Digitala utmaningar : En kvalitativ studie om pensionärers förhållningssätt till dagens digitalisering.

Akademin för ekonomi, samhälle och teknik

DIGITALA UTMANINGAR

En kvalitativ studie om pensionärers förhållningssätt till dagens digitalisering. EMMA LJUNGMAN

Akademin för ekonomi, samhälle och teknik

Avancerad nivå, 15 hp Självständigt arbete

Handledare: Lotta Gröning Examinator: Gustav Sundqvist 2020

ABSTRACT

The present work examines the attitude of pensioners in relation to today's digitizing. A variety of digital devices have been added and have become part of many people's everyday lives. The main purpose of the present work is to investigate how a number of pensioners relate to today's digitization. A qualitative method was considered to be best suited for the job and six semi-structured interviews were conducted with pensioners. The gathered empirical evidence showed that pensioners relate to today's digitizing in different ways, both positive and negative approaches. There was also a need for further research in the field of digitizing, as it is being developed at a regular basis.

SAMMANFATTNING

Föreliggande arbete berör pensionärers förhållningsätt till dagens digitalisering. En rad olika digitala enheter har tillkommit och blivit en del i mångas vardag. Det huvudsakliga syftet med föreliggande arbete är att undersöka huruvida ett antal pensionärer förhåller sig till dagens digitalisering. En kvalitativ metod ansågs vara bäst lämpad för arbetet och sex

semistrukturerade intervjuer genomfördes med pensionärer. Den insamlade empirin visade att pensionärer förhåller sig till dagens digitalisering på olika sätt, både positiva och negativa förhållningssätt. Det visade sig också finnas ett behov av vidare forskning inom området digitalisering, då det utvecklas med jämna mellanrum.

INNEHÅLL

1.3.2 Svenskarna och internet ... 5

1.3.3 Pensionsmyndighetens ansvar ... 6

1.3.4 Digitala tjänster ... 7

1.3.5 Sveriges digitala mål ... 7

1.3.6 Digital politik ... 9

1.3.7 Digitalt ansvar och fyra digitala faser ... 10

1.3.8 Digitalt utanförskap ... 11

1.3.9 Vikten av användningen av internet ... 12

1.3.10 Vårdkontakt 2026 ... 13

1.4 Problemformulering och forskningsfråga ... 14

1.5 Syfte och mål ... 15

2 TEORETISKA REFERENSRAMAR ... 16

2.1 Social Shaping of Technology ... 16

2.2 Bakomliggande krafter till förändringar i organisationer ... 17

3 METOD ... 18 3.1 Datainsamlingsmetod ... 18 3.2 Intervjuguide ... 18 3.3 Urval ... 18 3.4 Etiska överväganden ... 19 3.5 Procedur... 19 3.6 Transkribering ... 20

4 RESULTAT ... 23

4.1 Negativa följer med digitaliseringen utveckling i samhället ... 24

4.1.1 Falsk information ... 24

4.1.2 ”Förenklade appar i vardagslivet” ... 24

4.1.3 Onödiga kostnader ... 25

4.2 Positiva följder med digitaliseringens utveckling i samhället ... 26

4.2.1 Mycket information att tillgå ... 26

4.2.2 Digital kontakt ... 26

4.2.3 Underlättat vardagen ... 27

4.2.4 Möjlighet till digital vård ... 27

4.3 Allmänna upplevelser av det digitala samhället ... 28

4.3.1 Användningen av digitala verktyg ... 28

4.3.2 Digital kompetens ... 29

4.3.3 Demokratiskt samtal online ... 30

4.3.4 Digitalt stöd ... 31

4.4 Synen på det digitala ansvaret ... 31

4.4.1 Eget ansvar ... 31

4.4.2 Gemensamt ansvar ... 32

4.4.3 Myndigheternas ansvar ... 32

4.4.4 Inget behov av några fler digitala verktyg eller enheter ... 33

5 DISKUSSION ... FEL! BOKMÄRKET ÄR INTE DEFINIERAT. 5.1 Resultatdiskussion ... 34 5.2 Metoddiskussion ... 40 5.3 Fortsatt forskning ... 41 6 SLUTSATSER ... 42 REFERENSER ... 43 BILAGA A: MISSIVBREV ... 1 BILAGA B: INTERVJUGUIDE ... 2

1

INLEDNING

I föreliggande avsnitt introduceras läsaren för arbetes ämne. I introduktionen presenteras definitioner och bakgrund, vilket ämnar ge dig som läsare en förförståelse för arbetet. Slutligen, i avsnittet, presenteras arbetets frågeställning, problemformulering samt arbetets syfte och mål.

1.1 Introduktion

Under 1900-talet utvecklades internet, vilket var en början på något stort. Det gjorde att många medborgare fick möjlighet till att få tillgång till internet, beroende på vilka

förutsättningar man hade som medborgare. Till en början var tillgången till internet inte stor, vilket växte sig större med åren. Samtidigt som tillgången blev större var det vissa faktorer som gjorde att vissa medborgare inte hade likvärdig tillgång. Det kunde bero på var

medborgaren bodde eller ekonomiska faktorer. Det kunde göra att vissa medborgare hamnade i ett digitalt utanförskap. Det digitala utanförskapet förekommer fortfarande, trots att det finns en mängd digitala enheter och att tillgången har vuxit sig starkare.

I dagens moderna samhälle har tekniken vuxit sig väldigt stark. Medborgare är mer eller mindre beroende av den tekniska utrustningen som finns att tillgå och med jämna mellanrum utvecklas ny teknik. Det finns många fördelar med digitaliseringen, idag har du exempelvis möjlighet till att besöka din läkare hemifrån ditt vardagsrum eller genomföra utbildningar på distans. Internet har gett medborgare en mängd möjligheter och många använder sig av internet dagligen. Men det finns alltid två sidor av myntet och det digitala utanförskapet finns fortfarande. 2019 visade den årliga undersökningen om Svenskarna och internet att det fortfarande var 2 % av Sveriges befolkning som fortfarande inte hade någon tillgång till internet (Andersson, 2019:9). I undersökningen visade det sig också att: ” För tio år sedan var endast 81 procent av hushållen uppkopplade och för tjugo år sedan (1999) hade bara 30 procent av hushållen tillgång till internet. ” (Andersson, 2019:9).

Det är tydligt att tillgången till internet ökat, men det finns fortfarande en liten del av Sveriges befolkning som befinner sig i någon form av digitalt utanförskap, om det är frivilligt eller ej är det ingen som vet.

Skolväsendet har fått ett större ansvar för digitaliseringen och skolor ska se till att elever lär sig mer om digitaliseringen, men alla skolor hänger inte riktigt med. Ibland går

teknikutvecklingen för snabbt och det kan försvåra lärares arbete, om exempelvis internet strular. Med det ökade fokuset på digitaliseringen i skolans värld får barn och ungdomar

möjlighet till att säkra sina kompetenser under sin skolgång, även om alla inte har samma förutsättningar i hemmet. En samhällsgrupp som inte kan säkra sin kompetens eller utveckla den genom skola är de äldre och speciellt pensionärer. De som inte hänger med i utvecklingen riskerar att hamna i ett digitalt utanförskap, men också att bli begränsade i övrigt. Det kan handla om att utöva fritidsaktiviteter eller att umgås. Möjligheterna till att allt mer roligt liv försvinner och speciellt när de analoga systemen försvinner. Då kan många uppleva att det känns oöverstigligt att ta sig in i det nya digitala livet och samhället (SvD, 2019).

Författarens eget intresse för digitaliseringen och dess utmaningar och möjligheter har väckts genom åren. Digitaliseringens utveckling är i ständig förändring och det är intressant att se hur medborgare förhåller sig till den utvecklingen och den digitala tillgången.

1.2 Definitioner

Digitalisering - Nationalencyklopedin beskriver digitalisering som följande: “[...] den tekniska utrustningen och användarna ständigt lämnar digitala spår efter sig, vilket ger enorma mängder data.” (Nationalencyklopedin, u.å.). Med digitaliseringen kan medborgare själva bestämma vilken information de vill möta digitalt. Digitaliseringen gör det möjligt för medborgare att ta del av nyheter eller annan nödvändig samhällsinformation som är nyttigt att veta.

Digitala enheter - Det kan vara alltifrån mobiltelefoner, appar eller datorer. Tekniska apparater som medborgare kan använda sig av för att möta den digitala världen.

