Laboratorieundersökningar av LD-slagg

V" notat

Nr V195 +- 1992

Titel:

_{av LD-slagg}

Laboratorieundersökningar

Författare: Peet Höbeda och Jerzy Chytla

Avdelning: Väg

_{Projektnumner: 42389-7}

Projektnamn: Undersökning av LD-slagg

Uppdragsgivare:

Merox AB

_

Distribution: fri/nyförvärv/begränsad

div

INNEHÅLLSFÖRTECKNING Sid INLEDNING 1 UNDERSÖKTA PROV 2 RESULTAT AV STENMATERIALPROVNINGAR 3 SVÄLLNINGSFÖRSÖK 4

LD-SLAGG SOM OBUNDET MATERIAL 5

.1 \ Kornstorleksfördelning 5

.2 Maximal skrymdensitet, optimal vattenkvot 5 och CBR-värde

UNDERSÖKNING AV ASFALTMASSA

7

RESULTAT OCH REKOMMENDATIONER 9

1 INLEDNING

I undersökningen ingår också en litteraturstudie av utländska

erfarenheter av LD-slagg inom vägbyggnad (VTI Notat V193). Laboratorieundersökningarna har varit ganska begränsade, en av anledningarna är att kvaliteten för LD-slagg i viss omfattning kan påverkas genom hanteringen av slaggsmältan, förlagring av slaggen i upplag samt genom krossning och sortering. LD-slagg

har tidigare inte använts till vägändamål i Sverige och proven

som undersökts behöver inte representera det material som kan produceras under kvalitetskontroll och med sikte på väganvänd-ning.

2 UNDERSÖKTA PROV

VTI har erhållit prov i fonm av krossad slagg och frånsiktad

slagg. Siktningskurvor framgår av figur 1 och 2. Materialet

här-stammar från upplag som legat i det fria under ett antal är, dock inte i krossad form. Proven har siktats upp i analysfrak-tioner vid VTI för vidare undersökningar.

3 RESULTAT AV STENMATERIALPROVNINGAR

Analysfraktioner 8,0-ll,2 och 11,2-16 mm har siktats från proven av krossad respektive frånsiktad LD-slagg. Provningarna, utförda enligt MBB-metoder, framgår av tabell 1 och 2. Dessa metoder är dock framtagna för undersökningar av icke porösa material och

passar inte alltid så väl för porös slagg.

LD-slagg karakteriseras av hög korndensitet, ca 3,6 kg/dm3.

Slaggen motsvarar natursten av god kvalitet med avseende på flisighets- och sprödhetstal samt slipvärde. Kulkvarnsvärdet är dock förhållandevis sämre och orsaken är sannolikt innehållet av

svaga partiklar, som kan vara porösa eller innehålla fri kalk. Kulkvarnsvärdet påverkas starkt av låg halt svaga partiklar i

provet eftersom man i princip mäter finmaterialbildningen vid våtnötning. Vid slipvärdesprovningen skyddas däremot enstaka mjuka partiklar av omgivande starka i provplattan. (Ett

slip-värde på 1,5 motsvarar således för naturmaterial ett kulkvarns-värde på ca 7.)

Troligen kan halten svaga partiklar i LD-slagg minskas, genom

speciella åtgärder som längre tids förlagring och hårdare kross-ning, speciellt i s k centrifugalkvarn. Lägre värden på

flisig-hetstal, sprödflisig-hetstal, slipvärde och kulkvarnsvärde bör då kunna

erhållas.

Vidhäftningen till bitumen i närvaro av vatten har testats genom rullflaskförsök (MBB 55). Resultaten framgår av tabell 3 och 4. Figur 3 visar även resultaten för några stenmaterialtyper med

god och dålig vidhäftning samt för glaskross (restprodukt).

LD-Slaggen ger bättre resultat än stenmaterial, även sådana som har god vidhäftning. Stenmaterial med mindre god vidhäftning brukar dock kunna fungera tillfredsställande i täta, välgjorda belägg-ningar.

4 SVÄLLNINGSFÖRSÖK

Svällningsbenägenhet hos LD-slagg beror på innehåll av fri CaO, MgO och vissa andra beståndsdelar. I praktiken kan

svällnings-processen ta lång tid och för kvalitetsbedömning används accele-rerade försök. En metod beskriven av Emery (se litteraturstudie i VTI Notat Vl93), har i princip använts eftersom ingen special-utrustning krävs.

