A R I S T O T E L E S' K A T E L O It I I I I .
ÖFVKRSATTNIN(i
ME D a n m ä r k n i n g a r A TF r e d r i k G e o r g A f z e l i u s .
U P S A L A ,
LIFFLKR OCH SHBELL.
F Ö R O R D .
J å Tänkare, om ens någon, hafva i samma grad
in verkat och under århundraden fortfarit att in
verka på Yetenskapen, som Tänkaren från Sta
gira:
få,
om ens något, hland den klassiska
fornålderns vetenskapliga verk äga ännu i dag
ett så stort historiskt intresse för Y etensk apen,
som den store Stagiritens Skrifter.
Detta när
varande och lefvande intresse bevisas tydligast
af d e n forskningsifver, som under sednaste d e
ce nn ie r egnats, icke mindre af philosophen än
af philologen,, åt de A r i s t o t e l i s k a S k r i f
t e r n a : en ny och på noggrann kollationering
af ä n n u förhandvarande handskrifter grundad
upp laga af sjelfva Texten har blifvit utgifven*);
* ) D e n n a , på förans talt and e a f W e t e n s t i a p s - A k a d e m i e n iR e r l i n , a f IIe&ker och IIbaivdis ombes ör jda t o t a l - u p p l a g a
1
de vigtigaste hland de Aristoleliska Skrilïena
liafva blifvit särskild t u lgifna, öfversalla och
kommenterade**); och den Aristoleliska Ph.loso-
phien har icke allenast erhållit en fullständig och
detaljerad framställning i dess h elh et, u lanäfven
blifvit gjord till föremål f ö r , snart sa g d t, oräk
neliga monographiska
d etalj-u n d er sökn in gar’**).
Under sådana förhållanden
har det synts
oss vara både tidsenligt och bidragande till den
a f A r i s t o t e l e s ’ S k r i f t e r , s o m u p p t a g e r i c k e bl ott den r e s t a a r e r a d e G r e k i s k a T e x t e n , ul au äfv en de n ä ld re L a tinsk a O f v c r s ä t t n i n g e n ocli u t d r a g ur ,1P g a m l e K o m m e n t a to r e r n a s S c h o l i e r ti ll , A r i s t o t e l e s , b ö r j a d e u t g if v a s år 1 8 5 1. * * ) S å t. e x . , f ö r a t t an f ö ra n å g r a b la n d d e ssa s p e c i a l u p p l a g o r a f s ä r s k il d a A r i s t o t e l i s k a S k r i f t e r , liar ” M et a p h y s ik e n ” u n d e r s i s t l e d n e år b l i f v i t s ä r s k it d t u t g if v e n och k o m m e n t e r a d a f S c h w e g l e r ( T e x t , Ö f v e r s ä t t n i n g och K o m m e n t a r ) , l ik a s o m f ö r u t ” O r g a n o n ” a f W a i t z ( T e x t , S c h o l i e r ocli K o m m e n t a r , 1 8 4 ^ ) , ”P s y c h o l o g i e n ” a f Trexdeleivburg f T e x t och K o m m e n t a r , 1 8 5 5 ) och a f EissE ( Ö f v e r s ä t t n i n g m e d A n m ä r k n i n g a r , 1 8 2 9 ) o. s. v. * * * ) D å vi hä r i c k e å s y f t a nå g o n l i t t e r ä r - h i s t o r i s k n o g - g r a u h e t e l l e r f u l l s t ä n d i g h e t , utan e n d a s t a t t t il l s t ö d för våra u p p g i f t e r a n f ö r a n å g r a e x e m p e l ur den n y a s te l i t t e r a t u r e n , oc h då e t t u p p r ä k n a n d e a f d e m er e l l e r min dr e v ä r d e f u l l a m o n o g r a p h i e r r ö r a n d e d e n A r i s t o t e liska P h i l o s o p h i e n , h v il k a u n d e r s e d ii a st e t i d e r u t k o m mit i T y s k l a n d o c h F r a n k r i k e , s k u ll e v i d a ö l v e r s t i g a o m f å n g e t a f d e t t a F ö r o r d , så inskrän ka vi oss til l a n allmänna pbilosopbiska bildningens befrämjande,
att äfven inom vårt fädernesland söka väcka och ,
efter måttet af våra ringa krafter, medverka till
en närmare bekantskap med och ett grundligare
studiu m af dessa den klassiske Philosophen* in
n e h å l l s d i g r a
och lärorika Skrifter.
