Malmö högskola
Lärarutbildningen
Skolutveckling och ledarskap
Examensarbete
10 poängAlla elever är jämlika, men vissa mer än andra
- en jämförande undersökning av orsaker till
betygsskillnader i engelska mellan två skolor
All students are equal, but some more than others – a comparative study of causes for differences in the English grades between two schools
Johan Hedblom
Fredrik Karlsson
Lärarutbildning 60 poäng
Höstterminen 2005
Examinator: Annelis Jönsson
Sammanfattning
Hedblom, Johan och Karlsson, Fredrik (2005).
Alla elever är jämlika, men vissa mer än andra - en jämförande undersökning av orsaker till betygsskillnader i engelska mellan två skolor. (All students are equal, but some more than others – a comparative study of causes for differences in the English grades between two schools).
Skolutveckling och ledarskap, Lärarutbildningen 60 poäng, Malmö Högskola.
Syftet med arbetet är att göra en jämförande undersökning av orsaker till betygsskillnader i ämnet engelska mellan två skolor. Undersökningen genomförs med fokus på skolor i två områden vars invånare uppvisar divergerande socioekonomisk och utbildningsmässig bakgrund.
Arbetet inleds med en statistisk jämförelse av de två områdena på kommunal- och övergripande skolnivå. Därefter kommer en enkätundersökning med hela skolår nio på de respektive skolorna. Slutligen genomförs en intervju en lärarrepresentant för engelskan på skolorna.
Resultaten pekar mot att socioekonomiska och utbildningsmässiga aspekter spelar en roll i elevers skolresultat och betyg.
Nyckelord: Betygskillnader, betygsjämförelser, engelska, sociokultur, socioekonomi, utbildningsnivå, elevenkät, lärarintervjuer.
Innehållsförteckning
Sammanfattning………. 3
Innehållsförteckning……….. 5
1 Inledning……….. 7
2 Syfte och frågeställningar ……..………. 8
3 Avgränsningar….………...……..……… 8
4 Tidigare forskning……… 9
5 Bakgrund………...………... 10
5.1 Kommun X………. 11 5.2 Kommun Y………. 11 5.3 Skola X………... 12 5.4 Skola Y………... 126 Betyg och nationella prov……….………... 12
6.1 Betyg………...………. 13
6.1.1 Betygsjämförelse……….………....13
6.2 Nationella prov.………...13
6.2.1 Resultat på nationella prov – Skola X…………..………...13
6.2.2 Resultat på nationella prov – Skola Y ……….…………...14
6.2.3 Jämförelse av de nationella proven……… 14
7 Metod………. ………….…… 14
7.1 Individnivå……….. 14
7.1.1 Population och bortfall……… 15
7.2 Skolnivå………...………... 16 7.3 Sammanfattning………. 17
8 Redovisning av enkätsvar….………... 17
9 Redovisning av intervjuer……… 24
9.1 Elevvård……….. 24 9.2 Specialpedagogik………...………. 26 9.3 Övergripande organisation……….. 26 9.4 Engelskundervisningens utformning……….. 27 9.5 Föräldrakontakt………... 329.6 Alternativa källor till engelskan……….. 34
9.7 Lärarnas funderingar kring orsaker till betygsskillnader……… 35
10 Jämförande analys……… 36
11 Avslutning………..……… 40
Källförteckning……….……….. 42
Bilagor
1 Enkäten………... 43 2 Intervjufrågor……….. 481 Inledning
I skollagens första kapitel titulerat ”Allmänna föreskrifter” under paragraf 2 står att läsa: ”Alla barn och ungdomar skall, oberoende av kön, geografisk hemvist samt sociala och ekonomiska förhållanden, ha lika tillgång till utbildning i det offentliga skolväsendet för barn och ungdom. Utbildningen skall inom varje skolform vara likvärdig, varhelst den anordnas i landet” (Lärarens Handbok, 2004:55). Denna formulering kommunicerar en tro på vikten av strävan mot jämlikhet och rättvisa i samhället. Orden är vackra och verkar välvilliga, men formuleringen förefaller diffus. För vad innebär t.ex. att utbildningen skall vara ”likvärdig, varhelst den anordnas i landet” (vår kursivering), egentligen? Den del av citatet som vi i primärt intresserar oss för är, förutom den ovan återgivna delen, den del där det hävdas att ”ungdomar skall, oberoende av kön, geografisk hemvist samt sociala och ekonomiska
förhållanden, ha lika tillgång till utbildning” (vår kursivering). Detta stycke är mycket
intressant. Återigen syftar man uppenbarligen till jämlikhet, här på flera olika nivåer, men vad betyder ”lika tillgång till utbildning”? Även denna formulering är otydlig. I viss mening är texten riktig; oavsett vem en elev är, var hon bor och ifrån vilka socioekonomiska förhållanden hon kommer ”skall” och ’har’ hon de facto samma tillgång till skolan som alla andra barn och ungdomar. Åtminstone i fysisk mening. Men detta innebär inte att alla barn som börjar skolan har lika stora möjligheter att tillgodogöra sig den undervisning, till vilken samtliga har fri tillgång. Häri ligger den problematik vi vill undersöka. Är det verkligen så att, som texten säger, alla ungdomar har lika tillgång till utbildning, oavsett var de kommer ifrån? Det är frågan.
Under utbildningen har vi intresserat oss för eventuella konsekvenser av skillnader av social, ekonomisk och utbildningsmässig art beträffande elevers möjligheter att tillgodogöra sig skolundervisningen och uppnå goda resultat. Enligt vår uppfattning baseras gemene mans uppfattningar kring sociokulturella frågor ofta på förutfattade meningar och spekulativa, svepande påståenden. Vi ville därför själva gå ut till två skolor och undersöka hur pass stor påverkan dessa faktorer kan tänkas ha och själva skapa oss en bild av en del av verkligheten. Följaktligen bestämde vi oss för att det vore ett utmärkt ämne för examensarbetet att jämföra två skolor utifrån dessa aspekter. Vi har sökt efter två skolor som ligger i områden, som skiljer sig från varandra socialt, ekonomiskt och utbildningsmässigt. Vi vill undersöka om skillnader i ”geografisk hemvist samt sociala och ekonomiska förhållanden” däribland föräldrars utbildningsnivå möjligen kan visa sig i skillnader i elevers skolresultat, i form av betyg.
Eftersom vi båda har engelska som huvudämne vill vi fokusera på detta ämnes utformning på de respektive skolorna. Vi vill även undersöka både hur elever och lärare ser på, samt förhåller sig till kunskap och lärande i allmänhet och då i synnerhet beträffande ämnet engelska.
Efter en inledande snabb jämförelse av slutbetygen i engelska skolår nio, vårterminen 2005 kan vi konstatera en markant skillnad. I skola nummer ett, i fortsättningen benämnd skola X, var snittet 14,72. I skola nummer två, fortsättningsvis skola Y, var snittet 12,93. Således kan vi konstatera att vi har ett problemområde; nämligen att vi finner stora betygsskillnader i engelska i skolår 9 mellan de två olika skolor vi undersöker, vilka kommer att analyseras djupare nedan.
2 Syfte och frågeställningar
Syftet med arbetet är att göra en jämförande undersökning av orsaker till betygsskillnader i ämnet engelska mellan två skolor. Vi ämnar utföra undersökningen på tre olika nivåer för att åstadkomma en så omfattande bild som möjligt. De tre nivåerna representeras av: kommunal nivå, skolnivå och individnivå. Förhoppningen är att kunna urskilja vad de konstaterade betygsskillnaderna skulle kunna bero på.
Vår hypotes är att detta beror på skillnader i kommunernas sociokulturella miljö, i skolornas resurser och verksamhet samt i elevernas syn på skola och lärande.
Frågeställningarna vi kommer att arbeta efter för att besvara detta är: – Hur ser den sociokulturella miljön ut, mätt i inkomster och utbildning?
– Hur ser skolornas resurser ut, mätt i lärartäthet, kostnad/elev, organisation av verksamhet (arbetslagens utformning och syfte, elevvård)
– Hur ser den pedagogiska verksamheten (arbetsformer, material, grupperingar av elever, syn på kunskap och lärande) ut?
– Hur ser eleverna i de båda områdena på skolan, på undervisning, på sitt eget lärande?
3 Avgränsningar
En del av avgränsningen är given. Vi har två specifika skolor och tillhörande kommuner att analysera. Dock måste vi begränsa oss ännu mer. Eftersom det övergripande ämnet i sig är oerhört omfångsrikt har vi valt att inrikta oss på skolämnet engelska i skolår nio. Detta innebär visserligen å ena sidan ett problem: vi kan omöjligen nå fram till klara resultat om vi bara ägnar analysen åt ett skolämne i ett skolår. Å den andra sidan ligger det en styrka i att
fokusera undersökningen för att på så vis försöka fånga tendenser och eventuellt finna några nycklar till ett komplext problemområde. Vi inser ödmjukt att vi bara skrapar på ytan, men hoppas ändå komma fram till intressanta resultat.