Prov 0-18 mm av frånsiktad och krossad slagg har packats i

CBR-cylindrar och sedan lagrats i vattenmättat tillstånd vid 80°C.

Höjdförändringen har uppmätts som funktion av tiden. Vanligen

används en lagringstid på ca 7 dygn, men frånsiktad slagg har

lagrats upp till 29 dygn. På grund av en enda provcylinder har

de två proven ej kunnat testas parallellt.

Resultaten framgår av tabell 5 och figur 4. Den frånsiktade slaggen har störst svällningsförmåga och visar en svällning på

7,8 % efter 7 dygn, men den ökar med tiden för att bli 13,5 %

efter 29 dygn. Något försök med krossad slagg har inte gjorts,

men likartad trend är att förvänta.

Det måste konstateras att båda slaggproven är potentiellt

sväll-ningsbenägna. Det är dock svårt att från ett accelererat

sväll-ningsförsök vid hög temperatur prediktera den svällning som sker

under lång tid vid väganvändning, t ex i en asfaltbeläggning. (I Tyskland utförs således ett svällningsförsök på

asfaltprov-kroppar, men specialutrustning krävs.) Specialåtgärder måste vidtas för att förbättra beständigheten hos slaggen (jfr VTI Notat V193).

5 LD-SLAGG I OBUNDNA LAGER 5.1 Kornstorleksfördelning

Resultaten av siktningsanalys (tvättsiktning) framgår av figur 1 och 2. kornstorleksfördelningarna är ganska lika. Krossad

pro-dukt har något lägre finmaterialhalt och innehåller något mer grova partiklar är frånsiktad.

I förhållande till kraven i Vägverkets BYA komplement 3/89

inne-håller slaggproven alltför ringa halt grova partiklar. På grund

av innehållet av fri kalk bör dock slaggen användas i en finare

gradering än natursten (det är svårt att få god beständighet med

grova partiklar, t ex genom förlagring i upplag eftersom den fria kalken blir mer insluten och inte utsätts så lätt för atmosfärilier.

5.2 Maximal skrymdensitet, optimal vattenkvot och CBR-värde

Resultatet från packningsförsök (tung instampning) framgår av tabell 6. Den torra skrymdensiteten ökar i princip med vatten-kvoten till full vattenmättnad.

För att bedöma stabiliteten hos obunden LD-slagg t ex för för-stärknings- och bärlager har CBR-provning (ASTM D1883) utförts. Vid provningen har det instampade provet - vid vattenkvot lägre än vattenmättnad - belastats med en stämpel (yta 19,4 cm?) och kraften för nedträngning till 0,25 och 0,5 mm djup har bestämts och relaterats till en amerikansk standardkurva (kalkstenskross med CBR-värde 100). Det högre avlästa värdet ger CBR-värdet. Därefter har ett nytt prov undersökts, men efter vattenmättning i fyra dygn i enlighet med amerikansk anvisning.

Resultatet framgår av tabell 7. Båda proven har höga CBR-värden,

särskilt frånsiktat material. Krossat material har nedsatt

CBR-värde efter vattenmättning, frånsiktat för ovanlighetens skull

högre. CBR-värdet är dock ingen entydig materialparameter utan beror bl a på kornstorleksfördelningen hos materialet, pack-ningsgrad och vattenkvot.

Vattenupptagningen och svällning har även mätts upp efter vattenmättnad och det visar sig att krossat prov suger upp mer

vatten och visar högre svällning än frånsiktat. Frånsiktat prov har dock varit närmare vattenmättning från början. Svällningen är mycket ringa och någon "kemisk" svällning (som vid special-försöket vid förhöjd temperatur) verkar inte ha uppstått vid

rumstemperatur, i varje fall inte under så kort tid som fyra dygn.

6 UNDBRSÖKNING AV ASFALMSSA

Marshallprovkroppar har tillverkats av både krossad och

från-siktad LD-slagg samt referensgranit från Skärlunda. Vid slagg-prov har dock material 0-2 mm utgjorts av Skärlundagranit.

