Bondpolska i Uppland och Gästrikland: en jämförelse mellan fem spelmän

(1)

Kurs: AG1015 Självständigt arbete 15 hp

2012

Konstnärlig kandidatexamen i musik 180 hp

Institutionen för folkmusik

Handledare: Olof Misgeld

Hanna Andersson

Bondpolska i Uppland och

Gästrikland

- en jämförelse mellan fem spelmän

Minnen

- examenskonsert

Skriftlig reflektion inom självständigt, konstnärligt arbete

Det självständiga, konstnärliga arbetet finns dokumenterat på inspelning:

(2)

TeaterStudio Lederman /

Gästrikegatan 13

–

Tisdag 27 november / 19.30

MINNEN

Kandidatkonsert

Hanna Andersson - fiol

Medverkande

Linnea Aall Campbell

Samantha Ohlanders

Anna Haglund

Biljetter bokas på tel 08-303094 eller www.teaterlederman.com

(3)

MEDVERKANDE

Beata Bermuda

Linnea Aall Campbell - fiol och sång Samantha Ohlanders - fiol och sång Ljuddesign

Anna Haglund - dator, inspelning mm Ljus

Sarah Nilsson - ljustekniker Sara Parkman - assistent Publikvärdar Sara Parkman Linus Andersson

TACK TILL

Min familj

Mina vänner

Mina medmusiker

Mina lärare på KMH

Mina tidigare lärare

Examinatorerna

Ett särskilt tack till er som ställde upp på att bli intervjuade!

MINNEN

Kandidatkonsert

Hanna Andersson

Fiol

TeaterStudio Lederman

27 november 2012

(4)

MINNEN

En del svävar strax under ytan, andra gömmer sig långt in. Några ord.

En plats eller en doft.

Några lösryckta toner ur en melodi. Mer behövs inte för att de ska tränga fram.

Polska

Sven Ahlbäck

Jerk Vånn (Boda, Dalarna) Vispolska efter Röjås Jonas Nya minnen

American Friend Hanna Andersson Arr. Beata Bermuda

Paradispolskan (Boda, Dalarna) Polska efter Jonas Brandin VIDA

Hanna Andersson

Arr. Hanna Andersson och Beata Bermuda

Polska efter Carl Sved (Delsbo, Hälsingland)

Polska efter Samantha Ohlanders och Isak Bergström

Min Samantha-låt MINNESMASSA

Hanna Andersson och Anna Haglund Den kollektiva minnesbanken

Gogatt och gogott Hanna Andersson

Till min familj Strömmar

Samantha Ohlanders

Arr. Samantha Ohlanders och Beata Bermuda

Friskt vatten (Rättvik, Dalarna) Polska efter Linnea Aall Campbell Min Linnea-låt

Frö

Hanna Andersson

Polska

Sven Ahlbäck Allt kommer tillbaka

(5)

MINNEN

Kandidatkonsert

Hanna Andersson - fiol

Min konsert blir en timmes konsert utan paus och hålls den 27 november 2012 på

TeaterStudio Lederman i Vasastan. Jag har givit konserten namnet MINNEN och minnen är även mitt tema eller min röda tråd för konserten. Under konserten kommer jag dels att spela solo, dels spela tillsammans med mitt band Beata Bermuda (där Linnea Aall

Campbell och Samantha Ohlanders, båda på fiol och sång, är de övriga medlemmarna), samt spela tillsammans med ljuddesignern Anna Haglund.

Konserten kommer att växla mellan två olika bilder/stämningar/scenerier. Den ena bilden/ stämningen/sceneriet kallar jag Verklighet/Mina minnen/Dagsljus och innehåller som namnet avslöjar mina egna minnen. Den andra bilden är mycket mer diffus och den har jag valt att kalla Minnesmassa/Den kollektiva minnesbanken. Minnesmassan får

representera en sorts plats där allas (i just det här fallet kanske främst publikens) minnen samsas. Platsen där minnen lagras och hämtas ifrån.

Mina minnen gestaltas genom att jag berättar om ett minne jag har. Sedan spelar jag en

låt som på något sett är kopplad till minnet. Hur kopplingen ser ut behöver inte vara tydligt för publiken, men mitt val av låt vid varje minne är självklart för mig. Stämningen förstärks av ljussättningen och eventuellt även av en bakgrundsljudbild när jag pratar som skapats i förväg av Anna Haglund och mig. Jag har i skrivande stund ännu inte tagit beslut på om jag ska ha med bakrundsljudbilden i dessa scener, det kräver lite fler test för att jag ska kunna bestämma mig.

Minnesmassan dyker upp på olika sätt under konserten. Publiken möter Minnesmassan

när de först kommer in i teatern och tar plats, genom en förinspelad ljudbild som Anna och jag skapat. Stämningen förstärks ytterligate av ljuset i lokalen. Musiken som jag spelar i

Minnesmassans stämning är musik som skulle kunna finnas i publikens minnen. I de fall

som musiken är ny för dem kan den bli till nya minnen. Det skulle lika gärna kunna vara deras minnen som spelar upp den, så att säga. Vid ett tillfälle under konserten sker en förtätning av Minnesmassan. Det kommer att gestaltas genom ett musik- och ljudverk som jag och Anna framför. Detta kan eventuellt även komma att gestaltas i en förändring eller förtätning av Minnesmassans ljusbild.

För att klargöra så kommer inte bakgrundsljudbilderna som Anna och jag skapar ljuda under konsertnumren, undantagsvis när Anna och jag spelar tillsammans.

Jag kände starkt att jag ville ha ett tema för min konsert och började fundera på det redan för ett år sedan. I början hade jag många olika idéer som jag spånade på. Det var allt ifrån ”Min familj” till ”Resa” och ”Relationer”. Jag visste att jag ville passa på att göra en konsert som kändes utmanande för mig själv och som var en chans att testa något nytt. Ingen vanlig ”rätt-upp-och-ned-konsert”, utan något mer, en sammanhängande föreställning. Så småningom kokade alla mina idéer ner till temat ”Minnen”, ett ämne som jag kände att jag kunde bygga mycket på. Under vägens gång har temat sedan funnits kvar, men tolkningen av det förändrats. Det var först när jag i oktober skulle förklara min idé för Anna Haglund, som den verkligen tog form. Helt plötsligt blev jag tvungen att sätta ord på den diffusa tanke jag hade i huvudet och stämningarna Minnesmassa och Mina minnen tog form. Huruvida detta tema är helt kristallklart eller inte för publiken känner jag inte är så viktigt. För mig är det ett tydligt tema och även för de som jag spelar med på scenen. Det jag däremot tycker är viktigt är att publiken får uppleva en skillnad mellan de två olika stämningarna. Hur de sedan väljer att tolka dem är upp till var och en.

