Förstelärarnas yrkesroll kontra specialpedagogernas och speciallärarnas

(1)

Lärande och samhälle

Skolutveckling och ledarskap

Examensarbete

15 högskolepoäng, avancerad nivå

Förstelärarnas yrkesroll kontra

specialpe-dagogernas och speciallärarnas

The professional roles of advanced teachers versus special

peda-gogues and special education teachers

Izabella Grevskog

Specialpedagogexamen 90 hp Slutseminarium 2018-05-22

Examinator: Lisa Hellström Handledare: Bernt Gunnarsson

(2)

2

Förord

Jag skulle vilja jämföra arbetsprocessen i mitt examensarbete med det vägbygge som pågått parallellt utanför min arbetsplats. I början kändes allt kaotiskt, rörigt och oövergripbart. Efter några veckors förarbete började jag att se mönster och strukturer i det som började växa fram. I slutet började allt falla på plats och jag kunde äntligen se resultatet av mitt (och vägarbetar-nas) arbete.

Jag skulle vilja rikta ett stort tack till alla dem som tagit sig tid och ställt upp på att bli inter-vjuade. Utan er hade det inte blivit någon studie. Jag skulle också vilja tacka min handledare Bernt Gunnarsson som tålmodigt läst mina utkast och gett konstruktiv kritik samt gett mig snabb respons på alla mina frågor och funderingar under arbetets gång.

(3)

3

Sammanfattning/Abstract

Grevskog, Izabella (2018). Förstelärarnas yrkesroll kontra specialpedagogernas och

special-lärarnas. Specialpedagogprogrammet, Institutionen för skolutveckling och ledarskap,

Lä-rande och samhälle, Malmö universitet, 90 hp.

Förväntat kunskapsbidrag

I dagsläget talas och skrivs det mycket om förstelärarens vara eller icke vara samt tvetydig-heten kring specialpedagogernas och speciallärarnas olika roller, vilket gör ämnesområdet högaktuellt. Genom en jämförelse mellan de olika yrkesrollerna utifrån olika policydokument samt en inblick i deras arbete ute på skolorna utifrån intervjuer, vill jag kunna ge ett bidrag och djupare förståelse till denna diskussion.

Syfte och frågeställningar

Syftet med studien är att undersöka hur förstelärares, speciallärares och specialpedagogers yrkesroller är utformade på två skolor i en kommun jämfört med olika uppdragsbeskrivningar och policydokument. Jag vill även ta reda på om det finns ett samarbete mellan yrkesrollerna och hur detta samarbete fungerar. Jag har valt att använda mig av följande fyra övergripande frågeställningar:

• Vilka skillnader och likheter finns det mellan specialpedagogens, speciallärarens och förstelärarens uppdragsbeskrivningar enligt policydokument?

• Vilka huvudsakliga funktioner har de tre yrkesrollerna ute på skolorna utifrån intervjuerna? • Samarbetar de olika yrkesrollerna eller uppstår kompetensträngsel enligt informanterna? • Vilka likheter och skillnader kan rektorerna se mellan de olika yrkesrollerna?

Teori

Min studie har sin teoretiska utgångspunkt i speciallärarnas och specialpedagogernas exa-mensförordningar samt förstelärarnas uppdragsbeskrivingar. Dessa policydokument är till hjälp för att kunna göra en jämförelse mellan teori och praktik gällande de olika yrkesrollerna, men även för att kunna göra en jämförelse mellan yrkesrollerna, vilket är mitt huvudsakliga syfte. Jag utgår även från systemteorins uppdelning i organisation- grupp- och individnivå, för att få en tydligare översikt över hur de tre olika yrkesrollerna arbetar ute på skolorna.

(4)

4

Metod

I min studie har jag valt att använda mig av en kvalitiativ ansats och ett induktivt synsätt ge-nom att använda intervjuer som utgångspunkt för arbetet. Jag har intervjuat två speciallärare, två specialpedagoger, två förstelärare och två rektorer på två olika skolor inom en och samma kommun, vilket har resulterat i fyra olika yrkesroller på varje skola. På så sätt har jag kunnat få olika synvinklar från olika professioner. Då jag valt att genomföra studien i en enda kom-mun går det inte att påstå att studien är generaliserbar. På Skolverkets, Regeringens, Utbild-ningsdepartementets och Malmö universitets hemsidor har jag fått tag på olika föreskrifter, propositioner och förordningar som varit viktiga för mitt arbete. Lokala uppdragsbeskrivning-ar huppdragsbeskrivning-ar också vuppdragsbeskrivning-arit viktiga utgångspunkter för studiens resultat.

Resultat

Studien visar att avsaknaden att statligt styrda uppdragsbeskrivningar leder till att specialpe-dagogernas, speciallärarnas och förstelärarnas yrkesroller blir tolkningsbara för skolhuvud-män och rektorer och därmed ser olika ut beroende på arbetsplats. Genom en jämförelse med specialpedagogernas och speciallärarnas examensförordningar och deras uppdrag i arbetslivet kan man se att deras kompetenser och förmågor inte till fullo tas tillvara ute på skolorna. Förstelärarnas uppdrag sträcker sig däremot över samtliga tre systemteoretiska nivåer: organi-sation, grupp och individ, vilket gör att de har svårt för att hinna med både sin vanliga lärar-tjänst och de uppdrag som de får som förstelärare. Resultatet visar även att det inte förekom-mer kompetensträngsel mellan de tre yrkesrollerna på de skolor som ingår i min studie, trots att många kompetenser och uppdrag sammanfaller vid en jämförelse mellan de olika policy-dokumenten. Detta beror till största del på rektorernas syn och kunskap vad gäller yrkesrol-lernas olika funktioner.

Slutsatser

Mina slutsatser är att specialpedagoger och speciallärare måste få sina yrkesroller förankrade i statligt styrda dokument, för att få det mandat de behöver och kunna utöva det yrke som de är utbildade till. Båda yrkesrollerna måste även få stöd i Skollagen (2010:800), vilket de inte har idag. När det gäller förstelärarreformen måste denna ses över utifrån den utredning gällande karriärsstegsreformen som Regeringen genomfört under år 2017. De brister som framkommer måste åtgärdas, för att få till en fungerande reform och för att kunna ge förstelärarna en

(5)

dräg-5

lig arbetssituation. Regeringen måste även se till att nytillsatta yrkesroller inte krockar med redan befintliga ute på skolorna.

Nyckelord

(6)

Innehållsförteckning

INLEDNING ... 8

SYFTE OCH FRÅGESTÄLLNINGAR ... 9

TIDIGARE FORSKNING OCH POLICYDOKUMENT ... 10

FÖRSTELÄRARNAS UPPDRAG OCH YRKESROLL ... 10

SPECIALPEDAGOGERNAS OCH SPECIALLÄRARNAS UPPDRAG OCH YRKESROLL ... 12

TEORETISK FÖRANKRING ... 14 POLICYDOKUMENT... 14 SYSTEMTEORI ... 16 METOD ... 17 URVALSGRUPP ... 17 GENOMFÖRANDE ... 18

ANALYS OCH BEARBETNING ... 19

ETISKA ÖVERVÄGANDEN ... 19

RESULTAT OCH ANALYS ... 22

SKILLNADER OCH LIKHETER MELLAN SPECIALPEDAGOGENS, SPECIALLÄRARENS OCH FÖRSTELÄRARENS UPPDRAGSBESKRIVNINGAR ENLIGT POLICYDOKUMENT OCH FÖRORDNINGAR ... 22

Likheter mellan yrkesrollerna utifrån SFS (2011:688) och Promemoria (2012): ... 22

Sammanfattning av likheterna ... 23

Skillnader mellan yrkesrollerna utifrån SFS (2011:688) och Promemoria (2012): ... 24

Sammanfattning av skillnaderna ... 24

DE TRE YRKESROLLERNAS HUVUDSAKLIGA FUNKTIONER UTE PÅ SKOLORNA ... 25

Specialpedagogernas funktioner ... 25

Sammanfattning av specialpedagogernas funktioner ... 27

Speciallärarna funktioner ... 28

Sammanfattning av speciallärarnas funktioner ... 29

Förstelärarnas funktioner ... 30

Sammanfattning av förstelärarnas funktioner ... 31

SAMARBETET MELLAN DE TRE YRKESROLLERNA ... 31

Specialpedagogernas samarbete med övriga yrkesroller ... 32

Speciallärarnas samarbete med övriga yrkesroller ... 32

Förstelärarnas samarbete med övriga yrkesroller ... 33

Sammanfattning av samarbetet mellan de tre yrkesrollerna ... 34

(7)