Som beläggningstyp har valts MAB12T med en konkurva, som ligger mitt emellan gränskurvorna i BYA84. Resultat av proportionering framgår av tabellerna 8 och 9. Trots något högre bindemedelshalt

i slaggprov har stora variationer erhållits i hålrumshalt. Högt hålrum har således erhållits med frånsiktad slagg.

Marshallprovkroppar har tillverkats samt utsatts undersökning av pressdraghållfasthet och styvhetsmodul, dels i torrt, dels i "vått" tillstånd (vakuummättning under 1 timme 40 mbar), följd av vattenlagring 5 dygn vid 40°C. Temperaturen vid provning av mekaniska egenskaper (styvhetsmodul och pressdraghållfasthet) har sedan varit 10°C.

Resultaten framgår av tabell 10. Styvhetsmodulen är högre för

slaggprov än för referensprov, speciellt gäller detta frånsiktad

slagg där provkroppen har högt hålrum. Vattenmättnad har

redu-cerat styvhetsmodulen mycket marginellt för båda slaggproven (ca 3 %), något mer för granitprov (ca 11 %).

Pressdraghållfastheten är likartad för samtliga prov (tabell 11) och samma sak gäller för brottdeformationen ("flytvärde"). Vattenmåttnad av provkropp ger en hållfasthetsreduktion som är ganska likartad för slagg- och granitmassa (11-13 %).

I överensstämmelse med tidigare erfarenheter (VTI Notat V151)

erhåller man inte lika stora skillnader i vattenkänslighet vid

försök på provkroppar av asfaltmassa, framställda av olika sten-material (eller restprodukter), som vid rullflaskförsök.

Förnyad provning gjordes vid ett senare tillfälle med förändrade

bitumenhalter för att få mer jämförbara hålrum. Resultatet av proportionering framgår av tabeller 12 och 13. Det visade sig

att jämförbara hålrum erhålls med krossad LD-slagg och referens-granit, däremot icke med frånsiktad slagg. Eftersom denna inte blir aktuell i beläggningssammanhang utfördes ej nytt försök med annan bindemedelshalt.

Enbart styvhetsmodulen bestämdes och endast i torrt tillstånd

samt resultaten framgår av tabell 14. Samtliga prov gav ganska likartat resultat. I jämförelse med föregående försöksserie

er-hålls något lägre styvhetsmodul, särskiltmed frånsiktad slagg som tidigare haft något lägre bindemedelshalt och högre hålrum.

Kryptest utfördes (vid 40°C) för att bedöma benägenheten till plastisk deformation vid varma sommartemperaturer. Resultaten framgår av tabell 15. Provningen har utförts enligt VTI intern-metod. Samtliga prov visar likvärdiga resultat och motstånds-kraften mot plastisk deformation hos proven bedöms som god.

7 RESULTAT OCH REKOMMENDATIONER

Det är svårt att bedöma lämpligheten hos LD-slagg med hjälp av

konventionella testmetoder utvecklade för stenmaterial eller asfaltmassa. LD-slaggen är föränderlig på grund av hydration och

beständigheten på lång sikt är svår att bedöma.

Svällnings-försök, som gjorts vid förhöjd temperatur, visar att LD-slaggen är potentiellt expansiv och specialåtgärder måste vidtas för att förbättra kvaliteten (se litteraturstudie).

Undersökningar på beläggningsmassa har gett Marshallprovkroppar med likvärdiga egenskaper i fråga om styvhetsmodul, pressdrag-försök och krypegenskaper. Överlägsen moståndskraft mot "stripping" hos LD-slagg vid rullflaskförsöket har inte mot-svarats av någon större skillnad hos asfaltmassa med slagg i jämförelse med granit. Asfaltmassa med granit har också gett gott resultat.

Enligt andra undersökningar vid VTI kan dock vattenlagring vid högre temperatur (60°C) ta fram skillnader i vattenbeständighet som inte framkommer vid normalt använd temperatur (40°C).

Vid VTI nyutvecklad metod för dynamisk kryptest kan ev ge tyd-ligare utslag beträffande skillnader i beläggningskvalitet än statisk kryptest.

Undersökning av annan typ av asfaltbeläggning, främst skelett-asfalt och dränerande skelett-asfaltbetong rekommenderas efter det att

man fått fram slagg med tillfredställande beständighet.

