Examensarbete
15 högskolepoäng
Från symboler till bokstäver och grundläggande typografi
From symbols too letters and basic typography
Michael Holm
Malmö högskola
Lärarutbildningen
SOL
Lärarutbildningen 90 hp Handledare: Nils Andersson
Sökord
Antikvor, Bokstävernas historia, Kilskrift, Linjärer, Runor, Typografi
och Typsnitt
Sammanfattning
Syftet med examensarbetet var att slutresultatet skulle utmynna i en
lärobok. Boken heter Bokstavens historia och grundläggande typografi
och är tänkt i första hand för gynasieelever som har en inriktning mot
medie-ämnen och speciellt de som har grafisk kommunikation.
Boken består av två huvudteman. Den första delen behandlar den
västerländska bokstavens historia och i andra delen tar jag upp
grund-läggande typografi.
För att sammanställa boken så har jag gjort litteraturstudier för att
få mer kunskap om bokstävernas historia och typografi.
Boken finns endast tillgänglig i ett pdf-format och som InDesign-
dokument.
Innehållsförteckning
1. Inledning och Bakgrund
5-7
2. Syfte
8-9
3. Teori
10-12
4. Metod
13-18
5. Avslutande diskussion och slutsatser
19-20
6. Vidare forskning
21
7. Referensförteckning
22-24
8. Bilaga
Boken om Bokstavens historia och grundläggande
typografi
Inledning och Bakgrund
Min tanke med examensarbetet var att göra en enkel och informativ
bok om bokstävernas historia och grundläggande typografi. Boken
är tänkt för gymnasieelever som har en inriktning mot medieämnen
och speciellt de som har grafisk kommunikation.
Boken kan även vara intressant för elever på andra program som
har ett intresse för bokstävers utformning, historia och typografi.
Syftet med boken är att på ett lustfyllt sätt få elever intresserade
av typografi och hur man använder sig av det. Jag tycker det är
vik-tigt att ge dem ett historiskt perspektiv på bokstävernas framkomst
och hur de ser ut idag.
Det finns också en tanke att jag själv ska få mer fördjupade
kunskaper i ämnet och kunna förmedla mina nya
erfarenhe-ter till mina elever på ett konstruktivt sätt. Jag har
naturligt-vis en hel del kunskap själv i ämnet, efter att ha arbetat med
ty-pografi under 30 år i reklambranschen. Men det är en helt annan
sak att förmedla något i bokform till elever, som inte har någon
erfarenhet av typografi.
Många elever känner till Times och några typsnitt till, men sedan
tar de typografiska kunskaperna för det mesta slut. Kan jag få elever
att bli mer intresserade av typografi genom att göra ett läromedel
som känns modernt och inspirerande så har jag lyckats med min
bok.
Jag arbetar som lärare på en gymnasieskola i Ystad på ett
medie-program. Mitt huvudämne är grafisk kommunikation. Det
inne-bär att vi arbetar mycket med typsnitt, typografi, layout och grafisk
design.
Eftersom grafisk kommunikation är ett praktiskt ämne, så arbetar
vi med uppgifter som t ex logotyper, förpackningar, affischer,
bok-omslag och tidningsmagasin.
När jag startade med examensarbetet så var min tanke att jag ville
göra ett praktiskt/teoretiskt arbete. Därför kändes det mest naturligt
för mig att göra en bok som handlade om mina ämnen, istället för
att skriva en uppsats. Min tanke var också att få en fördjupning i
mina ämnen, rent historiskt, som jag kommer att ha användning för
på lektionerna med mina elever.
Det finns ett behov av en enkel bok som kan användas som en
introduktion till mina ämnen. Kunskapen bland eleverna är
naturligtvis inte så stor när de börjar på gymnasiet, eftersom medie-
ämnena är helt nya för dem.
8
9
Syfte
Syftet med boken är att ge eleverna ett historiskt perspektiv och visa
hur våra bokstäver har uppkommit, från stenålderns symboler fram
till dagens bokstäver.
Andra delen i boken handlar om grundläggande typografi, och
syftet är att ge eleverna en baskunskap i ämnet.
Varför gör jag en bok om dessa två ämnen?
– Jag ville göra en lättillgänglig bok för eleverna på Medieprogrammet
för att de på ett enkelt sätt ska få information och kunskap i dessa två
ämnen. Den historiska och typografiska delarna i boken ingår i
kurs-planen (gko1201) på Medieprogrammet. För det andra så har jag ett
stort intresse av dessa ämnen själv och kommer att ha stor nytta av
boken i undervisningen.
Vad kan vara av intresse för eleverna med boken?
– Eleverna får en historisk tillbakablick på de västerländska bok-
stävernas uppkomst och hur det påverkat vårt samhälle. På
Med-ieprogrammet arbetar vi hela tiden med bokstäver, ord,
textstyck-en och det ska kombineras med bilder och illustrationer som ska
fungera tillsammans och uppfylla ett visst syfte. Syftet kan vara en
väl fungerande layout eller att anpassa text och bild till en viss
målgrupp.
Varför ser boken ut som den gör?
– Jag ville göra en bok som var mycket enkel både text-, bild-, färg- och
layoutmässigt men ändå få med mycket information. Att det blev ett
kvadratiskt format på boken var mer för att få ett annorlunda
utse-ende. Tanken bakom det lilla formatet på boken, 150 x 150 mm var
att den skulle vara lätt att stoppa i fickan eller väskan.
10
11
Teori
Jag har genom litteraturstudier fått mer kunskap om bokstävernas
his-toria och typografi som har varit till stor nytta för mig när jag skrivit
boken.
Delmålen i Kursplanen för
gko1201 - Grafisk kommunikation A,
Gymnasieskolan, 100 poäng som finns med i boken.
– kunna tillämpa grundregler för läsbarhet, typografi, grafisk formlära
...
– ...klassificering av teckensnitt
– ...grafiska måttsystem
– känna till den historiska bakgrund och tekniska utveckling som lett
fram till dagens situation på det grafiska området (www.skolverket.se).
