Skolkuratorers relationsskapande och COVID-19 pandemi : En kvalitativ studie om skolkuratorers erfarenheter av relationsskapande i COVID- 19 pandemi

Full text

(1)

Skolkuratorers relationsskapande och COVID-19

pandemi

En kvalitativ studie om skolkuratorers erfarenheter av relationsskapande i COVID- 19 pandemi

School social workers experiences of creating professional relationships during the COVID-19 pandemic

Examensarbete i social arbete Malmö Universitet

15 hp Hälsa och samhälle

Socionomprogrammet 205 06 Malmö

(2)

Abstract

Title: School counselors realationshipbased work and COVID-19 pandamic Author: Shqiponja Istrefi

This study aims to examine school social workers experiences of creating professional relationships during the COVID-19 pandemic. In this study, six semistructured interviews were conducted with school social workers in different schools in Malmö Stad. A thematic approach was used to analyse the data from which the following themes emerged: being

present and visible, Non- judgemental approach, professional knowledge, and working in new ways.

The themes were discussed in relation to relevant research and the theoretical perspectives of Carl Rogers and Aaron Antonovsky.

This study concludes that relationships are essential for school social workers, especially during the COVID-19 pandemic.

Key words: School counselor, social work, relationship, COVID-19 pandemic, KASAM, Carl Rogers, Approach

(3)

Innehållsförteckning

Skolkuratorers relationsskapande och COVID-19 pandemi 1

1. Inledning 4

1.1 Skolkurators arbete och COVID-19 6

1.2 Problemformulering 6

1.2 Syfte 7

1.3 Frågeställningar 7

1.4 Avgränsning 7

1.5 Relevans för socialt arbete 7

1.6 Begreppsförklaringar 8

2. Kunskapsläge och tidigare forskning 8

2.1 Relationskapande och lyssnande 10

2.2 Skolkuratorernas utmaningar 12

2.3 Skolkuratorers arbete och COVID-19 14

3. Teori 15

3.1 KASAM 16

3.2 Begriplighet 16

3.3 Hanterbarhet 16

3.4 Meningsfullhet 17

3.5 KASAM och skolkurators arbete 17

3.5 Carl Rogers – Personcentrerad terapi 18

3.6 Terapeutiska relationen och skolkuratorer 19

4. Metod 19

4.1 Redogörelse av metodval 19

4.2 Urval och undersökningsgrupp 20

4.3 Utförande av intervjuer 21

4.4 Förförståelse om skolkuratorer 21

4.5 Bearbetning av analys 22

4.6 Metodens tillförlitlighet 22

4.7 Forskningsetiska överväganden 23

5. Resultat och analys 24

5.1 Att vara synlig och närvarande 24

5.2 Att inte döma 26

5.3 Att använda sin kunskap 29

5.4 Att arbeta på nya vis 31

6. Avslutande diskussion 34

(4)

1. Inledning

Varje skola ska ha tillgång till elevhälsan enligt Skollagen (2010:800). Elevhälsan ska finnas för elever från förskoleklass, grundskola, grundsärskola, specialskola, sameskola vidare till gymnasieskola och gymnasiesärskola (Skolverket, 2021). Elevhälsan är rättigheten som eleverna har där skolan ska verka hälsofrämjande, arbeta förebyggande och stötta eleverna mot skolningens mål. Inom elevhälsan har eleverna tillgång till skolläkare, skolsköterska, logoped, skolpsykolog, skolkurator, specialpedagog som genom deras kompetenser nå de tidigare nämnda målen (Skolverket,2021).

Elevhälsan som skolkuratorn är del av har i roll att hjälpa elever i deras mognande åt skolningens mål (Skolverket, 2021). Även om det är fler som ingår i elevhälsan som

skolpsykologer, specialpedagoger, logopeder och så vidare (Skolverket, 2021) är socionomen, skolkurator ensam i sitt perspektiv. Skolkuratorn är den enda socionomen i verksamheten och har det psykosociala arbetet att arbeta för i tre nivåer på individ, grupp och organisationsnivå (D- Wester, 2005). På individnivå arbetar skolkurator med samtalsstöd till både elever och vårdshavare och arbetar administrativt med andra myndigheter och skriver utredningar. På gruppnivå arbetar skolkurator genom observationer av elever och/eller grupper i skolmiljö. Där skolkuratorn följer en specifik elev som skolkuratorn har identifierat ett behov hos. Teman som skolkurator arbetar med i grupper med elever kan vara likabehandling. På

gruppnivå arbetar skolkurator även med att handleda andra pedagoger i skolan och stötta de i deras arbete. På organisationsnivå arbetar skolkuratorn med det tidigare nämnda psykosociala perspektivet. De kan även vara involverade i policy och representera skolan vid externa möten (Blom, Isaksson & Nygren, 2020).

Inom elevhälsan ska skolledare leda arbetet genom främjande och förebyggande arbete. Dock finns inte alltid den möjliga åtgärden då omständigheter som ekonomin, handlingsutrymme och andra resurser inte räcker till. Ännu mer påverkas skolkuratorernas relationskapande då en pandemi uppkommer. Socialt arbete i skolan handlar om utbildning och fostran och skiljer sig från andra organisationer som utför socialt arbete. Detta på grund av att socialt arbete i skolan har barn i skolåldern som målgrupp och skolan riktar inte sig specificerat till personer med problem (Blom, Isaksson & Nygren, 2020).

Det som skiljer skolkuratorers arbete från det social arbetare gör i människobehandlande organisationer som hälso-och sjukvården och socialtjänsten är att målet i verksamheten inte är att reda ut sociala problem. Även att målgruppen är barn som har plikt att vara i skolan. Skolkuratorns roll är att stödja elever för att de ska vara i skolan och att arbeta och stödja de elever som inte är i skolan på grund av sociala svårigheter. En annan skildring är att

skolkurators sociala arbete i skolan till skillnad från de människobehandlande organisationer, är att de flesta av skolkuratorns kollegor inte är socionomer och har andra professioner, exempelvis lärare. En tredje skildring är att en del av skolkurators arbete går ut på att handleda kollegor och pedagoger i sitt arbete. Detta är inte vanligt i andra organisation där social arbete utförs (Blom, Isaksson& Nygren, 2020).

(5)

Relationer är någonting som vi alla människor behöver. Philip Lalander har till och med ”Människor behöver människor” som namn på en av hans bok. I boken skriver han om vikten av relationer och lyssnandet (Lalander, 2016). För att skolkuratorer ska komma fram till goda resultat är relationsskapande ´a och o ´.

Howe (1998) skriver om betydelsen av relationer i social arbete och meningsfullheten som kan vara avgörande för relationer. Howe menar att beroende på hur relationen med social arbetaren och den andre personen, i detta fall eleven är kan konsekvenserna se olika ut. När relationskapandet är god och social arbetaren kan möta eleven vart hen befinner sig kan det resultera till stora positiva förändringar i elevens liv (Howe, 1998). Dessvärre kan en svag relationskapande och brist i meningsfullhet även resultera till att skolgången för eleven blir dämpad vilket i sin tur kan påverka flera aspekter i elevens liv (Howe, 1998).

1.1 Skolkurators arbete och COVID-19

Regeringen gick ut med information i mars 2020 utifrån folkhälsomyndighetens rekommendationer att gymnasieskolor och högskolor skulle stänga på grund av

smittspridningen av COVID-19 pandemin (Folkhälsomyndigheten, 2021). Detta innebär att undervisningen övergick till distans vilket ledde till omorganisering både för skolorna och elevernas studier (Regeringen, 2020). Skolorna som skolkuratorerna arbetar i och har intervjuats i denna studie har inte haft stängd under COVID-19. Dock har COVID-19 pandemin likväl påverkat skolkuratorernas relationskapande med eleverna och deras sätt att upprätthålla de.

En studie som har gjorts under första COVID- 19 pandemi året visar att barn löper större risk än förväntat för problem i deras psykosociala värld (Power et al, 2020). Vilket visar på att skolkuratorer som arbetar med det psykosociala perspektivet har en stor relevans för de elever de möter.

Studier som har gjorts i Sverige under första pandemi året uppger att skolor är en förebyggande faktor och en trygg plats för många elever och därför betyder en avstängd skolan större faror för vissa elever (Bris, 2021). Enligt en av barnkonventionens

grundprinciper att ”varje barn har rätt att överleva, leva och utvecklas fysiskt, psykiskt, andligt, moraliskt och socialt” (Skolverket, 2021) är det viktigt att skolor arbetar för att skapa förutsättningar för att elever oansett en pandemi får möjlighet till utbildning. Enligt artikel 28 i barnkonventionen ska barn ha rätt till utbildning (Skolverket, 2021) vilket synliggör artikel nummer 6. Skolor upp till årskurs 6 har haft öppet i Sverige men detta innebär inte att dessa skolor inte haft utmaningar på grund av COVID-19. Därtill är denna studie relevant eftersom studien undersöker skolkurators erfarenheter i relationskapande med elever i COVID-19.