7

Specialpedagogrollen ... 35

Speciallärarrollen ... 35

Förstelärarrollen ... 36

Uppdragsbeskrivningarna ... 37

Sammanfattning av rektorernas tolkningar av de olika yrkesrollerna ... 38

SAMMANFATTANDE ANALYS ... 38

Samarbetet mellan de tre yrkesrollerna ... 41

DISKUSSION ... 42

RESULTATDISKUSSION ... 42

SLUTSATSER ... 44

METODDISKUSSION ... 44

FÖRSLAG PÅ FORTSATT FORSKNING ... 45

REFERENSER ... 46

BILAGA 1 ... 48

(8)

8

Inledning

När jag som lärare för första gången fick höra talas om förstelärarreformen som trädde i kraft år 2013 (SKOLFS 2013:147) var det inget som jag reagerade nämnvärt på, förutom att jag ansåg att det var bra att det fanns karriärsvägar för lärare. Mer än så visste jag inte om refor-men och den påverkade inte det dagliga arbetet på min skola då. Genom åren har jag emeller-tid fått uppleva att allt fler kritiska röster har höjts gällande reformen. Den största kritiken har riktats mot att förordningen som reglerar förstelärarrefomen har varit alltför vag med vad tjänsterna ska innehålla och vad denna nya yrkesroll innebär (Kornhall 2015). Även under min utbildning till specialpedagog uppstod det ofta diskussioner om förstelärarens roll kontra specialpedagogens ju mer insatta vi blev i vår yrkesroll. Vi insåg nämligen efter hand att en del av våra arbetsuppgifter krockade med förstelärarnas. Då jag började att studera till speci-allärare innan jag bytte inriktning till specialpedagog, har jag även fått ta del av speciallärar-nas yrkesroll och insett att det även kan uppstå så kallad kompetensträngsel mellan dessa yr-kesroller.

I min studie vill jag därför närmare undersöka vilka uppdragsbeskrivningar som finns för dessa tre yrkesroller och om dessa stämmer överens med vad speciallärare, specialpedagoger och förstelärare arbetar med ute på skolorna. Jag vill även undersöka om det finns ett samar-bete mellan yrkesrollerna eller om det förekommer motsättningar gällande uppdragen. Genom min studie vill jag bidra till att ge en tydligare bild av relationen mellan teori och praktik gäl-lande uppdragsbeskrivingarna och djupare förståelse för de olika yrkesrollerna och deras ar-bete ute på skolorna. Till min hjälp kommer jag att använda mig av förordningar, uppdragsbe-skrivningar, kurslitteratur, internationella artiklar och tidigare forskning. Studien bygger dock främst på intervjuer och dessa kommer att utgöra den huvudsakliga utgångspunkten för ana-lysen och diskussionen med stöd av teori och tidigare forskning.

(9)

9

Syfte och frågeställningar

Syftet med studien är att undersöka hur yrkesrollerna förstelärare, speciallärare och specialpe-dagog ser ut på två skolor inom en och samma kommun jämfört med olika uppdragsbeskriv-ningar och andra policydokument. Jag vill även ta reda på om det finns ett samarbete och hur detta samarbete fungerar. I arbetet har jag även valt att ta del av rektorernas synpunkter på de tre olika yrkesrollerna, eftersom rektorernas roll är viktig för hur de olika uppdragen utformas ute på skolorna. I min studie har jag utgått från följande fyra öppna och övergripande fråge-ställningar:

Centrala begrepp

Kompetensträngsel: de krockar som kan uppstå när flera olika yrkesroller med liknande

kom-petenser eller utbildning, konkurrerar med varandra om samma arbetsuppgifter.

Förebyggande arbete:innebär arbete som syftar till att förhindra att ett problem förvärras eller

uppstår.

Policydokument:dokumenterade riktlinjer som är vägledande för styrning och beslut.

Uppdragsbeskrivning: beskrivning av arbetsuppgifter som ingår i en specifik yrkesroll.

(10)

10

Tidigare forskning och policydokument

Förstelärarnas uppdrag och yrkesroll

Skolverkets rapport från 2014 har som syfte att öka kunskapen om reformen Nya

karriärsvä-gar för lärare, genom att besvara några vanliga frågor som uppkommit i samband med

refor-mens inledningsskede. Rapporten bygger på en enkät till huvudmännen som genomfördes 2013 samt information från huvudmännens ansökningar och rekvisitioner av statsbidragen. Den beskriver även huvudmännens tillvägagångssätt när det gäller urval och rekrytering av förstelärare. Rapporten visar att huvudmännen anser att förstelärarnas främsta uppgift är att handleda kollegor och hålla i pedagogiska diskussioner med kollegor. Man bör dock ha i åtanke att huvudmännens åsikter inte nödvändigtvis behöver stämma överens med det som sker i praktiken. Rapporten lyfter även fram olika dilemman som uppkommit i samband med reformen som osäkerheten kring tidsbegränsade tjänster, temporära lösningar på grund av oro för finansieringen och frågor kring arbetstid.

Skolverket (2015) har även gjort en annan rapport och den lägger större fokus på förstelä-rarnas arbetsuppgifter. Denna rapport är till skillnad från den första en kvalitiativ studie som bygger på intervjuer med cirka 70 huvudmän, rektorer och lärare, vilket gör den mer begrän-sad. Rapporten visar att förstelärarnas arbetsuppgifter oftast är knutna till ett specifikt under-visningsämne och att arbetsuppgifterna vanligtvis anpassas efter den aktuella skolans behov. Att arbeta med utveckling och kollegialt lärande är också en stor del av förstelärarnas uppdrag enligt rapporten.

Statskontoret har i uppdrag av Regeringen gjort en uppföljning av karriärsrefomen, som har publicerats i tre delrapporter mellan år 2015-2017. Syftet med uppföljningen är att se hur re-formen har implementerats och att undersöka hur den fungerar ute på skolorna. Genom enkä-ter som skickats ut till rektorer, lärarstudenenkä-ter, organisationer och huvudmän samt inenkä-tervjuer med rektorer och företrädare för olika organisationer inom skolväsendet, har man bland annat kommit fram till att uppdragsbeskrivningarna behöver bli tydligare och att förstelärarna har olika förutsättningar vad gäller exempelvis nedsättning i tid och undervisning, för att klara sina uppdrag beroende på arbetsplats. Validiteten hade dock ökat om uppföljningen hade kompletterats med intervjuer för att få mer ingående svar.

Efter att ha tagit del av resultaten i rapporterna har Regeringen tillsatt en särskild utredare som har fått i uppdrag att se över karriärsstegsreformen och redovisa resultaten senast den 1 december 2017 (Statskontoret 2017:1). Denna utredning visar bland annat att reformen har

(11)

11

lett till att lönespridningen har ökat, att det fortfarande finns brister gällande tydligheten i förstelärarnas uppdrag samt brister i implementeringen gällande kommunikationen, men även att det kollegiala lärandet har förbättrats.

För att underlätta för förstelärare i deras uppdrag har Kornhall (2015) skrivit en handbok för förstelärare. Syftet är att stötta och inspirera förstelärarna i deras uppdrag med kollegialt lä-rande, skolutveckling och forskning. Kornhall tar även upp de dilemman som förstelärarna kan stöta på i sina arbeten och pekar även på de brister som finns i den förordning som regle-rar reformen, bland annat att reformen har framstått som en belöningsreform istället för en reform för skolutveckling. Boken genomsyras av Kornhalls egna åsikter och erfarenheter. Löfdahl Hultman, Thelin och Hjalmarsson (2014) har genomfört en studie inför en internat-ionell konferens i Växjö. Den syftar till att belysa hur förstelärare som endast haft sitt uppdrag i några månader själva ser på sitt uppdrag och belyser därmed endast uppdraget ur ett perspek-tiv. Genom såväl intervjuer som enkätstudie med öppna frågor till förstelärare, har forskarna fått ett underlag som visar hur förstelärarna ser på uppdragets möjligheter och utmaningar. Resultaten visar att det saknas klarhet i vad uppdraget innebär, men att deltagarna trots allt ser positivt på sitt uppdrag och anser sig vara ”dörröppnare” för andra lärare.

Det finns även en autoetnografisk studie gjord av en amerikansk forskare vid namn Knapp (2017). Studien fokuserar på förstelärare utifrån ett inifrånperspektiv, där forskaren utgår från sina egna erfarenheter och tankar, vilket gör den delvis subjektiv. Studien tar emellertid även stöd av tidigare forskning och intervjuer med en fokusgrupp bestående av förstelärare med inriktning matematik. Resultaten visar att personal inom skolans värld oftast är oförberedda på de ändringar som sker och att det oftast tas för givet att exempelvis förstelärare vet hur man ska leda och utveckla trots att man inte fått någon form av stöd. Studien visar även att den viktigaste framgångsfaktorn för förstelärare är att skapa förtroende hos sina kollegor ge-nom att exempelvis förtydliga sitt uppdrag och att ha en tydlig kommunikation med dem, för att kunna uppnå balans mellan de båda rollerna som lärare och ledare.