(6)

för mig är att hålla mig till ett skrivet manus mellansnacken och det finns fortfarande kvar. Mina mellansnack är inte improviserade utan noga uttänkta och finns nedskrivna på min dator. Ett av mellansnacken skrev jag så tidigt som i april 2012.

Att jag skule spela solo på min examenskonsert var för mig självklart. Jag känner att mitt solospel är den starkaste egenskapen jag tar med mig från KMH nu när jag slutar. Genom god handledning från mina huvudinstrumentlärare har jag utvecklats mycket i mitt solospel och min självkänsla som fiolspelare har stärkts oerhört mycket. Jag känner att jag har börjat hitta ett eget uttryck som jag definitivt vill utforska vidare och det ska bli spännande att spela själv på konserten. Främst har jag försökt jobba med den konstnärliga tolkningen av de låtar jag kommer att framföra ensam. Den sista terminen på KMH valde jag att fördjupa mig i mitt konstnärliga uttryck tillsammans med Ellika Frisell. Vi jobbade med låtar jag redan hade på min repertoar och utgångspunkten var just konstnärligt uttryck i stället för teknik i spelet. Det gav mig många saker att tänka på som jag verkligen bär med mig till mina solonummer på konserten och som jag definitivt kommer att bära med mig även efter min examenskonsert.

När jag började fundera på vilka jag ville ha med mig på konserten, var valet enkelt. Då jag främst spelar med mitt band Beata Bermuda var det självklart att fråga Samantha och Linnea om de ville vara med. Beata Bermuda startade vi under mitt andra år på KMH och vi har utvecklats tillsammans sedan starten. Mycket som vi använder oss av i vår musik har vi lärt oss under tiden på KMH, både tekniskt, musikteoretiskt och

arrangeringsmässigt. I många av de låtar som vi spelar får jag användning för saker jag jobbat med på mina enskilda lektioner. Det är mycket i vår musik som jag inte skulle klara av att göra om det inte vore för all teknikundervisning. Vi spelar mycket nyskrivet material i Beata Bermuda, vilket känns kul, för på så sätt får jag även med ett par egenkomponerade låtar på konserten (jag spelar sällan egenkomponerat material solo).

På vårterminen i trean deltog jag och några andra från klassen i ett samarbetsprojekt med StDH. Vi arbetade tillsammans med deras ljuddesignstudenter och skapade teatermusik. Det var väldigt kul och öppnade mina ögon både för nya arbetsmetoder och

komponeringssätt. När jag funderade mer på utformningen av min konsert kom jag på att jag skulle vilja jobba tillsammans med Anna Haglund, som var ljuddesigner i den

arbetsgrupp jag ingick i under StDH-projektet, igen. Vi pratade ihop oss och kom fram till att vi både kan skapa de förinspelade bakgrundsljudbilder jag pratat om tidigare och att det även vore kul att spela tillsammans live. Anna och jag har därför träffats och

komponerat/skapat ett antal gånger och resultatet kommer att höras under föreställningen. Jag tänker att detta samarbete aldrig hade kommit till om vi studenter inte hade fått

möjlighet att delta i samarbetet med StDH. Egentligen kan man säga att det jag och Anna kommer att göra under konserten är en sorts utveckling av det vi gjorde tillsammans under StDH-projektet.

Musiken som jag valt till konserten är sådant jag jobbat med på mina lektioner, musik jag spelar med mitt band, musik jag burit med mig sedan tidigare och även låtar som är helt nya för mig, men som jag gärna vill spela. En del låtar visste jag tidigt om att jag ville ha med, annat har kommit med i programmet genom att jag helt enkelt känt efter vad som skulle passa på just den platsen, vad jag är sugen på att spela på det stället. Detta är verkligen ett sätt att göra konsertprogram som jag fått med mig från KMH, främst från mina lektioner i Scenisk gestaltning med Susanne Rosenberg.

Ovan har jag nämnt en del saker som jag tycker att jag fått med mig från min utbildning och jag vet att jag ofta under arbetet med min examenskonsert har tänkt tillbaka på olika lektioner jag haft. Det har varit allt från marknadsföring och konsertarrangering till

(7)

fioltekniska problem, sättet jag övar på inför konserten och hur jag ska tänka rent sceniskt som har givit mig dessa återblickar och ”igenkänningsupplevelser”.

Det jag ändå främst tycker att jag tar med mig från kandidatstudierna på KMH är min tro på mig själv som fiolspelare, både som solist och ensemblemusiker. Jag känner mig stärkt i mitt självförtroende, trygg i min kunskap och färdighet och har ett sug efter att utvecklas och utforska mig själv och min fiols möjligheter ännu mer. Detta hoppas jag ska lysa igenom under min konsert.

(8)

Examensarbete Kandidat 2012

Hanna Andersson

Examensarbete

Stilanalys

Bondpolska i Uppland och Gästrikland

- en jämförelse mellan fem spelmän

Konstnärlig kandidatexamen, musiker Institutionen för folkmusik

Handledare Stilanalys – Olof Misgeld

(9)

Innehållsförteckning

Inledning - syfte 3

Metod 3

Arbetet

Sväng och det andra taktslagets placering 4

Variation - melodisk och rytmisk 6

Uttryck i spelet och skillnaden äldre spelman - yngre spelman 7 Uppland och Gästrikland - skillnader och likheter 8

Sammanfattning och reflektion 9

Transkriptioner

Sven Ahlbäck - Småpolska efter Karl Lindblad 11

Gustaf Jernberg - Polska C-variant 13

Bo Larsson - ”Båtsman Däck” 15

Mikael Marin - ”Fria valet” efter August Bohlin 16

Viksta Lasse - Polska efter Gås Anders 18

Analysscheman Sven Ahlbäck 20 Gustaf Jernberg 21 Bo Larsson 22 Mikael Marin 23 Viksta Lasse 24 Källförteckning 25

(10)

Inledning – syfte

Spelar man verkligen bondpolska både i Uppland och Gästrikland?