4 Tidigare forskning
Det har forskats relativt mycket kring förhållandet mellan ekonomiska resurser, sociala villkor samt föräldrars utbildningsnivå i relation till elevers skolresultat. Dock är ämnet känsligt och arbeten som oftast påvisar liknande resultat, nämligen att dessa aspekter spelar en tydlig roll, tenderar därför att hamna i skymundan.
Vi har självfallet inte kunnat gå igenom all forskning i ämnet utan har blivit tvungna att sovra i materialet. Bland annat har vi studerat två av Skolverkets rapporter som behandlar sambandet mellan elevers resurser av olika slag och resultat i skolan. Ekonomiska resurser
och elevernas resultat och Samband mellan resurser och resultat – en studie av landets grundskolor med elever i årskurs 9 utforskar dessa frågor vid olika tidpunkter på 90-talet. I
den förstnämnda rapporten studeras sambandet mellan ekonomiska resurser och elevernas resultat på skolnivå. De tre hörnstenarna i studien, som omfattar 15 högstadieskolor, är uppgifter om socioekonomiska förhållanden, elevernas resultat och ekonomiska resurser. I rapporten konstateras att det för de 15 skolorna finns ett samband mellan ”de socioekonomiska bakgrundsförhållandena, mätt i termer av föräldrarnas formella utbildningsnivå, och de resultat som uppnåtts vid de olika skolorna. Ju högre utbildningsnivå hos föräldrarna desto positivare resultat bland eleverna” (1994:7). Vidare refereras i rapporten till andra studier av ämnet, t.ex. Segregation och svensk skola (Arnman & Jönsson, 1983) där det bland annat visas att ”elever från högre sociala skikt presterar bättre i grundskolan än elever från lägre skikt. Oberoende av social bakgrund presterar elever bättre i klasser där de flesta kamraterna har över- eller medelklassbakgrund” (1994:21). Man refererar även till Skolverkets rapport om Skolan och elevers utveckling (Skolverkets rapport nr 27, 1993) där det visar sig att det finns ”ett mycket tydligt samband mellan elevernas kognitiva utveckling och föräldrarnas utbildningsnivå” (1994:22).
Den sistnämnda rapporten är en studie som omfattar närmare 900 kommunala grundskolor som avslutat årskurs 9 läsåret 1994/95 där man studerat samband mellan resurser och resultat ur ett nationellt perspektiv. I denna studie söker man eventuella samband mellan ett antal bakgrundsvariabler och elevernas medelbetyg. Några av variablerna är föräldrarnas utbildningsnivå, andel elever med utländsk bakgrund och antal lärarveckotimmar per elev.
Med avseende på dessa variabler kan man i rapporten läsa bland annat följande: ”ju högre utbildningsnivå föräldrarna har desto högre är medelbetyget på skolan” (1999:8). Vidare konstateras att ”utbildningsnivån i hemmen är den faktor som har den absolut starkaste påverkan på medelbetyget” (1999:17). Vad gäller elever med utländsk bakgrund fastställs att: ”oavsett kön och föräldrarnas utbildningsnivå är det negativt för en elevs medelbetyg att vara första generationens invandrare jämfört med att inte ha utländsk bakgrund. Att vara andra generationens invandrare har en mycket svag negativ effekt” (1999:18). Sambandet mellan lärarveckotimmar per elev och resultat i skolan beskrivs som mycket svagt.
Beträffande frågor om klass, socialgrupp och dessa aspekters förhållande till elevers skolresultat har vi studerat böckerna Den dolda läroplanen (1981) av Donald Broady,
Klassamhällets förändring (1995) av Ahrne et. al., Skolan i klassamhället (2001) - Olsson
(red.), Barnets villkor – samhällets spegel (1987) – Arnman – Jönsson (red.). Broadys bok har ett par år på nacken men diskuterar frågor vars fortsatta aktualitet knappast kan förnekas. Begreppet den dolda läroplanen har blivit vedertaget och avser hur aspekter som egentligen inte har med skolundervisningen att göra ändock påverkar densamma. Klassamhällets
förändring (1995) beskriver och analyserar klassamhällets förändring över tid. Den behandlar
hur skillnader i klasstillhörighet på olika sätt tar sig uttryck i samhället. Framför allt kapitlet ”Utbildning i klassamhället” har varit givande för oss. Skolan i klassamhället (2001) är en senare utgåva som konstaterar att klassbakgrund och studietraditioner i hemmen faktiskt fortfarande är en betydande faktor för elevers utbildningsmöjligheter. Även Barnets villkor –
samhällets spegel (1987) har några år på nacken. Den uppkom efter en konferens ”Barnens
villkor och utslagning” och försöker finna svar på vad som bestämmer barns olika uppväxtvillkor. Dessa verk har gett intressanta uppslag för analysen av vårt insamlade material.
5 Bakgrund
Första steg i processen blir att presentera skolorna samt de kommuner som de ligger i. Vi avser att jämföra kommunerna primärt beträffande statistiska skillnader i medelinkomst och utbildningsnivå hos dess respektive invånare. Därefter gör vi en sammanställning av de två olika skolorna där vi redovisar aspekter som t.ex. lärartäthet och andel behöriga lärare.
5.1 Kommun X
Kommun X är en förortskommun med över 30000 invånare. Medelinkomsten, det vill säga den sammanräknade förvärvsinkomsten, år 2003 hos kommunens samtliga invånare uppgick till över 250000 kr/år. Räknat efter detta nyckeltal tillhör kommun X en av Sveriges rikare kommuner.
Om vi ser till kommun X:s organisation vad gäller verksamheten i grundskolan år 04/05 fanns det 3959 elever fördelade på 9 skolor, vilket ger i snitt 440 elever per skola. Samma verksamhetsår fanns 332 lärare fördelade på 294 heltidstjänster. Detta ger 7,4 heltidstjänstgörande lärare per 100 elever. Av dessa lärare hade 90 % pedagogisk utbildning. Kostnaden för varje elev i september 2005 var totalt 57300 kronor varav 31100 kronor för själva undervisningen.
På elevnivå i kommun X var andelen elever i årskurs nio som inte uppnådde målen i ett eller fler ämnen år 2005 19 %. Andelen som var behöriga till gymnasiet samma år var 95 %. Mellan år 2000 och 2004 var i snitt 2,8 % av kommun X:s elever i årskurs nio födda utomlands. Vad gäller föräldrarnas utbildningsnivå för samma period uppgick den till 2,271 (www.skolverket.se och www.scb.se).
5.2 Kommun Y
Kommun Y är en industrikommun med cirka 15000 invånare och är alltså ungefär hälften så stor som kommun X. Medelinkomsten i kommunen år 2003 uppgick till cirka 190 000 kr/år. Med detta nyckeltal som mått hamnar kommun Y bland den sista fjärdedelen av Sveriges samtliga kommuner.
Vad gäller kommun Y:s organisation av verksamheten i grundskolan år 04/05 fanns det 1679 elever fördelade på 7 skolor vilket ger ett snitt på 240 elever per skola. Samma verksamhetsår hade kommunen 181 lärare fördelade på 156 heltidstjänster. Per 100 elever fanns det 9,2 heltidstjänstgörande lärare. Av dessa hade 93 % en pedagogisk utbildning. Kostnaden per elev i september år 2005 uppgick till 65400 kronor varav 34200 kronor för undervisningen.
I kommunen år 2005 misslyckades 29 % av eleverna i årskurs nio att uppnå målen i ett eller fler ämnen. Andelen som var behöriga till gymnasiet samma år var 84 %.
1 Utbildningsvärde 1 innebär genomgången folkskola/grundskola, utbildningsvärde 2 innebär genomgången
gymnasial utbildning i högst tre år och utbildningsvärde 3 innebär att föräldern har genomgått fjärde året på gymnasieskolans tekniska linje eller erhållit minst 20 högskolepoäng.
Om vi ser till åren 2000-2004 var i snitt 13,4 % av eleverna födda utomlands. Beträffande föräldrarnas utbildningsnivå för samma period för kommun Y uppgick den till 1,90 (www.skolverket.se och www.scb.se).
5.3 Skola X
Skola X är en F-9 skola med cirka 400 elever. Det finns omkring 100 personer anställda inom alla enheter. Skolan profilerar sig mot idrott och hälsa och eleverna på de högre stadierna arbetar ämnesövergripande. Mellan år 2000 och 2004 var i snitt 3,8 % av eleverna i årskurs nio födda utomlands. Föräldrarnas utbildningsnivå under samma period låg i snitt på 2,43. Det genomsnittliga meritvärdet för perioden 2001-2004 låg på 223,72. Om vi går in på engelska specifikt var det under perioden 2001-2004 97,6 % av eleverna som uppnådde målen i ämnet (www.skolverket.se och www.scb.se).