Och denna
vår önskan, som förut visat sig uti utgifvandeL
a f Ivänne monographier, hvilka hufvudsakligen
beträffade den Aristoteliska »Kthikeri» *), äfven-
som uti en utförlig framställning af den Arislo-
teliska »P olitik en »’*),
har
nu föranledt
detta
försök till en öfverflytlning af Aristoteles’ » K a
t e g o r i e r » på vårt modersmål.
f ö r a n d e t a f fö lj an de a r b e t e n : D ie P h ilo s o p h ie d e s A r i s t o t e l e s , in ih rem in n eren Z u s a m m e n h ä n g e , m it b e so n d e r e r B e r ü c k s ic h tig u n g d es p h ilo so p h isc h e n S p r a c h g e b r a u c h s , a u s d e s s e n S c h r ifte n e n tw ic k e lt vo n Fr a!\z Bi e s e ( 1 8 3 5— h ' l ) ; D ie M e ta p h y s ik d e s A r is to te le s n ach C o m p o s itio n , I n h a l t u n d M eth o d e d a r g e s t c l l t von Ca u l Gl a s e r ( I / 5- 4 I ) ; K r i t i s c h e D a r s te llu n g u n d V e rg le ic h u n g d e r M eth o d en A r i s t o t e l i s c h e r u n d Ile g c ls c h c r D ia le k tik vo n Ca r l I Ii y- D t k ( 1 8 4 8 ) o . s . v. * ) y D i s s e r t a t i o A r is to te lic a m S u m m i B o n i n o tio n em e x p o n e n s ” ocl» ” A r is to te lis d e I m p u ta tio n e A ctio n u m d o c tr i n a .”
Valet a f »Kategorierna» bestäm des icke a l
lenast af den Arisloleliska Kalegorilarans slora
historiska vigt oeh b ety delse* ), utan äfven och
isynnerhet d eraf, att denna S krifl, u ti hvilken
Aristoteles sjelf framställer oeh förklarar de a ll
männaste b egrepps-bestämningarne, bvilka åter
komma öfverallt uti hans Skrifter, erbjuder en
närmare utrednin g af den A risloteliska Term i
n o lo g ien , hvilken ieke minst försvårar stu d iet a f
hans Skrifter, helst som det philosophis ka
språk-* ) Om d e n n a de n A r i s t o t e l i s k a K a t e g o r i l ä r a n » h i s t o r i s k a b e t y d e l s e y t t r a r T r e n d e l e n b u r g : " ( £ '3
giebt in t e n 5B i{ je n f$ a fte n U n te r f u d j u n g e n m i t S S o r jk n u n #
g e n , melcbe f ü r bte 3 a b r b u n t e r t e eine b e f i i m m r n t e 9ïo tb -
m e n b tg f e it in ffd? t r u g e n . SBeit m a n in t n n f e l n P a r t i e n
t e r g o r f c b u n g nicf;t ü b e r t i e in e i n e r ü i ^ r e g e g e b e n e K la r*
beit u n t D r t n u n g fü n a u d f o n n t e : fo fcbloft m a n fid? ftiU*
fd?m ctgenb i m m e r m i e b e r a n fie an u n t g a b ib r t a d S tnfef'n
e in er in ftd? b e g r ü n t e t c n 2)2ad?t. © o l c b e r 21 r t f i n t t i e
K a t e g o r i e n t e d S f r i f t o t e l e d . 3 ' r a r b tlb e fen t i e © to i*
f c r fte u m u n b P i o n » fteflte ih r e M a n g e l t a r ; a b e t fein e
n e u e © e j la l t t e r S eh re f a m g e g e n fie a u f . ©tie jpcrrfcben
i m S K itfelalter u n t f t n t e n ftcb J. © • f a m m t u n t f c n t e r d
bei
R a i m u n d d s L u l l u sm t e t e r , m o e r in f e i n e r ' " g r o f e n
K u n fi" bte (S lem ente t e r m öglichen 3 ? e g r i f f d o e r b i n t u n g e n
en tm irft.
K a n t fiuipft m i c t e r a n Striftoteled a n , t a e r r o r s
m e n t e r 2infd?auung u n t © t a m m b e g r if f e t e d 33 e r fia n t e d fon*
t e r t u n b ein n e u e d © p j l e m t e r K a te g o rie n jttf a im m e m fW H ."
bruket vanligen
icke lages i betraktande af de
Grekiska hexikographerna.
livad den yttre anordningen af vårt lilla
arbete beträffar, så hafva vi låtit en kort »7//-
J v d n i n g H j
till beredande af en allmän öfversigt
a f innehållet på förhand, föregå sjelfva
r>Öfver
sä ttn in g e n
» ,som beledsagas af de n öd vän d i
gaste
p h i l o l o g i s k a
och
t e r m i n o l o g i s k a
u pp ly sn in gårne uti bifogade n oter, och slutligen
uti efteråt tillagda »
A n m ä rk n in g a r
» sam m an
fattat d et vigtigaste för den
p h i l o s o p h i s k a
u p p fa ttn in g en och förklaringen af den Aristole-
liska Kategoriläran.