Det finns även en del examensarbeten som inriktat sig på förstelärarreformen. Jag har bland annat tagit del av Schwans (2015) uppsats, som tar fokus på reformen från ett utifrånperspek-tiv genom att låta lärare som på något sätt blivit berörda av reformen, få möjligheten att lyfta sina tankar och åsikter. Data samlades in genom enkäter och intervjuer. Resultatet visade en negativ helhetsbild av reformen utifrån ett lärarperspektiv. Lärarna ansåg inte att de fått någon information om hur tillsättningen gått till eller fått en klar bild över förstelärarnas uppdrag. De kände inte att reformen påverkat skolan positivt utan istället splittrat personalen, i synnerhet

(12)

12

med tanke på löneskillnaderna. Resultatet kan emellertid inte påstås vara generaliserbart, ef-tersom studien bara utförts i tre kommuner.

Specialpedagogernas och speciallärarnas uppdrag och yrkesroll

Den första heltäckande studie som gjorts om yrkesgrupperna specialpedagog och speciallärare är Göransson, Lindqvist, Klang, Magnusson & Nilholm (2015) studie. Den finansierades av Vetenskapsrådet och syftet var att kartlägga de båda yrkesrollerna och ge en övergripande bild av hur det ser ut för dem ute i arbetslivet. Studien genomfördes med hjälp av en omfattande enkätstudie som skickades ut till alla som tagit svensk speciallärar- eller specialpedagogexa-men enligt de exaspecialpedagogexa-mensförordningar som kom ut år 2001, 2007 samt 2008. Resultaten visar att speciallärare och specialpedagoger har ett gemensamt arbetsområde ute på skolorna som in-nebär arbete med dokumentation, utredningar och åtgärdsprogram, individuell undervisning eller undervisning i grupp samt samverkan med vårdnadshavare. Resultaten visar även att specialpedagoger och speciallärare endast har en liten del av sina tjänster till förfogande för skolutveckling, varav den förstnämnda yrkesrollen har lite mer än den sistnämnda. Detta tyder enligt forskarna på att de båda yrkesrollerna inte har lyckats ta eller få tillräckligt mycket mandat för att kunna hävda sig själva och sina kunskaper när det gäller skolutveckling. Fors-karna anser att det är viktigt för de båda yrkesrollerna att hävda sig både ute på skolorna och i media genom att tydligt visa sina kompetenser och förmågor, för att på så sätt kunna få stöd för sin profession och därmed kunna definiera sitt arbetsområde. Enligt författarna ligger så-ledes ansvaret för den egna rollen på speciallärarna och specialpedagogerna istället för på den statliga styrningen, vilket kan ifrågasättas.

Malmgren Hansen (2002) har skrivit en avhandling med syftet att få reda på vilka upplevel-ser specialpedagoger hade av den specialpedagogiska verksamheten ute i arbetslivet. Det hade dock även varit intressant att få in speciallärarnas upplevelser. Anledningen var den föränd-rade specialpedagogiska påbyggnadsutbildningen som trädde i kraft 1990 och som lade mer fokus på handledning med lärarna och på vetenskaplig grund. Samtidigt fick utbildningen in olika specialiseringar som utvecklingsstörning, döv- hörsel- samt synhandikapp. Avhandling-en baseras på Avhandling-enkäter som skickades ut till 13 specialpedagoger. Deltagarna följdes ävAvhandling-en ge-nom utbildningstiden fram tills dess att de blev färdiga specialpedagoger. Det är således en longitudinell studie med fokus på förändringsprocessen. Resultaten visade att specialpedago-gerna betraktade sig själva som förändringsagenter ute på skolorna. De försökte inledningsvis skapa förtroende och de var försiktiga med att införa stora förändringar och drastiska åtgärder.

(13)

13

På så sätt lyckades de få till förändring och vara delaktiga i skolutvecklingen om än i långsam takt. I avhandlingen framkommer det även att lärarna, genom sina åsikter och förväntningar, har en stor betydelse för hur den specialpedagogiska verksamheten fungerar ute på skolorna. Det är även av stor vikt vilken utbildningsbakgrund skolledningen har för hur specialpedago-gernas och speciallärarnas uppdrag ser ut.

Liknande resultat får man i den internationella artikeln gjord av Klang, Gustafson, Möllås, Nilholm & Göransson (2017). Även i denna studie visade det sig att lärarkollegorna hade stort inflytande på specialpedagogernas uppdrag, men att även rektorer och specialpedagoger själva hade stor påverkan på de specialpedagogiska uppdragen. I studien betonas också vikten av specialpedagogernas roll inom skolutvecklingen, för att skolorna ska kunna bli mer inklude-rande. Syftet med studien var att se hur specialpedagoger arbetar ute på skolorna. Studien bygger på observationer ute på skolor, intervjuer med sex utvalda specialpedagoger samt de-ras lärarkollegor och rektorer. Dessutom genomfördes en större enkätstudie som skickades ut till 10 svenska kommuner. Frågan är hur de deltagande kommunerna har valts ut.

Förvånansvärt nog kunde jag inte finna så många internationella studier som handlade om speciallärare och deras uppdrag, men det finns en del examensarbeten som tar upp yrkesrollen i dessa sammanhang. En av dem är skriven av Sundin (2016). Syftet med examensarbetet var att beskriva och analysera hur speciallärare med inriktning läs- och skrivutveckling ser på sin egen yrkesroll. Studien bygger på intervjuer med 10 verksamma speciallärare. Resultatet visar att speciallärarna har många och varierande uppgifter. En del av uppgifterna som rastvakt, resurs på utflykt samt vikariat, hade kunnat göras av annan personal, vilket visar att man inte tar tillvara på den kompetens som speciallärarna besitter. De flesta deltagare har önskemål om att få vara med och påverka utvecklingen i skolan, men de blir sällan tillfrågade. Det hade därför varit intressant att även få ta del av rektorerna tankar och åsikter om speciallärarrollen. Von Ahlefeld Nisser (2014) har gjort en jämförande studie, som bygger på samtal med spe-cialpedagoger och speciallärare utbildade efter 2008. Även samtal med rektorer har genom-förts och majoriteten av samtalen har varit gruppsamtal, vilket kan ha begränsat öppenheten i intervjupersonernas svar. Syftet med studien har varit att belysa specialpedagogernas och spe-ciallärarnas skilda yrkesroller och skapa en förståelse för varför denna olikhet finns. I studien betonar forskaren att specialpedagogerna arbetar för elever medan speciallärarna arbetar med elever. I jämförelsen mellan yrkesrollerna framkommer det även att specialläraren ska vara ämnesutvecklare medan specialpedagogen bör vara organisationsutvecklare och att specialpe-dagoger har ett distansperspektiv medan speciallärare har ett närhetsperspektiv.

(14)

14

Teoretisk förankring

Policydokument

Denna studie utgår främst från specialpedagogernas och speciallärarnas examensförordningar samt förstelärarnas uppdragsbeskrivningar. Anledningen är att det inte finns statligt styrda arbetsbeskrivningar för dessa tre yrkesroller. Ingen av de tre yrkesrollerna har heller något stöd i Skollagen (2010:800). I 13-19§ står endast bestämmelser kring vilka som får lov att undervisa i skolväsendet utan att förstelärare nämns och i 25§ står det: ”Vidare ska det finnas tillgång till personal med sådan kompetens att elevernas behov av specialpedagogiska insatser kan tillgodoses.” Detta innebär i stort sett att vem som helst som har lite erfarenhet av att ar-beta med specialpedagogiska insatser eller har läst någon kurs i specialpedagogik skulle kunna räknas som tillräckligt kompetent för att arbeta inom detta område. När det gäller an-svar för utredningar av elever i behov av särskilt stöd står det enligt 8§ att det är rektorn som ska se till att elevens behov skyndsamt ska utredas, men det står inget om vem som ska ge-nomföra utredningen. Även när det gäller åtgärdsprogram i 9§ finns det inget skrivet om var-ken speciallärare eller specialpedagoger, utan även i detta fall är det rektor som ska besluta om åtgärdsprogram och tillvägagångssättet skrivs i passiv form.