Sociala medier - Det kan innefatta allt från Facebook eller Instagram. Det är en plattform som människor kan mötas digitalt utan att behöva träffas fysiskt. På de sociala medierna kan människor yttra sina åsikter, tankar och funderingar. Nationalencyklopedin beskriver sociala medier som följande: ” […] samlingsnamn på kommunikationskanaler som tillåter användare att kommunicera direkt med varandra genom exempelvis text, bild eller ljud. Sociala medier kan skiljas från massmedier genom att de bygger på ett innehåll som produceras av dem som använder dem.” (Nationalencyklopedin, u.å.).

Digital plattform - Ger möjlighet för olika aktörer att sammanföras. Det är något som kan göras både i arbets- och privatlivet. Det kan göra via text eller med ett enkelt videosamtal. Det finns en rad olika digitala plattformar, det kan vara både Zoom men också Flashback.

Demokratiskt samtal - Ett välfungerat, öppet och inkluderat digitalt samtal om demokratin eller allmänna politiska åsikter. Ett samtal som kan hållas på sociala medier eller forum som

Flashback. Det ger medborgare möjlighet till att förmedla sina åsikter men också berätta vad de känner.

Digitalt utanförskap - Ett flertal tjänster och samhällsinformation finns tillgängligt på internet, men för de medborgare som inte har möjlighet till det digitala hamnar i ett utanförskap. Oavsett om det är frivilligt eller ej.

Digitala tjänster - Det kan vara allt från Bank ID, Swish eller andra digitala tjänster som exempelvis myndigheterna erbjuder. De digitala tjänsterna underlättar oftast medborgares vardag. Medborgare ges möjlighet till att genomföra utbildning på distans eller beställa saker på internet. De digitala tjänsterna är ofantliga och kan användas av alla människor som befinner sig digitalt.

1.3 Bakgrund

Nedan presenteras arbetets bakgrund och tidigare forskning, som författaren anser vara relevant för arbetet.

1.3.1 Ny mediestruktur i samhället

Ulla Carlsson (2019:11), professor i medieutveckling vid Universitetet i Göteborg, hävdar att en ny mediestruktur fortgår i samhället. Samtidigt som samhället förändras finns det ett antal politiska principer som kvarstår. En av de principerna är yttrandefrihet. Yttrandefrihet är också en nödvändig premiss för att samhället ska kunna ha en god demokrati. Att medborgare ska få chans till att yttra sina åsikter har visat sig vara av betydelse för ett bra samhälle. Medborgare måste få chans till att bidra med åsikter eller liknande för att föra samhället framåt (Carlsson, 2019:11).

Möjlighet till utbildning och god hälsa är förutsättningar som krävs för att medborgare ska kunna utöva sina rättigheter. Men det har visat sig att många länder saknar de

förutsättningarna för medborgarna och att faktorer som exempelvis fattigdom eller social orättvisa kan vara orsakerna till det (Carlsson, 2019:11). Carlsson (2019:11) hävdar att det finns många länder som saknar internet eller att internetanslutningen inte är lika tillgänglig som det kan vara i andra länder runt om i världen.

Det finns forskare som studerat samhällsutvecklingen och som menar att det är betydelsefullt att ha ett gott styre, ärliga kompetenta institutioner och ett ömsesidigt förtroende mellan människorna i landet (Carlsson, 2019:11). Media har också fått en viktig roll och har blivit mer betydelsefull för en demokrati. Just för att media har setts som en medlare mellan olika parter och förvaltare för yttrandefriheten. Media ger medborgare tillgång till material,

förmedla vardagen och skapa plattformar för medborgare att kunna diskutera i. Plattformarna ger medborgare möjlighet till att föra dialoger mellan varandra och skapa ett offentligt

utrymme just för den demokratiska diskussionen. Media har gjort det möjligt för medborgarna att själva bestämma över sin medverkan i det demokratiska samtalet (Carlsson, 2019:11). Samtidigt har den nya mediestrukturen väckt diskussioner och många menar att media också påverkar allmänheten och hur medborgare integrerar med varandra (Carlsson, 2019:12). Enligt Carlsson (2019:12) är det främst unga medborgare det berör. Dagens forskare ser ett större behov av utbildning inom media och hur det faktiskt påverkar människor. Det är något som forskare har talat om under en väldigt lång tid och det fanns kritiker redan under 1930-talet som ansåg att det fanns ett behov av utbildning inom området (2019:12).

Med digitaliseringen och dess möjligheter finns det en förhoppning om ett ökat engagemang mellan medborgarna, både på samhällsnivå men också inom demokratin (Carlsson, 2019:12). De ökade medieformerna och kommersialiseringen har även bidragit till ett dilemma.

Medborgarnas vardagsliv har visat sig fått ett förändrat mönster när det gäller det sociala beteendet. Det är något som påverkas av interaktionen mellan informations- och

kommunikationstekniken. Förändringarna fortgår och är en pågående process. Många gånger är det sociala, ekonomiska och politiska landskapen som definierar polarisering och

ojämlikhet. Carlsson (2019:12) menar att det finns en mängd institutioner som står inför stora utmaningar när de inte har någon möjlighet att möta medborgarnas behov.

Det krävs att medborgare är skickliga, utbildade och även kritiska för att kunna föra sig i ett modernt samhälle (Carlsson, 2019:12). Samtidigt som medborgarna måste följa

samhällsutvecklingen och kunna behärska media och föra sig i kommunikationskulturen på ett lämpligt sätt. Det kan bli en utmaning för många medborgare som inte besitter de kunskaper som krävs. Enligt Carlsson (2019:12) är det lämpligt att medborgare besitter medie- och informationsläskunnighet (MIL) om samtliga medborgare ska kunna vara aktiva medborgare i det moderna samhället. Ett livslångt lärande blir aktuellt och det demokratiska lärandet behöver bli en större del av medborgares vardag. Enligt Carlsson (2019:12) skulle MIL kunna vara en nyckelresurs för att främja digitaliseringen på lång sikt.

1.3.2 Svenskarna och internet

I en undersökning från Svenskarna och internet, som gjordes 2017, visade det sig att de som nästan alltid använder internet är i åldrarna 16-65 år. Men att de som är över 65 år halkar efter och främst de som är över 75 år. I undersökningen konstaterades också att det kunde vara flera faktorer som bidrog till att äldre personer inte använde internet, det kunde handla om bristande kunskap, hårdvara, motivation eller tillgången till internet. I åldersgruppen 75 år och äldre visade det sig att var tredje person inte hade tillgång till internet i hemmet. Var femte person, i åldrarna 65–85 år, saknade en digital enhet i hemmet för att kunna använda internet (Folkhälsomyndigheten, 2018).

2019, två år senare gjorde Svenskarna och internet den årliga studien om svenska folkets internetvanor. Sammanfattningsvis visade studien att drygt en miljon svenskar befinner sig i ett digitalt utanförskap. Det visade sig att det var en liten minskning från året innan, men att det är viktigt att poängtera att: “[...] det är befolkningen som blir äldre och således ingår fler internetanvändare i de äldre åldersgrupperna för varje år. Därmed ska inte ökad digital aktivitet tolkas som en stor beteendeförändring hos de äldre. “ (Andersson, 2019:4). Men en

sak som är säkert är att de äldre har blivit allt mer digitala, även om de inte kommit ikapp den övriga befolkningen så har det visat sig att de kommit en bit (Andersson, 2019:4).

Något som har ökat bland den äldre befolkningen är internettjänsterna Mobilt BankID och Swish. Majoriteten anser att digitala tjänster underlättar och att de blir hjälpta med att få en förståelse för det digitala. Men det är inte alla som upplever att de blir hjälpta när det gäller digitala tjänster eller dylikt (Andersson, 2019:33). De som känner sig minst hjälpta är de individerna i åldrarna 76 år eller äldre. Var femte person av de äldre, anser att e-tjänster många gånger försvårar för dem. Andersson menar att: “Det är viktigt för samhället att ta höjd för att vissa grupper har lång vana av tidigare tillvägagångssätt att göra ärenden. “(2019:33). För de äldre människor är det en betydligt längre startsträcka med höga trösklar för att ta sig an nya möjligheter som det digitala samhället för med sig. De som skapar och tillverkar digitala tjänster kanske inte ser att tjänsterna inte underlättar för alla. Den del av

befolkningen, som inte har samma tillgång till internet eller liknande, riskerar att hamna i ett digitalt utanförskap (Andersson, 2019:33).

1.3.3 Pensionsmyndighetens ansvar

Att beställa pensionärsintyg, se pensionsutbetalningar eller ansöka efter äldreförsörjningsstöd är något som är aktuellt för äldre människor (Andersson, 2019:37). Att använda tjänsterna digitalt kan vara en utmaning för en person som inte alls är van med det digitala.

Pensionsmyndigheten, som är statens myndighet, har ansvaret för den allmänna pensionen. Varje år delar de ut ett årsbesked för den allmänna pensionen, till samtliga medborgare som arbetat eller bott i Sverige som tagit ut lön eller bidrag. Årsbeskedet kan ges via en digital brevlåda eller ett hemskickat brev.

