jämförelse med en känd hastighetsreferens

Mätning har gjorts där IR-givarna har jämförts med två andra metoder för hastighetsbestämning.

(23)

17

Till att börja med skall nämnas att en separat

utrust-ning framtagits ämnad för hastighetsbestämutrust-ning. En be-skrivning av detta hjälpmedel finns i avsnitt 4.2.

De övriga metoderna var

0 QIê:g Trafikanalysator med slangar som givare

Videoinspelning TV-kamera kopplad till videobandspe-lare. Tid med l/lOO-dels sekunder inlagd i monitor-bilden. En sträcka på 10 meter studeras varvid has-tigheten erhålles genom manuell utvärdering av video-inspelningen. Video . IR-givare A DTA-ZÅ r. 1 LOIII

_41,6511mL716Jm

/,

_{j 1,.}

/

10 m

//

10 m

' 7

Figur 5.3 Uppställning vid jämförande hastighetsmätning Källor som kan förklara en del av avvikelsen för IR-givar-na jämfört med de två referenserIR-givar-na:

0 Visuell påverkan. Bilisten retarderar eller

accele-rerar.

0 Det från avsnitt 5.3 omtalade körriktningsfelet.

Tro-ligtvis det största felet. Observera körriktning l.

(24)

H CO

Följande omständigheter rådde vid mätplatsen 'Sol

+10OC

Kraftig Vind

Våt smutsig Vägbara

Resultat, se nedan. [iagram l. Jämförande mätning a\ hastighet

äaåtlg' Följande tekniker hal använts

e .

1 4] 0 Video A = IR-givare körriktning l

Km,

o DTA-Z O.= IR-givare körriktning 2

DTA'Z

I

0 IR-givare

X = DTA-2

IR-givare

'

a

80jr

70.L 60'r 50.L vi. AO 40- x x 30*' 1b 204» 4 »41 ha: 'r 4. 1 t i' e . av a .L 4 : _u-s '20 30 40 50 .§60 70 80

Hastighet

km/h

VTI MEDDELANDE 1, O 8 Vi H en

(25)

Bilaga 1 Sidan 1(27) 1.1 Sändare 1.1.1 Kretsschema 1.1.2 Komponentförteckning '1.1.3 Kretskortlayout

1.1.4 Apparatlåda med ritningar 1.1.5 Kablage 1.1.6 Fästanordning 1.2 Mottagare 1.2.1 Kretsschema 1.2.2 Komponentförteckning 1.2.3 Kretskortlayout

1.2.4 Apparatlåda med ritning

1.2.5 Kablage 1.2.6 Fästanordning 1.3 Signalbehandlingskrets l Pulskrets 1.3.1 Kretsschema 1.3.2 Komponentförteckning 1.3.3 Kretskortlayout 1.3.4 Kablage 1.4 Signalbehandlingskrets 2 Krets för hastighetsbestämning 1.4.1 Kretslösning 1.4.2 Komponentförteckning 1.4.3 Uppbyggnad 1.4.4 Manöverdel 1.4.5 Kablage

1.4.6 Handhavande vid mätning

(26)

Bilaga 1 Sidan 2(27)

1.5 _{Datablad till mottagarkrets CA 3089E} l.6 _{Datablad till fotodiod BPW 34}

1.7 Datablad till IR-DIOD CQY 77

(27)

.l.

a»-Figur

. ...-J...4 .-.wr....mw ,.avn-. ,. ..- - . V N. . ,. . .. ...m-;um»a- 7-.,

..-H-p.. .am» ao. magnum vvm .- ..v . . i...

6.1 Kretsschema för IR-sändare

(28)

:0

m

?wi

n

w

Bgmeeaêaäêä_22ll_lB:§ê9§ê§§§

Intersil 8038 BC 337 - D4 CQY 77 III C 1 U *3 H 1. .. .: li .. .) 82k9 3,3KQ

.3,3ká'2

1,0kQ 2,7kü 4705 BBQ ?Ö H :U \-J 0 » (_J r-1 0: 3 U ) R. ) 4,7UF 0,68nFD 470 pF (3 0 to l--* DJ

vad* 4-? 'øw __,;._. N 1 . .. .- . ' 3-1 " .-1' - 4, .- 4. e, .- -> , .. *D :7": ..* v.' "° 'J 0 _ F' Wr-. a r; ...mic-»ana * u 'Ari '3' 'L ' hf' .. I J -'I \( . m ', .. ' r 'Mi' -. \' . - a »--.; _V:*U , V r *' . - -. . .v _ _ , 7 r ' 4 ' > 7 ;_ ' ' ,. _. . A_ ,á -v '» n ' ._ '. t-'.'-,_ -. Tø- - , -v _ .. , I .. 1-4. __ ai:_ i ''m ...7-'. I __.'sA nv -t. _ '.*V71 .'J* " ' -CH i -,., 'v « .4' 4,)',v- '. . _ .>1 "|...&',: ' ». ,N v 44" A ' ._ D -' "w ':_ 4 ' 7 A.. ... r

