Kvinnor i arbetslivet - skaderisker och ersättningschanser

A N T O I N E T T E H E T Z L E R

Kvinnor i arbetslivet —

skaderisker och ersättningschanser

Kvinnors arbetsskador värderas på

ett annat sätt än männens, visar Antoinette Hetzler

i denna artikel. Traditionellt sett har kvinnors

arbetsplatser ansetts som mindre farliga, men idag är en

välbehövlig omvärdering på gång.

Med detta har också kvinnornas chanser att få

rimlig ersättning vid

arbets-skadeärenden ökat.

U n d e r d e senaste tio åren h a r synen på kvinn o r och deras situatiokvinn i arbetslivet f ö r ä kvinn d -rats, f r å n ett individorienterat perspektiv — d ä r d e n enskilda k v i n n a n ses som ett subjekt i f ö r h å l l a n d e till d e materiella o m s t ä n d i g -h e t e r n a i a r b e t s s i t u a t i o n e n , till ett kollektivt synsätt som i n n e b ä r att k v i n n o r som g r u p p u p p f a t t a s som objekt i f ö r h å l l a n d e till arbets-miljön och a n d r a arbetslivsfaktorer. D e n n a gradvisa objektifiering av k v i n n a n och kvin-nokollektivet — e n företeelse som i d e flesta s a m m a n h a n g m e d rätta u p p f a t t a s som n å g o t negativt — h a r i detta s a m m a n h a n g h a f t en rad positiva ef fekter. Samtidigt h a r det m e d -fört att d j u p t l i g g a n d e m e k a n i s m e r i samhäl-let, som m o t v e r k a r sann j ä m s t ä l l d h e t , h a r av-slöjats.

De o m f a t t a n d e arbetsrättsliga r e f o r m e r n a u n d e r 1970-talet riktade u p p m ä r k s a m h e t e n m o t olika p r o b l e m som h a r att göra m e d indi-videns trivsel i arbetslivet. Bl a fick sjukskriv-n i sjukskriv-n g s b e t e e sjukskriv-n d e t status som isjukskriv-ndikator på gra-d e n av trivsel m e gra-d arbetet hos a r b e t s t a g a r n a . Flera s t u d i e r g e n o m f ö r d e s u n d e r s e n a r e h ä l f t e n av 70-talet f ö r att u t r ö n a o m indivi-duellt b e t i n g a d e egenskaper, t ex kön, kan förklara h ö g r e sjukskrivningsfrekvens. När det gäller just könsvariabeln kan vi u r forsk-ningsresultaten utläsa, o m än inte några defi-nitiva slutsatser, så dock en allmän t e n d e n s , n ä m l i g e n att a r b e t s s i t u a t i o n e n och sociala roller h a r en a v g ö r a n d e betydelse f ö r

skillnad e r n a mellan m ä n s och kvinnors s j u k f r å n -varo ( A n d e r s / E d g r e n / S ö d e r l i n d 1978).

B a k o m d e t t a ospecificerade p å s t å e n d e finns resultat f r å n flera forskningsprojekt o m k v i n n o a r b e t e och sjukfrånvaro, f e n studie d ä r yrke och u t b i l d n i n g hölls som k o n s t a n t a variabler f a n n m a n inte n å g o n skillnad i s j u k f r å n v a r o mellan k ö n e n . En a n n a n un-d e r s ö k n i n g visaun-de att k v i n n o r i ett stort po-p u l a t i o n s m a t e r i a l h a d e ett n å g o t lägre antal s j u k d a g a r totalt, m e n fler d a g a r till följd av korttidsfrånvaro och fler frånvarotillfällen. Frånvarostatistik direkt f r å n f ö r e t a g e n visar g e n o m g å e n d e h ö g r e f r å n v a r o f ö r kvinnor.

Också f o r s k n i n g e n o m civilstånd och barn/ v å r d n a d s b ö r d a h a r varit motsägelsefull. Vis-sa forskare h a r f u n n i t h ö g r e f r å n v a r o hos gif-ta än hos ogifgif-ta kvinnor, a n d r a h a r lyckats på-visa det motsatta f ö r h å l l a n d e t . O c h även o m d e flesta s t u d i e r n a f i n n e r ett positivt samb a n d mellan f r å n v a r o och samb a r n / v å r d n a d s samb ö r -da, så h a r a n d r a forskare som j ä m f ö r t kvin-n o r m e d och u t a kvin-n b a r kvin-n (ålder och typ av arbe-te hållet konstant) f u n n i t att i n g e n skillnad föreligger.

Den a l l m ä n n a slutsatsen av dessa redovis-n i redovis-n g a r är att variablerredovis-na civilståredovis-nd, k ö redovis-n och ålder e g e n t l i g e n säger oss ganska lite o m skillnader i s j u k f r å n v a r o b e t e e n d e . D e n vikti-gaste insikten som d e olika forskningsinsat-serna g e r är att arbetslivet p r o d u c e r a r sjuk-d o m . E n rimlig t o l k n i n g av sjuk-d e

motsägelseful-la resultaten är att kvinnors arbetssituation — m e d en segregerad a r b e t s m a r k n a d och kvin-noyrkenas speciella arbetsmiljöer— bidrar till att ge en bild av k v i n n o r och kvinnors sjukdom a r sosjukdom i ett sjukdom a k r o p e r s p e k t i v är a n n o r l u n -da ä n bilden av m ä n .

Sjukfrånvaron som symptom

Mot b a k g r u n d av forskningsinsatserna un-d e r 7()-talet och försöken att f i n n a s a m b a n un-d mellan i n d i v i d e g e n s k a p e r och s j u k f r å n v a r o blir det intressant att se p å d e n kvinnoveten-skapliga t e o r i b y g g n a d e n r u n t dessa frågor. En f r a m g å n g s r i k i n r i k t n i n g i n o m kvinno-vetenskapen u n d e r senare h ä l f t e n av 70-talet och b ö r j a n av 80-talet h a r varit utvecklandet av teorier o m k v i n n a n s d u b b l a roller, i n o m r e p r o d u k t i o n s s f ä r e n och i n o m p r o d u k t i o -n e -n . D e -n reproduktiva sfäre-n ä r d e -n del av samhället d ä r a r b e t s k r a f t e n socialiseras och formas. T e o r i e r n a ser kvinnors arbetsdel-n i arbetsdel-n g i f ö r h å l l a arbetsdel-n d e till h e arbetsdel-n arbetsdel-n e s totala verksam-h e t ( B a u d e m fl 1987:57-91).