5.4 Skola Y
Skola Y är en F-9 skola med nästan 500 elever. Det finns cirka 70 anställda inom alla enheter. Mellan åren 2000 och 2004 var snittet av elever i årskurs nio födda utomlands 13,2 %. Beträffande föräldrarnas utbildningsnivå under samma period var snittet 1,84. Det genomsnittliga meritvärdet hos avgångseleverna för perioden 2001-2004 låg på 198,9.
Andelen elever som nådde målen i engelska under samma period var 93,5 % (www.skolverket.se och www.scb.se).
6 Betyg och nationella prov
Vi skall alltså göra en undersökning och jämförelse av betygsresultaten på de två skolorna, X och Y. Efter den snabba jämförelsen av slutbetygen i engelska skolår nio vårterminen 2005 som presenterades i inledningen, kunde vi konstatera en markant skillnad. Följaktligen anser vi att vi har en intressant ingång till att göra en utvidgad undersökning av betygsskillnader genom att undersöka avgångsbetygen i engelska från år 2000 fram till 2005, samt resultaten på de nationella proven för åren 2003-2005, som ett inledande led i undersökningen av skillnader på den individuella nivån. Vi har valt att inkludera de nationella proven i denna undersökning eftersom betygen i stor utsträckning får anses vara av subjektiv art.
2 Med genomsnittligt meritvärde menas summan av betygsvärdena för de 16 bästa betygen i elevens slutbetyg.
Godkänt motsvarar värde 10, väl godkänt värde 15 och mycket väl godkänt värde 20. Eleven kan maximalt få 320 poäng i meritvärde.
6.1 Betyg
Nedan presenteras avgångsbetygen i engelska för åren 2000-2005. Godkänt motsvarar värde 10, väl godkänt värde 15 och mycket väl godkänt värde 20.
6.1.1 Betygsjämförelse
Tabell 6.1.1
Som tabellen 6.1.1 visar har skola X under samtliga år 2000-2005 ett högre betygsgenomsnitt än skola Y. Differensen skiljer sig år från år och är vissa år tydligare än andra. Vidare kan konstateras att skola X betyg har stigit från år 2002 och framåt. I skola Y:s betygssnitt är det svårt att utläsa några tendenser.
6.2 Nationella prov
Det nationella provet i engelska är uppdelat i tre delar: muntlig kommunikation, receptiv förmåga samt skriftlig produktion. Nedan presenteras, i procentform, vad eleverna på de båda skolorna har uppnått för betyg på provets olika delar. För att göra denna redovisning mer lättöverskådlig har vi gjort en tredje tabell, 6.2.3, som visar en direkt jämförelse mellan skolorna med avseende på varje betyg. Om vi tittar på muntlig kommunikation och elever som uppnått G år 2003 till exempel, står det i den rutan Y16. Med detta menas att i skola Y är det 16 % fler än på skola X som uppnått G det givna året vad gäller muntlig kommunikation.
6.2.1 Resultat på nationella prov - Skola X
Muntlig kommunikation Receptiv förmåga Skriftlig produktion
G VG MVG IG G VG MVG IG G VG MVG IG 2005 35 40 25 0 20 48 30 2 51 32 15 2 2004 45 31 24 0 25 47 27 0 45 36 18 0 2003 29 52 17 2 17 43 36 3 31 52 10 7 Tabell 6.2.1 År 2000 2001 2002 2003 2004 2005 Skola X 13,62 13,48 12,43 13,28 14,55 14,72 Skola Y 12,12 13,09 12,36 12,79 11,52 12,93
6.2.2 Resultat på nationella prov - Skola Y
Muntlig kommunikation Receptiv förmåga Skriftlig produktion
G VG MVG IG G VG MVG IG G VG MVG IG
2005 33 37 22 4 26 48 22 0 46 43 4 2
2004 22 46 15 3 34 32 7 24 41 25 14 17
2003 47 35 14 2 40 44 9 5 33 53 5 7
Tabell 6.2.2
6.2.3 Jämförelse av de nationella proven
Muntlig kommunikation Receptiv förmåga Skriftlig produktion
G VG MVG IG G VG MVG IG G VG MVG IG
2005 X2 X3 X3 Y4 Y6 ±0 X8 X2 X5 Y11 X11 ±0
2004 X25 Y15 X9 Y3 Y9 X15 X20 Y24 X4 X11 X4 Y17
2003 Y16 X17 X3 ±0 Y23 Y1 X27 Y2 Y2 Y1 X5 ±0
Tabell 6.2.3
Om vi jämför betygen MVG och IG kan vi konstatera att skola X:s andel av MVG är högre på alla delar de år vi jämför. Beträffande IG är skola Y:s andel större i nästan alla delar varje år.
Vi kan efter dessa jämförelser konstatera en skillnad i betygsgenomsnitt både i slutbetyg skolår 9 och på de nationella proven, under samtliga undersökta år. Nu vill vi så försöka finna orsaker och förklaringar till dessa skillnader.
7 Metod
7.1 Individnivå
Som nästa moment i vår undersökning avser vi att jämföra elevers syn på, medvetenhet om och inställning till kunskap och lärande. Vår frågeställning på denna individnivå löd; hur ser eleverna i de båda områdena på skolan, på undervisning, på sitt eget lärande? Vi vill täcka av en bred bakgrund för att kunna göra goda jämförelser, varför vi använder oss av en kvantitativ ansats, i form av en enkät.
Holme & Solvang (1997) ställer upp tre olika forskningssyften där den kvantitativa metoden är att föredra:
• Om man utifrån urvalet vill säga något om den grupp urvalet gäller.
• Om man vill ha ett tvärsnitt av företeelsen man studerar för att göra säkra jämförelser.
• Om man vill påvisa vilken omfattning en företeelse har.
Den kvantitativa ansatsen mynnar i slutändan ut i numeriska observationer. Med hjälp av matematik och statistik gör man mätningar och kvantifieringar (Backman, 1998).
Två begrepp av central betydelse i samband med undersökningar av denna art är validitet och reliabilitet. Med god validitet menar man att den insamlade datan är relevant för de frågeställningar man har (Holme & Solvang, 1997). Vi hade detta i åtanke när vi konstruerade frågorna för att garantera att vi verkligen fick fram det önskade resultatet med enkäten. Vi bedömer validiteten som hög i vår undersökning då vi har varit noga med detta.
Reliabiliteten bestäms av hur mätningarna utförts och hur tillförlitlig och noggrann man har varit i själva mätprocessen (Holme & Solvang, 1997). Vi anser att reliabiliteten i vår undersökning är hög mycket beroende på att vi var närvarande när den genomfördes och kunde svara på de frågor som uppkom.
Vi vill också kommentera varför vi valde just de frågor som enkäten innehåller3. På den första frågan vill vi komma åt hur eleverna trivs i skolan och vad detta beror på. Hög trivsel i skolan torde ju ge bättre resultat. Därefter följer ett antal frågor kring engelskundervisningen. Vi vill ha reda på hur den var utformad och hur eleverna upplevde detta. Vidare ville vi försöka få fram hur pass medvetna eleverna är om språket, vad som är viktigt i det och hur man bäst lär sig det. Ett par frågor behandlar läxor och läxläsning. Dessa syftar till att undersöka hur läxorna ser ut, hur de sköts och hur pass medvetna eleverna är om hur man bäst lär sig. Vi vill också ta reda på hur stödet hemifrån ser ut och hur pass mycket man läser på fritiden. En fråga behandlar hur eleverna kommer i kontakt med det engelska språket utanför skolan, hur pass mycket ”input” de får, varifrån den kommer och hur den ser ut.
På frågorna: ”Vilka av följande moment återkommer regelbundet i engelskundervisningen på Din skola?”, ”Vad brukar Din klass få i läxa i engelska?” och ”Vilket sätt tycker Du är bäst att göra läxorna på?” fanns möjlighet att ange mer än ett svarsalternativ.
7.1.1 Population och bortfall
Med population menas samtliga enheter som man önskar få upplysningar om; det teoretiska urvalsunderlaget. Om populationen är stor måste man göra ett urval bland enheterna (Holme & Solvang, 1997). Vår totala population är samtliga elever i årskurs nio på skola X och på skola Y, vilket sammanlagt ger 111 elever. Eftersom vår population inte kan betraktas som särskilt stor behövde vi inte göra någon form av urval; det är så att säga givet.