Detta står i kontrast till specialpedagogernas och speciallärarnas examensförordningar i SFS (2011:688) som tydligt framhäver dessa båda yrkesrollernas gemensamma kunskaper i att kunna:

- visa förmåga att delta i arbetet med att utforma och genomföra åtgärdsprogram för en-skilda elever i samverkan med berörda aktörer samt förmåga att stödja barn och elever och utveckla verksamhetens lärmiljöer

- visa fördjupad förmåga att kritiskt och självständigt genomföra pedagogiska utred-ningar och analysera svårigheter

Det som främst skiljer de båda yrkesrollerna åt är att specialläraren har fördjupade kunskaper om barns och elevers lärande och att specialpedagoger har fördjupad förmåga att vara en kva-lificerad samtalspartner och rådgivare i pedagogiska frågor. Förutom beskrivningarna av spe-cialpedagogernas och speciallärarnas förmågor står det även skrivet om målen med utbild-ningen, kunskaper och förståelse, värderingsförmågor, färdigheter samt förhållningssätt. En mer omfattande och djupare jämförelse mellan de båda yrkesrollerna kommer jag att göra i resultatdelen. Samtliga universitet och högskolor som erbjuder speciallärar- och specialpeda-gogutbildningar har sina egna lärandemål som utgår från Högskoleförordningens beskrivning

(15)

15

av yrkesexamina på avancerad nivå. Såväl kommunala som fristående skolor kan även ha lokala uppdragsbeskrivningar för de personer som är anställda som specialpedagoger eller speciallärare. I min studie var det emellertid enbart en av skolorna som hade det. Till min för-våning visade det sig att det fanns en kommunal uppdragsbeskriving för förstelärare, men ingen för varken specialpedagoger eller speciallärare. När jag tog kontakt med en av utbild-ningscheferna och ifrågasatte detta fick jag till svar att dessa uppdragsbeskrivningar var under bearbetning.

När det gäller förstelärare kan man ta del av SFS 2013:70 3§, för att se vilka krav som ställs på den som är eller ska bli förstelärare. Detta kan man även få reda på i Regeringskansliets promemorian från 2012 och i detta dokument finns det också riktlinjer för vilka uppgifter som

kan ingå i tjänsten som förstelärare:

- ansvara för introduktionen av nyanställda lärare och coacha andra lärare - initiera pedagogiska samtal

- initiera och leda projekt i syfte att förbättra undervisningen

- vara examensansvarig på gymnasieskolan eller inom vuxenutbildningen

- ansvara för att lärarstuderande tas emot på ett bra sätt på sin verksamhetsförlagda utbildning - vara huvudansvarig för ett ämne.

Enligt promemorian (2012) ligger dock förstelärarnas främsta fokus på undervisning. Denna vaga beskrivning som blir ännu mer abstrakt med tanke på att ovanstående arbetsuppgifter endast är förslag, har lett till att många kommuner och skolor upprättat sina egna uppdragsbe-skrivningar för förstelärare.

I promemorian (2012) kan man få reda på själva syftet med reformen:

Regeringen föreslår att en karriärutvecklingsreform genomförs inom läraryrket med utvecklingssteg för yrkesskickliga lärare inom hela grund- och gymnasieskolan. Syftet är att premiera de bästa lärarna. Utvecklingsstegen ska beskrivas i skollagen. Beslut om vem som ska anställas liksom ansvarsområden och arbetsinnehåll samt anställningsvillkor ska

bestämmas av huvudmannen, i sedvanlig ordning efter samråd med de fackliga organisationer-na.

Enligt Skolverkets (2014) rapport är det främsta syftet emellertid att förbättra elevernas måluppfyllelse, vilket inte överensstämmer med promemorians (2012) syn på reformen som ett belöningssystem. Skolverkets rapport från 2015 visar att det finns uppdrag som överens-stämmer med de uppgifter som finns i promemorian, men att det även förekommer andra uppdrag ute på skolorna:

- vara ansvarig för ämnesutveckling och vara involverad i forskning

- studera kollegornas undervisningsmetoder med ett vetenskapligt förhållningssätt - ta fram stödmaterial och läromedel

(16)

16

Det förekommer således en stor variation när det gäller hur förstelärarnas uppdrag ser ut ute på skolorna idag.

Systemteori

I min studie tar jag även hjälp av systemteorins tre nivåer: organisation, grupp och individ, för att kunna kartlägga på vilken nivå eller vilka nivåer de tre yrkesrollerna förstelärare, special-pedagog och speciallärare utövar sina yrkesroller. Systemteorin kommer att fungera som ett teoretiskt ramverk, som hjälper till att visa sammanhang i de mönster som kommer fram i resultatdelen.

Enligt Ahlberg (2015) ingår bland annat samarbete, resurser och kompetensutveckling på organisationsnivån. På denna nivå vill jag även lägga till skolutveckling och observationer. På gruppnivå lägger Ahlberg exempelvis organisering av undervisningen. Jag skulle även vilja tillägga handledning och samarbete mellan lärare och elevhälsan. Ahlberg menar på att indi-vidnivån ska bidra till att stärka den enskilda elevens självförtroende och lust att lära. Denna nivå omfattar alla de ”åtgärder som handlar om elevernas kunskaper, färdigheter, attityder och förhållingssätt” (s. 85). På det konkreta planet kan denna nivå innebära arbetsuppgifter som utredningar, stöd, åtgärdsprogram och handledning till enskilda elever.

Enligt Öquist (2008) är allt systemtänkande cirkulärt genom att allt hänger ihop i ett krets-lopp och rör sig tillsammans. En av mina frågeställningar handlar just om att ta reda på om samarbete existerar och på så sätt skapar en röd tråd i såväl undervisning som organisation. För att ett arbete ska kunna ge något resultat är det av stor vikt att det finns kopplingar mellan nivåerna och att medarbetarna på varje nivå kan behålla sin självständighet på den egna nivån. Om en nivå inte fungerar kan denna i sin tur påverka nästa nivå som gör att ett helt system eller verksamhet kan kollapsa. Genom samarbete på de olika nivåerna kan en verksamhet nå de bästa besluten och förbättra resultaten.

Öquist (2008) menar även på att det är viktigt att de yrkesroller som arbetar på organisat-ionsnivån har förmågan att kunna lyfta blicken och se hela systemet. I detta fall är det även av stor vikt att ledaren i verksamheten ser till att det blir ett samarbete mellan de olika nivåerna för att det ska kunna bli en utveckling. Det är en av anledningarna till att jag även vill ha med rektorernas syn på de olika yrkesrollerna och dessutom ta reda på vilken vikt de lägger vid samarbete i olika former.

(17)

17

Metod

Jag har valt att använda mig av kvalitativ ansats, eftersom jag vill sträva efter att beskriva, förklara och tolka för att slutligen komma fram till en helhetsförståelse (Eriksson, Barajas, Forsberg & Wengström 2013). Målet är att nå en djupare förståelse för de tre yrkesroller som studeras. Jag har i första hand valt att studera olika styrdokument, för att få en överblick över det som finns skrivet om de olika yrkesrollernas uppdragsbeskrivningar. Jag har valt att inter-vjua en mindre undersökningsgrupp bestående av åtta informanter och använda mig av semi-strukturerade frågor, för att ha möjligheten att låta informanterna tala mer öppet om sina tan-kar och erfarenheter samt för att kunna ställa frågorna i den ordning det faller sig mest natur-ligt i intervjusituationen. I mitt arbete använder jag mig av ett induktivt synsätt som innebär jag utgår från informanternas upplevelser och uppfattningar, för att komma fram till mer ge-nerella omdömen.

Urvalsgrupp

Jag har valt att intervjua två speciallärare, två specialpedagoger, två förstelärare och två rekto-rer på två olika skolor, vilket resulterat i fyra olika yrkesroller på varje skola. Därmed har jag kunnat få fram olika synvinklar utifrån olika yrkesroller ur två olika skolkulturer och på så sätt fått ett bredare underlag. Studien kommer ändå inte att ge några generella resultat, ef-tersom urvalsgruppen består av så få deltagare och dessutom har studien endast haft fokus på en enda kommun. Det finns inte heller någon anledning att tro att informanternas situation i min studie är unik, snarare är det nog så att den delas av motsvarande yrkesroller på andra skolor. När alla intervjuer var avklarade hade jag uppnått det som Lantz (2014:156) skrev i sin bok: ”Intervjua så många personer som behövs för att ta reda på vad du behöver veta”. Valet av skolor skedde inte slumpmässigt, eftersom jag fick anpassa mig efter att kunna få fram fyra frivilliga intervjupersoner på en och samma skola. Enligt Lantz (2014) kan man betrakta det som ett bekvämlighetsurval, eftersom urvalet av intervjupersoner delvis har be-stått av deltagare som varit lättast att få tag på. Jag valde även att utföra min studie i en kom-mun nära mig, för att snabbt och enkelt kunna ta mig till skolorna. Två utav deltagarna blev jag emellertid rekommenderad att ta kontakt med. Dessutom hade inte heller alla skolor till-gång till de fyra yrkesroller som jag var ute efter att intervjua. Det var således inte helt lätt att få tag på alla intervjupersoner som behövdes, men efter upprepade kontakter som togs anting-en via mejl, sms eller telefonsamtal beroanting-ende på vem som kontaktades, fick jag tag på de

(18)

del-18

tagare som behövdes för min studie. Över lag var det svårast att boka tid med rektorerna, för-modligen beroende på deras höga arbetsbelastning och tidsbrist.