A n d e r s e n (1987) laborerar m e d en förkla-r i n g till s j u k f förkla-r å n v a förkla-r o f ö förkla-r k v i n n o förkla-r i n o m d e n offentliga sektorn, s o m h a r stark a n k n y t n i n g till kvinnors roller i p r o d u k t i o n och i n o m re-p r o d u k t i o n . A n d e r s e n a r b e t a r m e d en mo-dell f ö r d e n offentliga sektorn s o m i n n e b ä r att dess e x p a n s i o n inte, så som ofta hävdas, sker på d e n privata sektorns ( m a r k n a d e n s ) b e k o s t n a d . I A n d e r s e n s modell f i n n s en tred-j e sektor i samhället som h a n kallar »privat-livet» (och s o m H a b e r m a s skulle kallat livs-världen), och det ä r d e n n a sektor s o m mins-kar allt m e r i takt m e d d e n offentliga sek-t o r n s sek-tillväxsek-t. I n o m d e n n a seksek-tor h a r i alla sek- ti-d e r e n rati-d u p p g i f t e r skötts av k v i n n o r som en del av d e n traditionella a r b e t s d e l n i n g e n i n o m familjen, m e n idag h a r dessa sysslor i allt större utsträckning blivit kollektiva a n g e -l ä g e n h e t e r i offent-lig regi. Också i d e n n a nya situation ä r det k v i n n o r som u t f ö r a r b e t e t , t ex vård och o m s o r g , m e n d e g ö r det s o m löntagare. M e d a n privatlivet, eller familje-sektorn, ä r k v i n n o d o m i n e r a d och f u n g e r a r g e n o m ett system av social kontroll, ä r d e n offentliga v e r k s a m h e t e n organiserad enligt manligt rationella b e g r e p p och styrd av poli-tiska beslut.

När k v i n n o r n u som maktlösa löntagare u t f ö r d e sysslor d e tidigare h a d e o i n s k r ä n k t m a k t över och fullt ansvar för, u p p l e v e r d e konflikter som tar sig m å n g a olika uttryck. Ett sådant uttryck är s j u k f r å n v a r o .

Vad finns det f ö r samspel mellan d e olika empiriska forskningsresultaten o m k v i n n o r i arbetslivet (forskningsresultat som lägger särskild vikt vid kvinnors individuella e g e n -skaper) och teoribyggandet i n o m kvinnove-t e n s k a p e n ? Dekvinnove-t ä r u p p e n b a r kvinnove-t akvinnove-tkvinnove-t kvinnors f ö r h å l l a n d e b å d e till arbetet och till livsvärl-d e n ä r av största teoretiska intresse; m e n h a r t e o r i e r n a h j ä l p t till att f ö r k l a r a d e förvin-an-d e forskningsresultaten?

Forskningsinriktningen h a r d ä r e m o t för-ändrats. Med l å g k o n j u n k t u r e n , MBL, samm a n b r o t t e t f ö r g e samm e n s a samm samm a a v t a l s f ö r h a n d -lingar, a n g r e p p e n m o t socialförsäkringen och en faktisk s ä n k n i n g av antalet frånvaro-d a g a r u n frånvaro-d e r frånvaro-det sena 70-talet och b ö r j a n av 80-talet, h a r synen på individ och s j u k d o m f ö r ä n d r a t s . Arbetsmiljö som p r o d u c e r a r s j u k d o m a r h a r f å n g a t vår u p p m ä r k s a m h e t inte minst d ä r f ö r att m e d d e n nya Lagen o m A r b e t s s k a d e f ö r s ä k r i n g (LAF) kan skadlig in-verkan f r å n arbetsmiljön synliggöras. Samti-digt fick vi en möjlighet att styra teoretisk och empirisk forskning bort f r å n individen som blir sjuk på g r u n d av speciella egenskaper, f ö r att istället utforska arbetets o r g a n i s e r i n g och d e n arbetsmiljö som slår ut arbetstagare på l ö p a n d e b a n d . F ö r ä n d r i n g a r n a i synsätt h a r haft stora konsekvenser för vår k u n s k a p o m k v i n n o r i p r o d u k t i o n och i r e p r o d u k t i o n och h a r bidragit till teoriutvecklingen i n o m kvinnovetenskapen. Det är d e n n a f ö r ä n d -ring som j a g h a r kallat en »kollektivise-ring» och »objektifiering» av synen på kvinnors ar-betsvillkor.

A rbetsshadefö rsäk ringe n

1976 a n t o g riksdagen en ny Lag o m arbets-skadeförsäkring (LAF, 1976:380). Propositio-n e Propositio-n b a s e r a d e sig på ett b e t ä Propositio-n k a Propositio-n d e av 1971 års Y r k e s s k a d e f ö r s ä k r i n g s k o m m i t t é , vars principiella u t g å n g s p u n k t uttrycks på följan-d e sätt i b e t ä n k a n följan-d e t :

»Att vissa särförmåner ansetts motiverade vid yrkesskador är i viss mån historiskt betingat

men i huvudsak en följd av att vi i Sverige lik-som i andra industriländer av hävd ansett att skador till följd av ett anställningsförhållande skall kompenseras med större ersättning än andra skador.»

Den f r ä m s t a n y h e t e n i L A F var d e f i n i t i o n e n av yrkesskada, eller arbetsskada s o m det n u -m e r a heter. Det ö p p n a s k a d e b e g r e p p e t , -m e d i n n e b ö r d e n att i stort sett vilken skada eller sjukdom som helst kan a n m ä l a s — och g o d k ä n

-nas — som arbetsskada, h a r i n n e b u r i t att en rad olika t y p e r av besvär n u m e r a blivit e r k ä n -d a som arbetsrelatera-de. D e n i särklass vikti-gaste s j u k d o m s k a t e g o r i som p å detta sätt ak-tualiserades är rygg- och ledbesvär, s o m nu-m e r a ofta kan visas vara arbetsskada.

Det ö p p n a s k a d e b e g r e p p e t motiveras i be-t ä n k a n d e be-t på f ö l j a n d e säbe-tbe-t:

»Genom att lagen bygger på den bedömningen att skador i arbetet motiverar en rätt till högre ersättning än andra skador, måste en bestäm-ning av yrkesskadebegreppet göras på sådant sätt att alla skador som kan hänföras till arbetet också blir omfattande av lagen. Bestämningen bör samtidigt göras så flexibel att den så långt möjligt fångar in nya vetenskapliga rön och me-dicinsk;! förklaringar till skadors och sjukdo-mars uppkomst.»