På skola X har vi ett bortfall på fem elever eller 8,7 % av totalt 57 elever. Dessa elever var på dagen för undersökningen sjuka eller frånvarande av andra anledningar. På skola Y, av totalt 54 elever, är bortfallet åtta elever eller 14,8 %. Skälen till frånvaron är desamma som på
skola X. Den mycket goda svarsfrekvensen tror vi beror på att vi var närvarande när samtliga eleverna utförde enkäten. Hade vi istället skickat ut enkäten hade vi med största sannolikhet fått ett högre bortfall. Trost (1994) menar att man vid sådana enkätundersökningar kan räkna med en svarsfrekvens på mellan 50 och 75 %. Vidare säger Trost att man bör göra en bortfallsanalys såvida man inte fått en mycket hög svarsfrekvens. Vi har, på grund av den mycket höga svarsfrekvensen för vår enkätundersökning, valt att inte göra en bortfallsanalys. På grund av tidsbrist har vi inte återvänt till skolorna för att göra enkäten med dem som var frånvarande vid första tillfället. Dock har vi ingen anledning att tro att resultaten skulle bli annorlunda om vi hade gjort detta utan vi tror att den höga svarsfrekvensen ger oss ett representativt resultat för vår population.
Tabell 7.1.1
7.2 Skolnivå
På skolnivå valde vi att intervjua vardera en engelsklärare på de olika skolorna; det vill säga en kvalitativ ansats. Den kvalitativa ansatsen syftar till att fånga egenarten hos den enskilde enheten och dennes speciella livssituation. Den innebär en liten grad av formalisering och metoden syftar främst till förståelse. Om man vill ha reda på enskilda enheters attityder, åsikter eller värderingar är den kvalitativa metoden att föredra (Holme & Solvang, 1997). Hartman (1998) definierar en halvstrukturerad intervju som att man har en hög grad av standardisering men lägre grad av strukturering. Ett antal frågor ska ställas i ordning, men den intervjuade har möjlighet att formulera sig fritt. Detta överensstämmer väl med hur vi har utformat våra intervjuer.
Våra frågeställningar på denna nivå handlade om att kartlägga hur den pedagogiska verksamheten ser ut till exempel vad gäller arbetslag och elevvård. För oss var det viktigt att läraren undervisade i någon av de klasser i vilka vi gjorde enkätundersökningen. Därför är deras kommentarer till svaren på enkäterna intressanta, då de känner eleverna i fråga. Intervjun4 utfördes genom samtal med lärarna, vilka spelades in och därefter transkriberades; därav kommer talspråket i citaten. Vi har valt att inte redigera och ändra i transkriptionen för att i görligaste mån låta intervjuobjektet tala för sig själva. Tre punkter (…) avser en kort paus beroende på eftertänksamhet eller tvekan hos talaren.
4 För att se frågorna i sin helhet, se bilaga 2.
Total population 111 st Totala svar 98 st
7.3 Sammanfattning
Vi kommer således att använda oss av både kvalitativa och kvantitativa metoder i arbetet. De siffror och den statistik som den kvantitativa metoden genom enkäterna ger oss understödjer vi genom en kvalitativ metod via intervjuerna, vars svar hjälper oss att kommentera och analysera den konstaterade datan.
För utformningen och utvärderingen av enkäten och intervjun har vi haft stor hjälp av
Enkätboken (2001) av Jan Trost samt I huvudet på en elev - projektet STRIMS (2000) av
Malmberg (red.). Den sistnämnda boken är en stor undersökning av elevers inställning till och medvetenhet om olika strategier för inlärning av moderna språk. Den innehåller många enkäter och intervjuer utförda med elever som respondenter. Även Rapporter och uppsatser (1998) av Jarl Backman, Forskningsmetodik om kvalitativa och kvantitativa metoder (1997) av Holme & Solvang och Vetenskapligt tänkande (2004) av Jan Hartman har utgjort stöd i finslipningen av den metodiska ansatsen.
8 Redovisning av enkätsvar
I detta avsnitt redovisas resultaten från vår enkätundersökning i årskurs nio på skolorna. Tillsammans med resultaten på frågorna som redovisas i procentform har vi sammanställt elevernas kommentarer efter varje fråga. På alla frågor förutom ”hur tycker du att du lär dig engelska bäst”? fanns det möjlighet för eleverna att kommentera och motivera varför de svarat som de gjorde. I denna resultatredovisning tillkommer även våra första egna reflektioner och kommentarer till resultaten. Dessa är tydligt särskiljda från elevernas. Under rubriken jämförande analys återkommer vi till detta då vi går mer in på djupet.
Hur trivs Du i skolan överlag?
På enkätens första fråga kan vi se en betydande skillnad vad gäller uppfattningen om trivseln på de två skolorna. 88,5 % av eleverna på skola X uppger att de trivs bra eller mycket bra Motsvarande resultat på skola Y är 69,6 %. Vi anser att resultaten på de både skolorna dock
Tabell 8.1 Skola X Skola Y
Mycket bra 40,4 % 26,1 %
Bra 48,1 % 43,5 %
Ok 11,5 % 28,3 %
Dåligt 0 % 0 %
får betraktas som förvånansvärt höga, speciellt skola X:s. Eftersom eleverna på skola X trivs bättre i skolan kan man förmoda att de också presterar bättre resultat.
Elevernas kommentarer till denna fråga skiljer sig inte speciellt mycket. Eleverna på skola X anger i stor utsträckning kompisar samt bra lärare som argument till varför de trivs så bra. Dessa argument är även mycket vanliga på skola Y. De absolut vanligaste förklaringarna till varför man ”bara” trivs ok på skola X är att det är stressigt och för höga krav, medan det på skola Y är ”stök” på lektionerna som sticker ut som motivering.
Vilka av följande moment återkommer regelbundet5 i engelskundervisningen på Din skola?
Tabell 8.2 Skola X Skola Y
Grammatikövningar 100 % 76,1 % Dialog/samtalsövningar 40,4 % 40,0 % Hörövningar 38,5 % 45,7 % Översättningar 86,5 % 65,2 % Högläsning 73,1 % 73,9 % Fri skrivning 17,3 % 32,6 % Diskussioner 9,6 % 54,3 % Glosor 100 % 84,8 % Dramaövningar 3,8 % 2,2 % Se på engelska filmer/TV 5,8 % 19,6 %
Elevernas svar på denna fråga finner vi mycket intressanta. Resultaten visar entydigt att undervisningen på skola X inte alls är lika varierad som på Skola Y, utan är betydligt mer traditionell. På skola X intar grammatik, glosor och översättningar en särställning bland momenten i undervisningen. På skola Y är spridningen och variationen betydligt större. Mest noterbar är skillnaden vad gäller momentet diskussioner. Elevernas kommentarer till frågan bekräftar resultaten. Eleverna på skola X fokuserar nästan uteslutande på negativa aspekter och efterlyser mer variation och betonar enformigheten i att ha text och glosor varenda lektion. Några kommenterar att den ämnesövergripande undervisningen har tagit över och att engelskan således har fått stiga åt sidan. Eleverna på skola Y är betydligt mer nöjda i sina kommentarer. Flertalet uttrycker sitt gillande över den varierade undervisningen som de anser ger en god och allsidig träning av språkets olika delar. Vidare anser många att undervisningen är kul, lätt och lärorik.
5 Vid tillfällena för enkätundersökningen angav vi för respondenterna definitionen av ”regelbundet” som ett
Vilka av momenten i föregående fråga tycker Du är viktiga och varför? Motivera.
Denna fråga har inga av oss förutbestämda alternativ och är således öppen. Vi kan inte se några tydliga skillnader mellan de två skolorna. Det överlägset viktigaste momentet anses dock på båda skolor vara grammatiken. Som skäl till detta anges framförallt vikten av korrekthet. Grammatik betraktas som grunden till att kunna ett språk även om det i många fall tycks vara ett tråkigt moment.
Näst efter grammatiken uppger eleverna på skola X att dialoger/samtalsövningar är det viktigaste momentet i undervisningen. På skola Y betonas ”de flesta” eller ”alla” moment som viktiga i större utsträckning än på skola X, vilket får anses vara intressant. Det är ett moget och intelligent svar. De är mer vana vid varierade moment och ser således fördelen med detta på ett annat sätt.
På skola Y anses det i stor utsträckning även vara viktigt med högläsning för uttalets skull och för att öka förståelsen, samt diskussioner för att man på så vis lär sig att tala och argumentera.
På skola X anses glosor vara mer betydelsefulla än på skola Y. Argumenten är dock de samma: ”man vinner på ett stort ordförråd”. Inte många på skola X anger diskussioner som ett viktigt moment, kanske beroende på att de, enligt svaren på den föregående frågan, sällan får praktisera just det momentet.
Hur svårt tycker Du att det är med engelska?