Pensionsmyndigheten har också ett ansvar att utveckla digitala tjänster för pension åt

medborgarna. De har i dagsläget utvecklat en pensionsportal som heter Minpension.se och de har också tillhandahållit en digital tjänst som kallas Mina sidor, för att underlätta för samtliga medborgare (Andersson, 2019:38). Ändå har det visat sig att endast 45 procent av Sveriges befolkning använder och utnyttjar de digitala tjänster som finns att tillgå. Det har också visat sig att 17 procent av befolkningen inte anser att de digitala tjänsterna, som

pensionsmyndigheten erbjuder, är relevanta. Enligt Andersson (2019:38) finns det en

förklaring till att medborgare upplever på det viset. Deras förklaring är att många känner en så kallad pensionsångest, vilket media har skrivit om väldigt mycket och menar att det är något som medborgare skjuter på till framtiden (Andersson, 2019:38).

1.3.4 Digitala tjänster

2018 konstaterade Folkhälsomyndigheten (2018) att många äldre står utanför det digitala samhället. Allt fler samhällstjänster blir digital och många gånger erbjuds inte andra alternativ. Många äldre personer saknar praktisk erfarenhet med också kunskap om just det digitala och av den anledningen riskerar de också att stängas ute från många delar av

samhället. Något som fanns förr var exempelvis telefonkataloger, men det är inget som delas ut idag. Kollektivtrafikens tidtabeller är också något som inte finns att få tag på fysiskt, då många tidtabeller endast finns digitalt. Enligt Folkhälsomyndigheten (2018) var det redan då över 400 000 personer, som var över 65 år, som levde i ett digitalt utanförskap. Dessutom riskerar även äldre personer med en kognitiv sjukdom, som exempelvis demens, har en risk att hamna i utanförskap i en högre grad än andra.

1.3.5 Sveriges digitala mål

Regeringskansliet har en vision om att skapa ett hållbart digitaliserat Sverige. Med en digitaliseringspolitik är huvudmålet att bli bäst i världen på att använda digitaliseringens möjlighet (Regeringskansliet, 2019). Den digitaliseringspolitik regeringen förespråkar handlar om att främja de möjligheter digitaliseringen för med sig. Det handlar om individer,

näringsliv, civilsamhället och offentlig sektor. Inom, exempelvis, den offentliga sektor ska medborgare erbjudas enklare, öppnare och effektivare service för alla, oavsett var

medborgaren befinner sig. För att nå huvudmålet finns fem delmål. Digital- ledning,

infrastruktur, innovation, trygghet och kompetens ska bidra till en positiv samhällsutveckling (Regeringskansliet, 2019). Nedan finns en inblick i varje digitalt delmål:

Kompetens: Enligt Regeringskansliet ska: “[...] alla medborgare ska kunna utveckla och använda sin digitala kompetens.” (Regeringskansliet, 2019). Medborgare ska ges möjlighet till att följa med i den digitala utvecklingen. Det ska också ges möjlighet att kunna behålla en anställning, även om en digital kompetens saknas. För att kunna gå möjlighet till att bidra och delta i det digitala samhället. Digitala kompetensen handlar även om att modernisera

utbildningssystemet. Den digitala kompetensen ska stärkas i läroplaner och kursplaner. Det ska bli möjligt för alla medborgare att kunna besitta den digital kompetens

(Regeringskansliet, 2019).

Trygghet: I det digitala samhället ska det finnas de bästa förutsättningarna för en digital trygghet (Regeringskansliet, 2019). Alla medborgare ska ha tillit, ta ansvar och på ett säkert sätt ta del av digital information. Det gör att offentliga och privata aktörer behöver agera ansvarsfullt och bidra till tillgänglighet för medborgarna. Medborgarna ska våga lita på

digitala tjänster och både kunna och ha en vilja om att bidra till den digitala användningen. Den digitala tryggheten ska också finnas hos säkra digitala system som värnar om

medborgarnas personliga integritet (Regeringskansliet, 2019).

Innovation: Regeringskansliet (2019) hävdar att det ska finnas de bästa förutsättningarna för att: “[...] digitalt drivna innovationer ska utvecklas, spridas och användas.”

(Regeringskansliet, 2019). Regeringskansliet (2019) är tydliga med att innovation är en förutsättning för att den offentliga sektorn ska finna effektiva och nya lösningar på dagens utmaningar. Fokuset ligger exempelvis på att finna nya sätt att bo, resa, göra affärer eller att konsumera. Det handlar också om ett fokus på driven innovation och forskning som ska stärka digitaliseringen för nationell och internationell konkurrenskraft (Regeringskansliet, 2019).

Ledning: Det politiska ledarskapet behövs för att kunna bringa en stadig och säker

digitalisering som människor kan anförtro sig till (Regeringskansliet, 2019). Genom strategier och målsättningar ska ett politiskt ledarskap samordna offentliga sektorn utvecklingsarbete. Det är inte endast den offentliga sektorn deras fokus ligger på, utan det finns strategier för, exempelvis, flexiblare elsystem eller fler smarta elnät-företag. Med det digitala ledarskapet ska det skapas förutsättningar inom de områden digitaliseringen inte fått fotfäste

(Regeringskansliet, 2019).

Infrastruktur: Alla medborgare i Sverige bör ha tillgång till snabbt bredband och stabila mobiltjänster (Regeringskansliet, 2019). Det moderna samhällsbygget är därför viktigt, där infrastrukturen är en förutsättning för alla. 5G är något som ska utvecklas i det svenska samhället för att få en förbättrad tillgång till infrastrukturen. Regeringskansliet menar att: “[...] digitaliseringen är beroende av en fungerande infrastruktur. “(Regeringskansliet, 2019). Delmålet är också kopplat till målet i Agenda 2030 som handlar om att: “[...] bygga

motståndskraftig infrastruktur, verka för en inkluderande och hållbar industrialisering och främja innovation. “(Regeringskansliet, 2019).

Sammanfattningsvis visar Regeringskansliet (2019) att det finns goda förutsättningar i det svenska samhället. Med de fem delmålen ska Sverige bli bäst i världen på digitalisering. Med mängder av strategier ska medborgare ges möjlighet till att kunna bidra till det digitala samhället.

1.3.6 Digital politik

Enligt Åström (2004:17) har debatten om hur den nya informationstekniken kan användas för att utveckla en politisk demokrati varit levande sedan 1980-talet. Internet bidrar till

information och kommunikation mellan medborgare i ett land. Åström menar att: “[...] Internets specifika egenskaper, vilka anses kunna bidra till demokratisk utveckling.

“(2004:17). Internet har också bidragit till en snabb och stor spridning, som underlättar den demokratiska processen. Det är tydligt att den nya informationstekniken revolutionerar demokratins villkor. Men liknande diskussioner har funnits tidigare, exempelvis övergången från telegrafen till televisionen, men de diskussionerna som gjorts, gällande internet, och de slutsatser som dragits är att det skiljer sig markant från de tidigare tekniska enheterna

(Åström, 2004:18). Den största skillnaden är främst snabbheten och att få möjlighet att nå ut till en större mängd människor. En tvåvägskommunikation har också blivit möjlig och kan på så sätt bidra till ett mer demokratiskt samhälle (Åström, 2004:18).

Att snabba på och öka den informationsspridning som sker i radio, TV och press kan

uppfattas som en vidareutveckling av de äldre mediernas metoder. “Likaväl anses det vara en egenskap av stor demokratisk betydelse. “(Åström, 2014:18). Tidigare var en tryckt bok eller tidning något som bidrog till att göra kunskap tillgänglig för alla som kunde läsa, oavsett vilken bakgrund man kom ifrån. Det samma gäller internet och utgör ännu ett led i den utvecklingen. Många entusiaster menar att vi går från en värld till mötes där all information kan bli tillgänglig för alla, oavsett vilken tidpunkt det gäller (Åström, 2004:18).

Åström (2004:18) hävdar att de äldre medierna ofta använder sig av något som kallas för narrowcasting. Det menas med att information riktas mot mindre eller specifika grupper. Det gör att ett antal grupper blir exkluderade. Internet innebär en enorm användarkontroll, det är medborgare som själva, aktivt, får använda sig av internet. Det är något som präglar internet och det innebär även att: “[...] de som tar emot information ges möjlighet att vara mer aktiva i sitt informationshämtande.” (Åström, 2004:18). Istället för färdiga och redigerade

informationspaket kan medborgare själva söka information de är intresserade av. Det gör också att medborgare själva kan jämföra och granska sina källor och inga mellanhänder blir inblandade (2004:18).