Den frågan ställde jag mig efter att ha spelat typiska ”Upplands-bondpolskor” och sedan fått höra att vissa låtar i den gästrikiska Jernbergstraditionen också var av bondpolsketyp. Jag hade spelat flera sådana Jernbergslåtar, men inte reflekterat över att de skulle vara av samma låttyp som uppländska bondpolskor. Min nyfikenhet väcktes och detta examensarbete är en jämförelse mellan de olika traditionerna och en analys av fem spelmän som spelar

bondpolska.

Metod

Uppland är känt som bondpolskans vagga och där finns flera spelmän som burit fram denna låttyp, som främst kommit att förknippas med instrumentet nyckelharpa. Jag har istället valt att lyssna på fem olika fiolspelmän som spelar låtar som till karaktären kan kallas

bondpolskor, eller bondpolskeliknande. Två av spelmännen, Gustaf Jernberg och Sven Ahlbäck, spelar i Jernbergstradition och de andra tre, Viksta Lasse, Bo Larsson och Mikael Marin, spelar i olika varianter av Upplandstradition.

Jag har valt fem inspelningar, en med varje spelman, som jag kommit över på lite olika sätt. Jag har själv spelat in Sven Ahlbäck, Mikael Marin och Bo Larsson vid olika tillfällen, så i deras fall valde jag låtar från mina egna inspelningar. Inspelningarna med Gustaf Jernberg och Viksta Lasse kommer från samlingen ”Källorna” som är sammanställd för att fungera som undervisningsmaterial vid Kungliga Musikhögskolan i Stockholm. Tyvärr har Viksta Lasse och Gustaf Jernberg för länge sedan gått ur tiden vid detta arbetes tillkomst.

När jag bedömde om låtarna kunde vara bondpolskor eller inte utgick jag från mitt eget öra och valde på känn.

Två av de låtar jag valt kunde jag sedan innan, nämligen Sven Ahlbäcks och Bo Larssons låtar. Gustaf Jernbergs låt hade jag tidigare spelat igenom efter noter (ur boken

”Jernberglåtar”, transkriberad av Sven Ahlbäck) medan Mikael Marins och Viksta Lasses låtar var helt nya för mig.

Jag har lärt mig att spela alla låtarna så nära respektive spelmans spelsätt som möjligt.

Under arbetets gång har jag även lyssnat på låtarna, dels i originaltempo, dels i lägre tempo i datorprogrammet Amazing Slow Downer och sedan så gott jag kunnat försökt att skriva ned det jag hör på noter i datorprogrammet Sibelius. Jag har även analyserat och skrivit ned det jag kommit fram till om varje spelmans spelsätt i analysscheman.

Utöver det har jag lyssnat på till exempel sväng, det andra taktslagets placering, variation och uttrycket i spelet. Jag har också funderat över förhållandet yngre/äldre spelman samt

skillnaden mellan landskapen.

Nedan följer en uppställning över namnen på de låtar jag valt samt vem som spelar.

Sven Ahlbäck Småpolska efter Karl Lindblad

Gustaf Jernberg Polska C-variant

(11)

Bo Larsson ”Båtsman Däck”

Mikael Marin ”Fria valet” efter August Bohlin

Viksta Lasse Polska efter Gås Anders

För enkelhetens skull kommer hädanefter Sven Ahlbäck betecknas SA, Gustaf Jernberg GJ, Bo Larsson BL, Mikael Marin MM och Viksta Lasse VL.

Arbetet

Sväng och det andra taktslagets placering

Att sätta fingret på vad som är sväng är svårt, då sväng kan vara många olika saker.

I fallet med mina fem polskor tycker jag till exempel när jag lyssnar på dem att de alla har ett sväng som känns bondpolskeaktigt, även om de i sig är väldigt olika. För att utkristallisera det hela lite har jag därför valt att i det här fallet definiera sväng som en sorts känsla i spelet som är näst intill fysisk. Jag låter det vara taktbaserat så att en ”svängcykel” går på en takt.

VL har ett i mitt tycke väldigt ”ovalt sväng”, medan GJ har ett väldigt ”upprätt sväng”. Med ovalt sväng menar jag att en takt har en sorts oval känsla, eller äggformad om man så vill. Det upprätta svänget känns mer som en upp-och-ned-känsla. Så här skulle de olika svängen kunna se ut om jag ritade upp dem:

UPPRÄTT SVÄNG OVALT SVÄNG

De röda punkterna markerar var i svänget jag tycker att taktslagen befinner sig (på ett ungefär).

Efter att ha lyssnat och funderat har jag kommit fram till att det ovala svängets tydligaste särdrag är att det andra slaget i takten företas. När jag lyssnar känns det som att det andra taktslaget stjäl lite plats från första taktslaget och sedan sprider ut sig hyfsat jämnt över sin egen tid och den stulna tiden från första taktslaget. Andra taktslaget blir alltså lite längre än det första och sista slaget i takten. Detta behöver inte ske i varje takt för att låten ska kännas oval i sitt sväng, men då och då. Andra saker som utmärker det ovala svänget är att det andra taktslaget oftast är kraftigt accentuerat, det första taktslaget är ganska tungt betonat (det har

(12)

ofta liksom en nedåtkänsla att jämföra med den accentuerade tvåans uppåtkänsla) och tredje taktslaget känns även det mer som om det är betonat (om än något mindre än första).

Att notera företagningen av andra taktslaget kan göras på många olika sätt. Eftersom det rör sig mer om en företagning än en riktig ”kort etta”/”tidig tvåa” har jag valt bort att notera med 2+4+3 sextondelar1_{. Jag har inte heller noterat med ”stortrioler” i någon större utsträckning.}

Även om det inte riktigt stämmer med verkligheten har jag i stället oftast känt att denna notation kommer närmast:

Ur transkription av Småpolska efter Karl Lindblad (SA)

Det andra slaget ”förlängs” med en 32-del lånad av det första slaget.