Y id d e t Grekiska originalets öfversättande
hafva vi i allm änhet sökt alt bevara det Aristo-
teliska uttryckssättets egendomliga och pregnan
ta k o r t h e t, såvida icke sjelfva tankens klarhet
synts oss lida deraf: en i möjligaste grad orda
grann ölVersättning har varit vår u p p g i f t , isyn
nerhet som d e bifogade noterna och anmärknin-
garne erbjudit tillfälle till innehållets förty dl
i-gande, om den ordagranna öfversättningen nå
gongång synts vara dunkel.
Den Aristoteliska
stilens egend om liga korthet eller ordkarghet är
em ellertid svår att efterbilda och kan m åncen
gång icke efterbildas, utan alt in n e h ållets fatt-
ligbet derigenom uppoffras; men då d e t
utan
all fråga måste medgifvas, att Tankens klarhet
år af ett högre värde än Form en s e g e n d o m l i g
h e t , så bör en b illig kritik vara nöjd m e d vår
öfversättning, om
den lyckats att i a llm ä n h e t
iakttaga det rätta lagom i detta a f s e e n d e och
hålla sig lika aflägsnad från en slafvisk t r o h e t i
hvarje ords återgifvande, ulan afseende på en
deraf möjligen upp kom m an de m e n i n g s l ö s h e t
i
det hela, som från en mångordig och s v ä f v a n d e
paraphraserings obestämdhet i uttrycket — de
båda
ytterligheterna, af hvilka isynnerhest den
sednare, som gör Aristoteles f u l l k o m l i g t o ig e n -
k ännelig, innebär någonting
»in d ig n u m siurnmo
philosopho j
q u i
b r e v ita te m
p e r s p i c u i t a t e
h a u d ra ro p o t i or em h a b u e rit
» *).
Blacnd de
nyare öfversältningar af Aristoteles’ »Kategorier»,
hvilka utkommit i
T y s k l a n d
och
Frankrike *),
hafva vi icke varit i tillfälle att taga
k ä n n e d o m
o m
någon annan
än Z
ell’
s**), i
afseende
på
h vil-
ken vi fullkomligt instämma uti
W
a i t z’
s***) o m
d ö m e : »Z
elliusnon tam v e r te r e v o lu isse v i
d e tu r A ristotelem quam in te rp re ta tio n e e x
p lic a r e : saepius en im
,
ne o ratio
b r e v io r
o b scu rita tem h a b eret
,
a d jecit q u a e deesse ei
v id e b a n tu r : qua quidem am plification e A r i
sto telem non corrumpi aeg re m ih i p e rsv a d e o
n is i q u i amplificet anim orum qu odam con
sen su conjunctus sit cum eo
c u ju s scrip ta
e x p o n a t , quod de Z e llio p r a e d ic a r e non
a u s im , quum haud pa u cis locis v e r a m A ri
s to te lis mentem eum non p e r s p e x is s e appa
r e a t
».
* ) T . e x . P ie K n tcqorien d e s A r i s t o t e l e s , ü b e r s e tz t u n d e r l ä u t e r t vom O berleh rer I I f v o k h a n « ( B e r l i n
o c h L a i o tji que d ’A rixtote t r a d u ite en F r a n ç a is p o u r la p r e m i è r e fois et accom pagnée d e n o te s p e r p é tu e lle s p a r
S t . U i l a i k e ( P a r i s 1 8 4 4 ) m. (1.
* * ) A r is to te le s O rg a n o n oder S c h r ifte n zur L o g ik . V e b e r - s e t z t v o n K a r i Z e l l (S t u t t g a r t 1 8 5 G ) .
Ur denna synpunkt har detta lilla arbete
b lifvit af oss företaget och utfördt: ur densam
ma önska vi det äfven derföre med valvilja af
andra em ottaget och bedömdt.