Ofta erbjuder leverantörer obegränsat utrymme för internet, vilket betyder att användningen kan förknippas med relativt låga produktionskostnader med endast en dator med

individuella producenter av information. Åström menar att: “ Denna egenskap gör det inte bara lättare för medborgare att göra sin stämma hörd, utan kan även ge många mindre och i gamla medier förfördelade politiska organisationer en ny chans.” (2004:19).

1.3.7 Digitalt ansvar och fyra digitala faser

Breit och Salomon (2015:300) menar att de flesta medborgare har blivit skyldiga till att bli mer självlärda och ta mer ansvar över sitt handlande. Medborgare behöver ta ett större ansvar för sin välfärdstjänst, något som har gjort att den administrativa byråkrisen har minskat drastiskt. Från ett fullständigt engagemang i produktion av välfärdstjänster till en mer diskretion och aktivering av autonoma aktörer. Breit och Salomon (2015:301) nämner forskaren Eriksson som menar att: “ [...] consumerist tendencies are inherent parts of a governmental rationality of the ‘self-service society’ and of partici-pative politics which rests on the active participation of citizens. “ (Eriksson, 2012 i Breit och Salomon, 2015:301). Förändringarna mellan regeringen och medborgarna har bidragit till olika former av samproduktion. Medborgare har fått mer tillgång till intima delar av produktionen och leveransen av tjänsterna. Breit och Salomon (2015:301) menar att relationen mellan medborgarna och regeringen har, i högre grad, blivit mer ömsesidigt med tanke på att medborgarna har tillgång till både förmåner och rättigheter, samtidigt som de också är skyldiga med olika ansvarsområden.

Den traditionella formen av kommunikation mellan olika parter har tidigare varit genom brev eller ansikte mot ansikte tjänster. Genom åren har det gradvis ersatts av digitala tjänster såsom sociala medier, webbportaler eller telekommunikation (Breit och Salomon, 2015:301).

Medborgare förväntas gå online och planera sin egen vårdbehandling, söka skola eller skaffa information för att stödja deras avgångspension. Den kontinuerliga åtkomsten och den mängd information medborgare har möjlighet att få tag på, gör att de kan jämföra olika alternativ på egen hand. Det betyder att det avancerar regeringens förmåga att också kunna säkerställa skräddarsydda tjänster till medborgare med individuella behov (Breit och Salomon, 2015:301).

Breit och Salomon (2015:301) hävdar att det finns också en risk med digitaliserade tjänster. Medborgare får ett större ansvar när det gäller att få tillräckligt med kunskap om de tjänster som erbjuds. Ansvaret blir placerade hos medborgarna. Det betyder att medborgarna måste själva utbilda sig så att de självständigt kan söka efter lösningar på sina problem och behov. Medborgarnas digitala färdigheter får en avgörande roll. Till skillnad från tidigare då fokuset har legat på medborgarnas klassificering av fysisk tillgång till det digitala, men det har visat

sig att i allt högre grad har de sociala, psykologiska och kulturella faktorer påverkat medborgarnas vilja och förmåga till att använda teknik (Breit och Salomon, 2015:301). Professorn Van Dijk, som forskat om den digitala klyftan, har noterat fyra viktiga faser av tillgång till det digitala (Breit och Salomon, 2015:302). Först och främst handlar det om villigheten att anta och lära sig att använda ny digital teknik. Det andra handlar om tillgången till aktuella datorer och internetanslutningen. Den tredje fasen har fokus på förmågan att hantera datorernas hårdvaror och programvara. Sist, men inte minst, är fasen om förmågan att använda tekniken för specifika ändamål. De olika faserna är en viktig bas för att bedöma sannolikheten för att medborgarna ska kunna nyttja möjligheterna och krav som digitala offentliga tjänster tillhandahåller. Visar det sig att personer inte är intresserad av att söka information eller intresserade av att använda digitala tjänster följer de människorna inte med i samhällets utveckling (Breit och Salomon, 2015:301–302).

1.3.8 Digitalt utanförskap

Kelly Quinn, professor vid institutionen för kommunikation vid universitet i Chicago, har genomfört en rad forskningar kring det digitala utanförskapet (Quinn, 2018). Quinn (2018:1) menar att i tidigare studier har det visat sig att förhållandet mellan den sociala miljön och hälsan är väldigt viktigt. De viktigaste dimensionerna av socialiteten bidrar till en god hälsa bland många. Allt ifrån det sociala stödet till att tillhandahållet av resurser från en persons sociala nätverk understryker betydelsen av interpersonell koppling till hälsa och

välbefinnande (Quinn, 2018:2). Att upprätthålla en social kontakt mellan människor vid en senare tidpunkt i livet, kan vara mer utmanande för äldre människor. Det beror främst på att äldre människors fysiska rörlighet minskar och förekomst av kroniska sjukdomar kan ligga till grund för att äldre människor inte rör sig ute lika mycket som tidigare (Quinn, 2018:2).

Kommunikationsmedia och dess sociala medier har underlättat tillgången till det sociala livet mellan medborgare. En stor mängd av medieplattformar uppmanar medborgare till att dela nyheter mellan varandra för att förbättra trevnaden mellan medborgarna (Quinn, 2018:2). Men Quinn menar att: “ [...] older adults experience lower levels of adoption of these

technologies.” (2018:2). En förklaring till det kan vara att det berott på kognitiva och fysiska minskningar förknippat med åldrandet. Det finns ingen självklar förklaring till varför äldre människor inte delar lika mycket nyheter på sociala medier eller andra kommunikationsmedia (Quinn, 2018:2).

Arbetsminne och uppmärksamhet, menar Quinn (2018:2) är något som försämras vid äldre ålder. Det tar längre tid för äldre människor att bearbeta och behandla information, vilket också påverkar individens förmåga att komma ihåg instruktioner eller att ta hänsyn till viktig information. Quinn (2018:2) menar också att äldre människor är mindre benägna till att prenumerera på bredband. Vilket är en faktor som kan bidra till minskad internetanvändning i allmänhet bland äldre människor. Det kan vara anledningen till att äldre människor ofta har bristande digitala kunskaper och att de inte engagerar sig på sociala medieplattformar, vilket i sin tur leder till ett digitalt utanförskap (Quinn, 2018:2).

Enligt Quinn (2018:5) har det visat sig att informationsstöd har bidragit till att främja äldre människors deltagande på digitala plattformar. Med olika typer av digitala stöd ger det äldre människor en chans till att bygga själveffektivitet och färdigheter på egen hand, för att sedan kunna använda digital media mer aktivt. Genom att använda sig av daglig teknik visar sig vara positivt för äldre människors digitala användning. Att erbjuda kognitiv stimulering för äldre bör vara något som fler borde göra, ifall äldre människor ska befinna sig på digitala plattformar (Quinn, 2018:5).

1.3.9 Vikten av användningen av internet

Forskaren Stefan Johansson (2018:32) hävdar att det kan finnas många faktorer till att

medborgare hamnar i utanförskap. Ofta studeras socioekonomiska eller demografiska faktorer till utanförskap, men i Johanssons forskning har han intresserat sig för

huruvida digitaliseringen förbättrar eller försämrar medborgares möjlighet till delaktighet i samhället (Johansson, 2018:32). I ett flertal undersökningar har det visats att i västvärlden finns det en stor del av befolkningen som fått tillgång till internet, men att det fortfarande finns, vissa människor, som inte hänger med i den utvecklingen och inte har samma

tillgänglighet till internet (Johansson, 2018:41). Det gör alltså att vissa medborgare hamnar i utanförskap.

Johansson (2018:41) nämner att det gjorts en del undersökningar med fokus på tillgången till internet, men också användningen av internet (Johansson, 2018:41). Johansson konstaterar att det har blivit viktigt att undersöka vad människor använder internet till och hur mycket människor faktiskt använder det, eftersom det finns skillnader mellan medborgarnas

internetanvändning. Utöver socioekonomiska eller demografiska faktorer till utanförskap har det också skapats ett digitalt utanförskap. Johansson nämner forskarna Hargittai och Hsieh (Hargittai och Hsieh, 2013 i Johansson, 2018:41) som menar att: “ [...] forskare hittar ungefär samma klyftor och samma orsaker till klyftor även efter digitaliseringens genombrott.”

(Johansson, 2018:41). Den medborgare med dålig utbildning, är arbetslös, låg inkomst, gammal eller sjuk löper större risk för att hamna i klyftorna och utanförskapet (Hargittai och Hsieh, 2013 i Johansson, 2018:41). Ett arbete är en bra förutsättning för att inte hamna i ett utanförskap. Johansson menar att: “ Det tycks som att ju mer isolerad du är som individ desto större är risken att du tycker att internet är svårt och att du inte hänger med i utvecklingen. “ (Johansson, 2018:43).