I det upprätta svänget känns alla slagen ungefär lika betonade/accentuerade. Möjligtvis har det andra slaget något mer accent som ger det en liten uppstickareffekt, men jämfört med det ovala svängets accentuerade tvåa är det stor skillnad. Slagen tycks vara lika långa och inga företagningar av tvåan sker. Så här kan notation av detta se ut:

Ur transkription av Polska c-variant (GJ)

De fem låtarna rör sig i detta spektrum, från det upprätta svänget till det ovala. Skulle jag göra en uppställning skulle jag vilja placera in det så här:

GJ BL SA MM VL

Upprätt Ovalt

GJ står klart ut som den enda som egentligen har ett renodlat upprätt sväng, därefter kommer BL vars sväng känns något mer ovalt, även om det i stort är upprätt. SA hamnar nånstans i mitten som en slags hybrid mellan de båda svängen och slutligen ligger MM och VL så gott som jämsides med riktigt ovala sväng.

5

1_{Ahlbäck, Sven (1995). Karaktäristiska egenskaper för låttyper i svensk folkmusik, s 19. Stockholm: Udda}

toner.

3

œ™™ œ œ

œœœœœœœœ

3

(13)

Variation - melodisk och rytmisk

När jag först lyssnade igenom låtarna tänkte jag att det inte förekom så mycket variationer i dem. Jag funderade på om detta kunde var typiskt för bondpolska, att den har en väldigt fast form som inte rubbas. Det visade sig vid närmare undersökning absolut inte stämma. Framför allt förekommer rytmiska variationer. I många fall är de ganska subtila, men de finns ändå där. MM spelar till exempel flera varianter på A-delens första takt:

Så här

eller så här

SA gör en stor och tydlig variation i andra varvets B-delar:

Första varvet

att jämföras med

Den som är mest konsekvent är kanske GJ. Han varierar en höjdtons längd mikroskopiskt lite för att förändra uttrycket i frasen. Vid ett tillfälle har han dock en stor rytmisk variation som sticker ut då den till karaktären är mycket olik det han spelar i övrigt:

Den vanliga varianten

att jämföras med

Vad gäller melodisk variation skulle jag däremot säga att de flesta är lite mer låsta. Den enda som verkligen använder sig av det är VL. Jämför bara dessa fyra olika starter på B-delen:

3 3 3

œ

j

œ œ

j œ™j≈œj eœ œ

j

3 3

œ

j

œ œ

j œeœ eœ œ

j

#

> > >

œ™ œ œe œ eœ™™

œ

œœœ™œ≈œœœ

3 ₃ 3

œœœ œ œ™≈œ œ™≈

3 3

œ™ œœ œ œjœ œjœ ˙

3

œ

œj

œR‰ œRœœ œjœ ˙

(14)

Variant 1

Variant 2

Variant 3

Variant 4

BL har faktiskt en melodisk variation som dyker upp i de två sista takterna av låten. Han avslutar hela låten med ett mer ”fanfaraktigt” slutfall i sista B-delen:

Vanligt B-delavslut

”Fanfarslut”

Alla fem spelmännen både ökar tempot periodvis och gör dragningar i låtarna för att skapa variation och dramatik i uttrycket.

Uttryck i spelet och skillnaden äldre spelman - yngre spelman

En spännande del i detta arbete var att lyssna på de olika spelmännens uttryckskvaliteter. Självklart är uttryck något högst individuellt, men jag funderade på om det kanske fanns något i uttrycket som kunde gå igen hos alla spelmännen och sägas typiskt för

bondpolskespel. Efter att ha lyssnat och skrivit ned de första ord som dök upp kring varje spelman2_{upptäckte jag att vissa ord eller stämningar i uttrycket förekommer hos fler än en}

person. Nedan följer en liten uppställning av dessa ord/stämningar och hur många gånger de förekommer, samt hos vem de förekommer.

Framåt 2 ggr (MM, VL)

Bubbligt 2 ggr (MM, VL)

Avancerat 2 ggr (MM, VL)

Frejdigt 2 ggr (VL, SA)

7

2_{Se analysscheman för fullständiga listor.}

3 ₃ ₃

eœ eœ œ

j

_œe™™

j ≈œeJ

_œe™™

j ≈œeJ

3

eœ eœ

j œe œe œe™™ œ

œe œe

œe œeœe œe™™ œœ™ œ

3 3

œ œ™™ œœ œ œ™ œ œjœ œ™ œJ

rit.

U

3

œ œ™™ œœ œ™ œ™

œ œ œ œ œœ™™

œjœ

J

œ

œj

œ œ™œœ œœ œ™ œ

_{œ™ œ}

(15)

Rakt upp och ned 2 ggr (SA, GJ)

Bestämt 2 ggr (SA, MM)

Tydligt 2 ggr (SA, MM)

När man tittar på denna sammanställning framträder en intressant sak. Den ende av de fem spelmännen som inte har några uttryckskvaliteter gemensamma med de övriga är VL3_{. Hans}

ord är sådana som enkelt, rättframt och mysigt. Det enda som skulle kunna vara likt någon av de andra är noteringen ”lite stolpigt men ändå framåtriktat”. Det skulle kunna passa in både på framåt (MM, VL) och ”rakt upp och ned” (SA, GJ). Möjligtvis skulle rättframt kunna röra sig i ungefär samma sfär som frejdigt, men jag tycker inte att de helt och hållet betyder

samma sak.

Ingen av de tre äldre spelmännen (om man räknar spelmännen födda tidigare än 1960 som äldre, det vill säga VL, GJ och BL) har några gemensamma uttryckskvaliteter. Detta

förvånade mig också, då jag åtminstone förväntat mig hitta några gemensamma nämnare hos BL och VL som spelar i samma Upplandstradition. Dessutom hade jag funderat på om jag skulle upptäcka något som kunde definieras som ett äldre spelideal gentemot ett yngre. I stället visade det sig att de som har absolut flest gemensamma nämnare är VL och MM, den näst äldsta spelmannen jag analyserat och den yngsta. Då jag redan kommit fram till att deras sväng är väldigt lika förvånar det mig inte. Svänget är en del av uttrycket och spelar självklart in för vilka ord man väljer när man ska beskriva det. Temperamentsmässigt ligger de också väldigt nära varandra i spelet, explosivt och storstilat. Det är inte för inte som ett av deras gemensamma ord är avancerat.