Genomförande

Jag valde att genomföra intervjuerna på deltagarnas respektive skolor, eftersom det föll sig mest naturligt och förmodligen ledde till att deltagarna kände sig mer avslapppnade i deras invanda miljö. Varje intervju inleddes med en orientering, där jag som intervjuare berättade om syftet med intervjun, frågade deltagarna om de hade något emot att bli inspelade samt frågade deltagarna om de ville ta del av transkriptionen och det färdiga arbetet (Lantz 2014). Varje intervju varade i cirka 30 minuter. Efter varje intervju transkriberades de delar av sam-talet som var relevanta för min studie och varje transkription tog cirka 60 minuter.

Parallellt med intervjuerna genomförde jag litteraturstudier som hade med förstelärarens, speciallärarens och specialpedagogens olika yrkesroller att göra. Jag började datainsamlingen med att söka på nätet, där jag fick allra flest träffar på ordet ”Specialpedagog”, hela 764 000 stycken. När jag sökte på ”Speciallärare” fick jag 127 000 träffar och minst träffar fick jag på sökordet ”Förstelärare” som fick 83 700 resultat. Detta resultat är inte så konstigt med tanke på att förstelärarrollen är ny i relation till de övriga två. Denna så kallade fulsökning ledde mig till återkommande verk som jag sedan tog del av.

Därefter sökte jag på EBSCO och Google Scholar efter internationella artiklar som var peer-reviewed och på MUEP efter tidigare uppsatser och examensarbeten. Jag valde att be-gränsa min sökning mellan 2013 och fram till idag, eftersom jag var intresserad av den forsk-ning som gjordes från det år då förstelärarreformen trädde i kraft. De sökord som användes var Special educators, Special needs educators och Special pedagogues för specialpedagoger, Special education teachers för speciallärare samt Teacher leaders och Advanced teachers för förstelärare. Efter att ha läst abstrakten valde jag ut de artiklar som stämde överens med mitt ämnesområde och de yrkesroller jag studerade. Jag var noga med att försöka hitta lika mycket material om alla tre yrkesroller, men till min förvåning hittade jag minst litteratur som hand-lade om speciallärare. Enligt Göransson et al. (2015) har det inte gjorts så mycket forskning kring just specialläraryrket och inte heller på specialpedagogyrket. På Skolverkets, Regering-ens, Utbildningsdepartementets och Malmö universitets hemsidor kunde jag få tag på olika föreskrifter, propositioner och förordningar som varit viktiga för mitt arbete.

(19)

19

Analys och bearbetning

När alla interjuer var genomförda, läste jag noga igenom alla transkriptioner och färgkodade dem efter de teman och mönster jag kunde få fram. Utifrån informanternas svar fick jag fram tre genomgående teman: likheter och skillnader mellan yrkesrollerna i praktiken, yrkesroller-nas huvudsakliga funktioner samt samarbetet mellan yrkesrollerna, men även samarbetet med rektorn. För att kunna få fram vilka likheter och skillnader som fanns mellan yrkesrollerna i

teorin, skrev jag ut examensförordningarna för specialpedagogerna och speciallärarna samt de

uppdragsbeskrivningar som jag kunde få fram gällande förstelärarna. Jag började med att markera likheterna och därefter skillnaderna. Sedan gjorde jag en indelning av likheterna och skillnaderna på organisations- grupp och individnivå, för att kunna göra en överskådlig sam-manfattning av resultaten. För att få fram yrkesrollernas huvudsakliga funktioner och deras samarbete, utgick jag helt från utsagorna i intervjuerna i resultatdelen. I analysdelen har jag även tagit hjälp av tidigare forskning för att kunna analysera och jämföra yrkesrollernas funkt-ioner och samarbete, men även för att komma fram till de likheter och skillnader som finns. När jag samlat in tillräckligt mycket litteratur för att känna teoretisk mättnad, läste jag ige-nom alla dokument, böcker, artiklar och uppsatser. Jag gjorde kontinuerliga jämförelser under tiden som jag gjorde anteckningar, skrev stödord och sammanfattade större texter (Bryman 2011). Enligt Eriksson Barajas et al. (2013) finns det en nackdel med en sådan allmän littera-turstudie, eftersom urvalet kan bli selektivt när forskaren medvetet eller omedvetet väljer stu-dier som stöder den egna ståndpunkten. Jag har därför försökt att även hitta litteratur som inte överensstämmer med eller motsvarar mina egna åsikter, tankar och erfarenheter. Det har varit en utmaning att försöka se mönster i en stor mängd information, hitta det viktigaste, det vill säga kärnan, i materialet genom koncentrering och dela in materialet i olika kategorier utifrån svaren på mina frågeställningar (Fejes & Thornberg 2014).

Etiska överväganden

Enligt Vetenskapsrådet (2017) är det fyra huvudkrav som måste följas när man skriver ett arbete. Det första är Informationskravet som bland annat innebär att man som forskare infor-merar deltagarna om syftet med forskningen och att det är frivilligt att delta. Man måste som forskare även förtydliga att den information som kommer fram endast kommer att användas i forskningssyfte. Det andra kravet är Samtyckeskravet, vilket innebär att de tillfrågade delta-garna tackar ja till att medverka. De ska enligt kravet även informeras om rätten att dra sig ur när de vill. Det tredje kravet är Konfidentialitetskravet. Deltagarna ska upplysas om att all

(20)

20

insamlad data och personliga uppgifter är konfidentiella. Det ska inte på något sätt kunna framkomma något i arbetet som kan identifiera deltagarna. Det fjärde och sista kravet är

Nytt-jandekravet som betyder att all insamlad data endast ska användas i forskningssyfte i den

ak-tuella studien.

När jag kontaktade deltagarna följde jag Lantz (2014) kriterier för informerat samtycke, vilket innebar att jag presenterade mig och berättade om syftet med examensarbetet och varför jag valt att kontakta just dem. Jag fick deras samtycke till att delta och när jag träffade delta-garna personligen frågade jag dem om de ville ta del av transkriptionerna och examensarbetet innan eller efter det var färdigt. Alla deltagare utom en ville ta del av det färdiga arbetet och ingen av dem ville ta del av transkriptionerna. Denna process som innebär att en forskare förmedlar sina resultat till deltagarna kallas för responsvaliditet och ger trovärdighet till stu-dien (Bryman 2011). Jag informerade dem om att det var sekretess på allt material som på något sätt kunde avslöja vem de var. Jag har emellertid haft en del tankar kring hur konfiden-tialiteten har kunnat påverkas av att jag valt att intervjua personer på två skolor i en mindre kommun. Risken är stor att intervjupersonerna känner varandra och den ena intervjupersonen vet att den andra har blivit intervjuad. På så sätt kan deltagarnas identitet avslöjas. Detta för-söker jag att undvika i mitt arbete genom att inte ge någon närmare beskrivning eller presen-tation av intervjupersonerna och skolorna utan istället visa på de mönster som framkommit genom intervjuerna. Det allra viktigaste att tänka på enligt Lantz (2014) är att de publicerade resultaten ska vara så representativa och korrekta som möjligt och att det är forskarens heder-lighet som är den avgörande faktorn. Ordet etik kommer från det grekiska ordet ethos, som betyder karaktär och inom etiken spelar just forskarens karaktär en stor roll för trovärdighet-en.

Intervjufrågorna har i stort sett varit de samma för samtliga deltagare, förutom att de inte alltid har ställts i samma ordning och alla deltagare har inte heller fått samma följdfrågor. Studien har dock utförts på så sätt att den kan ge svar på forskningsfrågorna och på så sätt kan man säga att metoden är pålitlig och hållbar. Enligt Lantz (2014) måste man som forskare även fråga sig själv om resultaten stämmer med verkligheten och om de gör det bör de vara tillförlitliga. Ett annat ord för detta är reliabilitet (Eriksson Barajas et al. 2013). Om jag som forkare har gjort en tillräckligt tydlig och detaljerad beskrivning av hur jag gått tillväga i min datainsamling ger även detta trovärdighet till studien. Då är det även lättare för andra forskare att reproducera de resultat som jag kommit fram till (Lantz 2014).