I Styrdokumenten för gymnasieskolan och Läroplanen för de
frivil-liga skolformerna
lpf94, säger ingenting om hur ett läromedel ska se
ut text-, bild- och layoutmässigt. Naturligtvis måste kurslitteraturen
avspegla skolans värdegrund i både ord och bild.
"Huvuduppgiften för de frivilliga skolformerna är att förmedla
kun-skaper och skapa förutsättningar för att eleverna skall tillägna sig och
ut-veckla kunskaper" (
lpf94, sid 5).
På sidan 16 under 2.6 Rektors ansvar i
lpf94 står det "....att eleverna
får tillgång till handledning och läromedel av god kvalitét...."
(www.skol-verket.se).
För mig är god kvalitét på ett läromedel att det som står i texten
är korrekt och att det inte finns några sak- eller stavfel. Att texten
är anpassad till eleverna som ska läsa den. Att texten är inspirerande
med ett bra "flyt". Att texter och bildmaterial samspelar så det blir
en bra och harmonisk layout. Att valet av typsnitt är lättläst i boken.
Att det är lätt att hitta ord, texter och sidor som man söker.
I examensarbetet Bilden som verktyg – en pedagogisk analys av
bil-der i läroböcker i historia av Morgan Sandblom och Tommie
Zet-terlund (HT06-1040-02) har de analyserat bilder i läroböcker. Här
nedan kommer några av deras slutsatser. En bild som man väljer
bör ha ett pedagogiskt anknytningsvärde till texten. En bild ska ge
mer förståelse till en text. Bilden kan också ersätta ett textstycke.
En bild ska inte vara där för att fungera enbart som en dekoration.
Det kan göra läsaren förvirrad och då fyller bilden ingen funktion.
En bild där det är svårt att utläsa budskapet och som kräver mycket
bakgrundskunskap som kanske inte alla elever har, bör man också
vara försiktig att med i en lärobok.
Christer Hellmark skriver i sin bok Typografisk handbok
(se referensförteckning) vad man kan ta hänsyn till när det
gäller bildhantering i förhållande till texter. Det finns inga
generella regler, men bilder bör vara "lättlästa" i sitt
samman-hang. Storleken på bilden kan också påverka hur man upplever
texten. En väldigt liten bild på t ex ett landskap eller en stor bild på en
obetydlig detalj som inte direkt har med texten att göra kan också
påverka helheten i en boksida.
12
13
Metod
Boken har ett kvadratiskt format, som är 150 x 150 mm och den är
på 140 sidor, inklusive omslag och består av två huvudteman. Den
första delen behandlar den västerländska bokstavens historia och i
andra delen tar jag upp grundläggande typografi. Boken består
av 26 tydliga kapitelindelningar. Svart och mörkröd är de genom-
gående färgerna i boken. Den svarta texten använder jag till
bröd-texter och bildbröd-texter. Den mörkröda färgen används till rubriker,
faktatexter i rutorna, kapitelindelning, typsnitten och illustrationer.
I slutet på boken finns en ordförteckning med hänvisning till vilka
sidor man kan hitta orden. Boken har en referensförteckning till
böcker som används till min faktainsamling för att färdigställa boken.
Det finns också linjerade sidor i slutet på boken.
För att få en känsla för vissa av de äldre skriftspråken så har jag
ritat dem i datorn.
att ta med sig och att den inte tar någon plats i väskan eller fickan. Jag
tycker också att det kan vara roligt med ett annorlunda bokformat.
Det första huvudtemat är till för att ge en historisk bakgrund till
de bokstäver som vi använder idag. Boken börjar med symboler och
bildtecken från stenåldern och går fram till dagens typsnitt. Det andra
huvudtemat är en vägledning med enkla regler hur vi kan använda
bokstäver, ord och textstycken på ett grundläggande sätt.
Det finns 26 kapitel i boken som är indelade från B till Ä. A och Ö
är omslagsbokstäver. Varje kapitel börjar med en bokstav i en stor grad
och under bokstaven står det vilket typsnitt det är och punktstorlek.
Två färger används genomgående i hela boken, svart och
mörk-röd. Jag vill på ett enkelt sätt skilja bröd- och bildtexterna från
övrig information. Typsnittet som används genomgående i boken
är Adobe Garamond Pro, förutom i faktarutorna där jag använder
Helvetica Neue 45 Light och kapitelindelningsbokstäverna som består
av 26 olika typsnitt.
Den mörkröda färgen som används tycker jag står i fin kontrast till
den svarta texten. Texten i faktarutan som också är mörkröd, skulle
också kunna vara svart. Eftersom jag tycker att det är lite
”överkurs-text” så tycker jag att det bra att särskilja den texten från övrig text.
Man kan också se det som ett grafiskt element, så det inte bara blir svart
på hela sidan. Illustrationerna och typsnitten är också genomgående
mörkröda.
De tecknade illustrationerna som finns med i boken är ett viktigt
komplement till brödtexten. Illustrationerna är till för att ge en
tydli-gare bild av vad som sägs i texten och beskriver många gånger bättre
än det skrivna ordet. Varför är det är bara illustrationer i boken? Ofta
är det så att en illustration är tydligare i sin renodlade form än en
fotografisk bild. Det ger också en enhetlig grafisk form åt boken.
Layouten i boken är enkel och tydlig. Det finns få dekora-
tiva element. Rubrik- och brödtext har samma typsnitt genom hela
boken. Faktarutorna ligger alltid på samma plats med samma
typ-snitt.
Ordförteckningen i boken hänvisar till sidor där orden finns med.
Jag har tagit de ord som jag tycker är mest relevanta och som får sin
förklaring på hänvisade sidor.
I referensförteckningen så kan läsaren se vilka böcker jag hittat
information till min bok. Referensförteckningen är också till nytta
för den som vill läsa mer och få en djupare kunskap i t ex typografi.
De linjerade sidorna är till för elevens egna anteckningar och
kommentarer.