D e n nya a r b e t s s k a d e l a g e n i n n e b ä r e n rad f ö r d e l a r f ö r arbetstagare som f å r sina besvär g o d k ä n d a som arbetsskador. Dels ä r arbets-skadeförsäkringens kompensationsnivå 100%, dvs att d e n f ö r s ä k r a d e u n d e r sjukskrivnings-tiden f å r f ull k o m p e n s a t i o n f ö r inkomstbort-fallet d ä r d e n o r d i n a r i e s j u k f ö r s ä k r i n g e n en-dast g e r 9 0 % - i g k o m p e n s a t i o n ; dels utges livränta i fall av b e s t å e n d e inkomstbortfall o m minst 1/15 av inkomsten vid skadetillfället.

Det ä r alltså viktigt av e k o n o m i s k a skäl f ö r d e n f ö r s ä k r a d e att skador som u p p k o m m i t i a r b e t e t blir g o d k ä n d a som arbetsskador. Men det f i n n s också a n d r a skäl till varför misstänkta a r b e t s s k a d o r bör a n m ä l a s till for-säkringskassan f ö r p r ö v n i n g och eventuellt g o d k ä n n a n d e . För d e t första ä r d e t psykolo-giskt viktigt f ö r d e n f ö r s ä k r a d e att få fastställt att besvären u p p k o m m i t i a r b e t e t . För det a n d r a ges samhället c h a n s e n att rättvist kom-p e n s e r a a r b e t s t a g a r n a f ö r d e skador som u p p k o m m i t i a r b e t e t . För det t r e d j e i n n e b ä r a r b e t s s k a d e a n m ä l n i n g a r n a en n ä r m a s t u n i k

möjlighet till kartläggning av skadliga arbets-miljöer och d ä r i g e n o m ett viktigt incitament till f ö r e b y g g a n d e a r b e t s m i l j ö a r b e t e . För det f j ä r d e kan avtalsförsäkringen T r y g g h e t s f ö r -säkring vid arbetsskada (TFA) t r ä d a in först e f t e r ett rättsligt beslut i n o m socialförsäk-ringssystemet o m att arbetsskada föreligger. Slutligen ä r en a n m ä l a n viktig u t i f r å n ett kvinnoperspektiv eftersom f r i l ä g g a n d e t av skadliga a r b e t s m i l j ö e r i en könssegregerad a r b e t s m a r k n a d ger nya k u n s k a p e r o m kvin-nors arbetsvillkor och o r g a n i s e r i n g e n av de-ras arbete, samt k u n s k a p e r o m diskrimine-r i n g s t e n d e n s e diskrimine-r i synen p å k v i n n o a diskrimine-r b e t e .

Kvinnorna och arbetsskadeförsäkringen

I en o m f a t t a n d e u n d e r s ö k n i n g av d e n nya ar-b e t s s k a d e f ö r s ä k r i n g e n s t i l l ä m p n i n g åren n ä r m a s t e f t e r det d e n t r ä d d e i kraft (Hetzler & Eriksson 1983) n o t e r a d e s bl a att just d e k v i n n o d o m i n e r a d e yrkena h a d e stora svårig-h e t e r att få a n m ä l d a a r b e t s s k a d o r g o d k ä n d a av försäkringskassan. Detta h a r tolkats s o m ett (av m å n g a ) tecken på att kvinnors arbets-miljöer grovt underskattats vad gäller farlig-h e t e n . Exempelvis fick y r k e s g r u p p e n städare endast ca 10% av d e a n m ä l d a s k a d o r n a er-k ä n d a s o m a r b e t s s er-k a d o r m e d a n motsvaran-d e värmotsvaran-de f ö r b e t o n g a r b e t a r e var ca 3 5 % . I stort sett r ö r d e det sig o m s a m m a typ av skad-lig inverkan och likartade diagnoser.

För att få en arbetsskada beviljad erfordras ett gediget och väl u t a r b e t a t b e s l u t s u n d e r -lag. Det måste k u n n a konstateras att d e t fak-tiskt f i n n s skadlig inverkan i arbetet, och att inte starkare skäl talar e m o t att skadlig inver-kan orsakat d e n a n m ä l d a skadan ( s a m b a n d ) . D e n n a tvåstegs bevisprocess (skadlig inver-kan + orsakssamband) b e t y d e r att b å d e h a n d l ä g g a r e n av ä r e n d e t och intygsskrivand e läkare h a r mycket stort i n f l y t a n intygsskrivand e på h u r u -vida e n a n m ä l d arbetsskada g o d k ä n n s eller inte.

U n d e r en tio-års p e r i o d h a r d e n försäk-ringstekniska synen på a r b e t s s k a d o r förbättrats som ett resultat av ett ökat antal a n m ä l -ningar, u t r e d n i n g a r och beslut. D e n medicin-ska k u n s k a p e n o m a r b e t s s k a d o r h a r också ökat och m e d f ö r t e n f ö r ä n d r a d syn på arbets-miljön som s j u k d o m s o r s a k . H u r h a r

kvinnli-ga arbetstakvinnli-gare b e h a n d l a t s i och m e d d e för-ä n d r i n g a r som h a r för-ägt r u m ? Som j a g h a r på-pekat tidigare h a r riskerna i kvinnors arbets-miljöer underskattats. Även o m vissa tecken tyder på en b e g y n n a n d e insikt o m kvinnoar-betets risker kvarstår p r o b l e m e n . A n d r a för-säkringstekniska finesser verkar direkt miss-g y n n a kvinnor. J a miss-g skall i d e t f ö l j a n d e ta u p p n å g r a av d e p r o b l e m k v i n n o r h a r n ä r d e t gäl-ler att få sin arbetsmiljö klassad s o m skadlig.

Problem vid bedömning av arbetsskador

Första instans i ett a r b e t s s k a d e ä r e n d e ä r för-säkringskassan, g e n o m beslut i socialförsäk-r i n g s n ä m n d (tidigasocialförsäk-re pensionsdelegation). O m m a n inte ä r n ö j d m e d beslutet kan m a n först begära o m p r ö v n i n g i försäkringskas-san, d ä r e f t e r överklaga till försäkringsrätt och i sista h a n d till Försäkringsöverdomstolen (FÖD). Försäkringskassans f ö r t r o e n d e -läkare ä r en viktig s a k k u n n i g i n f ö r p r ö v n i n g i första instans. S o c i a l f ö r s ä k r i n g s n ä m n d e r n a g å r sällan e m o t sina e g n a experter. M å n g a kvinnor i vårdyrken h a r a n m ä l t rygg- och ledbesvär som arbetsskada. Följande uttalan-d e f r å n en f ö r t r o e n uttalan-d e l ä k a r e var inte ovanligt vid a r b e t s s k a d e b e d ö m n i n g a r av rygg- och ledbesvär i b ö r j a n av 80-talet.