Figur 6.2 Kretskortlayout till sändare

(29)

.1.

4 êEEêEêElåêê_Eåll-§§E§êEê

För sändarna har en box ur Elfas sortiment använts. Elfas skärmbox med lock 110 x 60 x 30 mm. Beställningsnummer: 50-0010-4

Sändardioderna har fästats i en plexiglasbit som har pla-cerats på insidan av boxens ena kortände.

o 6 mm

o 4,7 mmm Plexiglas 10 mm tjockt

LS mm

0

3

0 \\W_ o 3,0 mm

15 mm

Figur 6.3 Låda för sändare

-5

Eêêlêgs

Kablaget hos sändarnas koppling är begränsad. Det som

(30)

dragits är A

+ 9V röd bananhylsa

jord

.

svart bananhylsa

Uttag för mätpunkt av frekvensen

gul bananhYlsa

*. .. .J *. .. .J

-6

EêêEêEQEQEÅEH

Figur 6.4 Fästanordning för sändarna

Apparatlådorna för sändarna är fästade på en plåt med

vingmuttrar. Mellan boxen och plåten finns fjädrar som gör det möjligt att rikta lådorna och därmed även sändar-dioderna oberoende sändarna emellan. Plåten i sin tur sitter med skruvar fästade i en skena. Det är då möjligt att flytta sändarna i sidled så att önskat avstånd kan

in-ställas. För att strålarna skall komma helt parallellt

kan individuell inriktning göras (se figur).

Figur 6.5 Sändarlåda

gå MEDDELANDE Stativskenan fästes på ett kamerastativ som är inställ-bart i höjdled med kuggstång.

(31)

VTI MEDDELANDE 108

v-ir-ir-lo-i mv

a

2 H

4H

f 1k r-l n-J i... _måna_ M* N )

K r e t s s ch e m a F i g ur 6 . § t i l l m o t t a g a r en E; ,R

10 ,i

ÃI

R1

1

2I I a; : A...u.»-: 15 1.2.1

.l

wm

ñr

+1

2V

å

m

ä

H nfñ

*"

*F

n

Ut

(32)

.2. Bilaga4l SLdan 8(27)

KQIBEQEEEQEêE_ElÃlJBQEE êgêäåäêEêêê

IC RCA CA 3089E Tl BF 245 BC 337 T3 BC 327 _ Ll 50 mH 'L2 2,5 uH A Dl, D2 BPW 3. Rl 2,2k9 R2 270k$ R3 lOOkQ W R4 3,3kh n R5 lOkm R6 4,7kå1': R7 lOOkM R8 le O R9 lOkm R10 4,7ku Rll 4,7kM Rl2 lOOkM R13 lOka R14 SkQ 2, /kÃrá Rl7 22ku " Ö R18 4,/KM VTI MEDDELANDE 108 F4 0 C D N O \ ( D J> w h) H O O O O O O O O O O O O O O O w R J F 4 0 H +4 LD b 4-20pF 0,1uF 0,047UF O,lpF O,luF l nF 0,1uF 0,22uF 4,7nF 0,047UF 1 nF 220pF 10 nF lO nF 0,0lpF

(33)

Bilaga 1

Sidan 9(27)

Figur 6.7 Kretskortlayout till mottagare

1-2 4

M92§ê9ê§ê§§_êEEêEêElå§ê

Till mätsystemets mottagare har Elfas elektronikbox

K 4418; 50-0170-6 använts.

Framsida:

Fönster till mot-tagardioderna

(34)

Bilaga 1 Sidan lO(27)

Baksida: L- 7 LySdiod C>+42v C) ' N\Utsignal från =<3_å C)_L mottagarkretsen, / år OV ,svart röd kontakthylsa Uppifrån: kort @ 1:03: 2: (2) ;I Z,

J LB /

Um?