Stanley Morison som skapade typsnittet Times sa så här om
typografi. "Typografi kan definieras som konsten att rätt arrangera
det som skall tryckas för ett speciellt ändamål: att ordna bokstäverna,
fördela ljusrum och vårda sig om bokstavsmaterialet så att läsarens
förståelse av texten underlättas maximalt." (First principles of
typo-graphy, i The Fleuron, VII: 1930). Det som Morison sa på 1930-talet
gäller än idag. En bra layout, ett läsvänligt typsnitt och att man
tänker på spaltbredden, kägeln och spärrningen i en textmassa.
Arne Heine som är en av de riktigt stora inom svensk typo-
grafikonst har skrivit i sin bok om vad han tycker är god typografi.
"Text är till för att läsas. Typografin är textens visuella form. God
typografi stimulerar till läsning och gör texten lätt att läsa. God typografi
ökar effektiviteten och styrkan i det skrivna ordet. God typografi skapar
en grafisk profil. God typografi stärker varumärket. God typografi är god
ekonomi.
Typografi skapas av människan – inte av datorer. Inte heller skapas
typografi med måttlinjal och enligt inlästa regler.
Men om typografi görs helt utan normer uppstår kaos". (Textutdrag
från Arne Heines bok om typografi, 2005).
Det kommer att vara lika viktigt med god typografi i framtiden
som idag, om vi läser texter som är tryckta på papper eller texter som
kan läsas på datorskärmar. Det är bara bäraren av budskapet som
kommer att vara annorlunda.
Här kommer två författare som jag arbetat utifrån och som givit
mig uppslag till boken.
I den typografiska delen i min bok så har jag inspirerats av Arne
Heines bok om typografi (se referensförteckning). Heines bok är
något av en svensk typografisk bibel inom området. Boken är mycket
innehållsrik och informativ och har det mesta som man kan ha nytta
av för den som arbetar eller har ett stort intresse av typografi.
Jag tycker däremot att de historiska avsnitten i Heines bok skulle
kunna vara mer omfattande.
Henriette Koblancks bok om
Typografi, bild och grafisk design
(se referensförteckning) har också varit en stor inspirations-
källa för mig. Den har många likheter med min bok men är
betydligt mer omfattande både bild- och textmässigt. Boken tar
också upp andra ämnen som t ex bildanalys, papper,
förpackning-ar och tryck. Layouten i boken är enkel, snygg och texten är lätt
att ta till sig. Boken tar upp bokstavens historia på ett mycket bra
sätt. Mycket av den historiska faktainsamlingen har jag hämtat från
Nationalencyklopedin som t ex tidsepoker, årtal och personer (se
refe-rensförteckning).
I de övriga böckerna i referensförteckningen har jag hittat
faktatexter och bilder som ligger till grund för mina illustrationer
som finns med i min bok.
18
19
Avslutande diskussion och
slutsatser
Boken kommer att bli ett bra hjälpmedel i min undervisning på
Medieprogrammet. Boken kan naturligtvis användas av andra
gymnasieprogram också. Innehållet i boken är anpassat till ämnen
som t ex grafisk kommunikation (design), mediekommunikation,
mediekunskap, och webbdesign.
Vissa kapitel i boken kan bli ett bra komplement i andra ämnen
på olika gymnasieprogram som t ex i historia, svenska och
textkom-munikation.
Jag vill också att boken ska vara lätt att ta till sig. För elever som
har svårt med större textmängder är boken bra att läsa med sina
korta faktatexter.
Om jag skriver in ett textstycke i ett datorprogram så vill jag
att den som ska läsa det, ska ta till sig informationen på ett
”lätt-läst” sätt. Nu tänker jag inte på innehållet i texten utan hur det är
utformat. Den grundläggande typografin i boken har eleverna nytta
av när de t ex ska göra projektarbeten, uppsatser,
inlämningsupp-gifter osv.
Boken kan printas ut i sin helhet till eleverna. Jag kan också printa
ut vissa sidor som är användbara för en specifik lektion. Av
bok-materialet kan jag göra pdfer och visa på en stor skärm med en
pro-jektor för en hel grupp. Materialet kan läggas ut på skolans intranät,
så kan eleverna gå in och läsa när som helst på dygnet. Det går också
bra att maila delar av boken till eleverna.
Eftersom materialet är lätt att göra om till pdfer så kan jag ta med
de sidor som jag behöver vid ett visst lektionstillfälle på ett
usb-minne. Jag kan också använda boken och projektorn parallellt under
en lektion.
Ju mer jag arbetat med examensarbetet så har jag insett att det
finns fler sätt att presentera materialet i boken på (exempel som jag
har skrivit om här ovan).
Vidare forskning
Det är klart att det skulle vara intressant att följa upp mitt examens-
arbete med ett nytt bokprojekt men då enbart inom typografi och
grafisk kommunikation.
Att göra ett bokprojekt som detta har varit både lärorikt och tids-
krävande. Om jag skulle göra något likande så tror jag inte att jag skulle
göra det som ett ensamarbete utan involvera fler personer i projektet.
En anledning till detta är för att kunna ha en kreativ diskussion med
andra inblandade i projektet och hitta nya infallsvinklar och idéer.
Jag skulle också använda boken för att göra en enkätunder-
sökning om vad elever tycker om den, för att få ett bra underlag till
en kommande bok.
Referensförteckning
Lindegren Erik,
Våra bokstäver A, B, C, 1964–1965, Nordström &
Tinggren AB, utan ISBN-nummer.
Hallberg Åke,
Typografin och läsprocessen, 1992, Berlings Grafiska,
ISBN 91-7136-432-3
Hallberg Åke,
Typografi, andra upplagan, Bokförlaget Spektra, 1969,
utan ISBN-nummer.
Hellmark Christer,
Typografisk handbok, Ordfronts förlag, 1996,
ISBN 91-7324-445-7
Heine Arne,
Arne Heines bok om typografi, 2005, Bild och Kultur,
ISBN-10 91-89210-02-6 och ISBN-13 978-91-89210-02-8.