»...vid ett tillfälle i april 1980, i samband med lyft av patient från säng till rullstol, knakade det till i ryggen på patienten och hon fick smärtor. Dessa skall ha tilltagit och blev såpass svåra att hon den 10 oktober f980 sökte läkare och sjuk-skrevs fram till 23 mars 1981 u n d e r diagnosen lumbago acuta... Det förefaller mig ej särskilt sannolikt att patientens lyft och den akuta lum-bago hon fick i april skall ha orsakat den sjuk-skrivning som börjar i oktober... De besvär pa-tienten har är ytterst vanliga i hennes ålder och är ofta oberoende av arbetssituationen.» Det anses alltså inte föreligga n å g o t s a m b a n d mellan skadlig inverkan och a n m ä l d skada. A n m ä r k n i n g s v ä r t i s a m m a n h a n g e t är att k v i n n a n s ålder vid skadetillfället var 34 år. Det är troligen svårt att belägga att allvarliga ryggbesvär ä r »ytterst vanliga» b l a n d kvin-n o r i d e kvin-n å l d e r kvin-n .

U n d e r 1980-talet h a r det blivit allt vanliga-re att skadlig inverkan i arbetet h a r konstate-rats, m e n s a m b a n d mellan skadlig inverkan

cm. Foto: Konstfrämjandet.

och d e n u p p k o m n a skadan h a r fastställts en-dast f ö r e n b e g r ä n s a d tid. Besvären anses vara arbetsskada f ö r viss tid, t ex tre eller sex m å n a d e r , och eventuella besvär som kvarstår e f t e r d e n n a tid anses bero p å a n d r a faktorer än arbetet. Det h a r varit en lång, h å r d k a m p mellan olika u p p f a t t n i n g a r i n o m d e försäk-ringsrättsliga och medicinska o m r å d e n a f ö r att få e n skada e r k ä n d som arbetsskada u n -d e r hela -d e n ti-d s o m besvären varar. De ekonomiska e f f e k t e r n a f ö r a r b e t s t a g a r e n ä r u p -p e n b a r a ; ett tidsbegränsat s a m b a n d b e t y d e r b e g r ä n s a d ersättning.

Två fallbeskrivningar

Följande fallbeskrivningar, m e d en m a n l i g c h a u f f ö r vars ä r e n d e p r ö v a d e s i F Ö D i no-v e m b e r 1986 och en kno-vinnlig kassörska som inte medgavs prövningstillstånd av F Ö D fem m å n a d e r senare (april 1987), visar b å d e på betydelsen av d e n medicinska s a k k u n s k a p e n och p å h u r m a n b e d ö m e r risker p å olika sätt i manliga och kvinnliga arbetsmiljöer. Manlig chaufför, 33 år. Värk i nacke, axlar och länd-rygg. Sjukskriven 1 år och 9 månader, inskriven vid Arbetsmarknadsinstitutet och sedan anställd med lönebidrag. Diagnos: Mycdgi, dvs smärttillstånd och ömhet lokaliserade till muskulaturen. Fibromyalgi.

Försäkringskassa och försäkringsrätt accepte-rade att NN varit utsatt för skadlig inverkan i sitt arbete som chaufför. Däremot ansåg m a n

inte att samband mellan d e n n a inverkan och be-svären förelåg: »Den kraftigt vridna koppsställ-ning, som NN i sitt arbete tvingats inta uppre-pade gånger dagligen, kan mycket väl tänkas ha orsakat en kraftig statisk spänning i muskulatu-ren i halsryggen, skulderpartiet och landryg-gen u n d e r själva backningsmomentet» men »perioderna av stark muskelspänning har väx-lat med perioder reväx-lativ muskelvila u n d e r vilka muskelfunktionen kunnat återgå till normala förhållanden varför det är osannolikt att hans arbetsförhållanden i sig varit av sådan ait att övervägande skäl talar för att de orsakat ett kro-niskt sjukdomstillstånd. Bedömningen är där-för att betydligt starkare skäl talar mot än där-för ett samband mellan NN:s arbete som truckförare och de sjukdomsbesvär för vilka han sjukskri-vits, nära ett och ett halvt år efter sjukskrivning-ens början.»

Ärendet överklagades till FÖD, varvid Riks-försäkringsverkets (RFV) sakkunnige läkare av-gav följande utlåtande: »Såsom underinstan-serna f unnit har skadlig inverkan i arbetet såle-des förekommit. Även resonemanget 0111 fibro-myalgi bör godtagas med det undantaget att tidsutdräkten för besvären svårligen bör be-gränsas till ett bestämt datum. Inför den osä-kerhet som r å d e r o m vad egentligen fibromyal-gi är och vad för — 0111 några — symptom detta diagnostiska n a m n ger, bör NN:s uppgifter an-gående kvarvarande sjukdomsbesvär accepte-ras. I avsaknad av reella skäl som skulle kunna förklara uppkomsten och vidmakthållandet av dessa bör den arbetsinitierade orsaken godkän-nas som grund för de kvarvarande besvären vars samband därför bör beräknas i obegränsad tid».

FÖD:s d o m följde läkarens bedömning. Kvinnlig kassörska, 39 år. Muskel- och ledvärk samt fibromyalgi. Beviljades helt sjukbidrag fr o m juli

1985'.

Kvinnan hade besvär från främst landrygg och nacke samt axlar och a r m a r i form av stel-het, värk och trötthetskänsla. Besvären tolka-des som primär fibromyalgi och läkarutlåtandet formulerades som följande: »NN:s sjukdoms-besvär orsakas till övervägande del av tillståndet primär fibromyalgi. Det primära sjukdomstill-ståndet kan ha åsamkats en viss övergående för-sämring vad gäller lokala symptom från musku-latur och muskelfästen som tas i anspråk vid ifrågavarande arbetsmoment. Samtidigt före-ligger sjukdomsyttringar även från andra loka-lisationer. Värktillståndet är av primär orsak och kan inte anses ha orsakats av arbetsfaktorer.

Till-ståndet som sådant går ofta i perioder av mer el-ler mindre spontan försämring respektive för-bättring oavsett yrkesverksamhet. En arbetsre-laterad försämring kan rent medicinskt endast ha varit av övergående art och kan inte anses kvarstå utöver samordningstiden.

Försäkringskassan fann att kvinnan utsatts för skadlig inverkan i arbetet, m e n att betydligt starkare skäl talade mot än för samband mellan den skadliga inverkan och hennes sjukdomsbe-svär efter samordningstidens utgång (samord-ningstiden är de 90 dagar u n d e r vilka arbets-skadeförsäkringen är samordnad med den van-liga sjukförsäkringen).

Ärendet överklagades till FÖD. Prövnings-tillstånd medgavs ej.