(6)

1.2 Problemformulering

Socionomen, skolkuratorn är en del av elevhälsan och har en viktig funktion i skolan. Skolkuratorn arbetar för det psykosociala perspektivet och ger stöd till eleverna i en skolkontext (Skolverket, 2021). Med anledning av COVID- 19 pandemin har pandemin påverkat arbetet generellt i Hälsö och Vårds välfärdens insatser. Därav undersöks hur COVID-19 pandemin har påverkat skolkuratorns relationsskapande med elever oansett att grundskolor har haft det öppet under COVID-19. Således handlar studien om att belysa skolkuratorernas erfarenheter om relationskapande och hur de har upprätthållit relationerna under COVID-19.

1.2 Syfte

Syftet med uppsatsen är att undersöka hur skolkuratorers relationskapande och utmaningar har varit under COVID -19. Ytterligare är syftet att undersöka hur skolkuratorer har kunnat upprätthålla relationer med elever under COVID-19.

1.3 Frågeställningar

· Hur skolkuratorer ser på relationskapandet med elever i COVID- 19? · Vilka utmaningar skolkuratorer har haft i COVID- 19?

· Hur har skolkuratorer arbetat med att upprätthålla relationer med elever i COVID-19?

1.4 Avgränsning

I denna studie ligger fokusen på skolkuratorer i Malmös grundskolor. Uppsatsen belyser skolkuratorernas arbete som arbetar i grundskolor och möter elever från förskoleklass och upp till årskurs 6 elever.

1.5 Relevans för socialt arbete

Som tidigare nämnt är relationer viktiga för social arbetare och ännu viktigare blir de under en pandemi där världen förändras för alla. Genom studiens kvalitativa intervjuer belyses skolkuratorernas perspektiv kring deras arbete och COVID-19 pandemin. Detta bidrar med ökad kunskap för skoloratorernas arbete om relationer då det finns en kunskapslucka om

(7)

relationskapandet och COVID-19 pandemin ökas då skolkuratorernas erfarenheter exemplifieras.

1.6 Begreppsförklaringar

I följande avsnitt förklaras de begreppen som är upprepad i studien. Det är COVID-19, elevhälsan, skolkurator, relationskapande och BRIS. Nedan förklaras begreppen och förbindelsen för tillämpningen av begreppen i studien.

COVID- 19 – COVID- 19 är ett virus som i Mars 2020 blev kommunicerad som en pandemi av Världshälsoorganisationen (Folkhälsomyndigehten, 2021). COVID- 19 används i studien för att det är ett motiv till att skolkuratorers arbete har fått omorganiseras.

Elevhälsan- Elevhälsan är en del av skolans organisation och har skyldigheter att elever på skolan får en god undervisning. De som ingår i elevhälsan, rektor, skolläkare, skolpsykolog, skolsköterska, kurator och specialpedagog har ansvar att bidra med att skapa goda

skolmiljöer som leder till en god lärande, utveckling och hälsa för elever (Skolverket, 2021). Elevhälsan används i studien för att det är en del av skolkurators arbete.

Skolkurator- De flesta skolkuratorer är socionomer och är en del av elevhälsoteamet och bidrar med den psykosociala kunskapen. Skolkuratorn arbetar på tre nivåer i skolan, individ, grupp och organisationsnivå (Szönyi, 2020). Skolkurator används i studien för att det är skolkuratorers erfarenheter i relationskapande som undersöks.

Relationskapande-Howeskriver att redan när barn födds interagerar de med omvärlden och är sociala. Vidare är relationer och relationskapandet mycket viktigt för barn och ger olika konsekvenser beroende på hur relationen är (Howe, 1998).

BRIS- Barnens rätt i samhället är en barnrättsorganisation som arbetar för ett gott samhälle för barn (Bris, 2021). BRIS används i studien för att återge till de studier BRIS har gjort under första pandemi året som är relevanta för frågeställningarna

(8)

2. Kunskapsläge och tidigare forskning

I detta kapitel redogörs forskning om skolkuratorers relationsskapande i COVID-19

pandemin, utmaningar och upprätthållandet av relationerna med eleverna. Det finns begränsat med forskning om skolkuratorers relationskapande till elever under COVID-19 pandemin. Detta med anledning att COVID- 19 pandemin är fortsättande aktuell därav begränsad forskning finns kring det. Däremot finns det väldigt mycket forskning om relationer mellan professionella och elever. Dock förekommer en viss kunskapslucka om forskning mellan skolkurator och elever. Därav har studier om forskning mellan skollärare och elever används. I detta kapitel finns tidigare forskning om skolkuratorers relationskapande med elever, utmaningar och att upprätthålla relationer med elever.

I studien har databaserna Psycinfo, Sociological Abstract, SwePub och DIVA används vid sökning efter tidigare forskning. Sökorden som användes var ”socialt arbete”, ”Skolkurator”, ”COVID-19”, ”Relationskapande”, ”Skolkurators utmaningar”, ”Pandemi och socialt arbete” ”Relationer och skolkurator” ” School counsler” ”Social work” ”Realatiohsips and school counslers”. Genom ”peer rewied” har vetenskapliga artiklar framtagits och används i tidigare forskning.

Vetenskapliga artiklar

Vid sökning om relationer var David Howe´s studie som har gjorts i England relevant och användbar i tidigare forskning. En användbar kvalitativ observationsstudie gjord av Sanberk och Akbas (2015) i Turkiet har använts i tidigare forskning. Dessa nämnda studier har gjorts utanför Sverige men är fortfarande relevanta i denna studie då det handlar om relationer, social arbetare och utmaningar. Vid ”skolkurator” sökning på DIVA presenterades Christine Isakssons kvalitativa studie som handlar om skolkuratorers erfarenheter om

handlingsutrymme och utmaningar (Isaksson 2016) Den kritiska gästen – en

professionsstudie om skolkuratorer. En vidare sökning på Christine Isaksson hittades en annan forskning som handlar om skolkuratorers handlingsutrymme i en socialvetenskaplig tidskrift, Skolkuratorers handlingsutrymme: gränser, legitimitet och jurisdiktion.

Böckerna, Socialt arbete i skolan (Isaksson, Blom & Nygren, 2020) och Om skolans

psykosociala arbetsmiljö (Binbach, 2006), har använt som forskning i tidigare forskning där ämne som utmaningar, möjligheter och arbetssätt har beskrivits. Vidare har även olika

(9)

Författare Titel Metod David Howe Relationship-based

thinking and practice in social work

Kvalitativ intervjustudie Sanberk & Akbas Psychological

Counseling Processes of Prospective Psychological Counsellors Kvalitativ observationstudie

Peter Green chair Risks to children and young people during covid-19 pandemic Femtonårig forskningsprojekt Fryers, T., & Brugha, T. Childhood determinants of adult psychiatric disorder. Clinical Practice and Epidemiology in Mental Health Kvalitativ intervjustudie

Isaksson Cristine Skolkurators handlingsutrymme: gränser, legitimitet och juridsiktion.

Kvalitativ intervjustudie

Power, E., Hughes, S., Cotter, D., & Cannon, M.

Youth mental health in the time of COVID-19.

Kvalitativ intervjustudie

2.1 Relationskapande och lyssnande

Skolkuratorer arbetar med relationer på olika nivåer. På organisationsnivå har

skolkurator relationer med andra professionella som ingår i elevhälsan. På gruppnivå arbetar skolkurator med relationer för att stödja pedagoger i deras arbete och på individnivå arbetar skolkuratorn med relationer genom exempelvis stödsamtal med enskilda elever (Larsson, 2020).

Den nya skollagen (2010:800) innehåller upplysning om barnens och elevernas lärande och personliga utveckling i skolan. Detta är något som elevhälsan ska arbeta för:

(10)

2 § Alla barn och elever i samtliga skolformer och i fritidshemmet ska ges den ledning och stimulans som de behöver i sitt lärande och sin personliga utveckling för att de utifrån sina egna förutsättningar ska kunna utvecklas så långt som möjligt enligt utbildningens mål. Elever som till följd av en funktionsnedsättning har svårt att uppfylla de olika kunskapskrav eller kravnivåer som finns ska ges stöd som syftar till att så långt som möjligt motverka funktionsnedsättningens konsekvenser. Elever som lått når de kunskapskrav som minst ska uppnås eller kravnivåer som gäller ska ges ledning och stimulans för att kunna nå längre i sin kunskapsutveckling. Lag (2018:1098

Howe skriver i sin studie att relationer är grundläggande i socialt arbete och har en stor betydelse på hur personen som social arbetaren träffar uppnår att vara tillgänglig

(Howe,1998). Han skriver i sin studie att social arbetarna tenderar att få ett bättre samarbete med de som de möter när de utför sitt arbete i relationssökande (Howe,1998). Forskning visar på att relationer är viktiga och relationskapandet och meningsfullheten i relationen som skapas kan vara avgörande. För att skapa goda relationer behöver social arbetaren lyssna till personerna hen möter.