Tabell 8.3 Skola X Skola Y
Mycket svårt 0 % 2,2 %
Ganska svårt 26,9 % 30,4 %
Ganska lätt 44,2 % 34,8 %
Mycket lätt 7,7 % 23,9 %
Internt bortfall 21,1 % 8,7 %
Resultaten visar att skola Y:s elever tycker det är något lättare med engelska även om skillnaden inte är speciellt stor. Dock är skillnaden i svarsfrekvens på alternativet ”Mycket lätt” betydande. Detta är intressant men svårtolkat. Vi måste även beakta det stora interna bortfallet på denna fråga, framför allt på skola X. Detta gör att vi inte kan dra några långtgående slutsatser utan endast spekulera kring svaren. Det interna bortfallet består av elever som kryssat i fler än ett alternativ.
Elevernas kommentarer varierar kraftigt och det är svårt att se några direkta tendenser eller skillnader mellan de båda skolorna. Det är inget som sticker ut som någon dominerande
åsikt. Man kan dock se att de som tycker engelska är roligt i högre grad också tycker det är lätt. De som tycker att det är svårt anger främst grammatiken som det moment man har störst problem med.
Vad brukar Din klass få i läxa i engelska?
Tabell 8.4 Skola X Skola Y
Texter att läsa 100 % 87,0 %
Glosor 100 % 95,7 %
Grammatik 92,3 % 65,2 %
Meningar att översätta 42,3 % 73,9 %
Tal att framföra 0 % 41,3 %
Uppsatser att skriva 5,8 % 28,3 %
Böcker att läsa 1,9 % 45,7 %
Text att analysera 9,6 % 23,9 %
Resultaten på denna fråga visar på en betydande skillnad mellan de båda skolorna som tål att diskuteras vidare. På skola X är text, glosor och grammatik det absolut dominerande medan man på skola Y har mycket mer varierande läxor. Skillnaden i ”tal att framföra”, ”uppsatser att skriva”, ”böcker att läsa” och ”text att analysera” är slående.
Elevernas kommentarer på skola X bekräftar resultaten och man betonar enformigheten och bristen på variation. På skola Y är kommentarerna helt annorlunda: där är man i stor utsträckning nöjda med de varierade läxorna, vilka är ”bra för då lär man sig olika saker”, som en elev skriver.
Hur mycket tid i genomsnitt lägger Du på din engelskläxa per vecka?
Tabell 8.5 Skola X Skola Y
Ingen tid alls 1,9 % 6,5 %
Upp till 30 minuter 42,3 % 17,4 %
30-60 minuter 28,8 % 40,0 %
1-2 timmar 7,7 % 26,1 %
Mer än 2 timmar 3,8 % 4,3 %
Internt bortfall 15,4 % 8,7 %
Eleverna på skola Y lägger ner betydligt mer tid på sin engelskläxa än vad eleverna på skola X gör. Läxorna på skola Y är som vi tidigare konstaterat betydligt mer varierade, vilket gör att man kan förmoda att också tar mer tid i anspråk. Att mer än en fjärdedel av eleverna på skola Y lägger 1-2 timmar i veckan på sin engelskläxa anser vi vara värt att notera. Alltså kan man sluta sig till att eleverna på skola Y är mer nöjda med undervisningen som är varierande och
utmanande. De lägger också ner mer tid på sina studier som väl visserligen är krävande. Trots detta blir resultaten sämre.
Vilket sätt tycker Du är bäst att göra läxorna på?
Det absolut vanligaste sättet för eleverna både på skola X och på skola Y är att göra läxorna själv med motiveringen att det är så man koncentrerar sig bäst och får mest gjort. En vanlig kommentar är att efter att ha gjort läxan själv blir man förhörd, ofta av någon förälder eller något syskon. Noterbart är att andelen elever som gör läxan med hjälp av föräldrar/syskon är väsentligt större på skola Y. Frågan är om detta beror på att undervisningen på skolan är mer varierande och därför även mer krävande? Eller beror det på att eleverna på skola Y är svagare och därför i större behov av hjälp med läxan? De som har svarat att man helst gör läxan med kompisar förklarar det med att det är roligare så och att man då kan hjälpa varandra. Faran med detta sätt verkar i första hand vara risken att inget blir gjort, utan att man hellre pratar om annat. I övrigt skiljer sig varken resultat eller motiveringar speciellt mycket åt på denna fråga
Om Du till exempel har en engelsk glosläxa, hur pluggar Du då helst in den?
Tabell 8.7 Skola X Skola Y
Jag läser gloslistan och lär mig den utantill. 30,8 % 19,6 % Jag läser gloslistan och ber någon förhöra mig 48,1 % 50,0 % Jag skriver ner glosorna för att på så sätt lära mig
dem.
63,5 % 65,2 %
Jag hittar på egna meningar med glosorna i och lär av sammanhanget.
1,9 % 4,3 %
Internt bortfall 0 % 2,2 %
Om man betraktar resultatet av denna fråga ser man inte några stora skillnader mellan de två skolorna. Det enda vi kan säga är att utantillinlärningen är något större på skola X än på skola Y, vilket förmodligen hänger samman med den föga varierade undervisningen. Kommentarerna till frågan var ganska få överlag. Vi kan inte i motiveringarna se några
Tabell 8.6 Skola X Skola Y
Själv 55,8 % 50,0 % Med kompisar 9,6 % 2,2 % Med föräldrar/syskon 7,7 % 19,6 % Gör inga läxor 0 % 0 % Själv + föräldrar/syskon 9,6 % 13,0 % Själv + kompisar 13,5 % 10,9 % Själv + kompisar+ föräldrar/syskon 3,8 % 4,3 %
direkta kreativa lösningar eller förslag på hur man lär in glosor, utan det mesta verkar ske traditionellt. Det är intressant att se att så pass få elever sätter in glosorna i egna meningar och lär av sammanhanget. Det vanligaste sättet att träna glosor på verkar vara att man först skriver ner dem och sedan blir förhörd av någon. Detta gäller för både skolorna.
På vilket sätt och hur ofta kommer Du i kontakt med engelska på andra sätt än i skolan?
Skola X
Tabell 8.8 Väldigt ofta Ofta Sällan Aldrig Bortfall
TV/Film/Musik 94,2 % 5,8 % 0 % 0 % 0 % Dator 46,2 % 25 % 26,9 % 1,9 % 0 % Familj/vänner/bekanta 3,8 % 15,4 % 55,8 % 13,5 % 11,5 % Resor 21,2 % 48,1 % 25 % 3,8 % 1,9 % Böcker/tidningar m.m. 5,8 % 28,8 % 53,8 % 9,6 % 3,8 % Skola Y
Tabell 8.9 Väldigt ofta Ofta Sällan Aldrig Bortfall
TV/Film/Musik 89,1 % 8,7 % 0 % 0 % 2,2 %
Dator 52,2 % 24 % 17,4 % 1,9 % 6,5 %
Familj/vänner/bekanta 4,3 % 13 % 34,3 % 28,3 % 19,6 %
Resor 15,2 % 28,3 % 24 % 13 % 19,6 %
Böcker/tidningar m.m. 15,2 % 26,1 % 40 % 8,7 % 13 %
Tv/film/musik är det överlägset vanligaste sätt som eleverna på de båda skolorna kommer i kontakt med engelska. I stort sett alla anger på denna fråga alternativet ”ofta” eller ”väldigt ofta”. När det gäller datoranvändandet är det också en mycket vanlig källa och det skiljer sig inte speciellt mycket i frekvensen mellan skolorna. Noterbart är vidare att betydligt fler elever på skola Y uppger att de kommer i kontakt med engelskan genom läsning ”väldigt ofta”, vilket är intressant och måhända förvånande. Tydligen ger det flitiga läsandet dock inte utslag i betygen. Visserligen kan man tänka sig att det är de elever som har höga betyg som också läser mer ofta.
Om vi granskar familj/vänner/bekanta kan vi notera ett stort internt bortfall: 11,5 % på skola X och 19,6 % på skola Y. Detta är elever som inte kryssat i någonting utan lämnat alternativet tomt. När vi spekulerar kring detta tror vi att dessa elever faller under kategorin
Aldrig. Man har helt enkelt lämnat det tomt för att man aldrig kommer i kontakt med engelska
via familj/vänner/bekanta. Om detta är korrekt får vi 25 % som svarar "aldrig" på skola X. Motsvarande siffra på skola Y blir då 47,9 %.
Vad gäller resor är svaren mycket intressanta. På skola X är det 69,3 % som uppger att de reser ofta eller väldigt ofta. Motsvarande siffra på skola Y är 43,5 %. Även här kan vi notera ett stort internt bortfall på framför allt skola Y. Om vi följer samma resonemang som på alternativet familj/vänner/bekanta får vi på skola X 5,7 % som svarar att de aldrig reser och motsvarande 32,6 % på skola Y. I sådana fall skulle alltså en betydande skillnad kunna noteras.