A lt här föröfrigt
ic ke kan blifva fråga om någonting egentligen
n y t t eller »originelt», torde icke behöfva erinras
för d e n , som äger någon bekantskap med den
om fattande och grundliga behandling, som eg-
nats den Aristoteliska Kategoriläran icke mindre
iphilologiskt afseende af
W a i t z* ) ,än i philo-
aophiskt afseende af
Tr e n d e l e n b u r g'*).* ) jå r is l o lc li s O rg a n o n G rœ ce. N o v is codicum a u x iliis a d ju tu s r e c o g n o v it, sch o liis in e d itis e t com m en tario in s tr u x it
T h e o d o r u s W a i t z ( L e i p z i g 1 8 4 4 ) . D c n n a af W a i t z ,
g e n o m en y t t e r l i g a r e k o ll a tio n e r in g a f c o d ic e s , r en o v e r a d e G r e k i s k a T e x t liafva y* l a g t till grund för v a r ö fv e r s ä t t n i n g .
* £ ) H is to r isc h e B e itr ä g e z u r P h ilo so p h ie vo n A d o l p h T r e h - d k l e n b u r g ( B e r l i n 1 8 4 G ) , livars f ö r s t a d e l , un der t i
t e l : ”G e sch ich te d e r K a te g o rie n le h rc ’’\ in n efattar tvän ne s ä r s k i l d a a fl i a n d li n g a r : ” A r is to te lis c h e K a te g o rie n le h rc ” o c h " D ie K a te tjo rie n leh re in d e r G esch ich te d e r P h ilo s o - p h ie .” D e n f ö r r a a f d e s sa a fli a n d lin g ar u t g ö r en den f u l l s t ä n d i g a s t e p h i l o s o p h i s k a k o m m e n t a r till A -
I N L E D N I N G
.
D e n lilla S k r i f t , s om i n n e h å l l e r den Ar i s l o t e l i sk a K a t e
g o r i l ä r a n , i n l a g e r e ft er g a m m a l t för st a r u m m e t b l a n d A r i
s t o t e l e s ’ l o g i s k a S k r i f t e r , hv il ka ä ro s a m m a n f a t t a d e u n d e r
d e n g e m e n s a m m a ti te ln : « O r g a n o n » * ) .
Skr i ft en s v a n
l i gas te titel ä r :
X a z g y o Q i a i —hv i l ke n tvi fve l sut an
ä f v en är u r s p r u n g l i g o c h från Ar i s t o t e l e s sj el f h ä r s t a m
-* ) R ö r a n d e d e t in r e s n m ni a 11 li a n g e t m e lla n och den d e r -på g r u n d a d e y t t r e a n o r d n i n g e n a f de fem l o g i s k a S k r i f t e r n a h ä n v is a vi till B i e s e , Die Philosophie des A r i s t o t e l e s u. ,r> w . I . p . 4 $— 4 9 , och T r e n d e l e n b u r g , G e schichte d e r liatcgorienlelirc p . 9. — I l v a d t i t e l n : " O rg an on ”, b e t r ä f f a r , så är d e n s a m m a ic k e a f A r i s t o t e
l e s s j e l f t i l l a g d de s sa S k r i f t e r , utan f ö r s k r i f v e r s ig från e n an n an h a n d. J f r W a i t z , Ar ist o tel is Or ganon etc. I . p . P I . A n l e d n i n g e n till derma de lo g i s k a S k r i f t e r n a s g e m e n s a m m a b e n ä m n i n g a f ” O r g a n o n ” — d e t G r e k i s k a o r d e t OQyavov h e t y d e r , som b e k a n t ä r , ” v e r k
t y g ” — l * e g er ^ e r ' > L o g i k e n ä r l i k a s o m V e t e n s k a p e n s ” v e r k t y g ” : o l [ièv f i t ç o t t i r a i zijç <pi- X o o o f i a i XTjv Xoyixt/v ånscpr/vav xo, oios y i y o v s v ä n a t o i x xrt ç oToäs yo çô ç' o i St ö ( j y a v o v , o io i i i o i n å v x t s oi ix r o v n s Q i n å r o v , b S t UX äz ojv a p a f i i ç o t xoii ögyavo v iXsye Ttjv loyixTjv, s ä g e r A m m o n i u s ( I e r m i a s . J f r T r e n d e l e n b u r g , E le m e n ta Logices A r ist ot el ic ae p . 3 8 ; R i e s e / .
iO
m a n d e , e h u r u d e n n a Skri ft i n g e n s t ä d e s a f Ari s t ot e l e s u t
t r y c k l i g e n a n f ö r e s
*).