Forsberg Karl-Erik och Forsberg Geith,
Vandring bland
bokstavsfor-mer, 1992, Nordstedts Förlag AB, ISBN 91-1-929032-2
Felici James,
Den kompletta handboken i typografi, Pagina Förlags AB,
2003, ISBN 91-636-0779-4
Gärde Marcus,
Typografins väg, Bachgarde förlag, 2007,
ISBN 978-91-977014-0-2
Bekker-Nielsen Hans,
Fra runeskrift til trykte bogstaver, OAB-Tryk a/s
i samarbejde med Forening for Boghaandværk, 2002,
ISBN 87-982629-4-7
Bernal Martin,
Cadmean letters, Eisenbrauns, 1990,
ISBN 0-931464-47-1
Koblanck Henriette,
Typografi, bild och grafisk design, andra upplagan,
Bonnier Utbildning, 2003, ISBN 91-622-5974-1
Nationalencyklopedin, Bra böcker AB, 1992, ISBN 91-7133-426-2
Kulturen 1961, Håkan Ohlssons Boktryckeri, 1962,
utan ISBN-nummer.
http://www.skolverket.se/sb/d/726/a/13845/func/
kursplan/id/3479/titleId/GKO1201%20-%20Grafisk%20
kommunikation %20A
Bilden som verktyg – en pedagogisk analys av bilder i läroböcker i
historia Morgan Sandblom och Tommie Zetterlund HT06-1040-02
A
Bokstavens historia
och grundläggande typografi
Bilaga
Boken om Bokstavens historia och grundläggande
innehållsförteckning
a
b
bokstaven / sid 4c
symboler och avbildningar / sid 6d
kilskrift / sid 10e
hieroglyferna / sid 14f
fenicierna / sid 18g
grekerna / sid 22h
kyrillisk skrift / sid 28i
runorna / sid 32j
kapitalskrift / sid 38k
uncial- och halvuncialskrift / sid 42l
karolingisk minuskel / sid 46m
gotisk- och frakturskrift / sid 50n
bokstavens uppbyggnad / sid 54o
antikvor och linjärer / sid 58p
garalder / sid 62q
realer / sid 66r
didoner / sid 70s
linjärer / sid 74t
mekaner / sid 78u
skripter / sid 82v
vanliga typsnitt / sid 86x
udda typsnitt / sid 94y
typografi / sid 100z
anfang, ligatur, pagina osv / sid 120å
ordförteckning / sid 126ä
referensförteckning / sid 134B
gill sans light, 370ptBokstaven
Bokstav (fornsvenska bokstaver, väl ursprungligen om runor
[stafir], sedermera bokstäver i en bok, jfr tyska Buchstabe),
samgermanskt ord för ’skrivtecken i alfabet’ med ursprungs-betydelsen ’runa, ristad i bokträ’. Eftersom runorna ristades in i hårda material bestod de av raka linjer, och stavar blev därför en allmän beteckning för runor. När de latinska tecknen kom i bruk behölls ordet stav för dessa, men med ett tillagt bok- för
att skilja bokstav från runstav. Ordet bok är alltså från början
identiskt med trädnamnet. På motsvarande sätt betydde lati-nets caudex (codex) ursprungligen ’stock’, ’träkloss’. Det fick
senare via betydelsen ’träkloss som formats till en skrivtavla’ betydelsen ’dokument’, ’bok’, ’handskrift’. I sanskrit betyder på likartat sätt substantivet bhurja dels ’björk’, dels ’näver att
skriva på’.
nationalencyklopedin, http://ne.se/artikel/132426
C
Symboler och bildtecken
Människan har alltid velat förmedla budskap. Långt innan vi kunde skriva bokstäver så använde man sig av symboler och bildtecken. De kunde vara inhuggna eller målade på berghäl-lar, i grottor eller på lösa stenblock.
Hällristningar förekommer över hela världen och vi kan finna dessa på många platser i Sverige också.
Det vanligaste sättet på denna tid vara att förmedla sig muntligt.
De äldre skandinaviska ristningarna var av två huvudtyper som bestod av jaktmotiv och vilddjur (9 000-6 000 f.Kr.). De yngre ristningarna bestod av skeppsmotiv, hjulkors, tamdjur och vagnar (2 300-500 f.Kr.). Även bilder av sol- dyrkan, dödskult, regnmagi och fruktbarhetssymboler tillkom senare under den yngsta stenåldern och bronsåldern. Bohuslän är det landskap som har flest hällristning- ningar i Sverige.
Det finns även hällmålningar med liknande symboler som vi kan finna runt om i världen. I Afrika och Australien kallar man dessa målningar klippmålningar.
Bland de mer kända platserna för ristningar i Skandinavien kan man nämna Altaristning-arna i Finnmarken i Norge, Nämforsen i Ångermanland och Glösaristningarna i Jämtland.
I Bohuslän kan man finna några av de yngsta ristning-arna i landet. Bland avbild- ningarna kan man finna kärlekspar, akrobater och lurblåsare.
I södra Frankrike och norra Spanien finns det mer än 150 grottor med målningar (ca 20 000-12 000 f. Kr). Kända grottor är t ex Altamira och Lascaux.
garamond premier pro regular, 380pt
Sveriges mest kända och besökta ristning är Vitlyckehällen med mer än 300 figurer inhuggna. Där finns också den kända ristningen ”Brudparet”.
D
itc franklin gothic book, 370ptKilskrift
Det första skriftspråket kallas kilskrift och bygger på trianglar, linjer och geometriska former. Den första riktigt utvecklade kilskriften bestod av cirka 600 tecken, men från början fanns det mer än 2 000 tecken (3 200 f.Kr.-75 e.Kr.).
Det var en folkgrupp som hette sumerer som utvecklade kilskriften. Sumerernas land låg mellan de två floderna Eufrat och Tigris i den södra delen av Mesopotamien.
Från början var sumerernas skriftspråk enkla tecken och stiliserade bilder, mer som piktogram (symbolbild). Men det blev alldeles för komplicerat med alla olika varianter och kombinationer av tecken och bilder. Därför utvecklades kilskriften till abstrakta tecken och det blev betydligt färre tecken än tidigare.