På andra plats kommer SA och MM. Deras gemensamma nämnare kan kanske vara att de båda har högre utbildning inom musik, vilket möjligen även avspeglar sig i deras

gemensamma ord, tydligt och bestämt. Det kan tyda på att de har mycket stor kontroll över vad de gör hela tiden när de spelar.

Kanske hade jag förväntat mig att hitta fler gemensamma beröringspunkter i uttrycket hos SA och GJ, då de i alla fall representerar samma tradition, men jag fick nöja mig med en. ”Rakt

upp och ned” syftar på att det inte är den absolut största framåtriktningen i musiken, den rör

sig mer på stället, men att det också finns en självklarhet i musiken. Den är stadig på sin plats. Uppland och Gästrikland - skillnader och likheter

Att jämföra skillnader och likheter mellan bondpolskespelet i de olika landskapen har visat sig vara lättare sagt än gjort. Det är enklare att jämföra spelmännen som individer än som tillhörande en särskild tradition. Som jag nämnde i förra avsnittet hittar jag inte många gemensamma nämnare mellan SA och GJ. SA ligger snarare närmre VL och MM i sitt spel. Överlag tycker jag faktiskt att SA är väldigt lik upplandsspelmännen i spelsättet (vilket kanske beror på att han kommer från Uppland och har spelat mycket upplandsmusik). Många av de saker som jag hittar i SA:s bondpolskespel återfinner jag i upplandstraditionen. Ett exempel på det är att SA ibland företar det andra taktslaget, vilket skapar en ”tidig tvåa-känsla”. Detta förekommer även hos VL, MM och BL i olika utsträckning. Däremot saknas detta helt hos GJ, som istället alltid är väldigt rakt på alla taktslagen. Ibland företar GJ ettorna (främst i reprisstarter) och det förekommer även hos de övriga spelmännen. Det är nog främst

(16)

ett genretypiskt fenomen och inte specifikt för bondpolska, varför det inte känns lika relevant som de företagna ”tvåorna”.

En annan sak som SA har gemensamt med två av upplandsspelmännen (VL och MM) är ornamentiken. De har alla en utmejslad och ganska avancerad ornamentik.

En skillnad mellan Upplands- och Gästriketradition skulle eventuellt kunna vara det att både GJ och SA har ett mer upprätt sväng än MM och VL, men då kommer BL i kläm, då jag ju har placerat honom närmare det upprätta än det ovala svänget. Däremot finns en definitiv likhet i båda traditionerna: Melodin har en hyfsat bestämd form. Inga stora melodiska

variationer förekommer (förutom i VL:s fall), istället används rytmiken för att skapa variation i melodin.

Vad gäller dubbelsträngsspel/dubbelgrepp är det återigen GJ som sticker ut. Han använder det nästan inte alls, i motsats till de övriga fyra som använder det hyfsat frekvent. GJ är å andra sidan den ende av spelmännen som använder variabel intonation.

Som synes är det snarare spelmännen som kan jämföras än traditionerna, hittar jag något om kan tyckas vara ”traditionstypiskt” blir jag snart överbevisad då någon visar sig göra saker som inte passar in i ramen.

Sammanfattning och reflektion

Mitt syfte med detta arbete var från början att titta på skillnader och likheter mellan bondpolskespel i Uppland och i den gästrikiska Jernbergstraditionen. Allt eftersom arbetet fortskred flyttades dock mitt fokus från jämförelsen av två traditioner till jämförelsen av fem spelmän som alla spelar en låt jag själv bestämt är en bondpolska eller i alla fall i

bondpolskestil. För att göra en riktig jämförelse mellan de två traditionerna hade jag behövt ett mycket större material att arbeta med, helst både låtmässigt och spelmansmässigt. Jag har hela tiden varit medveten om att en låt inte säger särskilt mycket om en spelmans ”totala” spel, än mindre om den tradition spelmannen spelar i. Varje spelman ju har sitt eget språk och uttryckssätt. Mina fem spelmän skilde sig så pass mycket från varandra att det var svårt att dela in dem i tydliga ”traditionsfack”, vilket i sin tur gjorde det svårt att jämföra traditionerna. Det fanns för tydliga skillnader mellan varje spelman för att kunna generalisera.

En tidig tanke som dök upp i mitt huvud var huruvida Gustaf Jernberg över huvud taget spelar en bondpolska. Hans låt och spel är trots allt det som skiljer sig mest från de andra fyra vad gäller sväng. Kanske hade jag behövt välja en annan låt som bättre överensstämmer med de övriga låtarna för att tydligare kunna göra jämförelser.

Att spela låtarna som de olika spelmännen spelar dem visade sig svårare än jag trott. Något jag insett när jag försökt härma dem är att jag har svårt att helt överge min egen version i de fall där jag kan låtarna sedan innan. De låtar som var nya för mig blev också färgade av mitt sätt att spela, hur mycket jag än försökte skala bort det. Precis som jag skrev ovan har varje spelman sitt eget uttryck och språk, så även jag!

Transkriptionerna av låtarna var lite knepiga att få till ibland, då det på några av

inspelningarna är svårt att höra tydligt vad spelmannen spelar (till exempel när det gäller stråk). Jag hade även lite problem med att lista ut hur jag skulle notera de företagna andra

(17)

taktslagen. Trots det så tycker jag att jag fått en klarare bild av vad spelmännen faktiskt gör genom just transkriptionerna.

En intressant sak hände i arbetet med spelmännens analysscheman. Det var en av de saker jag tog mig an först, efter att bara ha lyssnat på låtarna. Jag skrev helt enkelt ned små noteringar om det jag kunde höra genom att bara lyssna på musiken. Senare blev jag tvungen att gå tillbaka och revidera det jag skrivit, dels efter att ha börjat transkribera men även sedan jag började skriva själva arbetet, då många saker blev tydligare och ibland faktiskt gick tvärt emot vad jag trott eller tyckt från början.

Bondpolska kan spelas på många olika sätt och det har jag insett genom detta arbete. Det är en låttyp som faktiskt är ganska tillåtande och tålig vad gäller variationer i stil.