F o r t g å vi n u , ef te r att h a f v a f ö r u t s ä n d t d e n n a u i p p -
l y s n i n g r ö r a n d e S k r i f t e n s T i t e l , till e n a l l m a n ö f v i e r -
s i g t a f i n n e h å l l e t , s å b ö r till e n b ö r j a n a n m ä r k t a s ,
att den lilla S k r i f t e n i sin n ä r v a r a n d e g e s t a l t , så d a n d e n
k o mm i t till e f t e r v e r l d e n , h a r allt u t s e e n d e a f att v ar a e n
d a s t e t t f r a g m e n t , då m a n ic k e g e r n a k a n a n t a g a
alt
Ar i s t o t e l e s s j e l f s ku l l e h a f v a f r amst äl lt sin Ka t e gor ii l är a
me d en s å o f ul l st än di g b e h a n d l i n g och u n d e r en så f i r a g -
men t a ri s k for m.
T y s å s o m e n e g e n t l i g i n l e d n i n g till sjjel f-
v a K a t e g o r i l ä r a n k u n n a n ä p p e l i g e n d e a p h o r i s l i s k a b e
s t ä m n i n g a r a n s e s , me d h v i l k a s a n g i f v a n d e S kr i ft e n b ö i r j a r ;
och till A r i s t o t e l e s ’ sätt at t g å till v ä g a h ö r vis ser l li gcn
W a i t z I. I. p . 2 6 5 — 6 6 : ” T itu lu m K a r r j y o Q i a i (op ti mi codices p ra e be nt. T i t u l i va r iet a te m j a m commcrmorat P o r p i i y r i u s : a k lo t, p i v 7t q S r o i v T o 7 1 1x10v tyQa.xf.pav, a l l o t S i 7TSQÏ r ö i v y s v ö j v r o v o v t o g , äD.oi Si n t t q 2 t ujv S i x a y t v wv. L e o M a g e h te n u s libru m inscribi (dicit: S i x a x a t T j y 0 q i a 1. ” D e gain la K o m m e n t a t o r e r n a » a n för a e m e l l e r t i d de nn a S k r i f t u n d e r t i t e l n : K a rtjyo Q Q ia i ; men A r i s t o t e l e s s j e l f , el iu ru han i a n d r a S k r i f t e r 1 g ö r a n v ä n d n in g a f de nn a sin K a t e g o r i l ä r a , n ä m n e r d o c l k i n g e n s t ä d e s de nn a S k r i t t — så v id a ma n i c k e v i l l m e d
H i t t e r (Geschichte d er Philo so phie 1 1 1 . p . 3 5 . nott. 2 )
anse u t t r y c k e t : t v r o î s t v s q ï t o v n o o a y oj ç f b ö r a förs tås såsom en h ä n v i s n i n g til l ”K a t e g o r i e r n a ”, h v i i l k e n c it a ti on li k v ä l sn a r a r e t o r d e hä n fö ra s i g t il l ”M e t a j p h y - s ik e n” ( V . 7 ) , s å so m T r e h d e l e n b u r g a n m ä r k t (Proolutio
d e t , att genast föra läsaren m
m edias r e s ,
me n l i k v ä l
ic ke s å , ulan all fö r be re de l se ell er i n l e d n i n g , s o m h ä r
sker.
D e s s u t o m , s ed a n d e tio K a t e g o r i e r n a bli fvit a n -
gifna i der as st örs ta al lmänhet och de f yr a för st a e r h å l l i t
en särski ld och n ä r ma r e f ö r k l a r i n g , a f b r y l e s hel t t v ä r t och
de s e x å t er s tå end e Kat e go r i e r n a l e m n a s ut an all e g e n t l i g
f ö r k l a r i n g , h v a r e mo t de s. k. « P o s l p r e d i k a m e n t e r n a » , s å
s om ett h ö gs t tvifvelaktigt a p p e n d i x , t e ml i g e n o b e r ä t t i g a d e
a n s l u t a s till det f ö r e g å e n d e * ) .
M a n kan e me l le rt id , s å s o m r e d a n a f o f v a n s t å e n d e
s y n e s , m e d den Grek is ke k o m m e n t a t o r n
Si m p l i c i u s ia l l
m ä n h e t indela den lilla Skri ft en i t r e n n e h u f v u d a l -
d e l n i n g a r : de n t ö r s t a ( k a p . 1 — 3 ) i n n e h å l l e r n å g r a
allmänna bestämningar,
hv i l k a i det fö l j a nd e a n v ä n
d a s , den a n d r a (k ap . 4 — 9 ) a f h a n d l a r sjelf va
Katego
riern a ,
och den t r e d j e (k a p . 1 0 — 1 5 ) f ö r k l a r a r n ä r
m a r e v i s s a
begreppsbestämningar,
h v i l k a i de t f ö r e
g å e n d e blifvit a n v ä n d a ; d. v. s. den
andra
h u f v u d a f d e l -
n i n g e n u t g ö r den egentliga K a I e g o r i lä r a n , till h v i l k e n
d e n
första
förhåller sig s åso m en i n l e d n i n g , el l e r en
s. k.