Könsmässiga skillnader i

arbetsskadeärenden

Jämförelsen mellan dessa b å d a fall belyser en rad p r o b l e m i n o m arbetsskadeförsäkringen. För d e t första ä r d o m e n r ö r a n d e c h a u f fören att betrakta som p r e j u d i c e r a n d e . D o m -stolen slår på basis av ett medicinskt expert-u t l å t a n d e fast att d e n aktexpert-uella s j expert-u k d o m e n , fibromyalgi, inte ä r väl utforskad, och att m a n i brist p å medicinsk vetenskaplig k u n s k a p b ö r m e d g e bifall till a r b e t s s k a d e a n m ä l a n — f ö helt i överensstämmelse m e d f ö r a r b e t e n a till LAF. Trots d e t n e k a r F Ö D prövningstill-stånd till kassörskan, som h a r s a m m a d i a g n o s och l i k n a n d e skadlig inverkan i a r b e t e t . Att det är svårt att föra u t p r e j u d i k a t till försäk-ringskassorna, d ä r tiotusentals ä r e n d e n be-h a n d l a s årligen ocbe-h d ä r d e n medicinska sak-k u n s sak-k a p som står till beslutsfattarnas förfo-g a n d e är b e förfo-g r ä n s a d till lokala praktiker, är kanske inte så f ö r v å n a n d e . M e n att s a m m a instans, landets högsta, inte k ä n n e r igen och följer sitt eget, fem m å n a d e r g a m l a prejudi-kat tyder på allvarliga brister i rättssäkerhe-ten för d e n enskilde.

För det a n d r a ä r det u p p e n b a r t att läkarve-t e n s k a p e n s släkarve-tora i n f l y läkarve-t a n d e p å besluläkarve-tsproces- beslutsproces-sen i a r b e t s s k a d e ä r e n d e n i n n e b ä r ett inte ringa m å t t av godtycke i b e d ö m n i n g av och beslut i ä r e n d e n a . U t r y m m e t f ö r skilda tolk-n i tolk-n g a r av s a m m a eller likartade s y m p t o m ä r stort. Nya k u n s k a p e r o m arbetsrelaterade s j u k d o m a r sprids l å n g s a m t och accepteras inte alltid. Alltför få läkare k ä n n e r till d e n

re-Marja Ruta, På jobbet II, träsnitt, 34 x37 cm. Foto: Konstfrämjandet.

gel s o m RFV:s läkare stöder sig på, n ä m l i g e n att rättsförlust som kan h ä n f ö r a s till d e n me-dicinska v e t e n s k a p e n s o f u l l k o m l i g h e t ska bä-ras av f ö r s ä k r i n g e n och inte av d e n enskilde försäkrade. Bägge ä r e n d e n a b o r d e mot bak-g r u n d av d e n n a rebak-gel ha bak-g o d k ä n t s r e d a n i första instans.

För det tredje, och därtill det mest intres-santa i d e t t a s a m m a n h a n g , kan konstateras att skillnaden i utfall mellan d e två redovisa-d e fallen ä r typisk, n ä m l i g e n i redovisa-d e n m e n i n g e n att det i det e n a fallet är e n m a n i ett typiskt m a n s y r k e och i det a n d r a e n kvinna i ett ty-piskt kvinnoyrke. Skillnaden i socialförsäkringssystemets b e h a n d l i n g av d e två ä r e n d e n a är g e n o m g å e n d e . I b å d a fallen a n s e r u n -d e r i n s t a n s e r n a att besvären inte h ä r r ö r f r å n arbetet. I mannens fall n ö j e r m a n sig m e d det-ta k o n s t a t e r a n d e . I kvinnans fall väljer m a n en d i a g n o s s o m direkt a n g e r att besvären inte u p p k o m m i t i a r b e t e t , n ä m l i g e n p r i m ä r fibromyalgi. Mannen f å r prövningstillstånd i F Ö D och så s m å n i n g o m blir skadan g o d k ä n d som arbetsskada f ö r o b e g r ä n s a d tid. Kvinnan f å r inte prövningstillstånd. Mannen, som inte kan arbeta i sitt gamla yrke, f å r tillgång till systemets rehabiliteringsresurser och kan se-nare återgå i arbetslivet. Kvinnan f å r helt sjukbidrag, vilket alltså ä r ett f ö r s t a d i u m till f ö r t i d s p e n s i o n . Dessa könsmässiga skillna-d e r i b e h a n skillna-d l i n g e n är en g e n o m g å e n skillna-d e ten-d e n s i n o m a r b e t s s k a ten-d e f ö r s ä k r i n g e n s

tillämp-ning, s o m skulle k u n n a beskrivas så att kvin-nors besvär i regel förs tillbaka p å d e m själva. Jag vill i detta s a m m a n h a n g tillägga att ar-b e t s s k a d e f ö r s ä k r i n g e n s t i l l ä m p n i n g hittills missgynnat arbetstagare av b å d a k ö n e n , i så m å t t o att b å d e m ä n och k v i n n o r f ö r n e k a s si-n a lagstadgade sociala r ä t t i g h e t e r till full k o m p e n s a t i o n f ö r skador och s j u k d o m a r u p p k o m n a i a r b e t e t . H ä r p å g å r dock e n stän-dig utveckling, pådriven av enskilda tjänste-m ä n i försäkringskassan och försäkringsdo-mare, av upplysta f ö r e t r ä d a r e f ö r d e n medi-cinska vetenskapen, av enskilda arbetstagare s o m vägrar acceptera ett o r ä t t f ä r d i g t och illa u n d e r b y g g t avslag, av f a c k f ö r e n i n g a r som v ä r n a r o m m e d l e m m a r n a s rättigheter. Men trots alla steg f r a m å t i d e n n a utveckling så kvarstår skillnaderna på könsmässiga g r u n -d e r s o m exemplifierats ovan.

Kvinnor med monotona arbeten

I en nyligen avslutad u n d e r s ö k n i n g av arbets-s k a d e f ö r arbets-s ä k r i n g e n arbets-s t i l l ä m p n i n g n ä r det gäl-ler k v i n n o r m e d m o n o t o n a a r b e t e n h a r j a g f u n n i t ytterligare belägg f ö r könsdiskrimine-r i n g i n o m socialfökönsdiskrimine-rsäkkönsdiskrimine-ringssystemet.