Utformningen av medborgares samhälls- och stödsystem är något som har betydelse för människors möjligheter till att kunna delta digitalt (Johansson, 2018:44). Enligt Johansson (2018:44) är inte dagens för försörjningsstöd (socialbidrag) konstruerat för att tillgodose alla medborgares rätt till internet. Den riksnorm är huvudsakligen tillgången till dagstidning, tv och telefoni, men något som inte tillhör riksnormen är internet. Det är något som blivit prövat i högsta förvaltningsdomstolen under 2017. Johansson menar att: “ Enligt denna dom ingår inte tillgång till i internet i vad som kallas skäliga levnadskostnader. “(2018:44). Det betyder att för utsatta personer är det fortfarande inte en självklarhet att ha tillgång till internet.

Johansson hävdar att: “ Detta till trots att många nog skulle säga att det idag är viktigare att ha en smart telefon och internet jämfört med en dagstidning, tv och den gamla sortens telefon. “ (2018:44).

Att använda mobil eller andra digitala verktyg kan vara en självklarhet för vissa, men de finns också de medborgare som väljer att avstå användningen av internet eller andra digitala

verktyg. Johansson (2018:44) belyser en förklaring till det och menar att det kan vara dålig design på de tekniska medlen. Utformningen av tekniska lösningar, enligt Johansson (2018:44), verkar ha stor betydelse för vilka som kommer kunna använda de tekniska lösningarna. Johansson nämner ett exempel på de dåliga utformade lösningarna för att identifiera sig på internet. I den fysiska världen visar medborgare enkelt upp sitt pass eller id-kort, men i den digitala världens krävs krångliga lösningar med användarnamn och lösenord. Det är ett antal stora aktörer som är inblandade i de krångliga lösningarna, exempelvis banker eller liknande. Identifikationslösningarna ses som en förutsättning för att alla medborgare att kunna agera som digitala samhällsmedborgare (Johansson, 2018:45).

1.3.10 Vårdkontakt 2026

I en rapport från det Vinnova-finansierade projektet Nya förutsättningar för primärvården genom digitaliseringen illustreras huruvida den framtida primärvården kommer att kunna se ut år 2026 (Sommarlund et.al, 2016:3). Under 2016 kunde en strokerehabilitering för en pensionär innebära begränsad period med hjälpmedel, med mycket eget ansvar över sitt träningsprogram. En vårdplanering gjordes på sjukhuset innan hen skulle bege sig hemåt för

sedan uppföljning med både en sjukgymnast och arbetsterapeut. Kontakten mellan patienten och vården finns där, men är inte tillräcklig kontinuerlig (Sommarlund et.al, 2016:10). 2026 kommer patienter/pensionärer med behov av strokerehabilitering se annorlunda ut. De olika insatserna som krävs kommer att ske mycket effektivare med hjälp av digitaliseringen. Exempelvis kommer patienter få: “ [...] uppföljning och uppdaterad information om patienten att följa med vilket skapar en patientcentrerad utskrivningsprocess. “ (Sommarlund et.al, 2016:19). Med hjälp av digitaliseringen har patienter möjlighet att kontinuerligt följas över tid. Om något skulle exempelvis avvika från det ursprungliga måendet kan hälsoinsatser kopplas in och sedan bedöma om patienten behöver uppsöka vård. Med en tätare kontakt, med även hjälp av hemtjänsten, kommer förbättra rehabiliteringen hemifrån och ett digitalt stöd kommer erbjudas i högre grad. I rapporten framgår det också att: “År 2026 kommer det finnas digitala stroke-coacher som erbjuder rehabiliterande träning och framför allt skapar möjlighet till uppföljning av rehabiliteringen. Stroke-coachen står också för kontinuerlig bedömning av hälsotillstånd och anpassar rehabiliteringen vartefter förändringar uppstår. “(Sommarlund et.al, 2016:19).

1.4 Problemformulering och forskningsfråga

För varje dag som går utvecklas tekniken och samhället präglas av mängder av digitala enheter och verktyg. Det har börjat växa fram en ny mediestruktur och det krävs att

medborgare har de rätta förutsättningar för att kunna tillhandahålla en sådan livsstil (Carlsson, 2019:11). Faktorer som social orättvisa eller fattigdom kan vara en av anledningarna till att medborgare inte har möjlighet att följa den nya mediestrukturen.

Ett stort antal samhällstjänster har blivit digitala och allt fler verkar det bli. Många gånger erbjuds inte andra alternativ (Folkhälsomyndigheten, 2018). Det kan då bli väldigt

problematisk om det visar sig att medborgare inte har tillräcklig kunskap för att hantera de digitala verktygen. Att hamna i ett digitalt utanförskap kan bidra med många påfrestningar som exempelvis psykisk ohälsa. Dessutom har äldre personer en risk att hamna i utanförskap i en högre grad än andra (Folkhälsomyndigheten, 2018). I ett flertal studier har det även visat sig att många äldre människor saknar digitala enheter i hemmet för att kunna använda internet och faktiskt befinner sig i ett digitalt utanförskap (Folkhälsomyndigheten, 2018). Samtidigt som det också har framgått att äldre människor har blivit bättre på att använda digitala enheter och dylikt, men att det inte ska tolkas som en stor beteendeförändring hos de äldre

(Andersson, 2019:4).

Att kunna skapa ett hållbart digitaliserat Sverige kan verka problematiskt om inte samtliga medborgare har tillräcklig med kompetens och kunskap för att hantera diverse digitala enheter och verktyg (Regeringskansliet, 2019). Många medborgare behöver anpassa sin livsstil efter det nya digitaliserade samhället. Medborgare behöver ta ett större digitalt ansvar (Breit och Salomon, 2015:301). Det gäller alltifrån skolväsendet till demokratins nya villkor. Att föra demokratiska samtal online har blivit en möjlighet för medborgare med den nya

informationstekniken, samtidigt som det visar sig att många äldre inte har de förutsättningar som krävs för att tillgodogöra sitt ansvar som medborgare (Åström, 2014:18).

Att undersöka huruvida ett antal pensionärer förhåller sig till dagens digitalisering är därför väldigt relevant. Arbetet kommer belysa en övergripande forskningsfråga som lyder: Hur förhåller sig ett antal pensionärer till dagens digitalisering?

1.5 Syfte och mål

Syftet med föreliggande studie är att undersöka hur ett antal pensionärer förhåller sig till dagens digitalisering.

Arbetets mål är också att öka medvetenheten samt belysa om huruvida digitaliseringen upplevs av pensionärer.

2

TEORETISKA REFERENSRAMAR

I föreliggande kapitel redogörs arbetets teoretiska referensramar: Social Shaping of Technology och drivkraften i utvecklingen

2.1 Social Shaping of Technology

Teorin riktar sitt fokus på att teknologin drivs av samhällsutvecklingen. En så kallad teknologisk determinism, där utvecklingen drivs av samhällets teknik. Medborgare kan påverka dess utveckling och utvecklingen drivs av samhällsstrukturen (MacKenzie & Wajcman, 1990:2). Det är de sociala sammanhangen, i ett samhälle, som bör vara det huvudsakliga som kopplas samman med teknologiutvecklingen. Det är en av de större faktorerna till teknologins utveckling och det är samtiden som kommer prägla utvecklingen . Teorin består av tre olika nivåer av det sociala (MacKenzie & Wajcman, 1990:2). De tre nivåerna präglas av; arbete, organisationer och intressen. Författaren kommer lägga det största fokuset på den tredje nivån, intresset. Det är huvudsakligen statens och medborgarnas intresse som fokuset kommer ligga på.

När det gäller teknologin menar MacKenzie och Wajcman (1990:2-3) att det framförallt ligger fokus på tre olika nivåer. Den första nivån är det fysiska objekt som exempelvis datorer, ipads eller mobiltelefoner. Den andra nivån spelar det fysiska objektet tillsammans med kunskap. Det handlar om medborgarnas beteende och agerande tillsammans med teknologin. Den sista nivån präglas av den kunskap som krävs för att kunna använda digitala verktyg (MacKenzie & Wajcman, 1990:2-3). Beskrivningen av teorin har inte något specifikt fokus på någon av nivåerna utan använder till alla tre gemensamt (MacKenzie & Wajcman, 1990:4).