«Protheori»
, och den
tred je
a n s l u t e r si g s å s o m et t
b i h a n g ,
eller en s. k. «
Hypotheori».
* ) J f r T K t ! » D F . i . e \ n i K C , G esch ich te d e r lia tc q o r ie i ile h r e p . iO :
(/© o t I ti c Jtategortcnlefjre tnt © i n n e beö SJrtfiofdeö v o l t #
f t ä n b i g f r f ô f inrit; fe
e t f l
iw
f r § ä n p :"
H v a d det n ä r m a r e i n n e h å l l e t a f h v a r o c h cn
a f d e s s a t r e n n e h u f v u d a f d e l n i n g a r b e t r ä f f a r , så ö r d e t s a m
ma i k o r t h e t f ö l j a n d e :
I.
F ö r k l a r i n g a f
Homonymer, Synonymer
o c h
Pa-ronym er
( k a p . 1 ) .
Å t s k i l n a d e n mell an
Sats
o c h
Ord;
allt a n t i n g e n
v Is äg es om ett annat,
e l l e r
ing ä r uti
ett annat,
ell er
både utsäges om och ingår u ti ett
annat
, ell er
hvarken utsäges om ejhcller in g å r uti
ett annat
( k a p . 2 ).
H v a d s om
gäller
o m ett
P redikat,
d e t s a m m a
gäller
äfven o m det ta P r e d i k a t s
Subjekt ;
oli
ka
Slägten
h af v a afv en oli ka
Artåtskilnader
( k a p . 3 ) .
II.
U p p r ä k n i n g a f de tio K a t e g o r i e r n a : 1 )
Su b
stans, 2) Quantité t,
3 )
Qualitet, k) Relation,
5 )
Rum-bestämdhet,
6 )
Tidsbestämdhet,
7 )
Läge,
8 )
Till
stånd ,
9 )
Aktivitet
oc h 1 0 )
Passivitet
( k a p 4 ) .
Om
Substansen
( k a p . 5 ) .
O m
Quantitäten
( k a p . 6 ) .
Om
Relationen
( k a p .
7 ) .
Om
Qualiteten
( k a p . 8 ) .
Om
de Öfriga Kategorierna
i k o r t h e t ( k a p . 9 ) .
III.
F ö r k l a r i n g a f d e fem s. k. P o s t p r e d i k a s n e n -
t e r n a : 1 )
Motsats
( k a p . 1 0 — 1 1 ) , 2 )
Före (
k a p . 1 2 ) .
3 )
Tillika
( k a p . 1 3 ) , 4 )
Rörelse
( k a p . 1 4 ) o c h
5 )Ilafra
( k a p . 1 5 ) .
Ö f v e r s ä t t n i ii g.
F ö r s t a K a p i t l e t .
H o m o n y m e r *) kallas (d e
o r d ) , hvilkas n a m n allena är g e m e n s a m t , men det
namnet motsvarande b e g r e p p e t * * ) o l i k a , såsom t.
* ) ' O y o j v v y a, d. ii l i k u n m u i g a { hom onym a) ord e ll e ru t t r y c k i a l l m ä n h e t . R ö r a n d e a n v ä n d n in g en a f o r d e t ôuiovvuo ç h o s A r i s t o t e l e s hä n vi sa vi till T r e A d e l e k i i u r c ,
P la t o n i s d e ideis et numeris doctrina ex Ar istotele illu st r a t a p . 3 3 ff. — ( A r i s t o t e l e s a n v ä n d e r n ä m l ig e n de nn a
te r m i s y n n e r h e t til l b e t e c k n i n g a f de t fö r h åll an d e, hvar» P l a t o s a t t e de t p a r tik ul nr a t il l id é e n e l l e r de t a l l mä nn a ö f v e r h u f v u d ) — och A rist o tel is de A n i m a libri tre s p , 3 3 4 , pa h v i l k e t s cd n a r e s t ä l l e y t t e r l i g a r e e x e m
p e l u r A r i s t o t e l e s ’ S k r i f t e r a n f ö ra s . J f r W a i t z l, l. p . 2 6 9; R i f . s k I . I . p . 5 0 ; S c h w e g l e r , Die M et aphqsik des A r i s t o t e l e s I I I . p. 57 ff.