;_

Glidskena för iw«»# møawj'/fotodiodhållarna

u

* ,linshållare

\ .m

mm

\p1åt för skärmning i lådan

Figur 6.8 Indelning av mottagarlådan

(35)

.2.

Bilaga 1 Sidan ll(27)

Eêêlêss

I mottagarlådan är kretskorten fästade med 15 pinnars

chassikontakter. Följande numrering: Nr: . Färg: 1 Fotodiod Orange. 3 Fotodiod k Grön

5 Jord

'

Svart

7 _ _ 9

_ ll

-12 +-12 Volt '

I

Röd

l3. Utsignal från mottagaren Gul

Mottagarkortet är placerat enligt markering(:) figur 6,8,

i lådan. För övrigt kan nämnas att generellt gäller röda kablar +12 Volt och svarta är jord.

Eêêsêasäéaiag

Varje mottagarlåda är fäst separat på var sitt

kamerasta-tiv. Stativen är av samma typ som användes till sändarna. Apparatlådorna är fastdragna med skruvar på en

aluminium-plåt. Denna plåt skruvas sedan fast direkt på

kamerasta-tivet. Eftersom en höjd på 15 cm över vägbanan önskas,

så måste ändring göras på stativet. Röret som löper i

mitten, varpå apparaten skall fästas, kan skruvas ur och användas så att fästplattan blir vänd nedåt.

Pulskretsen

Pulskretsen har tidigare beskrivits i avsnitt 4.1.

Kretskortet är placerat i samma apparatlåda som

mottaga-rens elektronik. Kortet sitter på den plats där

marke-ringc:)år gjord, se figur 6.8. Den lysdiod som är

kopp-lad som utsignal till denna krets sitter på apparatlådans ena långsida.

(36)

V T I M E D D E L A N D E 1 0 8 + U m m » .. .r u _..v .r am p-u. , v. : M . -,M -Ä w __ A_ 4-.- ., lr ! . ..._ z . , _.

§

'113'

3

Figur 6.9

R4

- m-, nu-,..v..--...._...i .N 4,, J M S ? ? ;iän 'i4 t

E!

.E pga-..._M... MM." .

HW 4 M

'33"'U|.i...z:h-' <. lC3 l i .i l

Kretsschema till signalbehandlingskrets l, pulskretsen

1 . 3 . 1 S i d a n 12 (2 7) B i l a g a 1

(37)

.3. 'Bilaga 1 Sidan l3(27)

599999§§E§E_Eill

Signalbehandlingskrets l Pulskretsen ICl CD 4093 ' IC2 ,MC 14528 IC3 MC 14002 Tl BC 337 Dl Lysdiod. T/L 220 Rl .47k0 R2 1304 R3 .100k0 R4 33kQ .._R5 _lbkn"'W R6 22k0 R7 3300 Cl 47UF C2 0,10F C3 0,10F C4 2,5nF VTI MEDDELANDE 108

(38)

Figur 6.10

Bilaga 1_ Sidan l4(27)

Eêêlêge

Kretskortlayout till pulskretsen

Pulskretsens är liksom mottagarens kretskort kopplade och fästade med lS-pinnars kortkontakter.

Följande ordning gäller:

Nr

wm

xl

m

wh

' Testpunkt efter Schmith trigger

Ingång. Från mottagare-kretskort Jord +12 Volt Lysdiod Lysdiod VTI MEDDELANDE 108 Färg: Brun Blå Svart Röd Gul Orange

(39)

VT I M E D D E L A N D E 10 8

Figur 6.11 Kretsschema till signalbehandlingskrets 2. Krets för hastighetsbestämning.

1.

4.

1

B i l a g a 1 S i d a n 15 (2 7)

(40)

.4.

_{EQEEQQ-åêåêä-§ili}

IC ' MC 14011

IC: .MC 14013

IC3 MC 14011 IC4 Intersil 8038 IC5 MC 14002 Rl = 3,3kQ R2 = 3,3k0 R3 = 5,0k0 R4 = 2,7k0 R5 = 82k0 Cl = 0,68 uF VTI MEDDELANDE 108 Bilagail Sidan 16(27)

(41)

.4.

Bilaga 1

Sidan l7(27)

QPE§Y9§§ê§

Enheten består av följande delar:

0 Körriktningsväljare' o Logikdel

ø 'Puls/frekvensräknare 0 Batterilâda

Körriktningsväljare och logikdelen har byggts in i var sin Elfas elektronikbox K 435.