I slutet av arbetet kommer jag att presentera mina slutsatser och om de visar sig besvara forskningsfrågorna kan man påstå att studiens validitet är uppfylld (Bryman 2011). Validitet

(21)

21

är ett mått på hur väl man som forskare faktiskt lyckats få fram det man ville få fram i sin studie (Lantz 2014). Det innebär emellertid även att jag som forskare hela tiden måste titta kritiskt på min analys och mina resultat, vilket jag kontinuerligt har försökt göra.

Det som varit den största utmaningen för mig i mitt arbete har varit att hålla distans till det material jag valt och till de intervjuer jag har genomfört, eftersom jag som forskare redan haft en viss åsikt och erfarenhet av ämnesinnehållet. Denna objektivitet som forskaren alltid bör ha i beaktande kallas för konfirmering (Bryman 2011). När man som forskare väljer att använda sig av kvalitativ ansats blir det svårare att förhålla sig objektiv till datainsamlingen som sker genom möten med människor i motsats till kvantitativ ansats som bygger på siffror och sta-tistik.

(22)

22

Resultat och analys

I detta avsnitt kommer jag att redogöra för de resultat jag fått fram utifrån förordningar och policydokument samt utifrån de intervjuer jag har genomfört. Resultatdelen är tematiskt struk-turerad utifrån mina fyra övergripande forskningsfrågor:

Skillnader och likheter mellan specialpedagogens, speciallärarens och

förstelärarens

uppdragsbeskrivningar

enligt

policydokument

och

förordningar

För att kunna göra en jämförelse mellan de olika yrkesrollernas uppdragsbeskrivningar har jag valt att utgå från examensförordningarna för speciallärare och specialpedagoger i Svensk

för-fattningssamling (SFS 2011:688) samt Utbildningsdepartementets promemoria (2012)

gäl-lande karriärvägar för lärare i skolväsendet när det gäller förstelärare. Anledningen till att jag valt att utgå från dessa policydokument är för att de är utfärdade på regeringsnivå och därför bör anses vara de främsta riktlinjerna för de tre yrkesrollerna.

Likheter mellan yrkesrollerna utifrån SFS (2011:688) och Promemoria (2012):

Specialpedagoger Speciallärare Förstelärare

Handleda kollegor Handleda kollegor Handleda kollegor Utveckla det pedagogiska

arbetet

Utveckla det pedagogiska arbetet

Leda skolutveckling Leda skolutveckling Leda skolutveckling Samarbeta med elever,

för-äldrar och kollegor

Samarbeta med elever, för-äldrar och kollegor

Fortlöpande utveckla sin kompetens

(23)

23

Specialpedagoger Speciallärare

Arbeta förebyggande och genomföra pedago-giska utredningar

Undanröja hinder och svårigheter i olika lärmiljöer

Delta i arbetet med att utforma och genom-föra åtgärdsprogram

Speciallärare Förstelärare

Ha gedigna ämneskunskaper i det ämne hen undervisar i

Kunna anpassa undervisningen efter elever-nas förutsättningar

Ha goda kunskaper om bedömningsfrågor och betyggsättning

Ha goda kunskaper om bedömningsfrågor och betygssättning

Sammanfattning av likheterna

Utifrån examensförordningar och promemorian ligger likheterna mellan samtliga yrkesroller på organisations- och gruppnivå, eftersom alla tre yrkesroller har uppdrag gällande utveckling av olika slag, kollegialt lärande, handledning av kollegor samt samarbete med föräldrar, ele-ver och andra kollegor. När man ser till innehållet i examensförordningarna är det emellertid specialpedagoger som har störst fokus på övergripande utvecklingsarbete. När det gäller spe-ciallärarnas och förstelärarnas handledning av kollegor ligger fokus på undervisning och äm-nesspecifika frågor. Specialpedagoger och speciallärare har även likheter på individnivå i samband med genomförande av utredningar och upprättande av åtgärdsprogram.

Speciallärare och förstelärare har båda stort fokus på undervisning genom sina specifika ämneskunskaper, sina förmågor att anpassa undervisningen och sina kunskaper gällande be-dömning och betyggsättning. Här bör dock tilläggas att speciallärarna har fördjupade kun-skaper om barns och elevers lärande och dessutom fördjupade kunkun-skaper inom den speciali-sering som valts inom utbildningen som exempelvis språk- skriv- och läsutveckling, matema-tikutveckling samt elever med språk- eller utvecklingsstörning.

(24)

24

Skillnader mellan yrkesrollerna utifrån SFS (2011:688) och Promemoria (2012):

Specialpedagogen:

- Ha fördjupad kunskap och förståelse inom specialpedagogik.

- Kunna analysera svårigheter på organisations-, grupp- och individnivå

- Visa insikt om betydelsen av lagarbete och samverkan med andra yrkesgrupper - Visa fördjupad förmåga att vara kvalificerad samtalspartner och rådgivare i

pedago-giska frågor för kollegor, föräldrar och andra berörda

Specialläraren:

- Ha fördjupad kunskap om barns och elevers språk- och begreppsutveckling och stimu-lans av denna

- Ha fördjupade kunskaper om barns och elevers lärande

- Kunna analysera svårigheter för individen i de lärmiljöer där barnet eller eleven får sin undervisning och vistas under förskole- eller skoldagen

- Ha förmåga att kritiskt granska och tillämpa metoder för att bedöma barns och elever språk-, skriv- och läsutveckling eller matematikutveckling

- Visa insikt om betydelsen av samarbete och samverkan med andra skolformer

Försteläraren:

- Ansvara för introduktionen av nyanställda lärare

- Vara examensansvarig på gymnasieskolan eller inom vuxenutbildningen

- Ansvara för att lärarstuderande tas emot på ett bra sätt när de ska genomföra sin verk-samhetsförlagda utbildning (VFU)

- Leda utvecklingsprojekt som leder till förbättrade elevresultat

Sammanfattning av skillnaderna

Utifrån examensförordningar och promemorian ligger de största skillnaderna mellan speci-allärare och specialpedagoger i de fördjupade kunskaperna, där specialpedagogerna har för-djupade kunskaper i handledning och samverkan med externa aktörer, medan speciallärarna har ämnesdidaktisk fördjupning samt större kunskaper om olika skolformer. Förstelärarnas uppdrag skiljer sig på så sätt att de är mer inriktade på betyg och studieresultat än elevens skolgång i ett större sammanhang. Dessutom har förstelärare som uppdrag att vara ett stöd för

(25)

25

såväl kollegor som blivande kollegor gällande yrkesspecifika frågor samt i samband med bet-yggsättning och olika former av prövningar på högre studier.

De tre yrkesrollernas huvudsakliga funktioner ute på skolorna

I detta avsnitt kommer jag att utifrån intervjupersonernas utsagor sammanställa de huvudsak-liga funktioner som specialpedagoger, speciallärare och förstelärare har ute på de skolor som finns med i min studie. Här kommer även samarbetet med rektor in som en naturlig del av de olika yrkesrollernas dagliga arbete. Jag kommer även att skriva om de olika yrkesrollernas uppdragsbeskrivningars vara eller icke-vara, eftersom dessa hör ihop med de olika funktion-erna. Avsnittet delas upp i olika underrubriker efter de olika yrkesrollfunktion-erna. För att minimera risken för igenkänning av skola och intervjupersoner har jag valt att sammanställa utsagorna utan att nämna vilken sorts skola det är. Jag kommer även att könsneutralisera intervjuperso-nerna genom att skriva ordet hen samt benämna intervjupersointervjuperso-nerna på följande sätt genom hela resultat- och analysdelen: specialpedagog 1, specialpedagog 2, speciallärare 1, speciallä-rare 2, försteläspeciallä-rare 1 och försteläspeciallä-rare 2.

Specialpedagogernas funktioner

Under intervjun med specialpedagog 1 visade det sig att hen aldrig har fått någon riktig ar-betsbeskrivning och att Lärarförbundet rekommenderade hen att inte ha någon heller. Detta är intressant med tanke på att fackförbunden brukar strida för att deras medlemmar ska ha ett tydligt uppdrag på sina arbetsplatser. Specialpedagog 1 menar på att hen och rektor istället tillsammans har skapat uppdraget utifrån det behov som finns på just den arbetsplatsen. Det framkommer även att specialpedagog 1 har ett övergripande arbete genom att det liknar det arbete och uppdrag som hen hade när hen arbetade inom den centrala elevhälsan. Det fram-kommer dock inte på vilket sätt specialpedagog 1 arbetar övergripande:

Arbetsbeskrivning … hm … alltså jag fick ingen och nu har vi diskuterat det igen och jag har diskuterat det med Lärarförbundet … det här med att … äh … de vill ändra våra tjänster … så har de haft lite … och då sa faktiskt Lärarförbundet ”be inte om en arbetsbeskrivning för då blir du låst! Du vet vad ditt yrke är och vad du ska göra, men får du det så kan de precis bestämma allt” … så det rekommenderade inte de. Men det var vanligt förekommande uppgifter … du vet ja det som stod i annonsen ”vanligt förekommande uppgifter” alltså som specialpedagog och … sen fick jag veta att man skulle vara övergripande så som vi jobbade på centrala elevhälsan (…) och så sitter vi ju i elevhälsoteamet och är ganska tajta med våra rektorer. Jag och min rektor har byggt upp mitt arbete utifrån hur det ser ut på vårt arbetsplats.