100 5 7 _. ; z 7 90 p . . . _ . . . .. . . , . . . A . . . 5 . . . . - - . - . - . . . . v - -. -- - - -- / _________________ ___________ 80 . ... . . . .. . .. . . . ..; . . . .. .. . . .g . . . .. .. .. . . .. ... . .. . . . .. . .. 70 . ... ... ... ... ... . / .. 50 ... ... ... ... ... ... ... ... .... .4... ... ,.. 504 i 5 ... .. .... ... .... ... ..

40* ---.---

--..-

g ---m

30 ... ._

20

/

_... ...

10

_/

4-"'/ølfø

E

..-...5...5 v . . . .. vikt pr oc en l Po ss er on de män gd, . . . u . . .. .4 . . . n 0 0.074 0.125 0,25 0,5 1 2 4 5, 8 11.2 162025 32 50 64 100 Kornstorlek, um

Figur 1. Siktningskurva för krossad LD-slagg.

Sikt, mn Passerar sikten 9;

32

100,0

25

100,0

20

100,0

16

96,1

11,2

80,2

8

62.6

5.6

40.3

4

30,8

17,9

1

11,3

0,5

7,2

0,25

4,8

0,125

3,0

0,074

2.1

100

go .. . . .. . .. .. . . . .. . . .. . . .. . ii. . . .. .. . . .. . . .. . . _. . . .. .. . .. 4 .. . . .. *g 80 .--- --.--...--- -..----..-. 8 § 70

60

/

P;

/

:g

50

... ..

E

/

q, 40 ... l ... 13 C C § 30 ... 7/ ...

8

/

D' 20

//

""""""""""

10 / j """ "

o'f/

0.074 0.125 0,25 0,5 l 2 4 5, 811,2 162025 32 5064 100 K o r n s t o r 1 e k, mm

Figur 2. Siktningskurva för frånsiktad LD-slagg.

Sikt. mn Passerar sikten 3: 32 100,0 25 100,0 20 100,0 16 99,5 11,2 82,7 8 56,4 5,6 37,3 4 27.9 2 17.2 1 12,3 0,5 8,9 0,25 6,4 0.125 4.4 0,074 3,4

885 Nynäs

\8

e_

Såå

QZÖ

/ LD -slagg

ä]

Nå

_

01

E

_c:

SISKA"GST 47%

_'\\

_<NC7

få

KHWTGNEJS *\\

"1:21:2:ZZZZ:Z;7-rwsrv

§2

*3555.

'xst

\\.

55f§f29;5§;7

50<

'

\

4 Z/ZÃ

\

1

\\

\\\\\\

SURA 9ST:: .

FFSYNOPAL

Å\_\

\\ \

\ \ 4_

1\ \\\i \\ \ \\\;_

L

24

#8

72

RuUhd,hn1

Figur 3. Rullflaskeförsök med krossad respektive

frånsiktad LD-slagg.

OKrossad O 12'0 O Fránsiktad Ido ° B\° '_ 80L c» ' . .E 0 .E 0 ;5 6,0 _ > 0 U" 0 4.0 F O O 0 L0 G 0,0 MW' l 2 3 4 5 6 7 12 19 29 dygn dygn dygn dygn dygn dygn dygn dygn dygn dygn

Figur 4. Svällningsforsök med krossad respektive från-siktad LD-slagg.

bart med frånsiktad slagg.

en-Tabell 1.

Stenmaterialprovningar på krOssad

LD - slagg.

Analys Enskilda Värden. Medelvärde

Flisighet ume- % 136 135 1,36 Sprödhet (MBB _10) 37 38 37 Kompaktdensitet mm342) 358 357 3,57 358 355 Slipvärde (MBB -31) 1,50 1,33 1 , 39 138 134 Kulkvarnsvärde (MBB -59) 10 10 10

Tabell 2. Stenmaterialprovningar på frånsiktad LD-slagg.

Analys Enskilda värden Medelvärde

Flisighet (nas - 9) 1,30 1,27 1, 29 Sprödhet (HBB -10) 41 42 41 Kompaktdensitet Mm342) 3A6 351 3,51 3,54 3,52 Slipvärde (MBB -31) 1,55 1,39 1 , 50 1A9 157 Kulkvarnsvärde (mm-6% 12 M 11 v 12 m

Tabell 3. Rullflaskförsök på krossad LD - slagg.