Pulsfrekvensmetern är av fabrikatet Fluke.

Batterilådan är även spänningsförsörjare till

mottagar-delen. Den innehåller 9 stycken 1,5 Volts batterier

storlek "D".

För att kunna bestämma fordons hastigheter med den beskriv-.na enheten så har följande omkopplings- och styrfunktioner

placerats på lådan.

/

O-st start st?.p

"- mät

man

@

.

fre Q räk

frek

'ust

I...J

ö b

/

Figur 6.12 Manöverdel för hastighetsbestämning

l) Omk0pplare för manuell respektive automatisk mätning. Avser om start samt stopp av pulsräkning sker manuellt

med<:)och(:)eller genom mätsystemets mottagare.

(42)

Bilaga 1

Sidan'l8(27)i

2) Start/brytare, för pulsräkning. Kan användas-i de

fall omkopplare l står i läge man.

3) Stopp motsvarande som i punkt 2; 4) O-ställning. Tryckknapp.

När ny hastighetsbestämning är aktuell tryck 1 gång varpå logiken är färdig för registrering av pulser.

5) Okapplare. I läge frek går ledning direkt från

klock-pulsen och om puls/frek metern inställes på frekvens

så måtes frekvensen på klockpulsen. Se figur 6.12.

6) Frek just

Trimpotentrimeter för inställning av klockfrekvensen. f\

\dJ

mät l stopp hä. \ l ./ ; F 1 man start _ä_

I

7 _l_

* räk g CP L F* L P/F

r

i

'3

Extern_{. G} ₄ '4, ? ;_..l 2 frek _' klockpuls

Figur 6.13 Koppling för hastighetsenheten

(43)

.4.

Bilaga l' Sidan l9(27)

L Logikdelen .

CP Klockpulsgenerator (ingår i logikdelen)

P/F Pulsräknare kombinerad med frekvensmeter

MÄT Omk0pplare ställd i läge mätning .

MAN Omkopplare ställd i manuell start och st0p RÄK Omk0pplare ställd för pulsräkning

FREK Omkopplare ställd för frekvensbestämning

körriktning

L...] L...J

Figur 6.14 Omk0pplare för val av körriktning

äêêlêgs

Kablaget beskrivs i ett blockschema som visar hur de

oli-ka blocken för enheten är sammanbundna. Detta avser det

externa kablaget. Det interna hänförs helt till kopplings-scheman.

p-4JExternrklock-puls

Figür 6.15

Blookuppkopbling vid beStämningwav fordons;

' hastighet

(44)

.4. F V W U J ZZ ' N

_P/F

Bilaga 1 _ Sidan 20(27) -Mottagare l Mottagare 2

Batterilåda +-12 v

Körriktningsväljare Logikdel Puls/frekvensräknare

Uppkoppling samt framtagning av fordonshastighet

1)

Blockuppkoppling enligt figur 6.14 (12V)

Slå på frekvensmetern (FM)

Ställ in: ATTEN. glgg. gggg.

Ställ 5X i läge gggg

Trimma in för-bets frekvens

Ställ 5X i läge §55

Koppla om EM från iBEE till 29:

Slå på spänning

AUTO.

'Ställ 1 i läge MAN

-Tryck på O-ST (LX)

Om EM börjar räkna, tryck på STOPP

Best.

KÖRRIKTNINGXx (låda 2)

Reset'a FM '

O-ST (4x)

Koppla l.i läge M52

Mätning

Läs av antal pulser på FM

Slå Över gå till FREK

Slå över PM till FREQ

Läs av FREQ.,

-Läâ-âLê

P Använd formel V =

Ny mätning börjar vid punkt 6.

X se figur 6.12

Xx se figur 6.14

(45)

1.5 _{.Datablad till mottagarkretsen RCA 3089E}

maa/j]

Linear integraied Cia-omm

SDth . ' Monolithic Silicon

DM§m1 _ . 4 CAsong

FM IF System

lncludes---iF Ampiifier, Ouadrature Detector,

AF Preamplifier, and Specific Circuits for AGCL, AFC, Muting (Squeich), and Tuning Meter

b For FM IF Amplifier Applications in High-Fideiity, Automotive, * ; and Communications Receivers

-i H-igh renoverad aud-io:

Features. 400 mv typ.