D e n v a n l i g a I ä s art en är: }.6yo? ri js ovoia? , eh uru W a i t z ,
h v i l k e n s t e x t vi f ö l j a , har u t e s l u t i t ri js ov oia ç på g r u n
d e r , li v il k a s y n a s oss f u ll t g i l t i g a ; se W a i t z I. I. p . 2 7 0 : ” s w p iu s quidem A r i s t o t e l e s, ut definitionem siqnifi-
e e t , dici t o ?.6yoç r rjç o v o iaç, sed quum ),6yoç, ubi p o n i t u r n u d u s ab A r is to te le , idem esse solet quod OQtopôç t defin itio) , tum m a x i m e , ubi opponitur toj ô v ô fia ri, n u d u s p o n i s o l e t.” D e s s u t o m : ” ve rba illa rijç ovoiaç ve teres q u id a m non leqer ftnt} fUHIOtflt §IH PL Itll!»:”
ex.
djur
( k a lla s ) både munniskan
ocli det m ladee*y
D e ssa Iiafva nämligen namnet allena gem en sam t, imen
det namnet motsvarande begreppet iir olika; ty om nå
gon vill angifva, livad det är ( s o m gör att det tillkcom-
mer) ät hvardera af d essa att vara djur
* * ) ,
sä sskall
ban angifva ett livnrdcras egendom liga begrepp.
i S y -
n o n y m er***}
äter kallas ( d e o r d ) , livilkas sfäväi
n a m n är g e m e n s a m t som b e g r e p p d e t s a m i m a ,
säsom t. ex. d ju r
(k a lla s ) bade menniskan
oeb oaren.
Menniskan
och oxen
benämnas nämligen med elt g e
mensamt namn d ju r , och äfven begreppet är detssam-
ma; ty om nägon vill angifva hvarderas begrepp, thvad
det
är (som gör att det tillkommer) ät hvardera af d tessa
att vara dju r,
sä skall Lan angifva ett och s a m im a
beg rep p .
P a r o n y m e r
f ) ändtligen kallas alla (oo rd ),
* ) r o y t y p a p p i v o v , p i c t u m ” «let m å l a d e ” , l i k a s o m Çujyji’ç â - t p o t , ” m å l a r e ” i a l l m ä n h e t . ” s i n i m a l (Ç 'u o r) a m b i y y u u m e s t , q m u n e t d e h o m i n e p r a e d i c a t u r el d e a n i t/m a l i p i c t o : n o m e n m a n e t , q u o d i n t e l l i y i t u r d i v e r s u m e s t . ” W a i t z I. I. p . 271. * * ) t i t o u v a v T w v ix«ti çojtô Çujoj t î v a i . R ö r a n d e s s j e l f - ▼ a k o n s t r u k t i o n e n a f o r d e n se W a i t z I. I. p . 2 7 i . * * * ) Jgvvu jvvfia , d. ä. s a m n a m n i g a ( s y n o n y m a ) o r d e l l e r n t t r y c k i a l l m ä n h e t . R ö r a n d e a n v ä n d n i n g e n a f i r o r d e t o v v u jv v p o i h o s A r i s t o t e l e s i ö f r i g t se W a i t z l . l . p j . 271". ” o v v o jv v p o i d i c u n t u r s p e c ie s , q u a te n u s e id e m y e n e r i i s u b je c ta e y e n e r is n o m in e a p p e l l a n t u r . ” Y ) I la ç jo jv v u a , d. 3. e f t e r n a m n i g a ( d e n o m i n a t a ) ) o r d
l i t
hvilka, å t s k i l j a n d e s i g g e n o m i i n d e l s e n , * ) liaf-
va i i a i n n b e t e c k n i n g e n a f e t t a n n a t , så som t. ex.
a f
grammatiken grammatikern
och a f
tapperheten
den
tappre.
A
ndkaK
apit let.
H l a n d
d e t,
som s ä g e s , s ä g e s
somligt
i n e d s a m m a n b i n d n i n g , annat
åter
a t a n
s a m m a n b i n d n i n g * * ) .
S o m l i g t
alltså
m e d
sa m m a o
-e l i -e r u t t r y c k i a l l m ä n h -e t . A r i s t o t e l e s k a l l a r ä f ve n T a le n ( e t t , t v å , t r e o. s. v.) P a r o n y i n e r : ”u n ita s enim qu asi
fa n s e s t numerorum o m n i u m , a q u o m e n a n t s ic u t a n o m in e x à TTUQun'vpa.” W a i t z I. I p . 2 7 2 .
d i n q i q o i T i t xrj n x o t o t i . R ö r a n d e b e t y d e l s e n n f o r i l e t
n x ü io iç b o s A r i s t o t e l e s h ä n v i s a vi till T h e i s d k l e n b u r c , G e s c h ic h te d e r K a te rjo ric n le h rc p. 27: " 3 u n ä # f l ma g b l '
itierft i r e r t f n , baf? bet Slrifiotcleé m w a n lic © i e g u n g é ?
m i t Ü b l e t t u n g i t e n b u n g i m » e i t e f t e n S i n n e bc*
J f i ebnet."