Som slutsats kan jag konstatera att Viksta Lasse, Mikael Marin, Bosse Larsson och Sven Ahlbäck i mitt tycke alla spelar en bondpolska, mer eller mindre likt varandra i sväng och uttryck. Däremot är jag osäker på om det är en bondpolska Gustaf Jernberg spelar. Det skulle istället kunna vara en annan polsketyp med ett sväng som före analysen lurade mig att tro att det var en bondpolska.

(18)

11 Fiol q = 116 5 10 15 19 24 28 33 38 43

34 &

&

##

3 ₃ 3 3 3 3 3 2:C1

œj œ œJœ

j

_{œ œ œ™j≈}

œJ

œœœœœ œ™J≈œJ œœ™œœœœœœ œ

œj

_{J œ≈}

œœœœœ™™ œj

œ œJœ

j

_{œ œ œ™j≈}

œJ

œœœœœ œ œJ œœ™œœœ œœœ œ

œj

_{J œ}

œœœ™œ™ œeJ

œe œ

_{e ≈}

œœ

œ œœœœœœœœ œœœ™œ≈œœœ œœœœœ™ œe™™ œe œe œ

_{e ≈}

œœ œ œjœœœœœœ

œ œ

œ™ œœœ ≈œœ œ œœœœ œ œœ™™ œœ œ œJœ œœœœ œ™™ œœœœœœœœœœ

œ œ™œJœ e

œ œœ œ™™ œ œ

œj

œœœœœœœœ œ

_J

œ œjœeœe œj œjœ eœ™™ eœ

j

œ œJœ œ œœ

_e

œœ œ

œ œœœœœœœœœ™ œœ™œJœ

_eœ

œœ œœœ œœ

œœœœœœœœ œ

_J

œ œjœeœe œj

œj œ eœ eœœ œ œJœ

j

œ œ œ ≈

œR

œœœœœ œ œJ œœ™œœœœœœ™J≈œJ œœœœœœ™ eœj

œj

œ œJœ

j

_{œ œ œ ≈}

œRœœœœœœœ™œ œœ™œœœœœœœ≈œ

_{J œ}

™œœœ™œœ™ œeJ

œe œ

_{e ≈}

œœ

œ

œj œ œœ

œœœ œœœ œ œ œ œ œœœœ œ™ œe

_J

œe œ

_{e ≈}

œœ œ œjœ œœœœœ

œœœ œ œ™≈œ œ™≈

œ œ

œJ œœ œœ™™ œJ œ œJœ eœœœœ œ™™ œœ

œ œ œœœœœœ™

(19)

47 52 54

&

##

3 3 3 3 3 3 3 3 3 2:C2 3

&

##

3 3 3 5

&

##

3 3 3 3 3

œJ œ œJœ eœœœœ œ™™

œ œœœœœœœœœ™ œ

J

œ œjœeœe œj œjœ eœ™™ eœ

j

œ œJœ eœ™œœœ

_e

œ™™ œ œ

œ œ œ œ œ œ œ œ™ œ

_J

œ œJ œ eœ œ œ œ œ

œ™™ œ œ

œ œ œ œ œ œ œ œ™ œ œ™™ œœj œe œe œe œe™™ œ œj œ œ

œ

_e

2

(20)

3 3 3 ₃ 3 2 3 2 2:B1

œJ œ

œJ œ#Jœ œ#Jœ œJœ œ œœœœœœ œ œJœ œJœ œ

œ œ œ œ œ œœeœ

œJ

œ œJ œ#J œ œ#J œ

œJ œ œ œœœ œ œ œJœ œjœ œjœ œ œ™ œ œ œ œ#œ œ#Jœ

œJœ œ œœœœœœ œ™ œœ œJ

œ œ œ œ œœœœœ™ œ œ œJ œ#Jœ œ#Jœ œJœ œ œœœœ

œj

œ™ œ œ œJ œjœ œjœ œ œ œJ œ œJ ≈eRœ œœ œ eRœ œœœ œ

™ œ œ œ œ

J

œ

œ œ™œœœ™œœ œ œ

_J

_≈e

Rœœœ

œ œJ ≈e

Rœœœ

œ™ œœ œ œjœ œjœ ˙ œ œJ≈e

Rœœœ

œ e

_{œ ≈ œœœ œ™ œœ œ œ œ œ œ™}

_R

œœœ™ œœ œ œ

_J

≈e

_{R œ œœ}

_{œ œJ ≈e}

_{R œ œœ}

œ™ œ œ œ œjœ œjœ ˙ œ œJ œ# œJ œ#J œ œ œ œ œœœœ œ™ œœ™ œœ œ

œj

œ œ œœœœœ œœ œ œ œ#Jœ œJœ œ œ œ œœœœ œ™œœ œ œ œ™ œjœ ˙

œj

œ œJ œ#Jœ œJœ

œ œ œ œœœœ œ™ œœ™ œœ œ œ œ œœœœœ™ œ eœ œJ œ#Jœ œJœ

œœ™œœ™œ œœœœ œ™ œœ œ œ

_{J œ œ}

j œ ˙

_{œ œJ ≈™e™}

_{R œ œœ}

_{œ œJ ≈™e™}

_{R œ œœ}

(21)

_Rœœœ

œ œR≈™e™

_{R œ œœ}

œ

œj

œR‰ œRœœ œjœ ˙

œ œ œ œ œ œ œJ ≈eR œ œ œ œ

œ œ

œ œ œ œ œ œ™ œ œ œ™ œ œ

œ œJ ≈e

_{R œ œ œ}

œ œJ ≈e

_{R œ œ œ}

œ™ œ œ œ œj œ œ œ œ œ

2

(22)

3 ₃ _rit.