U n d e r s ö k n i n g e n o m f a t t a r 48 ä r e n d e n av-gjorda i F Ö D u n d e r p e r i o d e n 1980-1983, 32 k v i n n o r och 16 m ä n , och 15 ä r e n d e n f r å n pe-rioden juli-november 1987, 11 k v i n n o r och 4 m ä n . Syftet m e d att studera två p o p u l a t i o n e r f r å n olika t i d s p e r i o d e r var att visa dels h u r viktig d e n rättsliga t o l k n i n g e n ä r f ö r att e n social rättighet ska få g e n o m s l a g s k r a f t , dels att d e n rättsliga t o l k n i n g e n inte är självklar och o r u b b l i g u t a n en socialt k o n s t r u e r a d v e r k l i g h e t s u p p f a t t n i n g som ä r b e r o e n d e av en rad faktorer i n o m och u t a n f ö r d e n aktuel-la arbetsmiljön.

U n d e r d e n första u n d e r s ö k n i n g s p e r i o d e n fick ingen av d e 32 k v i n n o r n a m e d m o n o -t o n a a r b e -t e n e r s ä -t -t n i n g enlig-t LAF, a n -t i n g e n p å g r u n d av att besvären inte g o d k ä n d e s som arbetsskada eller d ä r f ö r att s a m b a n d s t i d e n b e g r ä n s a d e s till högst 90 dagar, s a m o r d -ningstiden. Även d e 16 m ä n n e n h a d e svårig-h e t e r att få sina besvär g o d k ä n d a som arbets-skador. 5 0 % av m ä n n e n fick avslag på g r u n d av att skadlig inverkan inte ansågs föreligga. Av d e r e s t e r a n d e 8 fick 5 s a m b a n d g o d k ä n t

u n d e r s a m o r d n i n g s t i d e n . Tre m ä n fick nå-g o n f o r m av e r s ä t t n i n nå-g enlinå-gt LAF; e n av dessa fick s a m b a n d g o d k ä n t u n d e r o b e g r ä n -sad tid.

Från d e n första p o p u l a t i o n e n k u n d e m a n dra slutsatsen att det var svårt att få m o n o -t o n a a r b e -t e n e r k ä n d a som skadlig-t inverkan-de, oavsett a n m ä l a r e n s kön; n ä r skadlig in-verkan väl konstaterats h a d e k v i n n o r n a svå-rare att få s a m b a n d e t mellan d e n skadliga in-verkan och skadan g o d k ä n t . 3 8 % av kvinnor-na fick avslag på s a m b a n d e t , m e d a n samtliga m ä n fick s a m b a n d e t g o d k ä n t . Det kan tilläggas att det f a n n s e n u t b r e d d föreställning u n -d e r första h ä l f t e n av 80-talet att a r b e t e vi-d lö-p a n d e b a n d e t inte var skadligt inverkande. I d e fall n ä r skadlig inverkan konstaterades och s a m b a n d s p r ö v n i n g gjordes h a d e k v i n n o r n a svårt att få s a m b a n d e t mellan d e n skadliga inverkan och d e u p p g i v n a besvären fastställt. När m a n i en del fall a c c e p t e r a d e att sam-b a n d f a n n s , f a n n m a n oftast att sam-besvären som u p p s t å t t vid d e n skadliga inverkan avklingat u n d e r s a m o r d n i n g s t i d e n och att eventuella kvarstående besvär b e r o d d e på faktorer u t a n -f ö r a r b e t e t .

S y n e n på m o n o t o n t a r b e t e som relativt ofarligt f ö r a r b e t s t a g a r n a visade sig svår att u p p r ä t t h å l l a p å längre sikt. Trycket på d o m -stolen f r å n allt fler besvärsärenden r ö r a n d e arbetstagare f r å n just dessa arbetsmiljöer som fått avslag på sina a n m ä l n i n g a r i lägre instanser trots långa sjukskrivningstider eller u p p r e p a d e återfall, ledde vid 80-talets mitt till e n o m s v ä n g n i n g i läkarens syn på det mo-n o t o mo-n a arbetet s o m s j u k d o m s g e mo-n e r e r a mo-n d e och på varaktigheten av d e besvär som arbe-tet k u n d e ge u p p h o v till. F ö r ä n d r i n g e n blev föi-st m ä r k b a r f ö r manliga arbetstagare. Re-d a n u n Re-d e r Re-d e n första p e r i o Re-d e n f a n n vi två m ä n m e d b e g r ä n s a d e s a m b a n d s t i d e r översti-g a n d e 90 d a översti-g a r och en m e d o b e översti-g r ä n s a t b a n d . Så s m å n i n g o m k o m s e x m å n a d e r s sam-b a n d mellan skadlig inverkan och u p p g i v e n skilda att bli praxis, och u n d e r 1987 f i n n e r vi allt fler fall m e d ett års s a m b a n d s t i d . När s j u k s k r i v n i n g a r n a blir så långvariga som ett å r blir det aktuellt f ö r försäkringskassan att pröva ä r e n d e t f ö r f ö r t i d s p e n s i o n e r i n g , dvs u t r e d a o m b e s t å e n d e n e d s ä t t n i n g av arbets-f ö r m å g a n arbets-föreligger. O m arbetsskada

kon-staterats u t g å r i s å d a n a fall livränta enligt LAF, en e r s ä t t n i n g s f o r m vida fördelaktigare än f ö r t i d s p e n s i o n .

Förändringar i synen på monotont arbete

Det tog drygt ett d e c e n n i u m m e d L A F i n n a n en medicinskt s a k k u n n i g som anlitas av Riks-försäkringsverket uttryckte sig på f ö l j a n d e sätt i ett u t l å t a n d e :

»Det skall påminnas om att m å n g a människor går i arbete trots att de har besvär f r å n rörelse-apparaten. Först n ä r d e r a s besvär blir d e m över-mäktiga och arbetsoförmåga inträder tillgrips sjukskrivning. 1 det aktuella fallet är det väl vits-ordat att den försäkrade haft kontinuerliga sjukdomsbesvär men trots detta periodvis arbe-tat. Orsakssamband mellan skadlig inverkan i arbetet och kvarvarande sjukdomsbesvär bör därför beräknas i obegränsad tid till dess att full arbetsförmåga utan avbrott för besvär inträder över en lång period av cirka fem år.» (FÖD

1713/84:13)

D e n nya medicinska b e d ö m n i n g s o m på det-ta sätt k o n f r o n t e r a d e d o m s t o l e n s dittills-v a r a n d e praxis — s o m i sin t u r dittills-var baserad på a n d r a medicinska b e d ö m i n g a r — fick långtgå-e n d långtgå-e konslångtgå-ekvlångtgå-enslångtgå-er f ö r F Ö D : s ställningsta-g a n d e och d o m s l u t i d e n n a typ av ä r e n d e n .