Teckningsgrad (3:) efter: Rulltid 4 h 24 h 48 h 72 h Laborant 1 2 3 l 2 3 1 2 3 l 2 3 Prov 1 100 100 100 95 95 90 80 70 95 80 70 80 Prov 2 100 100 100 95 95 90 80 70 95 80 70 75 Prov 3 100 100 100 95 95 90 80 70 95 80 70 75 Medelvärde 100 100 100 95 95 90 80 70 95 80 70 75 Medelv. totalt 100 95 80 75

Tabell

4.

Rullflaskförsök

på

frånsiktad LD - slagg.

Teckningsgrad (!6) efter: Rulltid 4 h 24 h 48 h 72 h Laborant 1 2 3 1 2 3 l 2 3 l 2 3 Prov 1 100 100 100 95 95 85 80 80 80 75 70 75 Prov 2 100 100 100 95 95 85 80 80 80 75 70 80 Prov 3 100 100 100 95 95 85 80 80 80 75 70 70 Hede 1värde 100 100 100 95 95 85 80 80 80 75 70 75 Medelv. totalt 100 90 80 75

Tabell 5.

Svällningsförsök

på

LD-slagg.

S v ä 1 l n i n g e f t e r

Prov v

1 dygn 2 dygn 3 dygn 4 dygn 5 dygn 6 dygn 7 dygn 12 dygn 19 dygn 29 dygn nln 2,48 4.09 4.66 5.02 6.07 Krossad % 2,0 3,2 3,7 4,0 4,8 Inn 2,81 5,65 6.98 8.14 9,06 9,94 13,10 15,67 17,12 Frânsiktad % 2,2 4,5 5,5 6,4 7,1 7,8 10,3 .12,3 13,50

Tabell 6. Resultat från tung instampning. Vattenhalt Torr Prov i % skrymdensitet

kg/dcm^3

Krossad 2,610 LD-slagg 2,622 7 2,647 Frânsiktad 5 2,419 LD-slagg 6 2,432 7 2,455 9 2,514

Tabell 7. CBR - provning av LD - slagg.

Torr Vattenha 1 t Vattenha 1 t

Prov Tillstånd skrymdens . efter efter Sväl lning C B

kg/dcm^3 instanpning vattenmättning i 95 i i; i 95 i 3: Torrt 2,504 5. 7 * * l 7 9 Krossad Vát 2,510 5.7 8,7 0,03 126 Torrt 2,479 7,4 * * 24 2 Frånsiktad Våt 2.531 7.4 7,7 0.004 281

Tabell 8. Prcportionering av asfaltmassa med LD-slagg

och referensgranit.

Vattenlagrade prover

Prov Torrvikt Vikt i Vikt i Skrymdensitet

i luft vatten luft g/cm3

l. Krossad LD-slagg

1 k 1 386.6 886,0 1 387,7 2.7583 2 k 1 386,0 886,6 1 387,0 2.7642 3 k 1 382.7 881,3 1 383,6 2,7472 4 k 1 383,2 882,4 1 383,9 2,7526 5 k 1 389,6 891,6 1 389,8 2.783? 6 k 1 387,9 886,9 1 388,8 2,7598 7 k 1 385.0 884.7 1 385,9 2.7578 8 k 1 391,3 891,5 1 392,2 2,7732 mmewaue 1 386,5 886,4 1 387,4 2,7621

2.

Frånsiktad

LD-slagg

1 f 1 388,0 870,2 1 390,8 2,6608 2 f 1 387.3 869,2 1 389,7 2,6600 3 f 1 379,4 854,6 1 380,3 2.618? 4 f 1 380.5 863,7 1 382,9 2.6536 5 f 1 389,2 869,5 1 391,0 2,6585 6 f 1 383,8 866,5 1 384,5 2,6661 7 f - - - -8 f 1 386.7 861,3 1 387,7 2.6290 MGÖGIVärde l 1 3. Referensgranit 1 r 1 184,9 687,3 1 185,5 2,3736 82 r 1 186,6 688,7 1 187,5 2.3742 3 r 1 184,0 687,8 1 184,6 2,3785 4 r 1 193,3 690,6 1 193,3 2.3690 5 r 1 190.7 690,8 1 191,6 2.3728 6 r 1 186.1 687,8 1 186,8 2,3722 7 r 1 198,1 694,8 1 198,6 2,3734 8 r 1 187,7 688,0 1 188,4 2,3688 MEdGIVärde 1 l

Tabell 9. Proportionering av asfaltmassa med LD-slagg och

referensgranit.