Sumererna använde sig av fuktiga lertavlor som man stämplade eller tryckte in sina tecken i. För att göra dessa avtryck använde man sig av vassrör som var formade som kilar i spetsen därav ordet kilskrift.
Kilskriften blev i första hand ett hjälpmedel för att admi-nistrera de stora templen i de sumeriska städerna.
Kilskrift skrivs från vänster till höger.
Den sumeriska kilskriften är den mest kända, men vi har även den babyloniska- och assyriska kilskriften. Under 1770-talet blev kopior kända av persiska kungars inskrifter i Europa. Det var flera forskare som försökte att tolka teck-nenkombinationerna. Men det var först 1857 som H. C. Rawlinsons tolkningar blev godkända av Royal Asiatic Society och kilskriftens gåta förklarades löst.
Fornpersisk kilskrift
didot regular, 350pt
E
Hieroglyferna
Hieroglyfer är cirka 800 till antalet och består av stiliserade teckningar och tecken för vissa ljud och stavelser.
En gång i tiden trodde egyptierna att hieroglyferna var uppfunna av visdomsguden Thoth och tecknen betraktades som heliga.
De första hieroglyferna har man funnit på gravstenar från 3 000 f.Kr. och de sista tecknen kom man fram till var från 300-talet e.Kr.
Arkitektur och bildkonst var starkt präglad av religionen men hieroglyferna användes inte bara i religiösa sammanhang. Tecknen användes också till räkenskaper, poesi och vetenskap-liga texter.
I gamla Egypten hade skrivararna ett högt anseende. De hade en stor hantverksskicklighet att forma tecknen i lera och sten.
Med tiden började egyptierna att använda ett annat material. Det heter papyrus och var mycket lättare att använda. Papyrus är en växt, som växer vid Nilen, som man tog ut stjälkens innersta del, märgen och gjorde en typ av papper av detta.
Efter 300-talet e.Kr. glöm-des hieroglyferna bort. En man som hette Horapollon försökte skriva ner det han visste om tecknen men det fanns många feltolkningar. Inte förrän 1802 lyckades en svensk diplomat som hette Johan David Åkerblad tyda orden för ”tempel”, ”grek” och ”han”. Den person som till sist lyckades lösa hieroglyfer-nas gåta var fransmannen Jean-François Champollion år 1827.
cochin regular, 380pt
F
Fenicierna
Fenicien eller Fenikien som det också kallades var en be-nämning på stadsstater som låg vid nuvarande Syriens och Libanons kuster.
Fenicierna hade sin storhetstid från cirka 1 200 f.Kr. fram till 300 f.Kr.
Fenicierna var ett handelsfolk och hade rika kontakter med länderna runt Medelhavet. De var mycket duktiga konsthant-verkare, sjömän, pirater och kända som kvinnorövare. Det var också fenicierna som hittade purpurfärgen (violettröd färg), i Medelhavet, som utvanns ur purpursnäckan. Purpurfärgen användes till färgning av tyger.
Eftersom de hade mycket handelskontakter, så hade de också ett behov av att utveckla ett skriftsystem för att t ex ha kontroll på försäljning och inköp.
Feniciernas skriftsystem är vad vi idag kallar för ett alfabet och räknas som grunden till vårt eget alfabet. Tjugotvå bokstä-ver innehöll alfabetet. Alfabetet kallas konsonantskrift men ett par av dessa tecken användes även för att ange utljudande vokaler. Araméerna vidareutvecklade sedan det feniciska alfabetet på 700-talet f.Kr.
Det har funnits en mängd med litteratur på feniciska, som tyvärr gått förlorad genom årtusenden. Araméerna vidareutveck-lade det feniciska alfabetet på 700-talet f.Kr. Araméerna var ett semitiskt folk som bodde i det område som vi idag kallar Syrien och var grannfolk till fenicierna. Feniciernas och aramé-ernas alfabet kom att bilda grunden för flera andra skriftspråk som t ex arabis-kan, hebreiskan och vårt eget alfabet som bygger på den latinska skriften.
Q R S T V X Y Z A B C D E F G H I J K L M N O P Feniciskt alfabet 20 21
helvetica neue ultralight, 350pt
G
Grekerna
Det feniciska alfabetet togs över av grekerna på 900-talet f.Kr. Grekerna hade problem med att transkribera (omskriva) de
feniciska tecknen.
Lösningen för grekerna var att låna konsonanter från Araméernas alfabet och göra om dem till vokaler.
Detta var det slutgiltiga steget för att få en helt utvecklad ljudskrift där varje tecken är ett ljud.
Det grekiska skriftspråket spreds runt Egeiska havet men det fanns en massa lokala varianter på bokstavstecken. Från 400-talet f.Kr. blev den joniska varianten helt domi-nerande i hela den grekisktalande världen.
Från början förvarade grekerna sina texter och skrifter på sten och papyrus. Men grekerna kom också att använda vaxfyllda träplattor. Det är en enkel konstruktion av två hop-bundna träplattor som var vaxfyllda.
På dessa träplattor skrev man med en metallspets som kallas stylus. Fördelen med de vaxfyllda vaxplattorna var att man kunde ta bort eller ändra i texterna i det mjuka materialet.
Det utvecklades två grenar av den grekiska skriften. En västlig gren som gav upphov till vår latinska skrift och en östlig gren som bland annat blev den kyrilliska skriften.
Ordet ALFABET har vi fått från det grekiska alfabetets två första bokstäver ALPHA och BETA.
Inom matematiken använ-der vi oss av flera bokstäver i det grekiska alfabetet t ex pi, sigma, lamda och zita. Det är inte bara alfabetet vi ärvt från grekerna utan även vetenskap, konst, litteratur och kultur.
Ett gammalt talesätt är ”Redan de gamla grekerna …..” visar att det antika Grekland gör sig påmint i den västerländska kulturen än idag.