Hur tycker Du att Du lär Dig engelska bäst?
Detta är en öppen fråga som gav en del intressanta svar från eleverna. På skola X är det framför allt tv/film/musik och läsning av engelsk litteratur som anses vara det bästa sättet att lära sig engelska på. Efter detta anges att skriva och prata på engelska. Nästan 20 % av eleverna på skola X svarar "vet ej" på frågan, vilket kanske är något förvånande.
På skola Y är det kombinationen läsa, lyssna och tala som anses vara det bästa sättet att lära sig engelska på. Efter det följer repetition av meningar, tv/musik och flitig läxläsning som bra sätt. Noterbart är att ingen på skola Y svarar "vet ej" på frågan. Alltså förefaller eleverna på skola Y mer medvetna om sin egen inlärning.
Hur ofta läser Du på fritiden6? (Skönlitteratur, tidningar, serier m.m.)
Tabell 8.10 Skola X Skola Y
Varje dag 32,7 % 24 %
Ofta 23,1 % 26,1 %
Ibland 30,8 % 41,3 %
Aldrig 1,9 % 4,3 %
Bortfall 11,5 % 4,3 %
Vi kan inte se några större skillnader i resultatet på denna fråga mellan de båda skolorna. Att omkring en fjärdedel av eleverna på skolorna läser någonting varje dag är naturligtvis glädjande. Det som läses mest är skönlitteratur och dagstidningar men även datorer och då framför allt Internet verkar vara en vanlig källa för läsning.
Tycker Du att engelska är viktigt att kunna? Motivera Ditt svar.
Samtliga elever på båda skolor svarar ja på denna fråga. Motiveringarna skiljer sig inte alls mycket åt mellan de två skolorna. Eleverna på båda skolor motiverar sina svar med att engelska är viktigt för att det är ett världsspråk som man behöver om man i framtiden ska ut och resa eller kanske till och med arbeta utomlands. Det är enligt eleverna ett språk som finns
och fungerar nästan överallt. Ett citat från en elev på skola X kan få sammanfatta elevernas syn: ”Engelska är ett internationellt språk som är viktigt att kunna om du vill ha kontakt med omvärlden.”
Tycker Du att skolan är viktig? Motivera Ditt svar.
Även på denna fråga kan vi i stort se samstämmiga resultat på skolorna och resultaten är överväldigande. Så gott som alla, över 95 %, på båda skolor svarar ja på denna fråga vilket naturligtvis är glädjande. Även motiveringarna är likartade och inga direkta skillnader kan skönjas. De vanligaste kommentarerna är att skolan är viktig för framtiden samt att man lär sig mycket. Många funderar även kring att skolan är viktig därför att annars kan man inte få jobb eller gå vidare till utbildning på gymnasiet och högskola. En motivering från skola X vill vi särskilt lyfta fram nämligen ”för att få en allmänbildning, en bild av livet och för kunskap är det viktigaste en person kan äga”.
På de två avslutande frågorna tycker vi oss kunna se tydliga influenser från föräldrarna i svaren från skola X.
9 Redovisning av intervjuer
Vi har sammanställt intervjun under rubriker som motsvarar ämnesområden vilka svarar mot våra frågeställningar. Intervjufrågorna behandlar samma ämnen som enkäten fast nu ur ett annat perspektiv.
9.1 Elevvård
Det är stora skillnader hur pass tidskrävande elevvården är på de olika skolorna. På skola X behöver man inte lägga särskilt mycket tid på elevvård och man förefaller ha få problem. Lärare X svarar på frågan - Är det ett tidskrävande moment i den dagliga verksamheten, elevvårdsfrågor överhuvudtaget? - ”Nej, jag tycker inte det här. Vi har inte de stora problemen, inte i de årskurser jag har”. På frågan om man som klassföreståndare tvingas arbeta mycket med elevvårdsarbete svarar lärare X: ” Nej, nej, det har inte varit så stor del av tiden, det tycker jag inte. Vi har haft bra lösningar tror jag här. Även då i svåra fall”.
På skola X har man olika ”råd” där elever mycket aktivt deltar i arbetet med diverse olika frågor, till exempel idrotts- och miljöfrågor. Lärare X berättar om råden:
Alltså vi har inga elevråd längre, men vi har olika råd och det är ju då var fjärde vecka i skolan. Det ligger på samma tid som elevens val. Var fjärde vecka går man inte på elevens val utan till råd istället. De som inte tillhör råden går till något som kallas Livskunskap istället, där man pratar om olika dilemman, stora frågor så att säga. Och råden är… jag är inte med själv, men det finns till exempel ett
miljöråd. Utöver de här råden som kommer var fjärde vecka, har vi ju klassråd varje vecka i klassen där man tar upp problem. Och där har ju eleverna ett forum.
Intressant är att angående elevvårdsfrågor har man ett ”Amorråd” (Anti- mobbing och rasism) till vilket eleverna själva kan vända sig. Detta tar upp, diskuterar och behandlar relationsproblem och annat. Inom detta råd har man tystnadsplikt för att säkra individens integritet. Dessa råd verkar vara en god metod för att göra eleverna delaktiga i arbetet och torde också kunna utveckla elevers ansvarskänsla, samt öka deras omtanke för omgivningen. På skola X förefaller man för övrigt vara väl förberedda på att lösa eventuella problem, som är få.
På skola Y däremot är bilden en annan. Elevvården är mycket tidsödande och problemen verkar vara många. Lärare Y svarar på frågan om elevvården är tidskrävande:
Mmm, mycket, mycket. Det är ju mycket, och jag som sitter i Amorgruppen också. Det är… bara i förrgår, eller måndag morgon var det nog, brandkårsutryckning när två tjejer i nian står och vrålskäller på varandra. Alltså det är… och det var tur att jag råkade ha en lärarkandidat för det var jag och… vi har en väldigt duktig vaktmästare som är väldigt engagerad i det här sociala arbetet på skolan. Det är ju ganska ovanligt. Och då gick ju den timmen åt att åtminstone försöka lösa det… alltså det här är ju gammalt som blossar upp. Och som klassföreståndare blir du ju ofta kallad på när det händer något med dina så kallade elever.
På frågan vad det är för slags problem man har och när man måste gripa in, beträffande elevvårdsfrågor, berättar lärare Y:
Jaaa, det är ju… förstörelse, det här är ju olika elevgrupper, eller elever, det har blivit ett hårdare klimat ungdomar emellan… och där dom… det är ju saker som händer på fritiden och som tas med till skolan. Och där det… mobiltelefoner och annat… det här med data, dagböckerna och så på Internet, spelar en viktig roll. Sånt kommer ju med till skolan sen, där dom har kallat varandra för hur mycket skräp som helst. Och det är ju förstörelse. Igår, var det igår…så var det några nior som tyckte de hade skojat med en av lokalvårdarna som kom in och grät till rektorn och där… det handlade om min klass då, bland annat, Då var det direkt brev till föräldrarna och ringa hem. Det blir mycket såhär ringa hem och kontakta föräldrarna. Så det är ju mycket sånt. Förstörelse, bråk mellan elever eller när elever inte är trevliga vid tillsägelser… Och det här att plocka upp efter sig, det är mycket såna saker.
På skola Y har man också en Amorgrupp, som dock ser annorlunda ut än den på skola X, då den förra består enbart av lärare och annan skolpersonal, och inte har elevrepresentanter. Man har dock relativt nyligen initierat ett arbete med kamratstödjare, som lärare Y kommenterar ”det har inte slagit så väl ut ännu så länge. De är för anonyma”. Elevrådet har tidigare inte fungerat särskilt bra men ”nu börjar vi få ett fungerande elevråd sedan en annan lärare tagit över den stödjande funktionen”. Vidare har elever fått vissa ansvarsuppdrag i och med att de ”har också börjat hjälpa till i kiosken på raster och så…”, vilket kommenteras: ”det är ju viktigt att man får vara delaktig”. Uppenbarligen har man långt fler och större problem på skola Y, vilket följande kommentar angående elever med problem påvisar: ”Många kommer ju hellre till skolan. Dom trivs där… och dom får mat där. Vi har vissa elever som inte riktigt
får den mat som dom behöver hemma. Det är ju inte ett socialt jättestarkt område. Det finns både- och, men alltså, vi har väldigt… alltså en rätt stor del som har det tufft hemma”.