I Exccptional iimiting sensitivity: a Provade; spamm; signa! for

12 uV typ. at -3 dB point contra! of interchannai Mining

*US-Load Dual-in-Lina I Low distomon: 0,1% typ (squeich)

Plastic Packan man (with double-tunad coil) I Provides specific signal for

i Single-wii tuning capability direct drive of a tuning meter

' RCA-CA308QE' is a monoiithic integrated Circuit that provides - Provides delayed AGC voltage for RF ampåifier

all the functions of a comprehenswe FM-IF system. Fiq. i IS I Fronda; a specifit cgrcuit for Henne AFC

a biock diagram showing the CA30895 feature/z, which include I Interna! supply-voltage reguiators

a three-stage FM-IF amplifierilimiter configuration with level detectors for each stage, a doubiy-balanced quadrature FM

detector and an audio ampiifier that features me opticnal Use The 0430895 ;5 iaeai for high-fideiity operation. Dastsñioñ

Of a muting (squelcm Circuit' in a CA3089E FM-IF System is crimariiy a 'functzon 0* the

TW advanced CEFCUN design 0* the 'F SSW-em inc'L'des phase Einearizy characterâstic of the uutooar-d detecwr soil.

desirable deluxe features such as delayed AGC for the RF

tuner, an AFC drive circuit, and an output signa! to drive a owço,m,,yDevelopmental Type No. 5628.

'5

tuning meter and/or provide stereo switching logic. In

addition, internal power supolv reguiators maintain a nearly

constant current drain over the voltage supply range of +85 to +16 volts.

13.4: 11:1

r" 0 0')n

.LL RESJSTANCS vAuUES Aas w Jews . aunonnuws

'4. man NiF-41009" áCE AT lo Wi_{00; ;5 (0.1. near-u on samman.)} v *WUT\ 32' :HF-5%

\ 4

ro INTERNA'.. REGUL A70ns Q* 33._ ,__._._._..__..-___.._A _A_ V IF . U' man' en . V; wa). ENP'JT .I 7 1 r f 1 < . '157 :FI ,zNürr é 'ii-"Dh ! i . . r--( - r?? aan I'L :.MPL ÅMPL. ['T i, ' ,- _T_-J 4 1

(EH-(94 I ' ; ip ' i 1 ÅQCIO :Vaio

' . A 9 7 \ Ci='DL!T

i 3 I ! l . I :oncer l " - i J

7-: .r -' 1 L : I L_'_'|'_"J

O'OZFFt' 1002*₃ _' _{7 ._} i»_{i u:ch}i ._{I :_L: .+1 i ; :fi/EL '}i i ;r---*_, 7,51 ___ I' i-*--.. :440.0 .

fl...- Q [j .liiåETECTOFdl EÖLfiLU'C'ñ: I ,krECv(« .j 1 l Ufs !

° x ' Å - . ;e i, i

i L. _r_._ _. -I ... .- _ _1..._4 .::-_-::-:.. _ _+J 17:3?

I A ' i r--J-M, i JMDL '

-1 r- p i .0._ ...31-1r . ;W'TE "::uE«_c i --- »l _

'55 FO" ' ;name suasmne I C'p __i '---J

.or mm_ _SOK ___% .-..I y .L . .

x v50.: / - .. 4. -. '. 1

4* a v 1 ,1 MC\ I 9 *i ngç 4 f

-l Låg!) MEYER\J33K 'SITUNINC HEVfg Curpur i.) ' - .;,SH_-Q | _

2 _0=- LCu-C = ,acu_i,c.: i'

(46)

1.6

MEDDELANDE Nachweisgrenze

WHO

Datablad till fotodiod BPW 34

Silizium-PIN-Fotodiode in Kunststoffumhül'iung I BPW 34

BPW 34 ist eine Si-PIN-Fotodiode in Pianartechnik. Die Fotodiode ist in ein transpare'mes Kunststoffgehäuse eingebaut und hat als Anschlüsse LötspiefSe im Rasterabstand von 5,08 mm (?/10 201)). Die Bauform ermögiicht eine sehr einfache Montage auch auf Rester-platten. Die piane Rückseite des Kunststoffgehäusesiermögiicht eine stabile Fixierung des Bauelementes. Durch Mehrfachanordnungen können auch Zeilen realisiert werden. Dieser universeile Foioempfänger ist sowohi für den Dioden- als auch für den Eiement-'betrieb geeignet. Besonders günstig ist das Rausch-Signaiverhäitnis selbst bei geringen Beleuchtungsstärken. Die Leerlaufspannung ist bei kleinen Beleuchtungsstärken höher als

bei vergleichbaren Fotoeiemen'ten in Mesa-Technik. Die FIN-Fotodiode zeichnet sich

durch geringe Sperrschichtkapazität, hohe Grenzfrequenz und kurze Schaitzeiten aus. Die Fotodiode ist spezieli fürdie IR-Tonüber'tragung geeignet. Die Kathode ist mit einem blauen Farbpunkt gekennzeichnet.