A B C D E F
H I K L
M N O P Q R
S T V Y Z
Tidigt grekiskt alfabet Klassiskt grekiskt alfabet
A B C D E
H I K L M
N O P R S
T V X Y Z
A B Γ D Ε Ζ
Η Θ Ι Κ Λ Μ
Ν Ξ Ο Π Ρ Σ
Τ Υ Φ Χ Ψ W
a b γ d e ζ
h θ i κ λ m
n ξ ο π r ς
t υ ϕ χ ψ ω
Det grekiska alfabetet med versala bokstäver som används idag. Det grekiska alfabetet med gemena bokstäver som används idag.
alfa beta gamma delta epsilon zita
ita thita jota kappa lamda mi
ni xi omikron pi rho sigma
taf ipsilon fi chi psi omega
alfa beta gamma delta epsilon zita
ita thita jota kappa lamda mi
ni xi omikron pi rho sigma
taf ipsilon fi chi psi omega
baskerville old face regular, 380pt
H
Kyrillisk skrift
Den kyrilliska skriften är den östliga grenen av den grekiska skriften medan den västliga gav upphov till vår latinska skrift.
Azbuka kallas alfabetet ibland och är taget efter de två första bokstäverna i den kyrilliska skriften.
Den kyrilliska skriften används framför allt i Ryssland, Ukraina, Vitryssland, Bulgarien och i andra slaviska länder. Man tror att kyrilliskan utformades i slutet på 800-talet i östra Bulgarien, men det är okänt av vem.
Namnet kyrilliska kommer från Kyrillos, som var upphovs-man till det äldre glagolitiska alfabetet. Ett alfabet som bygger på det grekiska, men har mycket speciella bokstavsformer med kristna symboltecken som t ex kors, triangel och cirkel. Den kyrilliska skriften är uppbyggd på det grekiska alfa-betet, men har med en del mer eller mindre nyskapade tillägg för ljud som saknade tecken i det grekiska.
Det är egentligen något missvisande att tala om ett kyrilliskt alfabet. Eftersom varje språk som använder alfabetet har sin egen teckenuppsättning anpassat efter respektive språks speciella behov. Grunden finns i det kyrkoslaviska alfabetet.
Kyrilliskan blev det tredje officiella alfabetet i EU när Bulgarien blev medlem 2007. De två tidigare är de latinska och grekiska alfabetena.
A Б B Г Д E Ё
Ж З И Й К Л М
Н О П Р С Т У
Ф Х Ц Ч Ш Щ Ъ
Ы Ь Э Ю Я
а б в г д е ё
ж з и й к л м
н о п р с т у
ф х ц ч ш щ ъ
ы ь э ю я
Det Kyrillska alfabetet med versala bokstäver som används idag. Det Kyrillska alfabetet med gemena bokstäver som används idag.
A B V G D E O zj Z I J K L M N O P R S T U F ch ts tj sj sjtj Y E ju ja a b v g d e o zj z i j k l m n o p r s t u f ch ts tj sj sjtj y e ju ja 30 31
Runorna
Runalfabetet kallas även Futharken och började användas någon gång på 200-talet e.Kr. Namnet Futharken kommer från bokstavsordningen i runradens inledning.
Det finns väldigt många teorier om runornas uppkomst men det är svårt att fastställa någon speciell teori. Man vet att runorna uppkom bland germanstammar på kontinenten. Det är mycket troligt att runalfabetet har fått många influenser från den latinska skriften och det grekiska klassiska alfabetet. Den kantiga formen som många runor har beror på att runorna ristades in i hårda material som sten, ben och trä. De äldsta runraderna bestod av tjugofyra stycken bokstäver, medan de yngre runraderna bestod endast av 16 bokstäver. Lämningar av runskrift kan man hitta i de skandinaviska länderna, men även på de Brittiska öarna, Baltikum, Ryssland och Tyskland.
Det finns många olika varianter av runskrifter och man känner till ett tiotal varianter av de medeltida runtecknen med delvis olika tecken. Det finns t ex en variant av runskrift som heter Hälsingerunor som du kan se på sida 37.
Ordet runa kommer av det fornnordiska ordet rún. Person som ristar runor kallades för runristare, några av de namnkunnigaste är Balle, Fot, Visäte och Öper. Runor användes långt fram på medeltiden. Så sent som på 1800- talet kunde man hitta en speciell variant av runskrift i Älvdalen i Dalarna som kallades dalrunorna.
rosewood std regular, 340pt
I
f u þ ą r k h n i a s t b m l r f u þ a r k g w h n i j ï p r s t b e m l ŋ d o
Den äldre runraden med den 24-typiga, urnordiska futharken. Den yngre runraden med den 16-typiga, vikingatida futharken.
Normalrunor Kortkvistrunor Normalrunor Kortkvistrunor Normalrunor Kortkvistrunor 34 35
a b c d þ ð e f g
h i k l m n o p q
r s t u v y z æ ø
f u þ r k h n i a s t b m l r
Runalfabet från medeltiden.
En variant på runskrift som kallas Hälsingerunor.
princetown let regular, 380pt
J
Kapitalskrift
De bokstavsformerna som vi använder idag har sitt ursprung från de latinska bokstäverna, som i sin tur har sitt ursprung från den grekiska skriften. På 200-talet f.Kr. fanns ett färdigt latinskt alfabet. Alfabetet bestod av 19 bokstäver. Hundra år senare lades även X och Y till det latinska alfabetet.
Den latinska bokstavsformen kallas för den romerska stor-bokstavsformen eller kapitalskriften. Eftersom den enbart innehöll versaler. Men det var först efter kristi födelse som alfabetet fick sin form och grunden till det vi använder idag. En av de mest kända inskriptionerna med bokstavs- formen Capitalis Qvadrata är på Trajanuskolonnen i Rom från 114 e.Kr.
För att kunna hugga in bokstäverna i sten eller marmor, så var man först tvungen att måla upp bokstäverna med en bred penselskrift. Mycket av karaktären i bokstäverna har att göra med just penseldragen och sedan hur man använde mejseln när man högg ut bokstäverna.
Det fanns en stor nackdel med alfabetet. Det var mycket utrymmeskrävande och tog mycket plats vågrätt.