F ö r s t i iiu
in d e n Sl o i s l i a G r a i i i n i a t i h e n a n t a g e r o r d e t n x w a i s d e n i n s k r ä n k t a r e b e t y d e l s e n a f f c a s n s - ä m l e l s e n h o s N o m e n , u n d e r d e t n t t T c r b n m b e t e c k n a * s å s o m o x o i y t ï o v a n x u ix o v : Chi i Ysi ppt s s k r e f n s ç i x w r x t i v x t Ttxiåoxojv, d. ä. ” om d e f em k a s u s - ä n d e l s e r n a . ” r .a x å a v p n io x r /V , cu m co n ju n c tio n e, ” m e d s a t s f ö r b i n d n i n g ” , o c b a v s v o v p n X o x r ji, s in e c o n ju .c tio n e , ” u t a n s a t s f ö r b i n d n i n g ” , s å s o m a f v e n d e f ö l j a n d e e x e m p l e n vi s a. I c k e b l o t t l i o s A r i s t o t e l e s , u t a n r e d a n hos P l a t o f ö r e k o m m e r a v p - n i o x i j s å s o m e n s l å e n d e t e r m f ö r b e t e c k n i n g e n a f s a t s - f ö r b i n d n i n g e n : a v p . n i . o n i ) v o i j p å x u i v t a x i x o a h j & i si]
x p s v S o s , s ä g e r A r i s t o t e l e s ( D e Aii. I I I . 8 . § . 5 ) . J f r T r e x di s l enbur g , G e sc h ic h te d e r l i u t c j o r i e n -le h r e p i t — 1 2 :" n n e
avpnitH&Lv t age b ra u c h t iv i r b ,
t vof t # © f g r n f a t j i c » e r f # f i n g e n , rnie S htfjug unb ( ? i n f # t a g
( P l a t o , G o n v i v . p. 1 9 1 . a . ; A r i s t o t e l e s , T o p i c a I I . 7 : t«!iC
bindning, såsom t. ex. menniskan sp rin g o r, mennisHutn
segrar ; annat ätor ulan sammanbindning, säsom t. ex.
menniska, ox e , sp rin g er, segrar.
—
Bland
det.
ssom
är, säges somligt o m e t t t i l l g r u n d l i g g a n d e , imen
är icke uti nägot till grund l i g g a n d e * ) , såsom t. ex.
menniska
väl s ä g e s om ett till grund lig g a n d e, (niäm-
ligen om) en riss menniska**'), men är icke uti
nå-befonbere ta ,
tt>o ftcb
-Jïam en unb
5X n ö
f
a n c , © u b i i e f t
tltlb SP r ä b I f a t berbtnbenj"
E le m c u ia L o g ic e s A r is to H e li- cae ti. 5 5 : ’’’o vpjrkoxT j v e r b o r u m in e n u n tia tio n e i n t a r se c o n t e x t o r u m s ig n ific a t n e x u m . "* ) xa& ' v n o x B i u i v o v , d e s u b j e c t o , '’ora c t t lit i g r u n d l ig g g a n -
d e ”, o c k (V v T t o x a u tr u ) , in s u b je c to , ’’u t i” e l l e r ”hots e t t t il l g r u n d l i g g a n d e . ” ” A r i s t o t e l i s I n o x e i p t v o v d u o m a x im e s ig n i fic a t”., s iig e r T r e n d e l e n b u r g { E le m e n ta L o g . d r i s t a t , p . 4 0 ) , ” tu m in e n u n t i a t i o n e r e m , de g u n a lte r a d i c itu r ( s u b j e c t u m a p u d g r a m m a t i c o s ) , tuinn in r e r u m n a t u r a s u b s ta n ti a m a c tio n ib u s q u a s i s u b s t t r si t a m . " R ö r a n d e a n v ä n d n i n g e n a f o r d e t r o v T to x iiu ie v o v i al lm ä n h e t uo s A r i s t o t e l e s h än vi sa vi t il l T r e n d e l e n b b u r g , A r is t o te li s d e A n i m a lib r i tr e s p . 3 2 4 f f ., oc h R i i e s e , D ie P h ilo s o p h ie d e s A r i s t o t e l e s / . p . 51: " v n o v .tiu u tv o v