TYP ) Bestellnummer 744111 'Jäs-5.1*

BPW 34

i 062 702-P 73

r_ ;1

* få ;N

'1 gå 7 i j :3 1 gmmi 02 f i _0,1. _'_51"

3 5,08

\

Q Anoá Kaihode ø besirchiungsempiindliche anhe L7SXZJS GeWicht etwa 0,1 g Grenzdaten Sperrspannung Un ' 32 V

Betriebs- und Lagertemperatur Ts - 40 bis + 80 ° C Löttemperatur

2 mm vom Gehauseboden entfernt (r § 3 s) TL 230 ° C Verlustieistung (TL. = 25° C) Pio. i 150 . mW Kenndaten (Tu = 25° C)

Fotoempfindlichkeiti) (UR = 5 V) 8 70 (2 50) nA/ix

Welleniänge der max. Fotoempfindlichkeit as max 850 i nm

Quantenausbeute . 7) 0 88 Elektronen

(Eiektronen pro Photon) (i. = 850 nm) ' ' i Photon Spektraie Fotoempfindlichkeit (i. = 850 nm) 8 0,60 A/W

Leeriaufspannung (EV =100 ix)1) UL : 285 mV Leeriaufspannung ([5v = 1000 ix)1) U_ 365 mV

KurzschluGstrom (EV = 100 Ix)1) [K 6,5 ;JA Anstiegs- und Abfailzeit des Fotostromes_

-von 10% auf 90% und -von 90% auf 10% des Endwertes

(RL =1k§2; UR = 0 V; /2 = 950 nm) tr; tr 125 ' ns (RL =1k§2; UR = 10 V; i. = 950 nm) - \ tr; tf 50 ns Temperaturkoeffizient für UL «? TK - 2,6 mV/K Temperaturkoeffizient für IK bzw. [p ) TK 0 18 %/K Kapazität (UR=OV;f=1MHz;E=O) C0 72 pF (UR = 3V;f=1MHz;E=0) Ca 25 (§40) pF Bestrahlungsempfindliche Fläche A 7,6 mm2 Dunkeistrom (UR = 10 V) 1, In 2 (§ 30) A Rauschäquivalente Strahiungsieistung W (Un = 10 V) NEP 4,2 X 10-14 VF . , - cm v 2 D e6x1dz 3-n

(47)

/-Bilaga 1 Sidan 23(27) . ' U Leerlaufspannung UL = HB) Leorlaufspannung UL 0= H71.) Kurzschlufåstrom IK = HEJ 4 L 25 mV 700 å/L UL25 500 1.00 300 200 100 0 . 5(1) 1000 [X 0 10 20 30' 40 50 60 70 80°C --- Ev _ --- ,U /

Fotostrom *lä.: , ( ru) Dunkelstrom In = f(Tu)

Un=1OV;E?-'O . [D 7-- --' _-+. 4,' vx'Nm _.N Ö + Y I ' _ F. .. {

' '0

6-7-4..4 .a .. - .i HF

:L

0.3 F.a_a WL_ » - : ;L _ a 06 »- ° m » ñ 1I 1 _+_' | m epwmw_% w.»a+Mw+ñ_: i--w < -- _-4 I 0 i_ .. LaA_

30-2010 0 20 s: 33 LO 50 60 "0 30 oc 0 20 1.0 60 80 100 oc -_,M _-+Q VTI MEDDELANDE 108

(48)

Relative spektrale Empfindlichkeit stel = Hi) 60 1.0 20 0 1000 400 500 600 700 800 900 Hillnm --- Å Richtcharakteristik Srec = rm

* gowm'j " ' Bestrahlungs-.i richlung I -_ år kk \ r i I 00

_ Fotodiode (enener Empfánger) Dunkelstrom /ø = HUR) TU : 25°C;E= 0 0A

mmleøTwTåTuTMTMT".