Kapitalskriften var både utrymmeskrävande och tog lång tid att skriva. Efterhand så kom det olika varianter på kapitalskriften som för-enklades eller förvanskades i olika landsdelar och text- erna blev väldigt svårlästa. År 789 e.Kr. fick Abboten Alcuin i uppdrag av Karl den store att göra en bokskrift som var mer enhetlig, tog mindre plats och gick fortare att skriva. Denna bokskrift kom att kallas för karolingisk minuskel.
Minuskel är det gamla namnet för gemena bok-stäver.
QVADRATA
Den som ritade typsnittet Trajan Pro Regular här ovan, har försökt att återskapa den romerska storbokstavsskriften – kapitalskriften.
CAPITALIS
curlz mt regular, 370pt
K
Uncial- och halvuncialskrift
Uncialskriften var en mycket vanlig skriftform under 200– 600 talet e.Kr. Det var ett versalalfabet som var uppbyggt på ett tvålinjesystem (se sid 57). Skriften var utvecklad ur den senromerska scriptura capitalis.
Man skrev på pergament med bredpenna eller gåspenna. Pergament var ett berett och tunt skinn som var mycket jämnare i strukturen än föregångaren som var papyrus med dess skrovliga yta.
Halvuncialskriften utvecklades helt under 500–600 talet e.Kr. och det var en snabbare skrivform än den traditionella uncialen.
Halvuncialen är till skillnad från uncialen uppbyggd på ett fyrlinjesystem (se sid 57).
Det intressanta med halvunicalskriften är att här börjar man känna igen former till våra dagars gemena bokstäver. Det blev en hel del regionala varianter på de halvuncial-skriften eftersom den var handskriven.
Det var främst på klostren runt om i Europa som de hade kunskapen till det skrivna ordet. Det mesta som skrevs var naturligtvis religiösa texter.
Det finns cirka 500 stycken manuskript kvar i uncialskrift. De bellis macedonicis är ett av de äldsta bevarade manuskripten med uncial-skrift och finns på British Library.
I Skottland och på Irland använde man uncialskrift långt in på 1950-talet. Även idag används denna skrift till inskrifter på monu-ment, speciella titlar och i vissa officiella sammanhang.
snell roundhand regular, 290pt
L
Karolingisk minuskel
Karl den store levde mellan åren 742–814 e.Kr. och var romersk kejsare från år 800 e.Kr. Han genomförde en rad reformer på det kulturella området och där ibland den karolingiska minuskelskriften.
Det fanns vid denna tid en massa skriftvarianter och de skilde sig åt i olika landsändar.
Karl den store tog kontakt med Alcuin för att få ordning på det kaos som rådde med olika skriftvarianter.
Alcuin kom från York i England och var abbot vid klostret S:t Martin. Klostret var en känd kalligrafisk skriftskola i Tours i Frankrike.
Den karolingiska minuskeln hade utvecklats från versal-skrift men saknade versaler. Men kom att kompletterades med versaler som var hängande under baslinjen (se sid 57). Versa-lerna kom från den romerska kapitalskriften.
I slutet av 1000-talet trängdes skriften undan av den gotiska skriften och föll i glömska. Under renässansen i Italien åter-upptäckte man den karolingiska minuskeln och som sedan vidareutvecklades till humanistantikvan.
Karl den store var en av de främsta representanterna för vår europeiska medel-tidshistoria.
Karl den stores rike be-stod av norra Italien, Frank-rike och västra Tyskland. Från Aachen organise-rade Karl den så kallade karolingiska renässansen och det innebar ett stort kulturellt framsteg från tidigare medeltiden. Karl lärde sig först i vuxen ålder att läsa och skriva.
verdana regular, 350pt
M
Gotisk- och frakturskrift
Den gotiska skriften gjorde sitt intåg ungefär från mitten av 1100-talet och framåt. Den kom att användas i de flesta europeiska länderna. Man tror ganska säkert att det var biskop Wulfila som på 300-talet e.Kr. gjorde grunden till den gotiska skriften. Det var en blandning av det grekiska alfabetet med vissa inslag av latin och runraden.
Den första tryckta boken med lösa trycktyper (gjutna bok-stäver) var tryckt med den gotiska bokstavsformen Textura. Det var när tysken Johann Gutenberg, som man brukar kalla boktryckarkonstens uppfinnare skulle, trycka den 42- radiga bibeln 1454.
Dialogus creaturarum moralisatus var den första boken som trycktes i Sverige 1483.
Ur den gotiska skriften utvecklades sedan frakturskriften med flera underfamiljer. Ta t ex Schwabacher som utveckla-des ur en yngre gotisk skrift på 1400-talet. Schwabachen och andra frakturastilar levde kvar i tyska dagstidningar långt in på 1930-talet. Det var den vanligaste skriften i Sverige till mitten av 1800-talet. Rotunda var en annan mycket vanlig frakturskrift. Det är inte ovanligt att man ser frakturskrift i namnet på vissa svenska och internationella dagstidningar.
På engelska kallar man frakturskrift för black letter och på franska écriture gothique.
1934 blev Fraktur officiell nationalskrift i nazityskland. 1941 ändrade man sig och ansåg att det var en "judeskrift".
Idag används bokstavs-formen mest som typogra-fisk dekor och effektskrift som ska ge vissa känslor eller associationer till ämnet. Inom viss populärkultur som t ex skivomslag till heavy metalmusik, bokom-slag till gotiska romaner och vampyrfilmer.
Gotiskskrift Textura Rotunda Schwabacher Fraktur a d g n o A B H S 52 53
Bokstavens uppbyggnad
Bokstavsformerna har sina rötter från uthuggna, handskrivna, ristade och kalligrafiska bokstäver. Om man vill ta reda på vilken familj bokstäverna tillhör så får man titta på enskilda detaljer som är utmärkande för bokstäverna/typsnittet. Det är inga större problem att skilja på någon av huvud-familjerna när det gäller linjärer, antikvor, mekaner, skripter. Men det är betydligt svårare att skilja på de olika antikva- familjerna. Där ingår garalder, realer och didoner. Samma sak gäller för många i linjärfamiljerna.