Av d e 11 fall som beslutades i F Ö D u n d e r p e r i o d e n juli-november 1987 r ö r a n d e kvin-n o r m e d m o kvin-n o t o kvin-n a a r b e t s u p p g i f t e r fick 9, el-ler 81,8%, sina besvär g o d k ä n d a som arbets-skador. Av dessa b e d ö m d e s i fem fall sam-b a n d s t i d e n som o sam-b e g r ä n s a d , i ett fall till 18 m å n a d e r , i ett fall 12 m å n a d e r och i två fall längre än 90 dagar. En 34årig kvinnlig m o n -tör fick avslag på sina ryggbesvär m e d moti-veringen att a r b e t e t inte var skadligt inver-k a n d e , och en 46-årig telefonist ficinver-k inte prövningstillstånd i F Ö D . I h e n n e s fall h a d e f ö r s ä k r i n g s r ä t t e n gjort d e n b e d ö m n i n g e n att skadlig inverkan inte förelåg.

Den iakttagna f ö r ä n d r i n g e n ä r också m ä r k b a r n ä r vi tittar på m ä n n e n . U n d e r d e n aktuella p e r i o d e n avgjordes endast fyra ären-d e n m e ären-d m ä n i m o n o t o n a a r b e t e n . Av ären-dessa fick tre sina a r b e t s s k a d o r g o d k ä n d a m e d obe-g r ä n s a d s a m b a n d s t i d , m e d a n d e n f j ä r d e fick livränta enligt LAF.

Marja Ruta, Vill du ha kaffe?, blyertsteckning, 33,5 x 27 cm. Foto: Konstfrämjandet.

Saga med lyckligt slut ?

Berättelsen o m a r b e t s s k a d e f ö r s ä k r i n g e n och k v i n n o r m e d m o n o t o n a a r b e t s u p p g i f t e r tycks vara en saga m e d lyckligt slut. Men mycket t y d e r på att d e t finns a n l e d n i n g att fortsätta bevaka utvecklingen på detta o m r å d e .

För det första finns det e n t e n d e n s att un-derskatta farligheten i kvinnors arbete, att inte ta p r o b l e m e n på fullt allvar. Det b e t y d e r att det finns b e g r ä n s a t empiriskt stöd f ö r att h ä v d a skadlig inverkan och d ä r m e d p r o b l e m att få a r b e t s s k a d o r g o d k ä n d a .

För det a n d r a är d e n u p p f a t t n i n g r ö r a n d e g r u n d s j u k d o m a r , s k degenerativa sjukdo-mar, och h u r d e samverka] m e d a n d r a sjuk-domsorsaker, t ex arbetet, som på senare tid v u n n i t g e h ö r hos d e n medicinska sakkunska-p e n i n o m socialförsäkringen mycket omtvis-tad, j a rent av kontroversiell, b l a n d a n d r a läkare. D e n f ö r ä n d r i n g jag k u n n a t påvisa u n -d e r 80-talet ä r i m å n g t och mycket en följ-d av att ett p a r e x p e r t e r ä n d r a t u p p f a t t n i n g . M e n e x p e r t e r byts ut m e d j ä m n a m e l l a n r u m , och m a n kan tänka sig att utvecklingen v ä n d e r i s a m b a n d m e d ett s å d a n t byte.

För det tredje h a r Försäkringsöverdomsto-len resurser för u t r e d n i n g av ä r e n d e n som saknas på försäkringskassenivå. Därtill komm e r att p r e j u d i k a t s d o komm a r f r å n F Ö D g e n e -rellt sett h a r svårt att slå i g e n o m och ä n d r a tillämpningspraxis på försäkringskassan. Och det är på försäkringskassenivå som

90-9 5 % av a r b e t s s k a d e ä r e n d e n a slutgiltigt av-görs. Det ä r ett g r u n d l ä g g a n d e rättssäker-hetskrav att m a n i d e n n a lägsta instans fattar »rätt» beslut'.

För det f j ä r d e gäller d e n ovan redovisade f ö r ä n d r i n g e n i första h a n d olika f o r m e r av rygg och ledbesvär och därtill relaterade skad o r i nacke, skulskadror, etc. L i k n a n skad e f ö r ä n skad -r i n g a -r måste k o m m a också i a n d -r a o m -r å d e n . Ett aktuellt o m r å d e ä r m e d e l å l d e r s k v i n n o r som f å r h a n d l e d s b e s v ä r på g r u n d av repetiti-va a r b e t s m o m e n t , sk c a r p a l t u n n e l s y n d r o m . M å n g a läkare h ä v d a r att dessa besvär b e r o r p å h o r m o n f ö r ä n d r i n g a r i s a m b a n d m e d kli-m a k t e r i e t och avfärdar h ä n v i s n i n g a r till ar-betsmiljöfaktorer.

Framtidaforskning

U n d e r 1980-talet h a r a r b e t s m i l j ö f r å g o r n a k o m m i t allt m e r i c e n t r u m f ö r u p p m ä r k s a m -h e t e n , en utveckling som kan sägas -ha kulmi-n e r a t i det socialdemokratiska vallöftet o m k a r t l ä g g n i n g av d e 4 0 0 000 farligaste jobben och tillsättandet av e n k o m m i t t é f ö r ä n d a m å -let. J a g m e n a r att d e n n a utveckling till stor del f å r tillskrivas L a g e n s o m arbetsskadeför-säkring tillkomst och i k r a f t t r ä d a n d e 1977. L A F h a r sedan dess ständigt varit f ö r e m å l f ö r u p p m ä r k s a m h e t , g e n o m forskning, g e n o m i f r å g a s ä t t a n d e av dess t i l l ä m p n i n g och gen o m d e gen ovägentat stora ä r e gen d e t i l l s t r ö m gen i gen g -en. Trots att m a n på m å n g a håll ifrågasatt det, och trots att m a n inte hittills u t n y t t j a t d e t i n å g o n större o m f a t t n i n g , e r b j u d e r arbets-s k a d e f ö r arbets-s ä k r i n g e n en möjlighet till juarbets-st kart-l ä g g n i n g av farkart-liga arbetsmikart-ljöer, och d e n stora m ä n g d e n a r b e t s s k a d e a n m ä l n i n g a r in-n e b ä r ett a l a r m e r a in-n d e u in-n d e r b e t y g åt arbets-m i l j ö r e g l e r i n g a r n a .

I s a m b a n d m e d d e n n a utveckling och d e nya insikter d e n fört m e d sig h a r synen på s j u k d o m a r s orsaker f ö r ä n d r a t s . Arbetsmiljö-faktorer h a r i allt större u t s t r ä c k n i n g accepte-ras som s j u k d o m s f r a m k a l l a n d e ; Sverige h a r fått u p p ö g o n e n för att p r o d u k t i o n s p r o c e s -sen leder till utslitning och u t s l a g n i n g av ar-betskraften.