Inte heller specialpedagog 2 fick någon uppdragsbeskrivning när hen började arbeta på sin skola, även om det fanns en att få. Specialpedagog 2 kände sig ändå säker på vilka arbetsupp-gifter hen hade, då hen hade arbetat som specialpedagog tidigare och menade på att hen

(26)

för-26

modligen följer den arbetsbeskrivning som skolan har till stor del. I citatet framkommer det även att specialpedagog 2 arbetar mycket på individnivå med undervisning, eftersom det är ett önskemål från lärarna. Samtidigt menar hen på att drömmen hade varit att arbeta mer som specialpedagog istället för speciallärare:

Jag fick inte se någon arbetsbeskrivning när jag började jobba på skolan … det är jag rätt säker på att jag inte fick …jag hade ju jobbat som specialpedagog tidigare så jag visste ju ungefär vad det skulle innebära ju … i samband med intervjun uttrycktes inte heller några önskemål om hur jag skulle jobba … så jag har kört på mitt eget äh … det finns ju en arbetsbeskrivning men det var inte så att vi satt och tittade på den och sa att ”så här är det” liksom, men det finns ju en för specialpedagoger och den har jag …jag följer den nog rätt så mycket men men även om man är specialpedagog så är det ju fortfarande så här att man är väldigt ”hands-on” alltså det är väldigt mycket speciallärarjobb ändå och det är det som oftast eftertraktas av lärarna samtidigt som jag ofta är iväg på möten eller någonting. Alltså jag skulle gärna vilja ha … alltså min dröm hade varit att jag hade kunnat vara specialpedagog och sen så hade jag haft kanske då någon annan som hade jobbat mer med matten, alltså någon som också kunde ta svenska, SO och till exempel jobbat med texter.

Även specialpedagog 1 arbetar med undervisning emellanåt, men arbetet med undervisning av elever på individnivå verkar variera en del. I nuläget har hen ingen undervisningsgrupp, men det kan förekomma att hen har det ibland vid behov i vissa ämnen och även i samband med skolans praktikperioder:

Jag har ingen undervisning nu, men det har gått i perioder, fast då är det matte och då har man haft en lite grupp ett tag … men nu är det så att jag samlar ihop några stycken som… som … behöver och så jobbar vi och är det någon som inte går ut på APL … så en ren grupp som går över en hel termin det har jag inte nej.

Precis som specialpedagog 2 har specialpedagog 1 önskemål om hur hen hade velat arbeta. I citatet framträder en känsla av frustration över att alltid behöva släcka bränder istället för att ha tid till att arbeta förebyggande:

Jag skulle vilja arbeta mer strukturerat med det förebyggande, vi försöker att ta emot eleverna och förbereda lärarna men det blir ändå liksom att ingen gör något förrän det händer något …

Specialpedagog 1 anser att hon i sitt uppdrag har ett nära samarbete med rektor, vilket emel-lertid inte helt överensstämmer med det som kommer fram senare under intervjun. I följande citat famkommer en önskan om ett tätare samarbete med rektor, speciellt med tanke på att specialpedagog 1 känner sig ensam i sin roll. I nuläget träffar specialpedagog 1 rektor endast i samband med utredningar och åtgärdsprogram samt möten i EHT:

Vi träffas inte så ofta med rektor hahaha … vi har ju EHT, sen har hon och jag en stund efter att … då hon tittar på utredningar och åtgärdsprogram och skriver under … tidigare hade vi en timme varje vecka och det var jättebra men sen började hon läsa sin rektorsutbildning, så det haltade faktiskt förra året (…) så målet är där, men det blir väldigt sällan av, det ska vara en timme en gång i veckan, för det behövs för man jobbar rätt mycket ensam.

(27)

27

Specialpedagog 2 har ett tätare och mer kontinuerligt samarbete med sin rektor, vilket hen verkar nöjd med och det framkommer även att samarbetet sker inom många olika områden, vilket kan tyda på att samarbetet inte enbart handlar om utredningar och åtgärdsprogram:

Samarbetet med rektor är tätt, det är ju min närmsta… ja och elevhälsan så ju, men rektor och jag har ju väldigt mycket ihopa och det funkar jättebra … vi jobbar ihop på alla möjliga områden … alltså så fort det ska fattas något beslut … så det är ofta med anpassad studiegång så klart åt-gärdsprogram, tilläggsbelopp äh hemundervisning… även om det inte heter det, så är det någon anpassad variant. Vi har fasta möten varje vecka.

Förutom det övergripande arbetet tillsammans med EHT och arbetet med utredningar och åtgärdsprogram på individnivå menar specialpedagog 1 att hen även arbetar på gruppnivå med handledning till kollegor. Det systematiska kvalitetsarbetet, som ligger på organisationsnivå, har hen däremot inte arbetat så mycket med. Det framgår emellertid att målet är att komma igång med kvalitetsarbetet inom kort:

… lite handledning till arbetslagen och jag tror faktiskt att man jobbar med alla tre benen som specialpedagog … du vet … och så EHT … det systematiska kvalitetsarbetet, det har vi inte gjort mycket, men nu har vi fått en biträdande rektor som ska hålla i det och föra ihopa oss tre, så jag tror att det blir jättebra…

Specialpedagog 2 verkar emellertid inte arbeta med något utvecklingsarbete alls. I citatet kan man emellertid utläsa att hen har en önskan om att få vara delaktig i skolutvecklingsarbetet, men att tiden inte räcker till för allt. Det framgår även att det i första hand verkar vara förste-lärarna (= deras) som har skolutveckling i sitt uppdrag:

Skolutveckling är jag inte så direkt engagerad i, det är väl mer deras projekt så … om jag hade haft en 200 procentig tjänst eller något hade jag gärna haft det med.

Sammanfattning av specialpedagogernas funktioner

Om man ser till vilka huvudsakliga funktioner de båda specialpedagogerna har kan man se att de ligger på alla tre nivåer: organisations-, grupp- och individnivå. På organisationsnivå finns samarbetet med rektor i olika former och omfattning samt skolutveckling som dock endast en av specialpedagogerna kommer att syssla med. På gruppnivå finns uppdrag som handledning åt kollegor samt arbete inom elevhälsan. På individnivå arbetar båda specialpedagogerna med utredningar och åtgärdsprogram. Båda specialpedagoger har önskemål om att kunna arbeta mer förebyggande med bland annat utveckling och mindre med undervisning. Det som är an-märkningsvärt är att ingen av specialpedagogerna fick en arbetsbeskrivning när de började arbeta på sina nuvarande jobb, men tack vare sina tidigare jobb som specialpedagoger visste de vad jobbet innebar och kunde därför på egen hand eller tillsammans med rektor skapa sina uppdrag.

(28)

28

Speciallärarna funktioner

Ingen utav de intervjuade speciallärarna har någon formell uppdragsbeskriving och båda an-passar sina uppdrag utifrån de behov som finns på deras skolor. Det är endast speciallärare 1 som är behörig och hen har även arbetat som specialpedagog tidigare. Speciallärare 2 började arbeta som speciallärare, eftersom hen kände att behovet fanns på skolan. Under intervjun beskrev speciallärare 2 hur hen började att arbeta som speciallärare på sin skola och i citatet nedan framkommer den entusiasm som hen känner inför de framsteg som eleverna gjort sedan hen startade med läroböcker, enskild undervisning samt mindre grupper. Speciallärare 2 beto-nar även hur viktigt det är med att skapa en relation till eleverna för att undervisningen över huvud taget ska kunna fungera:

Uppdraget som speciallärare är självpåtaget..jaja.. jag hade undervisning med dem så var det de som inte fick till det riktigt … och så började jag med att … ge dem en bok .. vi använder ju inte läroböcker generellt här … utan vi har det på nätet så att man hämtar det där, men det är inte alla som är bekväma med det … så började jag köpa in några böcker … och det var … och vi hade rätt så många som inte … som sen inte nådde upp till godkänt och det var till dem som jag rik-tade mig och så gjorde jag något som kunde passa dem bättre än vad andra gjorde … och då funkade det väldigt mycket bättre. … det är ju inte boken som löser problemet i sig utan man måste skapa en relation och jag gjorde en stor grupp till två mindre grupper … sen har jag även en till en undervisning, för jag känner för dem … jag vill hjälpa dem, så det är rätt mycket jag själv som har skapat de här extra tillfällena.