Herz (2016) skriver om viljan till att lära. Han menar att socialt arbete har allt mer blivit effektiviserad där social arbetaren styrs av begräsningar som ekonomi och tid. Därav får socialarbetare avgränsad tid för lyssnade till den hen möter (Herz, 2016). Ett aktivt lyssnade är viktigt att utveckla som social arbetare då vi möjliggör att förstå personen vi lyssnar på. I boken The art of listening menar Back (2007) att en ska lyssna etiskt. Det innebär att social arbetaren bör böjar med att lyssna på sig själv först och ställa frågor till sig själv som Hur blir jag bättre på att försöka lyssna istället för att behöva svara och prata? Det är genom att socialarbetarna i detta fall skolkuratorerna lyssnar på sig själva som de i sin tur blir bättre på att lyssna på eleverna. Genom ett etiskt och aktiv lyssnade menar Back (2007 att social arbetaren förstår den enskilde på ett djupare vis. När skolkuratorer lyssnar etiskt och aktiv skapas förutsättningarna att samtalet med eleven blir givande för båda parten. Beck skriver om riskerna att inte vara självmedveten som professionell i samtal med den enskilde. Hon nämner att den professionella kan missa viktiga aspekter om inte en självmedvetne finns hos den professionella (Back 2007).

I en kvalitativ studie gjord av Sanberk och Akbas (2015) genom observation, undersöktes det professionellas interaktion under ett möte med en enskild. Sanberk och Akbas menar att genom att social arbetaren visar engagemang gentemot den hen talar med kommer den personen börja dela med sig mer. Genom att den professionella erkänner, lyssnar och stödjer personen blir mötet meningsfullt (Sanberk& Akbas, 2015). Detsamma gäller för skolkurator i interaktioner med elever och/eller andra professionella hen möter på arbetet. Studien visar att relationskapande kan bidra till att den andra personen känner sig sedd, hörd och bekräftad. Studien bekräftar skolkuratorn arbetsrätt gällande relationskapande med elever då genom att se, lyssna och bekräfta elever skapas en trygg miljö för de.

(11)

I boken Om skolans psykosociala arbetsmiljö skriver Per Binbach (2006) om olika positiva förändringsprocesser som bidrar med en tryggs skolmiljö för elever. Binback nämner några egenskaper som en social arbetare bör ha i en skolkontext:

- Lyhördhet - Fantasi - Uppmärksamhet - Intuition - Känslomässig begåvning - Kurage - Pondus - Uppriktighet - Engagemang - Entusiasm - Energi

Dessa egenskaper bidrar till att skolkuratorn först och främst är medveten om sig själv i sin skolkurator roll som i sin tur kan genom dessa egenskaper nå till elever. Binbach menar att personal som möter elever behöver ha dessa nämnda egenskaper för att möjliggöra goda relationer (Binbach, 2006). Egenskaper som engagemang och lyhördhet är något som de flesta som arbetar i skola bör ha. Eftersom genom dessa egenskaper möjliggör att

skolpersonal specifikt, skolkurator skapar trygga miljöer för elever (Binbach, 2006). När trygga miljöer skapas där elever känner sig sedda och hörda kan skolkuratorer få möjlighet att arbeta främjande och förebyggande där de kan nå ännu fler elever.

2.2 Skolkuratorernas utmaningar

Skolkurators handlingsutrymme kan tyckas vara stort eftersom de inte är lika begränsade som exempelvis lärare i en skola. Handlingsutrymme är de rättigheterna samt skyldigheterna en har som anställd i en organisation. Skolkuratorns arbete i handlingsutrymmet är att finna en balans emellan sin profession som kurator och de riktlinjerna som organisationen har (Isaksson, 2014). I en studie som Isaksson (2014) gjort där hon intervjuat tolv skolkuratorer som arbetar i olika grundskolor om handlingsutrymme, har flera av informanterna uppgett att de har ett begränsat handlingsutrymme. Detta med anledning av att informanterna upplever deras uppgifter som oklara oansett att det finns lagar som förklarar skolkuratorernas uppgifter (ibid).

Konsekvenserna av skolkuratorers begränsad handlingsutrymme kan vidare ge konsekvenser för spänningar mellan skolkurator och lärare. I studien skriver Isaksson (2014) vidare om att skolkurator och lärare kan ha olika syn på hur exempelvis ett behov bör hanteras och vilken insats är lämplig. Detta bidrar till omotiverade spänningar mellan två yrkesgrupper då det möjligen är kunskapslucka om vad yrkesgruppernas arbetsuppgifter är. En annan grund till

(12)

detta kan vara att skolkuratorn är ensam i sin yrkesroll som socionom i en organisation där majoriteten är lärare (Blom, Isaksson & Nygren, 2020). Vilket innebär att andra yrkesgrupper som inte har den psykosociala kompetensen och tillvägagångsätt som en kurator har kan det uppfattas som förvirrande (Isaksson, 2014). En annan utmaning som Isaksson (2014) skriver om är att skolkuratorn kan upplevas som ”räddaren” i form av att läraren kan be en elev träffa kuratorn när eleven har varit stökig i klassrummet. Här räknar lärare med sig att det

avvikande beteendet som eleven har ska förändras genom att eleven träffar skolkuratorn. Detta innebär att skolkuratorn ska ha samtalsstöd eller liknande för att läraren upplever eleven på ett visst sätt. Skolkuratorn gör självfallet en bedömning om eleven behöver

samtalsstöd för det. Dessa händelser kan uppstå då och då vilket är acceptabelt eftersom en av skolkuratorernas arbete är att ha samtalsstöd med enskilda elever. Emellertid kan en

fortsättning av detta ge följd till begränsat handlingsutrymme för skolkuratorn då resurser och tid för annat blir inskränkt (Isaksson, 2014).

Som tidigare nämnt är relationer med elever viktiga och skolkurator ska arbeta med att skapa och upprätta relationer. För att skolkuratorn ska arbeta förebyggande och främjande krävs resurser. Vilket i studien som Isaksson (2014) gjort är begränsad då skolkurator får ta akutarbete istället för att tillbringa tid för förebyggande och främjande (Isaksson, 2014). Akutfall ska skolkuratorn fullkomlig prioritera men om skolkuratorn tillsammans med elevhälsan arbetar förebyggande och främjande, hade det eventuellt inte några av akutfallen uppstått. Således är samverkan mellan skolkuratorn och andra yrkesgrupper i skolan centralt eftersom det skapar gynnsammare förutsättningar för allas arbeten (Isaksson, 2014).

Skolkurators utmaningar uppstår när det först och främst inte finns en grundläggande kunskap och medvetenhet i organisationen om vad skolkurators arbetsuppgifterna är. Som vidare leder till en ytterligare utmaning som handlar om samarbetet med andra yrkesgrupper. Detta utvecklas vidare till att det arbetet som skolkuratorn ska verka för begränsas (Isaksson, 2014). Detta i sin tur påverkar eleverna då organisationen lägger ner tid på obehövliga insatser istället för att reda ut och arbeta efter elevhälsan. Skolan ska vara en trygg plats för elever då barn och unga spenderar mycket tid på skolan. Som tidigare nämnt ska det vara meningsfullt och lärande för eleverna. Ungas psykiska och fysiska hälsa kan vara avgörande för deras framtid och den börjas bygga redan i tidig ålder menar Nygren i Socialt arbete i skolan (2020). Studier som har gjorts visar att bland annat oro och ångestproblematik i vuxenlivet har samband med psykisk ohälsan i ungdomsåren (Fryers & Traolach 2013: Jonsson m.fl. 2011; Winefield m.fl. 2013). Barn och ungas hälsa har uppmärktsammans mycket under senare tid. Detta innebär att organisationer som möter barn behöver förbättra och identifiera behoven som krävs för att ge förutsättningar för att barn och unga ska ha en god välmående (Nygren, 2020). En folkhälsopolitisk proposition skrevs 2007/08:100 där folkhälsopolitik (En förnyad folkhälsopolitik, Prop. 2007/08:100) menar att insatser ska äga rum där barn och unga spenderar sin tid. Detta innebär att insatser som bidrar med god hälsa och utveckling för barn och unga ska finnas i skolan. Därför arbetar de olika yrkesrollerna som ingår i elevhälsan med flera olika insatser för att tillgodose de behoven för barn och ungas hälsa (Nygren, 2020).

(13)

I en kartläggning som gjordes om skolkuratorer (Kartläggning Skolkuratorer 2019) menade tre av fyra skolkuratorer att deras arbetsbelastning är alldeles för högt vilket resulterar till att de inte hinner med det. I kartläggningen framkom det ändå att sju procent av skolkuratorerna hinner med arbetet. De andra nittiotre procenten av skolkuratorer menar att det förebyggande och främjande arbetet inte prioriteras eftersom akutfall tar i högsta grad tid (Kartläggning skolkuratorer 2019). Detta resulterar till en ytterligare utmaning för skolkurator och deras relationskapande då förutsättningarna för det arbetet minskas.