_1%.

i, * 2 % N:o t I i 1 l i

6000 j--T#-+-'j--+-* 4*"' .-4--"

m i n » i 30 LU V

VTI MEDDELANDE 108

20 Bilaga 1 I Sidan 24(27) Fotostrom Ip = f(Ev) m3 Iäu __.. E 10 V LLLLLL .En 1. __ ;WWW omm % 1 50 WEE --- fe cm? Verlustleistung P10! = /(Tu) M 200 150 125 100 75 50 25

l 203040506070 8090100°C .__ [U 0 l] Kapazität C = HUR) F f= 1 MHz; E = 0

(49)

1.7 Datablad till IR-diod CQY 77 Bilaga 1

Sidan 25(27)

GaAs-Lumineszenzdiode (Infrarotstrahler) CQY 77

Die GaAs-Lumineszenzdiode COY 77 emittiert Strahlung mit einer im nahen Infrarot Iiegenden Wellenlänge. Die abgegebene Strahlung wird durch StromquB in DurchlaB-richtung angeregt und Iäiât sich modulieren. Das Gehäuse 18 A2 DIN 41876 (ähnlich T0-18) ist mit einer Glasiinse abgeschlossen. Der KathodenanschluB wird durch die benachbarte Nase am Rand des Gehäusebodens gekennzeichnet. Die Anode ist galvanisch mit dem Gehäuse verbunden. Ab 1; = 100 mA müssen Kühlkörper verwendet werden, Typ J Besteilnummer cov 77/I i 062 703-0121-81 cov 77m i 0 62 703-0121-3 2 COY 77/lil I 0 62 703-0 121 -S 3 Grenzdaten Sperrspannung DurchiaBstrom Stofâstrom (t 2 10 ;13) Sperrschichttemperatur Lagertemperatur Verlustleistung (TG = 40° C) Wärmewiderstand

Sperrschicht umgebende Luft Sperrschicht-Gehäuse

nndaten (Tu = 25° C)

Welienlänge der Strahlung bei IW,x Spektrale Bandbreite bei 50% von Imax

Offnungskegel (Halbwinkel)

(Grenzen bei 50% der Strahlstärke le) Schaltzeiten

(ie von 10% auf 90%; I; =100 mA) Kapazität (Un = 0 V)

DurchlaBspannung (1; = 100 mA) Durchbruchspannung (ln = 100 _uA) Sperrstrom (UR = 3 V)

Haibwertzeit der Strahistärke (typ) für Ir = 100 mA

Temperaturkoeffizient von IB bzw. du.. Temperaturkoeffizient von UF Temperaturkceffizient von ;img

i< r--a- 13,521

sir0h|ende Hoche DMCA 1 I / Gewicht etwa 0,35 9 IF /Fs Ts Ptot RthJU RthJG Å peak 1.12. tr; tf C0 UF Usa /R TK TK TK >®L 7" GX ' 'L 2

*

.i . 25 : ( i 728-014 1 p 55'0'15 ;1:609 i 5,2-013 H" an) GPhC;'..-t -A 44 7,1%»-4 V 230 mA 4 A' 100 ° C - 55 bis +100 ° C 350 mW 500 K/W 180 K/W 950 "fn :20 nm 6 Grad 1 ps 40 pF 1,35 (é 1,7) V 30 (2 4) V 0,01 (á 10) ;IA 105 _h _ 0,55 %/K ._ 1,5 mV/K 0,3 nm/K

Die Lumineszenzdioden werden nach ihrer Strahlstärke ie bei 1; =100 mA in

Achsenrich-tung gruppiert und mit römischen Zahlen gekennzeichnet.

Gruppe I II III

18 Strahlstärke 8 bis 16 12,5 bis 25 20 bis 40 mW/sr (pe typ (gesamt) 2,5 4,0 6,3 mW

(50)

Bilaga 1 44 Sidan 26(27)

DurchlaBspannung I; = HUF) Kapazität' C = f(UR)

0

ms Lo Lz ha ge 13 2D Lz 25 v

UF

DurchlaBs annunp 9 UF 25°-gL- = I T( u) _ StrahlstärkeI :50 = HTU). I

1.4 ll. I cb 25. _e_ _1_ A 1 2 lezsobzw (39254] i m 10 0.8 08 0,6 06 01. 04 0,2 01 0 0 -30-2040 0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100 °C -30 '20 -10 0 10 20 30 40 5060 70 80 90100 °C -_..-__._., _{_- _}