Vid betydelsen av teknologisk determinism är det inte tekniken själv som självmant tvingat sig in i samhället. Det handlar om ett inflytande i politiken som applicerar det i samhället. Det är personer som besitter makt som kan applicera det i samhället för medborgare (MacKenzie & Wajcman, 1990:5-6). Men hur samhället tar emot tekniken spelar också en stor roll enligt MacKenzie och Wajcman (1990:4-5). Användningen kan skilja sig åt mellan olika platser och mellan medborgarna. Det kan ses som ett instrument, men som inte är neutralt. Med politik kan tekniken användas på ett speciellt sätt som för medborgare in i en viss riktning. Den kan ha en viss påverkan på olika grupper och kan få diverse utfall för vissa medborgare i

samhället. Det som också spelar roll är huruvida politiker väljer att implementera tekniken i samhället och för medborgarna (MacKenzie & Wajcman, 1990:6-7).

Den sociala aspekten för teorin är en viktig aspekt som påverkar teknikens förutsättningar i samhället. Tekniken kan inte endast separeras från det sociala, utan den måste ses genom det sociala andrummet (MacKenzie & Wajcman, 1990:7). Tekniken bör ses från huruvida den sociala världen framställer och tillämpar den i samhället. Det går inte att isolera den från ett separat fenomen men det går att ses tekniken som en innehavare av sociala synvinklar beroende på hur mycket medborgare och politiker väljer tillämpa det i samhället.

Användningen blir då påverkad och är en avgörande faktor för teknikens utveckling och hur den faktiskt ska påverka samhället (MacKenzie & Wajcman, 1990:7).

2.2 Bakomliggande krafter till förändringar i organisationer

Enligt Bruzelius och Skärvad (2011:423) är förmågan att utveckla och förändra i

organisationer väldigt nödvändigt. Det är just för att organisationer eller dylikt ska kunna upprätthålla en långvarig effektivitet. För att uppnå den effektiviteten krävs det att

förändringarna och utvecklingen leder till någon form av förbättring (Bruzelius och Skärvad, 2011:423).

Den regelbundna utvecklingen drivs främst av tekniken men ses ofta som grunden till varför organisationer eller dylikt finner ett behov av att utvecklas och förändras (Alvesson och Sveningsson 2008:26). De krafterna som driver den främsta utvecklingen i organisationer är två olika, den yttre och den inre drivkraften. Den yttre drivkraften drivs av omvärlden, som exempelvis nya maskiner eller lämpliga åtgärder för att hänga med i tekniken. Den inre drivkraften kan vara att tillämpa nya arbetssätt eller nya tjänster som organisationen kan arbeta med (Alvesson och Sveningsson 2008:26).

En förändring i organisationen innebär båda nya tjänster eller nya rutiner för både medarbetare och också de människor som nyttjar tjänsterna eller handlar produkterna. Granberg (2011:744) hävdar att om organisationer inte tillgodoser kunderna eller

intressenternas efterfrågan kan organisationen vara i behov av en organisationsförändring. Det kan betyda nödvändigt utvecklingsarbete för organisationens del, samtidigt som det kan bli väldigt tidskrävande och innebära prövningar eller oförutsägbara hinder som kan förhindra ett förändringsarbete. Enligt Granberg (2011:744) förekommer inte några förändringar utan några komplikationer. Det kan bero på att det inte finns fullständiga rutiner eller tillräckliga strukturer för en omställning. Det kan också handla om att de som ska hantera de nya förändringarna har låg kompetens om hur man hanterar omställningar på ett sådant sätt (Granberg, 2011:744).

3

METOD

Nedan presenteras och motiveras arbetets tillvägagångssätt. Följande avsnitt är uppdelat i diverse rubriker för att underlätta läsningen.

3.1 Datainsamlingsmetod

Den valda datainsamlingsmetoden för arbetets syfte och forskningsfråga gjordes med hjälp av kvalitativa semistrukturerade intervjuer med ett antal pensionärer. Kvale och Brinkmann poängterar att: “Den kvalitativa forskningsintervjun försöker förstå världen från

undersökningspersonernas synvinkel, utveckla mening ur deras erfarenheter, avslöja deras levda värld som den var före de vetenskapliga förklaringarna. “(2014:17). Således är det anledningen till att det största fokuset i arbetet är respondenternas förhållningssätt kring dagens digitalisering.

3.2 Intervjuguide

För att kunna genomföra så bra intervjuer som möjligt så skapade författaren en intervjuguide (Se bilaga B) för samtliga respondenter. Intervjuguiden följer arbetets ämne och består av ett antal teman inom ämnet digitalisering. Fem teman skapades och under intervjuerna var det möjligt att variera mellan de olika temana för att genomföra intervjun på ett bra sätt. Vid skapandet av de olika frågorna och temana i intervjuguiden var arbetets bakgrund

avgörande. Just för att begränsa arbetet och samhällets digitalisering. Författaren ville att alla frågor i intervjuguiden skulle vara av en mycket berättande karaktär. Varför författaren ville det var för att respondenterna skulle kunna berätta om sina erfarenheter och förhållningssätt till digitaliseringen. Författaren har försökt undvika ledande frågor, just för att inte föra respondenterna i någon speciell riktning. Det är också något Bryman (2011:252) menar att forskare bör göra. Men under varje intervju har ledande frågor förekommit, just för att få respondenterna att utveckla sina svar och att nå ett djupt empiriskt material. De ledande frågor som förekom var exempelvis Skulle du kunna utveckla ditt resonemang?

3.3 Urval

Till en början ville författaren använda sig av ett snöbollsurval. Ett snöbollsurval innebär att forskaren väljer ut en respondent som därefter får välja ut respondent, som är relevant för arbetet, sedan fortsätter det så (Bryman, 2018:504). Men med tanke på att Covid-19 bröt ut och pensionärer är i riskgrupp ansåg författaren att det inte var optimalt. Hade

förutsättningarna sett annorlunda ut hade det varit möjligt.

Istället valdes det målstyrda urvalet och författaren valde ut samtliga respondenter själv (Bryman, 2011:393). Det var just för att underlätta arbetet i och med viruset som spridits. Alla respondenterna som valdes ut var pensionärer, just för att de var relevanta för arbetets syfte och forskningsfråga. Pensionärerna bodde i samma kommun där författaren bor och var

bekant med författaren. Respondenterna kände inte varandra och hade inte någon koppling till varandra. Tidsaspekten var också något som gjorde att arbetet begränsades till ett fåtal

pensionärer och gjorde det nödvändigt för författaren att kontakta pensionärer som var bekanta med författaren.

Författaren ville låta den teoretiska mättnaden avgöra hur många intervjuer som krävdes. Bryman (2018:511) hävdar att en teoretisk mättnad innebär att ingen ny data behövs insamlas. Ambitionen var sex till åtta intervjuer, men det visade sig att det räckte med sex intervjuer. Esaiasson menar att: “ Mättnaden består i att man menar sig ha hittat samtliga relevanta tankekategorier och förhållningssätt som finns i populationen. “ (2017:167-168).

3.4 Etiska överväganden

Esaiasson (2017:266) menar att det är väldigt viktigt med forskningsetiska överväganden när datainsamlingen är intervjuer. Därför valde författaren att från början av arbetet följa

Vetenskapsrådets (2017:49) moraliska och etiska riktlinjer. De följande forskningsetiska principerna är: Konfidentialitetskravet, samtyckeskravet, nyttjandekravet samt

informationskravet. Som tidigare nämnt var det något som användes från starten av arbetet och det var något som redogjordes i missivbrevet (Se bilaga A) alla respondenter fick ta del av.

3.5 Procedur

I författarens närhet fanns det en rad olika pensionärer som kontaktades. Den rådande situationen med Covid-19 gjorde det svårare att kunna tillfråga dem fysiskt ifall de var intresserade av att delta i arbetet. Första samtalen, med samtliga respondenter, skedde via telefonkontakt eftersom det inte var lägligt att träffa dem fysiskt. Efter att samtliga

pensionärer tackat ja till att delta i arbetet så skickades missivbrevet (Se bilaga A) via sms till dem. När det därefter gått ett dygn ringde författaren upp för att stämma av en tid för ett telefonmöte. Tid och datum bestämdes för intervjuerna och varje respondent valde att genomföra intervjun via telefonen.

En timme innan varje telefonintervju skickades intervjuguiden (Se bilaga B) via sms. Författaren ringde även upp för att dubbelkolla att samtliga respondenter hade fått intervjuguiden och be dem läsa igenom den.

Totalt genomfördes sex telefonintervjuer och varje samtalsintervju spelades in via en app på författarens mobiltelefon. Det gjorde det möjligt att höra vad både respondenten hade svarat i efterhand på frågorna men också författarens följdfrågor eller dylikt. Varje intervjus

tidsomfång varierade och tog mellan 25 minuter upp till 45 minuter.