Prov Skrymdens i tet Konpak tdens itet Há lrumsha 1 t

1 . Krossad LD-slagg Bindemedelshalt 5.5!;

1 k 2,7583 2,819 2,15 2 k 2,7642 2,819 1.94 3 k 2,7472 2,819 2.55 4 k 2,7526 2.819 2.36 5 k 2.783? 2.819 1,25 6 k 2.7598 2,819 2.10 Medelvärde 2,75 2,82 2,06

2 .

Frånsiktad LD-slagg

Bindemedelshalt

5.5!:

1 f 2.6608 2.819 5.61 2 f 2.660] 2.819 5,64 3 f 2.618? 2.819 7,11 4 f 2.6536 2.819 5.87 5 f 2.6585 2.819 5.69 6 f 2,6661 2.819 5,42 MedehIärde 3 . Referensgranit Bindemedelshalt 5,32 1 r 2.3736 2,401 1,14 2 r 2,3742 2,401 1,12 3 r 2,3785 2.401 0,94 4 r 2.369 2.401 1,33 5 r 2,3728 2.401 1,17 6 r 2,3722 2,401 1,20 Med81Värde

Tabell 10. Styvhetsmodul för Marshallprovkroppar med LD-slagg och referensgranit, dels i torrt tillstånd, dels

efter vattenmättning samt minskning pga vattenkon-ditionering. Styvhetsmodul i Prov t 0 r r t v ä t Nedsättning tilstánd tillstånd % 1. Krossad LD-slagg l R 8070 7680 4,8 2 k 7950 7950 0,0 3 k 7540 7310 3.1 Medelvärde 7853 7647 2,6 4 k 7480 5 R 8240 Medelvärde 7860 Medelvärde totalt 7857

2.

Frånsiktad

LD-slagg

1 f 10110 9680 4.3 2 f 9680 9490 2.0 3 f 9060 8720 3.8 Medelvärde 9617 9297 3,3 -6 f 8970 7 f 10410 Medelvärde 9590 Medelvärde totalt 9653

3. Referensgranit 1 r 8360 7580 9,3 2 r 8430 7760 7.9 3 r 8150 6880 15.6 Medelvärde 8313 7407 11,0 6 r 7330 7 r 9210 Medelvärde 8 2 7 O Medelvärde totalt 8 2 9 2

Tabell ll. Pressdraghållfasthet för Marshallprovkroppar med LD-slagg och referensgranit, dels i torrt till-stånd, dels efter vattenmättning samt minskning

pga vattenkonditionering.

Prov T 0 r r t tillstånd V ä t tillstånd Nedsättning Hål lfasthet Brottdefonnation Hål lfasthet Brottdeformat ion 9; 1. Krossad LD-slagg 1 k * * 1910 2.65 2 k * * 1900 2.65 3 k * * 1820 2,60 Medelvärde * * 1877 2,63 13 4 k 2150 2,60 * * 5 k 2150 2,40 * * Medelvärde 2150 2,50 * *

2.

Frånsiktad LD-slagg

1 f * * 2020 2.30 2 f * * 1940 2.50 3 f * * 1990 2,35 Medelvärde * * 1983 2,38 11 4 f 2170 2.25 * * 6 f 2250 2.35 * * Medelvärde 2210 2,30 * * 3. Referensgranit 1 r * * 1950 2,35 2 r * * 1730 2,45 3 r * * 1500 2,00 Medelvärde * * 1727 2,27 12 4 r 2200 2,75 * * 6 r 2210 1.95 * * Medelvärde 2205 2,35 * *

Tabell 12. Proportioneringsförsök 2 med LD-slagg och referensgranit.

Pyknom. Pyknom. Pyknom. Pyknom. Densitet Konpakt-Prov (tara) + prov + prov volym vatten desitet

+ vatten g/cm^3

1 . Krossad LD-slagg Binaemgdclshalt 5.0 7.

1 k 1075.8 2435.8 3586.2 1627.2 0.9971 2.8685 2 k 1075.9 2417.0 3574.7 1627.2 0.9971 2.8771

Medelvärde 2 , 87 28

2 .