9.2 Specialpedagogik
På skola X har man inga större behov av speciallärare och specialundervisning. Man har två speciallärare anställda. Arbetet med engelskan fungerar således:
Det är inte så många elever som går hos speciallärare men sen har man ju smågrupper i engelska också men det är ju inte speciallärare där alltid, men kan vara. Om man löser det så men det har vi löst på olika sätt. Men även om vi har haft stor och liten grupp i engelska så har det funnits elever som har kunnat gå enskilt till specialläraren. Som har haft så stora problem att de inte kan följa en liten grupp, det har inte varit så många gånger och ibland har Jonas eller Jenny7 tagit smågruppen. Jenny har en
liten grupp i nian nu. Och det är alldeles ypperligt, hon är både utbildad i engelska och är speciallärare.
Andelen elever med läs- och skrivsvårigheter och andra diagnoser år få, men de elever som faktiskt behöver extra stöd får det under väl fungerande former.
Återigen ser det annorlunda ut på skola Y. Man är kända för sitt arbete med specialpedagogik och elever som har läs- och skrivsvårigheter. Eftersom man har många elever med dessa problem, har man tvingats arbeta hårt och medvetet med frågorna, vilket har gett goda resultat. Det idoga arbetet har för övrigt lockat elever med problem, från andra områden, till skola Y. Lärare Y säger: ”vi har väldigt bra speciallärare på vår skola, vi är kända för det. Men vi har ju också många barn med läs- och skrivsvårigheter, och vi har fått fler för att vi är erkänt kända, vi har en eldsjäl på skolan som har vunnit många priser. Så att det funkar ju väldigt bra”. Skola Y har alltså en stor andel elever med svårigheter och även om man arbetar hårt, medvetet och framgångsrikt med frågorna är sannolikheten stor att detta ger utslag i betygen.
9.3 Övergripande organisation
Vad gäller den övergripande organisationen skiljer sig de båda skolorna åt betydligt. Även om båda skolorna jobbar i arbetslag skiljer sig utformningen av och arbetsinriktningen hos dessa i hög grad. På skola X arbetar man numera strikt i arbetslag och jobbar dessutom ämnesövergripande8 med olika teman i hög utsträckning. Lärare X kommenterar: ”Från och med i år jobbar vi ordentligt i arbetslag. Innan har vi bara pratat om att vi gör det men det har inte funkat. Och vi hade ju arbetslag i gamla högstadiet och det funkade jättebra och det har vi försökt säga nu i många år. Att det är så här vi vill ha det. Nu börjar det likna arbetslag tycker
jag”. På frågan om hur lagen är uppbyggda och hur de fungerar säger lärare X: ”En SO- och en NO- lärare. Sen är det inte en språklärare för man kan inte täcka franska, tyska och spanska så B-språken hänger lite utanför. Och engelskan har ingen heller all engelska… SO, NO och hemkunskap ligger 100 % i ÄÖ. Slöjden är utanför så det är lite olika från ämne till ämne. Engelskan har vi en halvtimme i ÄÖ. Sen är det 90 minuter med vanliga lektioner”. På skola X har man en tydlig och väl organiserad undervisning och även om det framkom i intervjun att en del ämnen, t.ex. engelska, tidvis hamnar i kläm i det ämnesövergripande arbetet, har man en tydlig vision med sin verksamhet. För övrigt är arbetsmetoden ny och det förefaller finnas en viss skepsis gentemot hela företaget.
På skola Y ser det annorlunda ut. Där samarbetar man förvisso, men primärt vad gäller elevvård. Man har inte någon gemensam syn på kunskap och inlärning och heller inte en pedagogisk samsyn. Om arbetslagen säger lärare Y:
Alltså det är årskursvis, 6-9. Och olika hur dom fungerar. De flesta har en elevvårdande funktion. Det är det forum man framför allt har för att prata om eleverna. Vissa arbetslag är väldigt aktiva, sjuan till exempel där dom… om det är en elev som kanske till exempel har fått mycket klagomål på sig så kallar arbetslaget, när dom har konferens på onsdagar, så kallar dom dit den eleven och sitter med den eleven och diskuterar. Och ibland bjuder dom in elever för att diskutera allmänt saker och ting. Och dom har som mål att göra det någon gång under högstadiet. Ett så väl fungerande arbetslag har inte jag, kan jag säga. Vi har en kollega som är befriad från alla konferenser, en som inte är så intresserad och kommer lite när det passar. Sen så har vi syo som inte är lärare och så ja… en lärare som är trevlig och så men är lite bitter på skolan och hur den har blivit. Det är inte en sån rush i det så att säga. Vill man någonting så är det… nä det vill inte eleverna. Så det är lite olika hur arbetslagen fungerar…
På skola Y har man alltså ingen samsyn kring inlärningsfrågor eller kunskap. När vi resonerar kring detta och frågar om lärare Y tycker att dessa frågor är viktiga, säger lärare Y: ”Ja, absolut. Och det är det som fallerar på vår skola. Men där krävs det en stark ledning också. Och det stod det också i en av de här artiklarna nu… att det krävs faktiskt en rektor som… som har visioner… och får alla att dra åt samma håll”. Vidare arbetar man sällan eller aldrig ämnesövergripande eller med teman på skolan. Sammanfattningsvis verkar det som om man på skola Y inte alls har den starka samsyn och tydliga vision som man har på skola X.
9.4 Engelskundervisningens utformning
Intressant nog skiljer sig undervisningen i engelska mycket på de olika skolorna. På skola X har man nyligen börjat arbeta ämnesövergripande, vilket har gjort att engelskämnet delvis har hamnat i skymundan, vilket man från institutionens håll är upprörda över. Ämnets status kommenteras så här:
Där är vi verkligen fosterbarn. Språk överhuvudtaget har för låg status tycker jag. Och det är synd. Så var det inte när vi hade högstadium. Matten har fortfarande hög status, det är väl för att vissa vill bli
ingenjörer antagligen. Engelskan får kämpa i ÄÖ arbetet. Jag har tjatat om detta i tre år att fördelningen är fel. Vi har ju mindre engelska än andra skolor. Men då säger min chef att vi har så bra resultat så ni behöver inte mer. Så att det är ju också rätt. Vi når ju mer än dom andra kanske, med hjälp av föräldrar och pengar.
På skolan har man i skolår nio 90 minuter ”ren” engelska samt 30 minuter som ingår i det ämnesövergripande arbetet per vecka. Ämnet har alltså ingen särskilt hög status vilket även citatet ovan visar. Lärare X har tillsammans med en ämneskollega ett gott samarbete och dessa två huvudföreträdare för ämnet delar en relativt traditionell syn på ämnet. Man har sällan eller aldrig tid för ämneskonferenser, vilket man tycker är ett problem. Dock samarbetar man mycket sinsemellan och hjälps alltid åt med rättning och utvärdering av NP.
På frågan vad som är viktigast i engelskundervisningen svarar lärare X ”Att vi inte tappar grammatiken. Att vi inte hamnar där vi hamnat i Sverige idag. Det är ju grunderna tycker jag. Gå från grunden, pilla inte och rör ihop det. Man gör det mer mystiskt än vad det behöver vara ibland”.
Beträffande ämnets innehåll och vad eleverna oftast ges i läxa säger lärare X ”Det är olika, det kan vara ett halvt stycke med glosor. Vi har aldrig bara ett stycke utan glosor. Det kan vara bara glosor. Ibland hela stycket. I nian har vi så mycket att välja på, vi kan göra något grammatiskt, någon stencil vi har gått igenom. Vi har olika sorters läxa, vi försöker variera oss mycket”. Men då lärare X konfronteras med elevernas enkätsvar och vissa kommentarer om enformighet ändrar sig svaret delvis ” Oftast brukar vi ha text, det överväger säkert. Text, glosor, grammatik, det är det traditionella, det är helt rätt. De får sällan eller aldrig något att skriva hemma eftersom vi märkt att föräldrar hjälper till eller att de hittar på nätet”. Lärare X fortsätter att kommentera enformigheten i undervisningen:
Ja, visst blir det men det är för att det är två timmar i veckan och då försöker vi lägga grunden. Och så hoppas vi att de får prata mer på gymnasiet och i högre utbildning. Och dom är 27 stycken så hur många minuter har varje elev. Det är klart att man kan ju låta dom sitta i grupper och prata men då förlorar man den andra biten. Man måste lägga grunden för dom. Det är ett dilemma det är det ju hela tiden. Klart det blir lite enformigt och tjatigt och inte så sprudlande som vi vill ha det. Det är tiden. Förr så gjorde jag så att när vi hade en text så diskuterade vi den men det var aldrig någon som sa något. Dom är så rädda för varandra. De gör nog att vi drar ner muntan. Det går inte och få loss dom för de vågar inte säga fel. Det är ett dilemma tycker jag, jag skulle vilja ha mycket mer muntligt.