En annan utmaning som även har positiva följder är det internetbaserade sociala arbetet. Teknologin är något som kan medföra både möjligheter och svårigheter. Svårigheterna med det internetbaserade sociala arbetet för skolkurator är bland annat förväntningarna att kuratorn alltid ska vara lättillgänglig. Detta innebär mer arbetsbelastning än tidigare. En annan svårighet med internetbaserad socialt arbete är att det som skolkuratorn kan få

kännedom om i personliga möten kan bli utmaningar genom digital kontakt (Blom, Isaksson & Nygren, 2020). I personliga möten kan skolkuratorn läsa av eleverna genom deras

kroppsspråk och möta de vart de befinner sig men det blir en svårighet genom digital kontakt. Den tredje svårigheten är att riskabel och sensibel information kan läckas. Det kan läckas till de som inte ska få den informationen. Detta innebär mer arbete för både skolan likväl de organisationerna skolan samarbetar med, exempelvis BUP och/eller socialtjänsten gällande någon elev. För att det internetbaserade sociala arbetet ska fungera sund är det nödvändigt att personal som använder det har teknologisk skicklighet. Eftersom det finns bland annat många kanaler som inte får användas på grund av olika regler och policy. Detta kan även medföra att skolkuratorn bryter mot regler eller liknande som kan försvåra olika insatser för eleverna (Blom, Isaksson & Nygren 2020).

Det är många förändringar som har bidragit till att skolan och specifikt skolkurators roll har fått omorganiseras.

2.3 Skolkuratorers arbete och COVID-19

COVID-19 pandemin har påverkat många människobehandlade organisationer runt om i världen. I Sverige har skolor för elever upp till sexton år haft öppet under pandemin, alltså förskoleklass upp till högstadiet med bestämda riktlinjer (Skolverket, 2021). Riktlinjerna varierar beroende på skola men det handlar om att hålla avstånd, tvätta händerna regelbundet, inte ha kroppskontakt, inte röra sig i många rum och sprita händerna.

Under första COVID-19 pandemi år har en studie gjorts som uppger om ungas risker för välmående och hälsa (Power et al, 2020) där det framgår om långsiktiga hälsofaktorer gällande unga. Studien visar på att ungas psykiska ohälsa kan ökas då COVID-19 pandemin har förändrat och begränsat något enormt (Power et al, 2020). Vilket kan påverka ungas framtida levnadsätt och mående. I studien är det uppkommande att forskning om ungas psykiska hälsa och COVID-19 pandemin bör prioriteras. Eftersom välbefinnandet hos de

(14)

unga som exempelvis behöver sitta i karantän och vara självisolerade kan ha negativa

hälsoeffekter på de (Holmes et al. 2020). Världshälsoorganisationer menar att ungas psykiska hälsa behöver tas på allvar och vara inkluderad i katastrofhanterings mekanismer. Eftersom det finns kunskapsluckor på hur unga ska kunna hantera pandemin. Genom att

världshälsoorganisationer presenterar olika, exempelvis självhjälp sätt för unga kan det bidra till att de förhoppningsvis bibehåller en lugn och goda hälsobeteende

(Världshälsoorganisationen, 2020). I studien blir det tydlig på att ungas mående bör uppvaktas och organisationer bör arbeta förebyggande och främjande för att skapa förutsättningar till att unga känner sig trygga, sedda och hörda (Power et al, 2020).

En annan studie som har gjorts under första pandemiåret i Sverige uppger också om barns mående och utsatthet (BRIS, 2021). Å ena sidan har COVID-19 pandemin för vissa familjer bidragit till att relationer har stärkts och familjerna har kunnat skapa många nya minnen. Minnen som de möjligen inte hade skapat på grund av den rådande pandemin. Å andra sidan har COVID- 9 pandemin bidragit med fler otrygga erfarenheter för barn och unga som lever i utsatthet. I BRIS rapport (BRIS, 2021) framgår det att utsattheten för många barn och unga har ökats:

” Pappa brukar slå mamma men nu när vi är hemma hela tiden så slår pappa hela tiden” (BRIS, 2021. s. 2).

Magnus Jägerskog, Generalsekreterare i BRIS menar att ”Pandemin har påverkat och försämrat barns livssituation globalt” (BRIS, 2021, s. 2).

Utsattheten bland barn och unga är enorm då BRIS under 2020 året haft 31 497 kurativa kommunikationer med barn och unga upp till 18 år genom chatt, mejl och mobiltelefon. Detta visar att oansett beslutet att ha öppet i skolor för elever upp till sexton år har

skolstängningarna i Sverige ändå gjort en förändring i barn och ungas liv (BRIS, 2O21). Barn och ungas tillgång till skyddsfaktorer som träningar, träffar och andra sociala kontexter satts gräns och därför är skolan blir skolan en viktig skyddsfaktor. Att barn och unga upp till sexton år har haft/har möjlighet att gå i skola och utifrån restriktioner och riktlinjer träffa kompisar och interagera har varit avgörande för de som bor i utsatthet. För de elever som lever i utsatthet har stängningen av aktiviteter ökat utsattheten då mer tid har fått spenderas hemma. Dessutom har många föräldrar till barnen gått miste om sitt arbete vilket också är en utmaning då familjens ekonomi påverkas (BRIS, 2021).

Beslutfattare har försökt erhålla kvar det normala i barns liv genom att barn upp till 16 år ska gå till skolan. Detta har även inneburit att skolan har fått omorganiseras då har mycket har förändrats. COVID- 19 pandemin har påverkat alla yrkesgrupper som arbetar i skola och minst lika mycket eleverna (BRIS, 2021).

(15)

3. Teori

I detta avsnitt presenteras teorin som är relevant i förhållande till denna studie, teorin om KASAM och Carl Rogers personcentrerade terapi. Aaron Antonovsky teori om känsla av sammanhang, KASAM är en teori som är relevant för social arbetare i skolan. Synsättet är särskild relevant för skolkuratorer som med hjälp av KASAM kan arbeta med att möjliggöra känsla av sammanhang i en skolkontext för elever. Relevansen för Carl Rogers

personcentrerade terapi för studien är betydande då skolkuratorer genom samtal med elever kan skapa en trygg miljö och möta eleverna där de befinner sig. Genom Carl Rogers teori om personcentrerad terapi kan kunskapen om relationsskapande förstås.

3.1 KASAM

KASAM, känsla av sammanhang är ett begrepp som kommer från professorn Aaron Antonovsky. Aaron Antonovsky var en amerikansk och israelisk professor i medicinisk sociologi och undervisade i Beersheba, Israel. Aaron Antonovsky myntande begreppet, salutogenes som utvecklades till KASAM (Antonovsky, 2005). Aaron Antonovsky var intresserad av att förstå hur människor kan bevara sin hälsa trots de negativa erfarenheterna och kriserna de har genomgått. Genom salutogenes kunde Antonovsky förklara exempelvis psykisk ohälsa och dess påverkan på människor. Antonovsky menade att slitsamma och negativa händelser inte kan avstås från men människan som går igenom dessa upplevelser behöver ha en förståelse. När människan har en förståelse för det som händer i hens liv kan hälsan i sin tur vidmakthålls. Detta innebär att människan behöver acceptera och skapa en förståelse för det som har hänt för att ha möjlighet att bevara en god hälsa trots de negativa händelserna. Genom utvecklingen av salutogens formades teorin om KASAM, känslan av sammanhang (Antonovsky, 2005).

Teorin om KASAM möjliggör förståelsen för människors sätt att bemästra olika påfrestningar och dess betydelser. I boken Hälsans mysterium skriver Antonovsky om tre komponenter, begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet som KASAM består av (Antonovsky, 2005). Vid 51 djupintervjuer som Antonovsky gjorde med olika människor mena Antonovsky att de hade två ämnen gemensamt. Den första gemensamma saken var att de har varit med om ett trauma och den andra är att de har klarat av trauman sund. Genom de tre komponenterna kunde Antonovsky identifiera om personerna hade en hög KASAM eller låg KASAM.

(16)

3.2 Begriplighet

Begriplighet är den grundläggande komponenten i KASAM definitionen. Enligt Antonovsky (2005) har människor som begriper exempelvis, oberäknade händelser i sitt liv på ett lämpligt sätt möjlighet att handskas med påfrestningar. Antonovsky skriver om människans inre och yttre stimuli och dess konsekvenser beroende på hur människan ser på dessa stimuli. Vidare förklarar Antonovsky att en människa som har en hög känsla av begriplighet kommer med en god sannolikhet hantera de oförutsägbara händelserna i ens liv. Alltså kan även en människa med en hög begriplighet, som har haft mycket misslyckande som krig och död klara av det. Sammanfattningsvis kan en människa med en hög begriplighet överkomma krigshändelser.