Eftersom det inte fanns någon möjlighet till att träffas fysiskt var det extra viktigt att vara uppmärksam på respondenternas svar och därför satt författaren i lugn och ro under varje intervju för att inte missa något viktigt eller på något sätt bli störd av någon.

3.6 Transkribering

Direkt efter varje intervju transkriberades materialet, just för att kunna skriv ned specifika detaljer eller liknande. Transkriberingen skrevs ned på ett dokument på en dator med lösenord som bara författaren hade. Samtliga intervjuer genomfördes på sex dagar. En intervju varje dag under en sexdagars period och transkriberingen gjordes därefter. Det gjorde det möjligt att kunna analysera materialet direkt och under tidens gång. Det gav också författaren möjlighet till att kunna göra ändringar till kommande intervju, just för att kunna uppnå ett djupt empiriskt material. Till sist blev transkriberingen på totalt 64 sidor.

3.7 Databearbetning och analys

Efter att allt material var insamlat och transkriberat analyserade författaren materialet med hjälp av Brymans beskrivning av en tematisk analys. Bryman (2018:707-708) beskriver denna tematiska analys genom sex olika steg. Författarens tanke är då att följa de sex steg under analysens gång. Se stegen nedan:

1. Det första steget handlar om att forskaren läser in sig i materialet. Forskaren ska vara insatt i det empiriska materialet för att sedan gå vidare till nästa steg.

2. Vid steg två ska forskaren välja ut ett antal teman, utifrån den insamlade empirin. Temat kan både vara mindre men också av större slag.

3. Nu har forskaren funnit ett antal teman och ska nu dela in dessa i kategorier. Det handlar om huvudkategorier och underkategorier.

4. Efter att forskaren har funnit alla sina teman och delat in dem i kategorier är det dags för att namnge dessa.

5. Forskaren ska nu försöka finna kopplingar mellan samtliga kategorier samt den

teoretiska utgångspunkten. Forskaren ska också finna samband till studiens bakgrund. 6. Vid det sista steget ska forskaren säkerställa allt material och dra slutsatser. Det gör

forskaren utifrån uppsatsens bakgrund, syfte och forskningsfråga. Det är nu säcken knyts ihop.

Citat Underkategori Huvudkategori

Jag tycker att internet är

krångligt (Respondent 4). Krångligt

Nackdelar med digitaliseringen Jag föredrar att träffas fysiskt

(Respondent 2). Mötas online

Figur 1 Analysexempel

3.8 Tillförlitlighet och trovärdighet

Inom kvantitativ forskning är det främst två begrepp som används och det är validitet och reliabilitet. Men när det gäller kvalitativ forskning är det två andra begrepp som är ledande och de är trovärdighet och tillförlitlighet. Begreppet trovärdighet återspeglar begreppet intern validitet som riktar sig fokus på huruvida sannolika och trovärdiga resultaten blivit utifrån studien (Bryman, 2011:52). I föreliggande arbete har författaren genomfört studien på egen hand och gjort en bedömning utifrån den interna validiteten. Den interna validiteten hade ökat om fler forskare hade varit med under arbetets gång, men författaren tror inte att resultatets interna validitet hade förändrats på något sätt och uppfattar den som tillräcklig ändå. Extern validitet grundar sig främst på att tillämpa slutresultatet till andra studier inom samma

population. Det ligger till grund för huruvida resultatet skulle kunna generaliseras utöver den specifika undersökningskontexten (Bryman, 2011:51). Med den mängd empiri som

författaren har insamlat gör det svårt att kunna generalisera arbetet, det krävs ett större urval (Esaiasson et al, 2017:158). Men fördelen med arbetet är att det skulle kunna ge en bild av huruvida ett fåtal pensionärer förhåller sig till dagens digitalisering. Alltså hur en mindre del av populationen förhåller sig till dagens digitalisering.

Det andra begreppet: tillförlitlighet, används i den grad för att kunna utvärdera forskningens kvalité. Författaren har under arbetets gång använts sig av Brymans (2011:354) olika

delkriterier för att kunna utvärdera arbetets kvalité. Delkriteringar består av följande: Pålitlighet, överförbarhet, styrka och konfirmera samt trovärdighet. Författaren använde sig av följande kriterier just för att kunna säkerställa att arbetet genomfördes på korrekt sätt. Författaren har även dubbelkollat den insamlade empirin för att vara extra tydlig med sin analys och dylikt.

Begreppet pålitlighet återspeglar begreppet extern reliabilitet, där det främsta fokuset är att undersökningen ska kunna replikeras av andra forskare (Bryman, 2011:51). Det har också varit viktigt för författaren att varit objektiv genom hela undersökningen och inte låtit sig påverkas av något. Därför har ambitionen varit att vara objektiv.

Under arbetets gång har det varit viktigt för författaren att mäta det som avses mätas, vilket arbetets validitet också grundar sig på. Författaren har därför i hög grad sett till att det som ska mätas har mätts. Genom missivbrev och intervjuguide har arbetets validitet stärkts, vilket utformades efter arbetet syfte och forskningsfråga. Men det är inte bara den givna

forskningsfrågan som varit till grund för missivbrevet och intervjuguiden, det är också de teoretiska referensramarna och den tidigare forskningen som bidragit till det. Som i sin tur har lett till att författaren har kunnat dra pålitliga slutsatser.

Forskningens relevans grundar sig främst på att digitaliseringen har vuxit sig starkare i samhället och har mer eller mindre blivit medborgares vardag. Nästintill överallt används digitala tjänster eller andra digitala verktyg/enheter.

4

RESULTAT

I föreliggande avsnitt presenteras resultatet från den insamlade empirin i relation till arbetets syfte och forskningsfråga. Resultatet presenteras med hjälp av en tabell med fyra

huvudkategorier och 15 underkategorier.

Hur förhåller sig ett antal pensionärer till dagens digitalisering?

Huvudkategorier Underkategorier

Negativa följer med digitaliseringens utveckling i samhället

Falsk information

”Förenklade appar i vardagslivet” Onödiga kostnader

Positiva följder med digitaliseringens utveckling i samhället

Mycket information att tillgå Digital kontakt Underlättat vardagen Möjlighet till digital vård

Allmänna upplevelser av det digitala samhället

Användningen av digitala verktyg Digital kompetens

Demokratiskt samtal online Digitalt stöd

Synen på det digitala ansvaret

Eget ansvar Gemensamt ansvar Myndigheternas ansvar

Inget behov av några fler digitala verktyg eller enheter

4.1 Negativa följer med digitaliseringen utveckling i samhället

Samtliga respondenter var överens om att det förekom ett antal negativa följer med

digitaliseringens utveckling. I den första kategorin visade sig att tre teman kunde identifieras och att de negativa följderna hade olika påverkan på samhället. De teman som identifierades var: 1) Falsk information, 2) ”Förenklade appar i vardagen”, 3) Onödiga kostnader.

4.1.1 Falsk information

Det har visat sig att samtliga respondenterna befinner sig digitalt, i en liten mängd. Under den tiden som de befunnits sig digitalt har samtliga respondenter uppmärksammat att det skrivs väldigt mycket falsk information på internet. Respondent 1 menar att det gör hen mycket rädd, eftersom hen menar att många av hens bekanta tror på det som skrivs och sprider den informationen vidare. Det kan vara mycket farligt, menar respondent 1.

Respondent 2 har uppmärksammat begreppet Fake News, som syftar till den falska informationen som sprids på internet. Respondenten menar att:

Människor hittar på massa dumheter på internet och lägger ut det. Det är väldigt mycket med fake news, eftersom människor hittar på att de är sjuka i covid-19 eller liknande och kanske hittar på symtom som inte alls stämmer överens med viruset eller så. Det är mycket som pågår

som är nackdelar och speciellt nu under dessa svåra tider (Respondent 2).

Något alla respondenter är överens om är att de inte tycker att, de som befinner sig på internet, ska tro på allt som står. Det gäller att vara kritisk, fastän det kan vara svårt. Respondent 4 tycker att det är dem äldre som får ta smällen och har det svårare att vara källkritisk.

Respondenten menar att den äldre generationen inte är vana med den digitala kulturen och att det kommer ta längre tid för de äldre att lära sig om internet och om den information som skrivs där.

Respondenten beskriver att barn och unga har det mycket enklare och kan tackla den falska informationen på ett annat sätt. Respondenten beskriver det som följande:

Unga och barn har det lättare att förstå och hänga med i utvecklingen eftersom de är vana med det. Eftersom många barn och ungdomar får använda datorer eller Ipad i skolan. Det var inget vi fick göra och det var inte på tal om några sådana digitala enheter när en annan

gick i skolan (Respondent 4).