På frågan om lärare X och de andra språklärarna har en tydlig gemensam syn på kunskap och inlärning får vi svaret:
Jag har ju en tydlig i min lilla hjärna men det är ju inget som… och Anna har det samma. Vi som har samma erfarenhet har ju samma. Sen har jag inte diskuterat så mycket med de unga lärarna riktigt men det kan vara intressant. Man försöker att… man kan inte tjata om regler och sånt bla bla bla, för invecklat. Man ska inte ta det för svårt till en början. Man kan inte rätta hela tiden, det gjorde man ju på vår tid och då blev det ju korrekt men kanske lite stelt. Jag tycker man ska avdramatisera detta med rättning. Folk i allmänhet tycker kanske inte att det är så viktigt med rättning men inte jag, jag rättar gärna. Noga med grammatik gör att det blir lättare på gymnasiet. Dom behöver inte älska mig men
dom ska lära sig engelska. Jag får offra min själ lite grann. Jag är hellre en lärare som lär dom engelska än en populär lärare om vilken dom säger att vi lärde oss aldrig någon engelska men kul hade vi i alla fall. Jag är en äkta språkmänniska, jag har fonetik, språkvetenskap och hur mycket som helst. Jag ser det nog bara från mitt perspektiv, jag är nog inte normal. Men jag tycker det så kul och jag hoppas att man ger det till eleverna också att man tycker det är kul. Jag vet ju hos varje elev jag har var nivån ligger. Jag blir ju inte jättearg på en elev som inte förstår. Jag försöker att individualisera väldigt mycket och dom ska inte jämföra sig med varandra, det är ju inte det, det går ut på, var och en ska jämföra sig med sig själv.
Denna språksyn är traditionell och tar sin utgångspunkt i vikten av grammatisk korrekthet. Delvis förefaller den gammalmodig och praktiska konsekvenser av nya forskningsrön verkar inte vara införlivade i undervisningen. Denna i sig är mycket traditionell med fokus på text, glosor och grammatik, ofta tagna ur gammalmodiga läroböcker. Dock arbetar man ibland med olika teman. Det som enligt lärare X försummas en del och får för lite utrymme i undervisningen är det muntliga. Eleverna uppger själva att undervisningen är enformig och vill ha mer variation. De skriver i sina enkätsvar att de inte använder särskilt mycket tid till sin engelskläxa och detta tycker lärare X stämmer. Beträffande arbetsmoral och medvetenhet om språkinlärning sägs:
LX: Jag tycker dom slarvar lite. Dom gör glosorna. Man alla läser inte texten. I: Hur medvetna är eleverna om hur de lär in?
LX: Nej, nej, jag tycker inte att dom är det. En halvtimme ska man sitta ner det tycker jag. Men dom gör inte det. Dom jag är mentor för kan jag påverka. Läxläsning är ju slavgöra lite men det ger ju bra resultat. De lägger inte ner mer tid än vad man behöver. Säger jag att läxan ska ta en halvtimme så säger dom… jag gör det på tio minuter. Det säger dom rakt ut till mig… jag bryr ju mig inte… det är ju för deras egen skull. Jag kan ju inte gå hem och göra deras läxa. Enkätsvaren stämmer nog överens med verkligheten tror jag. Jag tycker dom slarvar med sin läxa.
Eleverna gör alltså läxorna slarvigt och är relativt omedvetna om sin egen språkinlärning. Lärarna själva vill ha mer tid till ämnet, men trots allt uppnår man goda resultat, vilket skolledaren sägs ha angett som ett skäl till varför engelskan inte får mer tid och utrymme.
På skola Y har man 120 minuter engelska i veckan, uppdelade på två 60-minuterspass. Som tidigare nämnts arbetar man inte ämnesövergripande eller tematiskt, åtminstone inte systematiskt; dock kan enstaka arbeten på enskilda lärares initiativ utföras i teman eller genom samarbete mellan olika ämnesföreträdare. Ämnet har en relativt hög status både bland lärare, elever och, förefaller det, även hos ledningen. Man använder inte klassiska läroböcker utan arbetar med språkmagasin9 utformade efter elevers intressen. På skolan arbetar man nivågrupperat i tre olika grupper med olika svårighetsgrad och arbetstempo. På frågan varför man arbetar med nivågrupper svarar lärare Y:
9 Detta är ett modernt läromedel till stor del bestående av autentiska texter som behandlar ämnen anpassade efter
För att kunna möta varje elev… det är en slags individualisering. Vi kan inte individualisera för varje individ men vi kan göra det i grupp. Det sker så att i sexan gör man det klassvis men så i sjuan så får dom välja vilken grupp dom ska gå i, i samråd med sin engelsklärare i sexan och sen så är dom ju välkomna till den grupp som dom tror dom kan passa i. Men sen så sker det ju efter ett tag, det visar ju sig rätt snart om dom har valt rätt grupp eller inte, både uppåt och neråt. Och vi har ju alltid öppna dörrar. Jag har ju till exempel om jag har en mellan grupp skickat upp elever som inte kommer tillbaka. Sen har jag ju skickat upp elever som kommer tillbaka som tycker det är för tufft.
På frågan om hur arbetet i de olika grupperna är utformat och om eleverna kan flytta mellan grupperna efter egen önskan får vi svaret:
Nej, det är på vår inrådan. Om dom har alla rätt på proven, vi har sällan stora prov utan mindre prov och är dom väldigt duktiga verbala så får dom ju testa. Prova på och gå upp och så måste det ju vara det får inte vara stängda dörrar. I den lägsta gruppen kan dom bara få G eftersom vi arbetar efter G kriterierna. Även om dom har alla rätt så vet dom hur det går till, vi förklarar för dom… jag menar om dom har alla rätt jämt så ska dom ju upp till nästa nivå. Mellangruppen kan man få G och VG. Men om dom ligger på VG+ på allt i mellangruppen så ska dom ju upp i högsta gruppen. Och i den snabba gruppen, där har man ju VG och MVG. Och har du VG och klarar dig i den högsta gruppen så ska du ju vara där. För det är ju det att man lär sig inte bara för betygen utan man lär sig för livet. Vi har haft det här i jättemånga år även när det var fult med nivåer. Förr fanns det ju allmän och särskild engelska och det tog man ju bort och det blev inte bra.
Lärare Y:s egna åsikter om systemet är följande:
LY: Om jag tycker det är bra? Hör du inte det? Ja, det tycker jag. I: Finns det något dåligt med det?
LY: Det som många kritiker säger är ju det här med att dom svaga inte får någon draghjälp av dom som är duktiga. Det är väl ofta det argumentet man hör. Men då är det ju faktiskt så att många elever har sagt att, dom som har gått i den långsamma gruppen, aldrig hade öppnat munnen i en snabbare grupp. Dom hade aldrig vågat säga någonting där det sitter jätteduktiga elever, speciellt inte på ett annat språk. Dom har blivit, känner vi, istället starkare av att känna att dom klarar av det. Det som krävs i den här gruppen klarar dom av. För de allra flesta klarar ju av det och dom ska ju ha utmaningar men på sin nivå. I: Man skapar inte en dålig självkänsla hos dom som hamnar i de lägre grupperingarna?
LY: Nej, tvärtom, tvärtom som jag upplever det i de flesta fall.
På skolan är man tre lärare i engelska i skolår nio som trivs bra tillsammans och gärna samarbetar och understödjer varandra i arbetet. Bland annat samarbetar man alltid med rättning och utvärdering av NP. Man har en tydlig och uttömmande idé om vad som är viktigt i ämnet, vilket denna kommentar om vad som är viktigast med engelskundervisningen visar:
Viktigast? Oj… ja det måste ju vara att eleverna lär sig så mycket engelska som möjligt (Ha-ha). Sen vet jag inte vad du vill ha för svar… Alltså det viktigaste tycker jag är att eleverna, och alla elever, att de får en engelska med sig som, dels så att de skall klara av nästa stadium, dels så att de skall ha en engelska som fungerar… utanför… ja när de… vad de nu skall göra med den. Och har en grund att stå på och kan bygga på… och vet… hur man använder verktygen för att ta reda på mera… du vet, man glömmer ju ofta och så. Jag brukar kalla det för färskvara. Men… och att… de har… det som Skolverket säger… kallar… strategier för att kunna prata runt omkring, om man säger att de inte hittar rätt ord och så. Sen så är det ju på olika, vi har ju nu nivågruppering och om man tar… och då gäller det här för, kanske grupp tre, eller den lägsta gruppen att alla har en bas att stå på och att dom klarar så mycket som dom behöver för gymnasiet och sen för att klara sig… för engelskan klarar du dig nästan inte utan. Men när det gäller, om vi tar den snabba gruppen, där så vill, där är ju målet att ge dom så pass mycket att dom kan ha nytta av det i fortsatta studier, alltså högre upp och att dom har… är så väl förspända att de ska kunna… alltså att korrektheten skall vara mycket större och att grammatiken och allting sånt ska ju vara på en mycket högre nivå så att… och där ska dom ju vara intresserade av att