3.3 Hanterbarhet

Hanterbarhet är den andra komponenten i KASAM definitionen som handlar om de resurser människan har när det oförsedda händer i människans liv. Resurser som exempelvis en läkare som människan kan lita på, eller vänner, Gud och/eller make. Den andra komponenten handlar om att lita på de resurserna en har. Genom att lita på exempelvis Gud kan människa genom hanterbarhet inte känna sig som en drabbad varelse och istället tro på att det kommer reda ut sig. Människan som har en höghanterbarhet kommer att klara av de obekväma händelserna i sitt liv genom resurserna (Antonovsky, 2005).

3.4 Meningsfullhet

Den tredje komponenten i KASAM definitionen är meningsfullhet. Antonovsky (2005) menar att meningsfullheten är viktigt och kallar det för motivationskomponet. Antonovsky skriver om vikten av deltagarnas delaktighet som har gett mening i deras liv och varit avgörande. De människor som har en stark KASAM talade om stunder i deras liv som var viktiga för de och där de hade en stor delaktighet, med en betydelse. Det handlar alltså om det som är meningsfullt och viktigt för människan (Antonovsky, 2005).

För att beskriva KASAM på det sättet som Antonovsky skriver om är det genom att citera honom:

”Känslan av sammanhang är en global hållning som uttrycker i vilken utsträckning man har en genomträngande och varaktig men dynamisk känsla av tillit att (1) de stimuli som härrör från ens inre och yttre värld under livets gång är strukturerade, förutsägbara och begripliga, (2) de resurser som krävs för att man skall kunna möta de krav som dessa stimuli ställer finns tillgängliga, och (3) dessa krav är utmaningar, värda investering och engagemang”

(17)

3.5 KASAM och skolkurators arbete

Genom att skolkuratorer använder sig av kunskapen om KASAM kan det bidra till fördjupad förståelse för eleverna. På grund av att det finns en förståelse om känsla av sammanhang kan skolpersonal skapa en bättre medkänsla för elevers hälsa. Synnerligen under COVID- 19 pandemin då forskning visar på att några elevers psykiska ohälsa ökar och deras livssituation i hemmet har förvärrats. Detta med anledning av den ökande våldet i hemmet och arbetslösa föräldrar (BRIS, 2021). Det handlar om att de elever skolkuratorer möter känner sig sedda, hörda och erkända. Genom att eleverna känner sig delaktiga i exempelvis rastaktiviteter eller i klassrummen stärks deras känsla av sammanhang. Men på grund av olika strukturella faktorer har inte alla skolkuratorer möjligheter att tillgodose och tillämpa de tre

komponenterna i deras arbete med elever. Det är även viktigt att belysa att oansett om en elev har de nämnda kompententerna och skolkuratorerna arbetar för att utveckla elevernas

KASAM kan det blir svårt. Det kan bli svårt och problematisk då skolkuratorer inte arbetar med behandling och de nämnda strukturella faktorerna som kan påverka.

3.5 Carl Rogers – Personcentrerad terapi

Carl Ranson Rogers (1902–1987 var en amerikans psykolog och arbetade som psykoterapeut. Han spelade en viktig roll inom den humanistiska psykologin då hans kunskap bidrog med utveckling av olika teorier (Lennéer Axelsson& Thylefors, 1999). Med hjälp av Carl Rogers personcentrerade terapi har andra teorier om olika terapier kunnat utvecklas. I den

pesoncentrerad terapin menar Rogers att relationen är den grundläggande och har en relevans för hur, exempelvis ett samtal kommer att gå (Lennéer Axelsson & Thylefors, 1999). Vid flera tillfällen ändrade Carl Rogers beteckningen på metoden eftersom han ville att personen terapeuten talarna med ska styra samtalet istället för terapeuten. ”Icke- direktivterapi” till ”klientcentrerad terapi” som ger personen terapeuten samtalar med mer fokus. Dock ändrade Carl Rogers namnet på terapimetoden igen eftersom ” Klientcentrerad terapi” menade han hade ”Klient” som begrepp vilket kunde ge en ”kund” syn på terapin (Rogers, 2004). Personen som psykoterapeuten talade med ska känna sig sedd och hörd och genom detta skapas det en trygg miljö för den terapeuten pratar med (Rogers, 1957).

Carl Rogers redogör för tre kännetecken som är centrala för att förstå den terapeutiska relationen. För att relationen mellan en patient och terapeut ska vara god behövs; empati, kongruens och ovillkorlig positiv hänsyn (Rogers, 1957).

Rogers definierar empati som en tillåtelse där terapeuten genom ett känslomässigt sätt visar empati för den personen som hen vore den istället för terapeuten. Genom att terapeuten läser av personen hen samtalar med kan terapeuten visa empati genom att känna både sorg och glädje för den andra. Bemötandet är en viktig del i empati då hur terapeuten ter sig skickar signaler till den andra. Genom att terapeuten exempelvis, nickar, skrattar och bekräftar den andra skapas större möjlighet för en god relation i samtalet. Dessa egenskaper som terapeuten

(18)

bör ha är inte alltid naturliga då det begär att terapeuten har kognitiv och emotionella egenskap (Rogers, 1957).

Den andra kännetecknet för att förstå personcentrerad terapi är kongruens. Rogers (1957) menar att kongruens är att terapeuten ska sträva efter att vara autentisk i sitt bemötande till den andra. Trots att terapeuten har en profession som hen behöver upprätthålla under samtal ska terapeuten sträva efter att vara personlig i interaktion med den andra (Rogers, 1957). Rogers skriver om att den andra kan också läsa av situationer och upptäcka om terapeuten är låtsads och inte strävar efter kongruens. Om terapeuten är falsk och håller tillbaka kongruens kan detta bidra till att den andra inte kommer att öppna sig till terapeuten (Rogers, 1957). Den tredje kännetecknet för att förstå personcentrerad terapi är genom ovillkorlig positiv hänsyn. I det personcentrerad terapi ska terapeuten ge plats till den andra att samtala om det hen vill. Terapeuten ska med hänsyn därtill genom de tre kännetecknade fånga upp vad som sägs. Således är villkorlig positiv hänsyn en mycket viktig för det personcentrerad terapin. Genom att terapeuten inte dömer och tillåter den andra ta plats och driva samtalet där

terapeuten visar empati, kongruens och acceptans skapas en god grundläggande relation. När terapeuten använder sig av kongruens och är självmedveten och autentisk bidrar detta till att den andra, uppfattar terapeuten som en trygg människa som lyssnar utan att döma (Rogers, 1957).

3.6 Terapeutiska relationen och skolkuratorer

När skolkuratorer skapar möjligheter för elever att samtala och bemöta de med empati, lyssna, bekräfta, visa hänsyn och inte vara dömande kommer eleverna känna sig trygga i dessa samtal (Binbach, 2006). Elever som går i skolan är vana vid att prestera och bli bedömd och när elever träffar skolkuratorer ska skolkuratorer möjliggöra att de inte känner på det sättet. Men istället blir bemött av en vuxen som genom de tre kännetecken tillgodoser deras behov och önskemål

(19)

4. Metod

I metodavsnittet presenteras studiens tillvägagångsätt, kvalitativ metod, val av urvalsgrupp, datainsamling, analysmetod och litteraturöversikt.

4.1 Redogörelse av metodval

Jag har valt att använda mig av en kvalitativ metod i min studie. (Ahrne & Svensson, 2015). En kvalitativa metoden är relevant i denna studie då syftet med undersökningen är: att undersöka hur skolkuratorers erfarenheter av relationskapande och utmaningar har varit under COVID -19. Kvalitativ forskning handlar mer om ord och mening än siffror (Bryman, 2018). Kvalitativ metod gör möjlig att samla in information om känslor, attityder och

erfarenheter som exempelvis i kvantitativ metod begränsas den möjligheten (Ahrne & Svensson, 2015). Utifrån mina frågeställningar som handlar om upplevelser, känslor och erfarenheter är kvalitativ metod relevant.

I kvantitativ metod kan resultatet generaliseras på en större population än den grupp som har undersökts vilket det inte görs i kvalitativ metod (Bryman 2018). Däremot är inte syftet med denna studie att resultatet ska kunna vara generaliserbart för en större population. Det handlar mer om att i kvalitativ metod kan forskaren gå på djupet med antal valda deltagare snarare än få en generaliserad information (Bryman, 2018). På grund av tidsbegränsning och att jag är ensam författare är kvalitativ metod mest relevant för denna studie.