I d e n n a process har, som jag n ä m n d e in-ledningsvis, d e enskilda a r b e t s t a g a r n a — och d ä r i b l a n d k v i n n o r n a — kollektiviserats och

objektifierats, dvs i n d i v i d e r n a u p p f a t t a s som en g r u p p som är utsatta för, o f f e r för, farlig-hetsfaktorer i a r b e t s m i l j ö n . Det är inte längre individen och h a n s / h e n n e s e g e n s k a p e r som ska anpassas till p r o d u k t i o n e n s krav; tvärtom måste p r o d u k t i o n e n f ö r ä n d r a s så att d e n pas-sar a r b e t s t a g a r n a och deras individuella egenskaper.

Min forskning r ö r a n d e arbetsskadeförsäkr i n g e n h a arbetsskadeförsäkr inte oväntat visat att på d e t t a o m råde, liksom på i stort sett alla a n d r a , b e h a n d -las k v i n n o r a n n o r l u n d a ä n m ä n , just f ö r att d e är k v i n n o r och f ö r att m ä n ä r m ä n . U n d e r f ö r s ä k r i n g e n s första år, n ä r alla h a d e pro-blem m e d att få a n m ä l d a skador e r k ä n d a som arbetsskador, h a d e k v i n n o r n a betydligt större p r o b l e m än m ä n n e n . När vi u n d e r utvecklingen av rättspraxis kan iaktta f ö r ä n d -r i n g a -r i t i l l ä m p n i n g e n av lagen s o m l e d e -r till att r i b b a n sänks f ö r a r b e t s t a g a r n a , kan vi också konstatera att d e n sänks m e r för m ä n än f ö r k v i n n o r ( m e t a f o r e n h a r vissa svaghe-ter; i n o m idrotten tävlar k v i n n o r ju ytterst sällan på s a m m a villkor som m ä n n e n ) . I förs-ta h a n d f å r d e t t a naturligtvis tillskrivas d e t patriarkala arvet — k v i n n o a r b e t e ä r inte far-ligt; och n ä r m a n ö v e r t y g a n d e visar att det faktiskt kan vara farligt, så ä r det trots allt m i n d r e troligt att k v i n n o r skadas av arbetet än att m ä n drabbas.

För att vi n ä r m a r e ska k u n n a beskriva d e specifika f ö r m e r som det patriarkala arvet tar sig uttryck i n ä r det gäller synen på sjukdo-mars u r s p r u n g i arbetet och arbetsskadeför-s ä k r i n g e n arbetsskadeför-s t i l l ä m p n i n g , krävarbetsskadeför-s ytterligare forskningsinsatser. Jag vill avsluta m e d e n spekulation s o m kanske kan f u n g e r a som hy-potes i f r a m t i d a forskning.

K v i n n a n s biologiska roll i n o m d e n repro-duktiva sfären avslutas på ett naturligt sätt i 50-55-årsåldern. I s a m m a ålder h a r h e n n e s förslitningsskador e f t e r ett långt och hårt ar-betsliv utvecklats till en nivå d ä r d e g ö r sig p l å g s a m t p å m i n d a . J a g vill föreslå att det hår-da m o t s t å n d som k v i n n o r m ö t e r n å r det gäl-ler att få besvär e r k ä n d a s o m a r b e t s s k a d o r är uttryck f ö r en otillbörlig s a m m a n s m ä l t n i n g av k v i n n o r n a s d u b b l a samhällsroller, i pro-d u k t i o n s s f ä r e n och i r e p r o pro-d u k t i o n s s f ä r e n . Det tas f ö r givet att k v i n n a n — n ä r h o n n å r en n a t u r l i g s l u t p u n k t i n o m ett o m r å d e av sitt liv.

r e p r o d u k t i o n s s f ä r e n - också är f ö r b r u k a d i n o m ett a n n a t , p r o d u k t i o n e n . H e n n e s e g e n -skaper orsakar h e n n e s s j u k d o m , inte arbets-miljön. På g r u n d v a l av ett s å d a n t resone-m a n g kan h o n fortsatt hållas u t a n f ö r det objektifierade kollektivet.

L I T T E R A T U R

Anders/Edgren/Söderlind, Arbetsfrånvaro. Tidi-gare empirisk forskning. Bilaga till slutrapport, del 1, Stockholm, Laboratoriet för klinisk stressforskning, Karolinska institutet, 1978. Andersen, Bent Rold, Opublicerad föreläsning,

1987.

Baude, Annika in fl, Kvinnoarbetsliv. Visioner och forskning för ett bättre arbetsliv,

Arbetslivscent-rum, Stockholm 1987.

Hetzler, Antoinette & Kjell E Eriksson, Arbets-skadeförsäkringens tillämpning, EKNA Förlag, Lund 1983.

SUM MARY

Women at work: Risk of accidents and sickness and chancesfor compensation

Women and their position within the work environment have changed successivelv d n r i n g the last ten years from an individualistic oriented perspective — where the individual woman was seen as a subject in relationship to the material circumstances of work situation — to a collective perspective which means that women as a group are experienced as an object in relationship to the work environment and other working lite factors. This artide explores the consequences for women of a positive process of objectification, but shows also that even while this beneficial process is developing, d e e p seated mechanism of discrimination in society are revealed.

T h e artide discusses research results from t he late seventies of the relationship of women workers and sick leaves and concludes that research results are mixed. T h e r e is no conclusive evidence that women at work have more sickness absentees than men. Theory development from research results is scani but has produced theories of the double role of women and theories which stress the diminishing role of the private life sphere coupled with male rationality of work organized within the public sector, work which women traditionally carried ont in the private lite sphere.

concept of sickness which could legally be seen as caused by work and ihus o p e n e d the possibility for a collective perspective of workers subjected to risk of injury and sickness as a result of the employment relationship. T h e slow process of change in perspective of work as the cause of injury/sickness that has taken place in society has proceeded differently in relationship to male and female workers. The artide points ont, through analysis of workers with repetitive, monotonous work routines, that acknowledgement of sickness as workrelated is hard to establish. For women workers it is more difficult than for men. Advances m a d e throughout the 1980's through use o f W o r k m e n s c o m p e n s a t i o n laws shows that the collectivization and objectification processes of workers exposed to injury/sickness has not had a total breakthrough. T h e r e remains strong tendencies to see women as the causes of their own sickness. Differences remain as to how women as workers as opposed to male workers are seen in relationship to the production process. The artide suggests that d e e p seated prejudices of women's role in reproduction are transmitted to a perspective of her role in production and thus hinder a full development of understanding and recognizing the work situation as the cause of injury/sickness.

Antionette Hetzler

Rättssociologiska institutionen Bredgatan 4