4.1.2 ”Förenklade appar i vardagslivet”

Att ta sig till fysiska aktiviteter eller bara ta en fika med sina barn är något de flesta av respondenterna brukar göra. Hälften av respondenterna visade sig använda sig av färdtjänst som anordnas av kommunen de bor i. Respondenterna beskriver att man tidigare bara kunde ringa in och boka en tid för att kunna åka färdtjänst, idag är det på samma sätt, förutom att de gärna vill att man använder en app för att boka sina resor. De respondenter som nyttjar

färdtjänsten menar att det är mycket enklare att ringa in och boka sina resor. En respondent beskriver det som följande:

Jag tycker det verkar krångligt och jobbigt att boka genom en app. Om jag vill exempelvis boka en speciell tid då behöver jag själv knappa in det, vilket är svårt. Då är det mycket enklare att bara ringa in och be om tiderna direkt. Jag ringer ofta in, men då är det också

långa köer som gör att det blir väldigt jobbigt för mig. Sen kan jag tänka mig att appen underlättar för många, men kanske inte för mig (Respondent 1).

Respondenterna beskrev också en oro kring huruvida det kanske kommer se ut i framtiden för dem, det vill säga ifall de bara kan boka resor i appen. Respondenten menar att det bästa vore om man fortfarande kunde ringa in som vanligt och att slippa använda den digitala

appen. Respondenten berättar också att hen för några månader sedan fick en lapp hemskickad om att de uppmanade till att börja boka resor via appen, istället för att ringa in. Respondenten blev då mycket orolig eftersom hen inte är van med att använda appar.

Samtliga respondenter är tydliga med att de förstår den tekniska utvecklingen, men att den största nackdelen är att många verkar ringa in för att fråga om hur de ska använda sig av appen. Det gör också att det blir långa telefonköer för de som vill åka, menar respondent 2. Respondent 3 tycker att kommunen bör finna en bättre lösning för de äldre. Respondenten beskriver följande:

För oss som är äldre är det svårt att hantera ett sådant system som de har plockat fram. Det hade varit bättre om det fanns en lösning som underlättade för oss äldre, som inte kan det här

med tekniken. Eftersom det är ofta äldre som åker färdtjänst och då blir det istället en utmaning (Respondent 3).

4.1.3 Onödiga kostnader

Respondenterna är tydliga med att de inte har så mycket pengar att röra sig med som pensionärer. Vilket har bidragit till att vissa av respondenterna knappt har råd med att ha bredband hemma, men att de har bredband ändå. Respondenterna vill gärna vara aktiva på internet men att det många gånger blir väldigt dyrt. Respondent 1 har uppmärksammat att det kostar en del att befinna sig på nätet. Dels att bredbandet och digitala enheter kostar men dels onlinetjänster. Det kan handla om någon tidningsartikel eller annan viktig information som är viktig att ta del av. Det är fler respondenter som också har uppmärksammat det, men de tänker att onlinetjänsterna kompletterar den dagstidning de vanligtvis köper och att kostnaden blir ungefär samma.

Respondent 1 tycker det är förfärligt att viktig samhällsinformation kostar pengar och tycker att den informationen bör skickas hem gratis. Respondenten beskriver det som följande:

Det kan vara viktig samhällsinformation som kan vara nyttig för medborgare att läsa, men då kostar det istället pengar. Vilket kan bli väldigt dyrt i längden eftersom det inte bara finns en

tidning som ger viktig information i samhället. Tidningar låser ofta artiklar när det gäller viktig information, just för att man ska betala och sedan läsa. Det tycker jag är väldigt dåligt. Visst, information kan finnas på andra sidor, men då ges kanske inte helheten, utan endast ett

fåtal rader om det (Respondent 1).

Samtidigt tycker respondenten att det är väldigt smidigt att läsa artiklar online och att man kan ladda ner olika tidningsappar. Det tycker respondenten är väldigt smidigt samtidigt som det kan vara svårt att läsa eftersom det ibland kan vara svårt att se vad det står. Även om respondenten tycker det är smidigt att läsa artiklar online så verkar respondenten föredra den fysiska tidningen:

Det är skönare att läsa det fysiskt eftersom det många gånger är svårt att läsa på en digital enhet när det är en liten text (Respondent 1).

4.2 Positiva följder med digitaliseringens utveckling i samhället

I den insamlade empirin kunde respondenterna identifiera några positiva följder med digitaliseringens utveckling i samhället. Fyra teman identifierades och de var: 1) Mycket information att tillgå, 2) Digital kontakt, 3) Underlättat vardagen, 4) Möjlighet till digital vård.

4.2.1 Mycket information att tillgå

Av resultatet framgick det att alla respondenter var överens om att det finns många fördelar med internet men att många av dem inte nyttjar dem så mycket. Respondent 2 har

uppmärksammat att det är mycket information som sprids på sociala medier och att det både är bra och dåligt. Hen beskrev det som följande:

Det är bra för att människor blir mer medvetna om vad som försiggår i världen, exempelvis nu när det är Corona. Då ser vi vad som faktiskt händer och vad som har hänt i Kina. Det är väldigt bra att det finns mycket information när det händer en sådan här stor sak (Respondent

2).

Alla respondenter var överens om att det finns mycket information som är lättillgängligt, men att det är svårt att hitta informationen om man inte får hjälp av någon släkting eller dylikt. Det finns mycket nyheter på nätet som respondenterna brukar ta del av och tycker att det är väldigt bra.

4.2.2 Digital kontakt

Det har visat sig att respondenterna har en del kontakt med sina släktingar och vänner digitalt. Alla respondenter är överens om att den digitala kontakten har bidragit till att de har bättre kontakt med nära och kära. Det beror främst på sociala medier och att det finns möjlighet till att chatta med varandra. Även om respondent 6 menar att det är svårt att skriva på sin

mobiltelefon och att det blir många tryck för att skriva ett litet meddelande. Samtidigt som hen tycker att det är bra och ser det som är bra möjlighet för människor att mötas online.

Respondent 2 ser det som en fördel med att ha digital kontakt och speciellt i svåra tider, som exempelvis med Covid-19 viruset. Respondent 2 medger att hen sett på Facebook att

människor samlas för att hjälpa varandra. Respondent beskriver det som följande:

Jag såg på Facebook att man ordnat med en grupp, där människor har möjlighet till att samlas för att hjälpa varandra i dessa svåra tider. De som behöver hjälp med att handla eller liknande har möjlighet att få hjälp genom att skriva i gruppen och be om hjälp. Det är väldigt positivt och en fördel med digitaliseringen, eftersom det finns många som vill hjälpa varandra

i samhället och då är det bra att sådana sociala medier finns, Eftersom man kanske inte har så många runt sig som kan eller vill hjälpa till. Speciellt nu när äldre ska hålla sig hemma.

Då kan jag gå med i gruppen och få hjälp. Det var en bekant som tipsade mig om det (Respondent 2).

4.2.3 Underlättat vardagen

Digitaliseringen har visat sig underlätta många av pensionärernas liv, även om det tycker att digitala verktyg kan krångla till det ibland. De digitala enheter/verktyg som underlättat för respondenterna har visat sig vara enheter som de fått hjälp med att lära sig om och att de hanterat de verktygen under en lång tid, exempelvis en mobiltelefon. Att det blir krångligt menar respondent 6 beror på hen inte är speciellt teknisk och att hen har svårt att använda sig av olika appar på mobiltelefonen. Respondenten menar att:

Det är också väldigt svårt att veta vilka funktioner det finns egentligen och svårt att veta vad allt ska användas till. Men det har absolut underlättat men tycker jag att det är krångligt. Till

exempel när jag ska se mina pensionärutbetalningar digitalt. I början var det svårt att veta hur jag skulle gå tillväga, men då frågade jag bara mina barnbarn om hjälp. Men nu klarar

jag av det bättre själv (Respondent 6).

En annan respondent menar också att det många gånger underlättat livet, samtidigt som det kan försvåra vissa saker. Respondenten menar att BankID har underlättat, men att det var enklare att använda sig av ett fysiskt ID för att legitimera sig för olika saker. Sedan menar samma respondent att hen förstår att yngre personer använder sig av det mer för att kanske handla saker på internet eller liknande, men respondenten föredrar att handla i fysiska butiker.

4.2.4 Möjlighet till digital vård

En annan positiv följd med digitaliseringen visade sig vara möjligheten till att söka digital vård. Respondenterna menade att det finns möjlighet att söka vård med diverse appar, men några av respondenterna menade att det också är svårt att hantera sökningen av vård. Det berodde på att respondenterna inte är vana med den typen av digitalisering. Många av respondenterna menade att de kunde hantera enklare digitala verktyg eller sociala medier. Men att filma sig själv och ha en digital kontakt med en läkare ser respondenterna som svårt,