I denna studie har sex semistrukturerade intervjuer med grundskolekuratorer gemförts. Semistrukturerade intervjuer handlar om att forskaren som genomför intervjun har med hjälp av en intervjuguide, specifika teman som kommer att nämnas i intervjun (Bryman, 2018). Intervjuguiden bestod av fem olika teman: Deltagarens bakgrund, deltagarens arbetssätt, deltagarens upplevlers av relationer med elever, deltagarens utmaningar som skolkuratorer i COVID-19 pandemi och övrigt. Intervjuguiden hjälper forskaren att orientera och organisera sig i intervjun. Därför är en intervjuguide lämpligt att använda (se bilaga 1) Semistrukturerad intervju möjliggör även att frågorna inte behöver ställas i en specifik ordning vilket ger möjlighet till deltagarna att ge form åt samtalet (Bryman, 2018). Detta kan även bidra till att respondenterna bidrar med perspektiv som möjligtvis inte finns skrivet i intervjuguiden. Inledningsvis informerades respondenterna att dem kommer anonymiseras i studien. Även att intervjun kommer att spelas in samt att respondenterna får prata och avbryta närsomhelst. Detta skapar förutsättning för att respondenterna ska kunna samtala om vad de anser är viktigt (Bryman, 2018). Intervjuerna tog cirka 30–45 minuter att genomföra och de spelades

(20)

in via telefon. Kvaliteten på intervjuerna var ordentligt tilltagen och det uppstod inga hinder med ljud eller uppfattning av respondenternas svar.

4.2 Urval och undersökningsgrupp

Eftersom skolkuratorerna, på ett strategiskt sätt valts ut genom förfrågan till deltagande är studiens urval ett målstyrt urval. Intervjupersonernas berättelser är relevanta för

forskningsfrågorna användes metoden målstyrt urval (Bryman 2018). Genom de valda forskningsfrågorna inriktar sig forskaren till en viss grupp individer som kan vara relevanta för studien (Ahrne & Svensson 2015). I detta fall är det skolkuratorer som arbetar i

grundskola som är studiens undersökningspopulation. Valet av denna grupp är på grund av att skolkurator besitter relevant kunskap kring studiens forskningsfrågor och är professionella. När jag tog kontakt med min VFU- handledare som arbetar som skolkurator ställde jag frågan om hon var intresserad av att delta i denna studie. Vidare vid intervjun med henne

rekommenderade hon vidare andra skolkuratorer till min studie. Därtill har snöbollsurval använts. Snöbollsurval är en form av målstyrda urvalsmetoder där forskaren väljer initialt ett mindre antal respondenter, kan vara en eller flera personer som är relevanta för studien (Bryman, 2018). Snöbollsurval är en av de icke- sannolikhetsurval (Eliasson, 2019). Fördelen med snöbollsurval är att den är lämplig att använda vid undersökning i förhållande till något speciellt (Zetterquist & Ahrme, 2015). I denna studie är det skolkurators relationskapande i förhållande till elever. En annan fördel med snöbollsurval är att jag kan använda mig av mitt sociala nätverk. Vilket jag har gjort genom att jag tog kontakt med min VFU- handledare som är kurator som i sin tur genom sitt sociala nätverk rekommenderade andra skolkuratorer En utmaning med snöbollsurval är ovissheten inför att studien inte blir omfattade. Eftersom den första intervjudeltagaren som rekommenderar andra kan dela lika erfarenheter och attityder (Zetterquist & Ahrne, 2015). En annan nackdel med snöbollsurval är att det är mycket svårt att snöbollsurvalet ska leda till ett felfritt urval. Detta med anledning av den undersökande populationen, som både kan vara över och under representerad (Zetterquist & Ahrne, 2015).

4.3 Utförande av intervjuer

Studien består av sex intervjuer från diverse skolkuratorer i Malmöstad. I boken Handbok i Kvalitativa metoder skriver Ahrne och Svensson (2015) om antalet respondenter som bör intervjuas. De skriver att sex till åtta respondenter som ingår i samma grupp kan öka

säkerheten för studiens material och som är fria av enskilda personliga uppfattningar (Ahrne & Svensson, 2015). Därför är sex och uppåt respondenter lämpligt att ha. Likväl skriver de även att intervjua sex personer från en viss grupp kan vara för litet för att studien ska vara representativt. Representativitet är viktigt då studiens ska nå upp till en mättnad, där

(21)

forskaren ska känna igen svaren och mönster från respondenterna (Ahrne & Svensson, 2015). Då studien skrivs av en person blir det en utmaning att intervjua fler än sex personer på grund av tidsbrist men även möjligheten att nyttja empiri på ett djupt sätt. Eftersom jag är ensam författare anser jag att sex intervjudeltagare är lämpligt då jag har kunnat granska materialet och läsa igenom det många gånger för att skapa en god förståelse. En annan utmaning har även varit att få svar från skolkuratorer. Trots att intervjuförfrågan skickades i god tid behövde jag skicka ut ytterligare ett mail.

På grund av COVID-19 pandemin genomfördes inga fysiska intervjuer även om grundskolorna hade öppet. Istället genomfördes 5 intervjuer genom zoom och ett via telefoninspelning. Fördelen med att intervjua via zoom och/eller telefon är att fler

skolkuratorer var tillgängliga då alla av de beskrev det som smidigt. Det uppstod ett hinder då en av respondenterna blev förkyld och vi fick flytta fram intervjun. Dock är fördelen med det digitala intervjuerna är att en fortfarande kan ses över Zoom. I detta fall behövde inte jag söka efter en ny respondent utan jag kunde fortfarande genomföra intervju via Zoom. En annan fördel är även att möjligheten att intervjua skolkuratorer som inte arbetar i Malmö ökas då en kan ”ses över zoom” på en minut. Dock är nackdelen med digitala intervjuer att den personliga kontakten som finns vid ett fysiskt möte försvinner. Även att forskaren inte

intervjuar deltagarna på deras arbetsplats som kan ge en större förståelse för det som berättas. Däremot var det viktigt att möjliggöra att respondenterna kände sig bekväma innan intervjuns start. Av denna anledning förekom det även lite informellt prat för att bibehålla det personliga och mottaga med glädje.

4.4 Förförståelse om skolkuratorer

Jag har en förförståelse om skolkuratorer då jag har dels haft skolkuratorer i min skolgång, och haft min praktiktid på en grundskola.

På den grundskolan jag hade min VFU, verksamhetsförlags utbildning, fick jag möjlighet att följa en skolkurators arbete. Vilket bidrog med ökad kunskap om skolkuratorers arbetssätt. Därtill har jag arbetar med barn och unga i skola genom olika projekt. Ett av de är

Grundskolefotboll mot rasism, som handlar om att berätta för elever i grundskola om deras rättigheter och barnkonventionen genom olika workshops. Fotboll i detta projekt används som en metod för att även ha aktivitet för barn och unga (Malmö Stad, 2021).

Jag har en förförståelse om skolkuratorers arbete och bemötande med elever vilket kan ha påverkat den intervjuguide som jag har skrivit. Däremot har intervjuguiden inkluderad flera teman för att möjliggöra för respondenterna att dela med sig av deras kunskap om

skolkuratorers arbete. Därför finns det frågor om det som fungerar och det som är utmaningar som skolkurator. För att vara objektiv i denna studie presenteras det även flera citat som å ena sidan bekräftar någon förförståelse som jag har om skolkuratorer men å andra sidan något som är motsatt till det jag har tänkt. Min förförståelse har inte påverkat studien då jag har varit objektiv och möjliggjort för respondenterna att berätta om sina erfarenheter istället för att det ska passa in med mina beräkningar.

(22)

4.5 Bearbetning av analys

Efter varje intervju planerades det in tid för transkribering av intervju. Efter transkribering av intervju läste jag igenom materialet för att få en tydligare helhetssyn. Detta i enlighet med vad Bryman (2018) skriver om kring att studera material. Bryman (2018) menar att en bör läsa igenom materialet ett flertal gånger för att få en djupare förståelse. Efter att ha läst transkriberingen av varje intervju två gånger påbörjades arbetet med att koda. Totalt fann jag tolv koder som var relevanta då det fann mycket material. Koderna hjälpte mig få en

helhetsbild av materialet. Efter att ha läst transiteringen ingen, reducerades koderna till fyra teman genom tematiskanalys som kommer att redogöras i både resultat och analys avsnittet; Skolkurators relationsskapande med elever, att inte döma, skolkurators sociala arbete i skola och skolkuratorers utmaningar i COVID-19 pandemi.

4.6 Metodens tillförlitlighet

Tillförlitlighet i kvalitativ metod finns i fyra kriterier: Trovärdighet, överförbarhet, pålitlighet och möjlighet att styrka och konfirmera (Bryman, 2018). Trovärdighet innebär att som

forskare arbeta för att säkra att undersökningen har utformats i enlighet med de regler som finns. Genom att jag under intervjun frågat respondenterna om jag har uppfattat deras berättelser rätt bidrar jag till trovärdighet (Bryman, 2018). Exempelvis vid frågor ångande relationsskapande har jag frågat om vad begreppet innebär för de och hur respondenterna upplever relationsskapande. Detta bidrar till forskaren både bekräftar respondenters uttalanden och skapar en bättre förståelse. Forskaren kan likaså rapporterar resultatet av undersökningen till respondenterna för att skapa förutsättningar för bekräftelse av hur respondenternas sociala verklighet är.

Överförbarhet är en annan delkriterium i tillförlitlighet som innebär enligt Lincoln och Guba(1958;1994) att resultatet i studien ska kunna nå lika resultat ifall studien skulle göras igen i ett annat sammanhang.