U

3 ₃ ₃

œj œ eœ™

™ œe œe

œ ≈œ œ œ™ œœ œœœ™ œ œ œ œ ≈œ œ œ™ œj

œj

œ œ œ

j

œ œ ≈œ œ

œ™ œ™ œJ œ œ œ

j

œ œ ≈œ œ œ™ eœ™™ œj œjœ œ œ™ œ ≈œ

œ œ™ eœ™™ œœ œœœ™ œœ œ™ œ ≈œ œ œ™ œj œ œ œ

j

œ œ ≈ œ œ

œ™ œ™ œJ

œ œJœ

j

_{œ œ ≈œ œ eœ™™ eœ™™}

œJ œ™™ œœJœ

œ ≈œ œ™™ œœœ ≈œ™ œ œœ œœœjœ œ œ

œj

œ œ œ œ œJœ

œ™™ œ œJœ œ ≈œ œœ™™ œœœ™œ™ œ œœ™™ œœ œ œ™œ œjœ œ™ œJ

œ™™ œ œJ œ œ ≈ œ œ œ œœœJ œ œ™ œ œ œ™™ œœ œ œ œ œ œ œ œ œJ œ

œ™™ œ œJ œ œ œJ œ™™ œ œJ œ œ œJ œ œ™™ œœ œ™ œ™

&

#

3 3 3 ₃ 3 3

&

#

> > >

3 3 2:A2

œ œ œ

j œ™j≈œj eœ œ

j œœ™™œœjœ eœ™™

j

≈œJ œ™J≈œJœœœœœœœ

œ ≈œœœœœ

_{œ ≈œ}

œ œ™™œ œ œ

j

eœ

œj œœ™™œ œ

j œ

œ œJ œœJœœœœœ œj œjœ

e

œ

e

™

œ

j

œ œ

j œ™j≈œj eœ œ

j

œ œ™™œ œ

j œ

œ œJ œ™J≈œJ œœœ œ œ œœ

_e

œ ≈œœœœœ

_{œ ≈ œ œ™ œœ™ œ eœ™™ œ}

œ œ™™œ œ

j œ

œ

_e

_™

™j ≈œJ œ™J≈œJ œœœ œ œ œj œjœ

e

œ

™

™ œ œ œ œ œ

œe

_{J œ eœ œœœ}

œ eœ

j

œj

e

œ œœœ œ#œ

_e

_{œ œœ}

œ™J≈œjœjœ

œ œ

_e

j œ

_J

œ œ œœœ

_{e e}

œ œ eœ

œe

_{e œ œ}

œœ

œ œJ œJ œ œœœœœ œ œœœ™J≈œ

j

œœœ œœ eœ eœ™™

œj

œ œ œ œ œ œe

J eœ eœ œ

œœ

œ œJœJœ œœœ™ œ#œ œœœœ™J≈œjœjœ

œ œ

_e

j œ

_J

œ

_e

œ œœœ œœ

_eJ

_eœ

œe œ œœ œ œJœJœœœ™ œ#œ

œ œœ

œ™J≈œj

œœœœœ œ eœ™™ œj œ œj œeœ eœ œ

œj

j œœ™™œœjœ œ œJ œ™J≈œJœœœœœœœ

œ ≈œœœœœ

_{œ ≈œ œ™œeœ™œeœ™™œ œ}

_{œ™™œ œ œJ eœ œJ œ œJœœœœœ œ}

j œjœ

e

œ

™

œ

j

œ™ œ œe œ eœ™™

œ œ œ œœ œ œ™ eœ œJ

œ œ™ œœ œ œœœ œœ œ ≈œœœœœœ ≈

œ

(24)

17 45 50 54 58 62

&

#

3 3 3 3 3 3 ₃ 3 ₃ 3 3 3 3 2:B1

&

#

3 3 3 3 3 3 3 3

&

#

3 3 3 3 3 3 3 3 3 2:B2

&

#

3

≤ ≤

3 3 3 3 3

&

#

3 3 3 ₃ rit.

œ

j œ œjœ œ œ œœ™™œœJ

œ

œ œJ œ œJœ™œœœœ œj œjœ

e

œ

e

™

™ œœ œœœ

œe

J eœ eœ œ

œœ

œ œJ œJ œ eJ

œ œ™ œ# œ™

œ œ œ

œ

œ œ

j œ

œ œ

_e

j

eœ

j œ œ œœœ

e e

eœ e

œ

eœ™

™eœ œe eœ œœ

œ eœ

j

œj

e

œ œœ œ# œ™

_e

_{œ œœ}

œ œjœœœœœ œ

œ

_e

_™

™

œ

_e

_™

™ œ œ œ œ œ

œe

_{J eœ eœ œ}

œœ

œ œJ œJ œ œœ œ# œ™ œ œ œ œ œ œ œ

œ œ

_e

j œ

_J

œ œ œ œ œ

_{e e}

_{eœ e}

œ

_eœ™

™eœ œe eœ™™ eœ

œ œJ œJ œ œ œ œ# œ™ œ œ œ œ™

j ≈ œj œ œ œ œ œ œ œ œ œ

œ

_e

™

™ ‰

2

(25)