Frånsiktad LD-s lagg

Bindemedelshalt

5.3 'A

3 f 1062.3 2422.9 3500.6 1573.3 0.9971 2.7628 7 f 1052.3 2420.6 3497.8 1573.3 0.9971 2.7554 Medelvärde 2 , 7 59 1 3 . Referensgranit Binclcmeclelshaü: 5.0 7. 2 r 1095.7 2258.1 3378.7 1597.9 0.9971 2.4521 8 l' 1095.8 2213.9 3350.8 1597.9 0.9971 2.4429 Medelvärde 2 , 4475

Tabell 13. Propcrtioneringsförsök 2.

Konpaktdens i tet Skrymdens i tet Há lrumsha l t

Prov (g/Cm^3) (g/cm^3) (vol-3;) 1. Krossad LD-slagg 1 k 2,8728 2.7509 4.2 2 k 2,8728 2.7658 3,7 3 k 2,8728 2.758? 4,0 4 k 2,8728 2.7547 4,1 5 k 2,8728 2.7332 4,9 6 k 2,8728 2.7682 3,6 7 k 2.8728 2.7446 4,5 8 k 2,8728 2,7682 3.6 Medelvärde 2,7555 4,08

2.

Frånsiktad

LD-slagg

1 f 2,759] 2,6558 3,7 2 f 2,7591 2.6775 3.0 3 f 2,7591 2,6771 3,0 4 f 2,7591 2,6504 3,9 5 f 2.7591 2,6693 3.3 6 f 2,7591 2.6940 2.4 7 f 2,7591 2.6768 3.0 8 f 2,7591 2.6774 3,0 Medelvärde 2,6723 3,16 3. Referensgranit 1 r 2,4475 2,3447 4,2 2 r 2,4475 2,3410 4.4 3 r 2.4475 2,3491 4,0 4 r 2,4475 2,3281 4.9 5 r 2,4475 2,3436 4,2 6 r 2,4475 2.3359 4,6 7 r 2,4475 2,3354 4,6 8 r 2,4475 2.3391 4,4 Medelvärde 2,3396 4,41

Tabell 14. Resultat av styvhetsmodulprovning.

Höjd Dyn. last Deformation Styvhetsmodu] Prov (mn) (Kp) (mn) (MPa) 1. Krossad LD-slagg 3 k 62,5 50 0.70 6850 s k 52,3 50 0.52 7870 6 k 61,7 50 0.52 ' 7950 Medelvärde 7 5 6 O

2.

Frånsiktad

LD-slagg

4 f 64.3 50 0.66 7160 5 f 63.3 50 0.61 7870 8 f 64,0 50 0.62 7660 Medelvärde 7560 3. Referensgranit 3 1' 63,8 50 0.62 7690 4 r 64,0 50 0.64 7420 5 r 63,6 50 0.67 7130 Medelvärde 7 4 1 0

Tabell 15. Resultat av statisk kryptest.

Mättning Krossad Frånsiktad Referens-LD-slagg LD-slagg granit

Höjd 54.3 58,6 53,8 (nnü 59,0 61,1 58,2 59.0 50.1 58.4 Deformation 052 038 0A1 (nun 0,39 0,48 0,37 1 mm belästning 0.37 0.59 0.42 HGdCIVârde

Deformation 055 0A4 0A7

(nun 0.44 0.58 0.42 60 mm belästning 0.43 0,63 0,48 Medelvärde 0,47 0,55 0,46 Deformation 050 036 036 60 mm belästning + 0.36 0.50 0.34 15 min avlastning 0,35 0,57 0,39 Medelvärde 0,40 0,48 0,36 Initialtöjning E6 65 Lö (promille) 6,6 7,9 6.4 6.3 11,8 7,2 Medelvärde 7 , 5 7 , 2 7 , l Maximal töjning 100 Ls BJ (promille) 7,5 9,5 7,2 7.3 12.6 8.2 Medelvärde 8 , 3 8 , 5 8 , O Irreversibel 12 61 67 töjning GJ &2 se (promille) 5,9 11,4 6,7 Medelvärde 7,1 7,2 6,4

Anm.: Prov Sf är 15-20% mindre an ovriga prov l samma serie, vilket sannolikt ar orsaken