Trots att studiens antal respondenter är begränsad har jag strävat efter att uppnå överförbarhet genom att finna en variation av intervjupersoner. Däremot räknas skolkuratorer som en homogen grupp vilket innebär att studiens resultat kan appliceras till flera skolkuratorer oansett att de inte har ingått i undersökningen.

Det har även varit en variation av intervjudeltagarnas ålder, kön och arbetserfarenheter som skolkuratorer. Genom att forskaren redovisas hur forskningsprocessen har varit i sin studie, uppnår studien pålitlighet. Pålitlighet är den tredje nämnda kriteriet i tillförlitlighet. Eftersom detta möjliggör att andra forskare som har ett intresse att undersöka hur exempelvis de teoretiska slutsterana har presenterats har förutsättningarna till det. Pålitlighet menar Lincoln och Guba (1985;1994) innebär att i studien ska forskningsprocessen redovisas nogsamt. Detta görs genom hur forskaren har gått tillväga för att få fram studiens resultat tillvägagångsättet som ökar pålitligheten. Genom att jag har redogjort för val av urval, skrivit en intervjuguide,

(23)

uppfyller jag pålitlighets kriterium. Kriterium, möjlighet att styrka och konfirmera, innebär att vara objektiv i skrivandet och inte tillåta forskarens egen förförståelse påverka studiens slutsatser. Som tidigare skrivet har forskaren förförståelse som är viktigt att vara medveten om för att det inte ska påverka studiens slutsatser. Däremot de tidigare tillvägagångsätten att hantera förförståelsen och möjligheten att styrka och konfirmera har presenterats i studien. Genom att jag har spelat in intervjuerna, skapat förutsättningar att tillåta intervjudeltagarna prata om det de anser är relevant för studien genom semistrukturerad intervju, vidare genom transkribering, att jag har använt mig av tematisk analys och kodning har jag uppnått

möjlighet att styrka och konfirmera kriterium.

4.7 Forskningsetiska överväganden

Frivillighet, konfidalitet, anonymitet och integritet är viktiga etiska principer som ska följas och skydda respondenterna enligt Vetenskapsrådet (2017). Etiska aspekter är nödvändiga att ta hänsyn till i kvalitativa studier då deltagarna delar med sig av sina utsagor. Genom respekt har denna studie utgått från de etiska principerna för svensk forskning i enlighet med

Vetenskapsrådet (2017). Forskaren har skyldigheter att bevara individskyddkravet för respondenterna, vilket innebär att de har rättigheter och ska skyddas för risk för psykiska och/eller fysiska skador som kan påverka respondentens integritet (Vetenskapsrådet, 2017). Individskyddskravet är grundläggande i forskningsetiska övervägande och delas upp i fyra forskningsetiska principer.

Det första är samtyckeskravet som handlar om att personerna som ska delta i studien behöver samtycka till det. Genom att forskaren berättar om studien och skickar studiens syfte kan de personerna som vill delta samtycka till deltagande. Samtyckandet för deltagandet både ske muntligt, via telefonsamtal och och/eller skriftligt via mejl. Deltagarnas medverkan är frivillig i studien och har rättigheter som att hen kan avbryta deltagandet när som helst vilket forskaren ska ta hänsyn till (Vetenskapsrådet, 2017). Konfidalitetskravet handlar om att personuppgifterna som deltagarna har lämnat ska anonymiseras och inte vara tillgängliga för oberättigade (Vetenskapsrådet, 2017). I denna studie har respondenternas namn, ålder och vilken skola de arbetar i anonymiserats för att försäkra konfidalitetskravet. Den tredje kravet är informationskravet som innebär att forskaren har skyldighet att informera deltagare om undersöknings syftet samt vad deltagarens uppgift i studien är (Vetenskapsrådet, 2017). Inledningsvis har deltagarna har informerats om studiens syfte och tillvägagångsätt via mail och sedan ytterligare vid intervju. Den fjärde kravet är nyttjandekravet som innebär att informationen som har samlats ska enbart nyttjas i forskningssyfte (Vetenskapsrådet, 2017). I intervjuinspelning har deltagarna informerats om nyttjandekravet och har gett samtycke att de informationen som samlas in ska enbart användas i forskningssyfte. Genom att jag har utfört denna studie efter de etiska principerna för svensk forskning i enighet med Vetenskapsrådet (2017) förhåller jag mig till forskningskraven, därtill en hög kvalité i forskningen.

(24)

5. Resultat och analys

Resultatet av de sex kvalitativa intervjuerna med skolkuratorer kommer att redovisas i detta avsnitt. Resultat och analys är indelad i fyra teman; Att vara synlig och närvarande, att inte döma, att använda sin kunskap och att arbeta på nya vis.

5.1 Att vara synlig och närvarande

Här redovisas informanternas åsikter angående att vara synlig och närvarande. Därtill

analyseras materialet med utgångspunkt i tidigare forskning och val av teori för denna studie. Alla informanter berättar att relationen är det huvudsakliga för skolkurators arbete med elever. Informant 1 anser att relationer är själva sociala arbetet och menar att genom relationsskapande skapas socialt arbete. Hon belyser det såhär:

”Det allra viktigaste för mig är att ju att jag har en god, grundläggande relation. Alltså att de ser mig som en positiv vuxen och en vuxen som de känner förtroende för, och ja… att de känner att de kan ta kontakt med på skolan. Jag tänker att det är viktigt att alla vet vem jag är och vad jag har för funktion i skolan. Speciellt nu i dessa tider… Corona har ju gjort att många elever är oroliga och rädda.”

Informant 3 berättar att det viktigaste för relationsskapande med elever är att vara synlig för eleverna som går på skolan. Att synas både inne i skolan och vara ute med eleverna och interagera med de på raster. Informant 3 menar att vikten av relationsskapande är otroligt betydelsefullt och uttrycker sig såhär:

”ja, jag märker det jättetydligt. Ibland har jag varit inne hos de små barnen och bara hälsat på och varit med de en dag och sen känner de mig när de ser mig på skolgården eller

matsalen. De vet vem jag är och då blir det inte heller så stort steg för de att ta kontakt med mig om det skulle vara något i framtiden. Detta gör ju att de vet vem jag är.”

Informant 2 menar att relationsskapandet med eleverna är essentiellt eftersom det skapar förutsättningar för skolkuratorerna att arbeta främjande och förebyggande. Istället för att försöka skapa relationer med fåtal elever menar skolkurator att han kan nå till fler elever genom att jobba på gruppnivå. Han berättar vidare att relationsskapandet med elever bidrar med positivitet till hans arbete då relationerna påverkar alla i skolan. Genom att skolkuratorer har goda relationer med eleverna på skolan.

Informant 4 berättar om hur hennes relationer med elever skapas och angelägenheten av relationer med elever. Hon berättar det såhär:

(25)

”Relationer är ju viktiga för alla. Vi alla har relationer till något, eleverna spenderar ju mycket tid i skolan och det är viktigt att de har goda och trygga relationer med vuxna, med oss… Jag brukar arbeta på mitt eget sätt med relationsskapande. Jag är personlig och bjuder på mig själv, jag skrattar åt deras skämt om de är roliga såklart och försöker hela tiden finnas där för de”

Informant 5 berättar om vikten av en ärlig relationsskapande. Hon menar att eleverna vet när vuxna vill spela och vara någon som de inte är. Informant 5 berättar om att elever brukar komma till hennes kontor och berätta att andra pedagoger i skolan är falska och vill fjäska för att bli omtyckt av eleverna. Hon säger såhär:

” Eleverna är helt underbara och roliga. Många vuxna underskattar de på grund av deras ålder, och, men eleverna kan också se igenom vuxna precis som vuxna tror att de kan göra det med barn. Att skapa relation med elever ska inte vara svårt. Det handlar ju om respekt och att lära känna varandra och visa att man är en vuxen att räkna med.”

Informant 5 berättar vidare att relationsskapandet med elever är det som påverkar deras sätt att vara i skola och deras hälsa hon säger såhär:

”När eleverna vet att de kan komma till mig att prata vare sig det är något bra eller dåligt vet jag att vi har en bra relation. Relationsskapandets betydelse är stort och det påverkar

elevernas hälsa… Vi vet att eleverna träffar många vuxna varje dag i skolan och därför ska vi vuxna göra så att de mår bra. Det gör vi genom att vi har goda relationer till eleverna som sen påverkar deras mående på ett positivt sätt speciellt I COVID tider då eleverna behöver extra stöd

Informant 6 menar att relationer är det som antigen påverkar elever på en positiv eller negativ aspekt. Informant 6 anger att genom personal i skolan, specifikt skolkuratorer har goda relationer med eleverna kan detta även påverka deras inlärning. Beroende på vilka vuxna elever litar på och vilka elever pratar med när något dåligt har hänt. Menar respondenten att det visar mycket på vilka vuxna i skolan som arbetar relationsskapande. Informant 6 anser att lärare borde avse mer tid för att arbeta relationsskapande eftersom han anser att det kan förbättra elevernas inlärning. Men han är medveten om tidsbristen lärare har.