Även speciallärare 1 betonar det relationella i sitt uppdrag och menar på att det ger mer att ha enstaka elever eller smågrupper, eftersom man lär känna dem bättre och märker av deras ut-veckling mer. Dessutom framgår det att speciallärare 1 tycker att det är skönt att endast ha ett fåtal elever när hen nu har kommit upp i åldern:

Jag tycker bra om att jobba med elever, jag är ju så gammal nu så att … jag vill ju ha det be-kvämt … från att ha haft hela klasser med 32 elever i svenska och engelska till … så är jag rätt nöjd med att sitta som speciallärare med ett fåtal ... ja absolut, jag tycker att det är rätt skönt … och jag tycker det är roligt, för man lär känna dem mycket mer än … och man får ett utbyte av dem och du är med dem när du börjar känna att det går bra för dem.

I följande citat berättar speciallärare 1 hur hen började arbeta som speciallärare och vilken huvudfunktion hen har. Det framgår tydligt att det är arbetet med eleverna som är huvudfunkt-ionen och att det är det som är roligast och mest givande. Vi får även reda på att speciallärare 1 inte skriver några åtgärdsprogram, utan att den uppgiften helt ligger på specialpedagogen:

Jag började jobba som specialpedagog och då hade jag i stort sett utredningar plus att jag skrev en massa för rektor (…) ja jag var helt administratör … jag arbetade så gott som inte med elever. Det trivdes jag inte alls med … det tyckte jag var jättetråkigt så jag (…) då sökte jag in som spe-ciallärare, för jag ville vara närmare eleverna, så att … äh .. nu sitter jag bara med elever, så nu gör jag ingenting annat. Jag gör inget med åtgärdsprogram längre, det har vi specialpedagog som gör. Nu jobbar jag med elever, det är det som är det roliga.

(29)

29

Även speciallärare 2 betonar att det är arbetet med eleverna som är det som ger mest och att hen är tacksam över att få vara den som fick uppdraget:

Jag får så mycket tillbaka som lärare … det är det som driver oss, så växer jag i det … här är vi ca 400 elever och ingen som är anställd som speciallärare … här har jag ju sett … behovet blir ju nästan akut ju som jag ser det, så det var ju tur att jag fick göra det här. Jag har alltid haft lätt att förklara så att andra förstod … och sen så har det bara rullat på där.

Under intervjun frågade jag om samarbetet med rektor och övrig personal och då framgick det att speciallärare 2 kände sig ensam i sin yrkesroll, då det inte finns någon annan på skolan som arbetar med samma uppgifter. Det finns inte heller något samarbete mellan speciallärare 2 och rektor utan endast med EHT:

Jag har tyvärr ingen jag riktigt kan bolla med, någon som är riktigt i min roll. Jag har inget rik-tigt samarbete med rektor, men jag har lite med EHT, elever som de har sagt … som jag har sagt att det går bra att de kommer till mig.

Samarbetet mellan rektor och speciallärare 1 består av diskussioner om elever och att rektor ber speciallärare 1 att vikariera eller köra ut på praktikbesök, vilket hen brukar ställa upp på:

Jag har samarbete med rektor när det är någon elev som jag känner behöver, då går jag ner till rektor och diskuterar … ibland har hon frågat mig om jag kan tänka mig att åka ut på APL, ef-tersom jag har 60% … om jag kan tänka mig att vikariera för en kollega och ta APL-besöken … och det gör jag.

Sammanfattning av speciallärarnas funktioner

De båda speciallärarnas huvudfunktion ligger på individnivå och består av enskild undervis-ning eller undervisundervis-ning i mindre grupper, vilket är det som båda brinner mest för. Trots käns-lan av ensamhet i sin yrkesroll, verkar de ändå trivas med sina jobb. En utav speciallärarna har även andra arbetsuppgifter på grupp- och individnivå som inte har någon direkt anknyt-ning till specialläraryrket som exempelvis att vikariera eller åka ut på praktikbesök. Det lilla samarbete som förekommer mellan rektor och speciallärare under intervjuerna består just av att rektor delegerar uppgifter som inte har något med deras yrke att göra. Det som är anmärk-ningsvärt är att ingen utav speciallärarna arbetar på organisationsnivå, trots deras mångåriga erfarenhet inom skolans värld. Ingen utav dem fick någon arbetsbeskrivning när de började arbeta, utan de har skapat sina uppdrag på egen hand utifrån elevernas behov. Utifrån inter-vjuerna kan man tydligt se att speciallärarna arbetar med eleverna istället för eleverna som specialpedagogerna oftast gör.

(30)

30

Förstelärarnas funktioner

När det gäller uppdragsbeskrivningar för förstelärarna skiljer det sig mycket åt på vilken skola de arbetar på. Under intervjun med förstelärare 1 får vi reda på att det inte fanns någon upp-dragsbeskrivning att få som förstelärare på denna skola, vilket ledde till att ingen av förstelä-rarna hade någon riktig koll på vad uppdraget innebar. Försteläförstelä-rarna fick emellertid nedsatt tjänst första året för att kunna formulera sina uppdrag:

Det fanns egentligen ingen tydlig arbetsbeskrivning utan vi fick till stor del … första året fick vi 20% av en tjänst till att i princip formulera delar av uppdraget att plocka fram delar av hur vi skulle jobba som förstelärare … så det var mycket på egen hand. Första året var vi fem stycken, så att då … och då var det ingen som riktigt hade koll på hur det skulle vara.(…) Jag hade inga riktiga förväntningar på tjänsten för ingen visste riktigt vad det skulle va.

Förstelärare 2 känner sig säkrare i sin roll som förstelärare och visste redan från början vad som förväntades av hen. På denna skola ska förstelärarna arbeta med skolutveckling och pe-dagogisk utveckling i olika former och det är rektor som styr innehållet:

Jag har fått en tydlig beskrivning och förstår att det inte finns på alla ställen (…) är du förstelä-rare så förväntas du driva någon form av projekt på skolan som ska syfta till skolutveckling … äh .. och det har varit lite olika (…) Det är rektor som bestämmer vad jag ska göra i egenskap av förstelärare, sen kan jag ju tycka, jag skulle protestera om högljutt om det inte hade något med pedagogik eller pedagogisk utveckling att göra, men eftersom hon är inne på precis samma spår så … mandatet är ju så att man i första hand ska syssla med dessa typer av frågor, så det är vi överens om.

I följande citat får man reda på att förstelärare 1 har mer än en rektor som hen samarbetar med inom olika områden. Förstelärare 1 arbetar mycket på organisationsnivå genom att hen leder läslyftet och ämneskonferenser samt planerar och driver pedagogisk utveckling tillsammans med rektor:

När det gäller samarbetet med rektor så har jag till exempel hand om läslyftet för språk och yr-kesämnen, sen har jag ett samarbete med den andra rektorn med ämneskonferenser i svenska och utveckling och hur arbetet ska gå vidare där vi har två års projekt där vi förhoppningsvis nästa läsår är inne på gemensamma lektionsplaneringar och auskultationer.

Förstelärare 2 driver också pedagogisk utveckling genom att leda ett projekt som hen entusi-astiskt berättar om. Även förstelärare 2 arbetar således på organisationsnivå fast med större projekt medan förstelärare 1 arbetar med flera mindre projekt. Även om förstelärare 2 trivs i sin roll och med sitt projekt kan man känna av en viss frustration över att det inte finns någon nedsättning i tid för det arbete som hen lägger ner:

Jag har alltså mitt läraruppdrag i grunden och jag jobbar 100 % och så är det så hos oss att är du förstelärare så förväntas du driva någon form av projekt på skolan som ska syfta till skolutveckl-ing … så det har blivit min roll som förstelärare att jag har fått leda den verksamheten på skolan då (…) och sen är det jag som så att säga … har kontakten med dem som har projektet och ser till att hålla mig uppdaterad på sådana grejer och så. Jag har ingen tid avsatt till detta utan det måste jag göra utanför och det är tufft, men samtidigt så får jag ju 5000 i månaden för att göra det och hos oss är ju inte det inte tidsbegränsat utan jag har fått det som ett lönepåslag äh framö-ver, men det är ju också så att man förväntas göra de här sakerna.