Violin q = 138 4 8 12 16 20 24 28 32 36

34 &

#

Fritt

U

a tempo 3 ₃ 3

Polska efter Gås Anders

Transkription efter inspelning med Viksta Lasse

‰™ œR œ™ œ œ™ œ œ eœ

j

_{œ eœ}

œJ œ

œe™™ œœ™ œ

eœ œ

j

œ œ œ œ œ œ œe œ

j œœœœœœ™ œœ œj œœ™™

eœ eœ

j

_{œ eœ}

œJ œ

œœœ™ œœ™ œ

eœ œ

j

œ œ œ œ œ

j

_{œe œe™™ œ}

œœ™œœ

œ

_e

e

œ

™™

™™ œr œ eœ œ™™

œ

_e

e

œ œJ œ

œ™™ œ œ™ œ œ œj

œj œ œ œ™ œe œ

j œ œ œ œ™ œ œœœ œ œ œ™™œ

eœ

j

œ œ œJ

œ œœœ™ œ œ œ

eœ œ

j

œ œ œœ œ™®œ œ œ œœœœ eœ eœ™™ œ

eJ

j

e

œ œ™œœ œe œ™ œ

œj

e ™ e eœ œœœœœeJ

eœ eœ™™ œ

œ œ œ™ œœ œ œ œJ œ œ™œ

_{e e}

œ

e

œ œ œ œ œ

e™J

e œJ eœ œ™ œ eœ eœ™™eœ eœ™™ œœ œJ

œ œ œe

_{R e}

œœœœœœ œœ œjœ œ œ eœ eœ œj

_œe™™

j ≈œeJ

_œe™™

j ≈œeJ

œœœ œ œ œ eœ™™ œ

œj

œœœ™ eœ eœ eœ eœ™™œ™œ™ œ œ™œ œ

_{e e}

œ œœ œœ

e™J e™™J

_{œ œœ™œœ eœ eœ™™ œ e™™}

J

œ œ™œ œ œJ

œ

_e

™

™ œ

œ œ œ œ œ œ œ œ œ œj œ œ™

e

œ œ™ œ œ œ™ eœ eœ œ™ œ™ œ œ

œ œœ e

œ™ œ œ™ œ

J

œœœœœ œœ œ

j œœœœœœœ™ œœ™œœœ œœœ

_{eJœ eœ™}

™œ œ

œ œe œeœœ™œ œœœœ

&

#

3 3

œ œ œ œ

e

œ

e

œ

™

e

œj

e

œ œ™œ œ œ™ eœ™™ œ

œ œ œœe œe™™ œ

e eœ™

™ œ œœœ œ œ œe œ

j

œœœœœœœ™ œ œœœ œ œjœ œjœ œ™ œ œ

œ œe œ œ™ œ œ œ œœœ

œ™ œ œ

j

œ™œœœ

e

œ

e

œ

e

œ

™

™ eœ eœ

j œe œe œe™™ œ eœœœœœœ

œ œ œ™ œ œœœœ eœ eœ

œ œ

J

œ œ™ œ

œ œ

e ™

™

œ œ

e

eœ eœ eœ™™ œœ eœ™™ œ™ œ

eœ™

™

eœ e

œ

e

™

™ œ œ™ œ œœœœœœœœœœœœ™œ

œ œ œ

e

œ

e

œ œ™ œe œe

œe œeœe œe™™ œœ™ œ œœ œ œœœeœ™™ eœ™™ œ œ œ™ eœ œ œ œœœ œ

œ

e

œ

™™

e

œ

e

œ

e

œ œ œœ

eJ e™™J

_{œ ™™œ œ œ œ™œ eœ™™™™eœ eœ™™œœ™œ œœœœœœœœœ™œ œ}

j

e

œ

e

œ

™

™ ‰

2

(27)

20 An a lyssch e ma Sve n Ah lb ä ck v a li te te r G e s ta ltn in g s k v a li te te r Generella musikaliska k v a li te te r T e k n is k a k v a li te te r Te k n is k a fö ru ts ä ttn in g a r ra t ch n e d ” - St a b ilt t e mp o -O rn a me n te ra t -L in je r i sp e le t -F in st ilt a va ri a tio n e r i ryt mi k -L ika d a n me lo d ik, e j me lo d iskt va ri e ra t -An vä n d e r lö s st rä n g so m få r kl in g a me d f ö r a tt ma rke ra -Mycke t kl a n g fu llt -Sp e la r g a n ska st a rkt me d kä rn a -Små p a u se r fö r a rt iku la tio n -Legato -Be kvä m i t e mp o t, ka n g ö ra små va ri a tio n e r u ta n a tt ru b b a f ö r mycke t -Pl a st isk te mp o d yn a mi k -Ej så mycke t d u b b e lg re p p , d ä re mo t me d kl in g a n d e st rä n g a r ibland -Be st ä md st rå kf ö ri n g -Sn ä rt i st rå ke n -H ö g h a st ig h e t i st rå ke n -I st rä n g e n u ta n p re ss -H a r g o tt o m st rå ke , g o d d isp o si tio n -St rå ke n ”flö d a r” -Me d kl in g a n d e st rä n g a r a n vä n d s fö r kl a n g o ch a cce n tu e ri n g -F io le n st ä md p å va n lig t sä tt -Si tt e r o ch sp e la r -Sko la d mu si ke r -G a n ska rö rl ig kro p p

An

a

lyssch

e

ma

Sve

n

Ah

lb

ä

ck

U ttr y c k s k v a li te te r G e s ta ltn in g s k v a li te te r Generella musikaliska k v a li te te r T e k n is k a k v a li te te r Te k n is k a fö ru ts ä ttn in g a r -F re jd ig t -Mu si ka liskt -U tkri st a lli se ra t -Be st ä mt -T yd lig t -”R a kt u p p o ch n e d ” -Kri sp ig t - St a b ilt t e mp o -O rn a me n te ra t -L in je r i sp e le t -F in st ilt a va ri a tio n e r i ryt mi k -L ika d a n me lo d ik, e j me lo d iskt va ri e ra t -An vä n d e r lö s st rä n g so m få r kl in g a me d f ö r a tt ma rke ra -Mycke t kl a n g fu llt -Sp e la r g a n ska st a rkt me d kä rn a -Små p a u se r fö r a rt iku la tio n -Legato -Be kvä m i t e mp o t, ka n g ö ra små va ri a tio n e r u ta n a tt ru b b a f ö r mycke t -Pl a st isk te mp o d yn a mi k -Ej så mycke t d u b b e lg re p p , d ä re mo t me d kl in g a n d e st rä n g a r ibland -Be st ä md st rå kf ö ri n g -Sn ä rt i st rå ke n -H ö g h a st ig h e t i st rå ke n -I st rä n g e n u ta n p re ss -H a r g o tt o m st rå ke , g o d d isp o si tio n -St rå ke n ”flö d a r” -Me d kl in g a n d e st rä n g a r a n vä n d s fö r kl a n g o ch a cce n tu e ri n g -F io le n st ä md p å va n lig t sä tt -Si tt e r o ch sp e la r -Sko la d mu si ke r -G a n ska rö rl ig kro p p

(28)

21

An

a

lyssch

e

(32)

Källförteckning

Böcker

Ahlbäck, Sven (1995). Karaktäristiska egenskaper för låttyper i svensk folkmusik. Stockholm: Udda toner.

Internetsidor

Wikipedia (2010). Viksta-Lasse. http://sv.wikipedia.org/wiki/Viksta-Lasse Publicerat 21 augusti. Hämtat den 9 december 2011.

Wikipedia (2011). Mikael Marin. http://sv.wikipedia.org/wiki/Mikael_Marin Publicerat den 5 april. Hämtat den 9 december 2011.

Wikipedia (2011). Sven Ahlbäck. http://sv.wikipedia.org/wiki/Sven_Ahlbäck Publicerat den 19 september. Hämtat den 9 december 2011.

Wikipedia (2008). Gustaf Jernberg. http://sv.wikipedia.org/wiki/Gustaf_Jernberg Publicerat den 1 november. Hämtat den 9 december 2011.