Alla skolkuratorer berättar om att relationen är viktig vid möte med elever. Det är det grundläggande i skolkurators arbete. Informanterna belyste även vikten av att vara närvarande och synlig under COVID- 19 pandemin. Genom att synas i skolan och visa eleverna att de kan komma till skolkuratorn och prata är ett gott tillvägagångsätt i rådande pandemi.

Skolkuratorerna belyste vikten av relationsskapande eftersom det skapar förutsättningar för att eleverna ska öppna upp sig. Detta kan förstås i Carl Rogers (1957) personcentrerad teori gällande relationer. Rogers menar att genom de tre kännetecken; empati, kongruens och

(26)

känslomässigt sätt bemöter eleverna med en positiv bemötande stärks relationen mellan de. Rogers (1957) skriver att de professionella genom att nicka, skratta, bekräfta andra skapas plats för relation. Dessa sätt att vara som Rogers beskriver har skolkuratorerna berättat om i intervjuerna. Sanberk och Akbas (2015) bekräftar även vikten av den professionellas

interaktion med den enskilde. De menar att genom att social arbetaren visar engagemang mot den enskilde kommer den enskilde att dela med sig mer (Sanberk& Akbas, 2015). Detta i sin tur bidrar till mer relationsskapande mellan skolkurator och elev.

5.2 Att inte döma

Informant1 menar att inte döma eleverna är centralt oavsett om den professionella arbetar som skolkurator eller lärare på en skola. Hon berättar det såhär:

” En annan sak jag tycker är viktigt är ju att inte vara dömande. Och… Ja, jag och alla andra människor bör jobba med att inte vara dömande. Eleverna kommer vilja prata med de vuxna som de känner en trygghet och där de inte känner skam eller skuld. Det är därför jag inte dömer eleverna. De vet att de kan komma till mig och berätta mestadels allting eftersom de vet att jag inte kommer döma de.

Informant 1 berättar vidare att skolkurator inte ska döma elever eftersom om skolkurator misstänkliggör eleverna kan det förstöra relationen mellan de. Hon berättar ytterligare att inte vara dömande betyder inte att skolkuratorn inte ska yttra sig om sin åsikt. Eller att

skolkuratorn inte bör tänka på riskfaktorer utan det handlar om att skapa en trygg miljö för elever. Informant1 menar att eleverna ska kunna gå till henne oavsett vad som har hänt och möta en trygg vuxen som vill lyssna istället för att döma.

Informant 2 berättar i intervjun att han upplever att många elever inte litar på vuxna. En av anledningarna till det menar han är att många vuxna är dömande. Han berättar att det kan övergå till att vara en utmaning för elever som har/haft negativa erfarenheter med vuxna. Där vuxna har dömt eleverna och misstänkliggjort de på olika sätt. Informant 2 berättar vidare att han trots är medveten om att inte döma eleverna gör han det ändå vid vissa tillfällen.

Informant 2 nämner att han inte har alla svar på allting och berättar det såhär:

”Det är viktigt att inte döma eleverna. Även om vi människor alltid har föreställningar och så vidare… om ja allting är det viktigt att inte döma. Jag tror att skolkuratorer alltid behöver tänka på att vara medveten om sina egna tankar och varför man tänker på det viset. Jag menar, ibland kan man i förväg döma en elev på grund av olika faktorer men så länge man ifrågasätter det man dömer så är det ok”

Informant 4 menar att döma elever är det enklaste en vuxen kan göra. Eftersom det är något som människan i sig är lärd att göra. Hon menar att som skolkurator är det viktigt att vara medveten om ens egna tankar och identifiera vart de kommer ifrån. På så vis möjliggör

(27)

skolkuratorer att eleverna inte blir dömda på grund av olika anledningar. Vidare belyser informant 4 om riskerna med att döma eleverna såhär:

”Det kan bli riktigt fel om en skolkurator dömer en elev. Jag menar på ett negativ sätt… Döma gör vi alla men att skapa negativa föreställningar om elever och döma de efter är en stor risk. Att exempelvis en elev som upplevs väldig stökig av lärare döms vidare väldigt fort av elever på grund av hur lärarna har pratat om denna elev. Genom att andra elever hör hur lärare pratar om den eleven brukar de komma till mitt rum och berätta… Det som händer är att eleverna använder i princip samma ord som lärarna har använt när de beskriver eleven. Det är ord som ” stökig” ”jobbig” ”högljudd” ”vill ha uppmärksamhet hela tiden”. Detta gör ju att situationer förvärras istället för att den ska förbättras”

Vidare belyser informant 4 skolkuratorernas roll i att inte döma och istället upplysa andra professionella på skolan att inte göra det. Hon menar att det är något som skolan som organisation bör arbeta regelbundet med för att förhindra att elever känner sig dömda. Informant 3 menar att genom att inte döma elever ges mer utrymme till att istället förstå eleven. Hon berättar att förstå elever inte är under alla omständigheter enkelt. Däremot menar hon att det inte heller är någonting komplext då skolkuratorer har den psykosociala

kompentensen. Hon exemplifierar det såhär:

”För att inte döma eleverna behöver vi förstå de. Som skolkuratorer behöver vi genom den kompentens vi besitter kunna identifiera vad eleverna behöver på skolan för att må bra… De mår inte bra om man som vuxen ska hålla på att vara dömande. Vi ska verka för deras lärande och välmående, vi gör tvärtom genom att döma de”

Informant 5 skildrar i intervjun att genom goda och trygga relationer mellan skolkuratorer och elever på skolan minskas risker för att döma eleverna. Informant 5 återger att i COVID-19 pandemin är det ytterligare känsligare om eleverna döms. Hon återberättar att COVID- COVID-19 pandemin har bidragit med att elevernas psykiska hälsa påverkats mycket och ungas utsatthet är större än någonsin. Således menar informant 5 att unga inte ska dömas och uttalar sig såhär:

” Jag tycker att eleverna inte ska dömas och i tider som dessa… I Corona tider är det extra viktigt att tillåta eleverna vara som de känner. Ingen av oss har gått igenom detta förr, det är nytt för alla människor. Dock ska barn och unga skyddas och vi som arbetar med de ska arbeta för att de ska känna sig trygga och minst inte dömande”

Informant 6 åskådliggör också nackdelarna med att döma elever, som elevernas välmående. Informant 6 belyser liknande beträffande att inte döma såsom de nämnda informanterna har yttrat.

(28)

välmående. Detta i sin tur påverkar även förutsättningarna för elevernas lärande och utveckling. Välmående, lärande och utveckling är några begrepp som är centrala i skolkuratorns arbete med barn och ungas hälsa (Isaksson, Blom & Nygren, 2020).

Eftersom elever spenderar mycket tid på skolan innebär det att skolan ska vara en trygg plats. En plats där en elev känner sig lugn och får förutsättningar för välmående, lärande och utveckling. Detta kan förstås med hjälp av KASAM, känsla av samhörighet. Antonovsky (2005) menar att genom KASAM kan människor klara av olika belastningar i livet. Antonovsky redogör för tre komponenter som urskiljer om personen har en hög eller låg KASAM. Genom att skolkuratorer har kunskapen och tillämpar begriplighet, hanterbarhet, meningsfullhet minskas risken för att döma elever. KASAM bör användas i förhållande till skolkuratorers arbete eftersom det gör möjlig att elever känner sig sedda. Antonovsky (2005) skriver att när personer känner sig sedda och hörda bidrar detta till att de kan öppna upp sig mer till de professionella. Skolkuratorer kan i detta fall med hjälp av KASAM, känsla av samhörighet arbeta mer fördjupande med eleverna. Kongruens, en av de tre kännetecken som Antonovsky skriver om är relevanta för att inte döma elever. Genom att skolkuratorer är autentiska och genuina i sitt bemötande med eleverna menar Antonovsky att det minskar risker för att misstänkliggöra eleven.

Eftersom kongruens handlar om att den professionella ska vara personlig i interaktion med den andra. Således möjliggörs det att den enskilde upplever den professionella som någon de känner istället för att det ska var en främling som en ska prata med (Antonovsky, 2005). Informanternas utsagor belyser även Carl Rogers synsätt om ”Becomin non- judgmental” (Rogers, 2004). Rogers skriver om vikten av att professionella inte är dömande. Rogers menar att professionella ska vara nyfikna och intresserade i möte med den enskilde men inte på ett vis som är dömande (Rogers, 2004). Informanterna lyfter även riskerna som finns med att döma en elev. Vilket Rogers (2004) belyser genom att relationen inte blir väsentlig. Vidare kan de nämnda argumenten kopplas till empati, den första kännetecknet för att förstå

relationer enligt Rogers (2004). På grund av empati för den andra kan den professionella genom att bekräfta och lyssna minska risk för att döma (Rogers, 2004). Samtliga informanter berättar om vikten av att inte döma vilket bekräftas av den forskning som är nämnd.

Figur

Updating...

Relaterade ämnen :