För ett otränat öga så ser t ex antikvorna väldigt lika ut i sin uppbyggnad. Går vi in på enskilda detaljer i typsnitten så är det en mängd små saker i varje bokstav som ger den sin speciella karaktär.
När man beskriver en bokstav så använder man sig av en terminologi som har växt fram under flera århundraden. Ord som grundstreck, tvärstreck, nedstapel, hårstreck, öra, ögla, seriffer, ansvällning osv.
När det talas om x-höjden på en bokstav så menar man höjden på de gemena bokstäverna.
Det latinska alfabetet bestod endast av stora bokstäver – versaler – majuskler. Versalerna var på ett två-linjesystem (se sid 57). Medan de små bokstä-verna – gemena – minuskler är uppbyggda på ett fyra-linjesystem (se sid 57). Gemena bokstäver bör-jade användas på 800-talet genom den karolingiska minuskeln.
times regular, 380pt
N
Seg nabop
TEIGNAQ
S-kurva Tvärstreck Öra Skuldra Hårstreck Uppstapel Anslutning
Ansvällning Ögla Seriffer Anslutning Puns Nedstapel Båge
Tvärstreck Seriffer Ansvällning Hårstreck Puns
Grundstreck Seriffer Diagonal Tvärstreck Svans
TYPSNITT
Typsnitt
Hqxd
Tvålinjesystem Fyrlinjesystem H-höjd = den versala bokstavens höjd x-höjd = den gemena bokstavens höjd Metall- typens höjd Baslinje 56 57Antikvor och Linjärer
De två största typsnittsfamiljerna är antikvor och linjärer. Antikvorna har tre underfamiljer som heter Garalder, Realer och Didoner. Deras särdrag är att de har seriffer och att det är skillnad mellan grund- och hårstreck. Antikvorna är mycket bra till större textmängder.
Linjärerna saknar seriffer och har en uniform linjetjock-lek. Linjärerna passar bäst till rubriker, mellanrubriker och bildtexter. I större textmängder så kan Linjärerna bli mer svår-lästa.
I mitten på 1950-talet gjorde den franske typografen Maximilien Vox ett klassificeringssystem som kallas The Vox Classification. Den består av tolv klasser/familjer, men i Sverige har vi begränsat det till sju. Den svenska klass- indelningen består av Garalder, Realer, Didoner, Linjärer, Mekaner, Skripter och Extremer.
A
B
C
D E F
futura medium, 330pt
O
LINJÄRER
ANTIKVOR
Didot Regular Gill Sans Bold
Garalder
Medievalantikva, renässansantikva och old style är andra benämningar på familjen garalder.
Garalderna utvecklades under 1400-talet i Italien. Typ-snitten har tydliga drag av den skrivna bokstaven och kan här-ledas till 1400-talets minuskelskrift. Det är inte så stor skillnad på grund- och hårstreck och serifferna är mjukt avrundade. I Frankrike kallas dessa typsnitt för garaldes efter Claude Garamond, fransk stilskärare och Aldus Manutius, italiensk boktryckare.
De flesta garalderna är mycket bra att använda till löpande text och rubriker. Typsnitten har en mycket hög läsbarhet. Berling är det mest kända svenska typsnittet. Karl-Erik Forsberg skapade typsnittet på 1950-talet.
Alla rubriker och brödtexter är satta med Garamond i den här boken.
Några andra exempel i garaldfamiljen är Bembo, Sabon, Goudy Old Style, Palatino, Sorbonne och Bookman.
A B C D E F
goudy old style regular, 370pt
P
Ad utrumque paratus
Ad utrumque paratus
Ad utrumque paratus
Garamond 3 Medium, 39pt
Goudy Old Style Bold, 35pt
Bookman Old Style Regular, 30pt
Ad utrumque paratus
Ad utrumque paratus
Ad utrumque paratus
Palatino Regular, 33pt Bembo Regular, 39pt Berling Roman, 34pt 64 65Realer
Realer kallas också för övergångsform och härstammar från 1700-talet. I denna antikvafamilj finns det många typsnitt som är vanliga i trycksaker, böcker och information som har stora textmassor. Times ingår i gruppen och är ett av västvärldens mest använda typsnitt.
Det som kännetecknar denna grupp är att det är stor skill-nad i tjockleken mellan grund- och hårstreck. Serifferna är lite spetsigare än på typsnitten som tillhör garalderna. Typsnitten är påverkade av kopparstickarnas bokstavsformer. X-höjden har också blivit högre jämfört med garalderna.
Baskerville som ingår i familjen är fortfarande ett av de mest använda typsnitten i svenska böcker. John Baskerville ritade typsnittet år 1757.
Andra typsnitt i realfamiljen är t ex Caslon, Concorde, Century, Cochin, Bell och Fournier.
A B C D E F
desdemona regular, 340pt
Q
Ad utrumque paratus
Ad utrumque paratus
Ad utrumque paratus
Adobe Caslon Pro Regular, 37pt
Baskerville Regular, 36pt Cochin Regular, 36pt
Ad utrumque paratus
Ad utrumque paratus
Ad utrumque paratus
Times Regular, 38pt Century Regular, 32pt Concorde BE Regular, 33pt 68 69Didoner
Didoner eller nyantikvor som är den vanligaste benämningen på denna grupp i antikvafamiljen. Didones är det franska nam-net på nyantikvorna och är en kombination av Didot-Bodoni. Firmin Didot var fransk stilskärare och skapade typsnittet Didot år 1784. Giambattista Bodoni var boktryckare i Italien och skapade typsnittet Bodoni.
Nyantikvan är från slutet av 1700-talet och början av 1800-talet.
Det som kännetecknar nyantikvorna är den stora skillna-den mellan grund- och hårstreck. Serifferna är raka och tunna. Bokstäverna bygger konstruktionsmässigt på ovalen. Några andra typsnitt inom denna familj är t ex Falstaff, Walbaum, DeVinne, Fenice, Fransk antikva och Waverly.
A B C D E F
playbill regular, 380pt
R
Ad utrumque paratus
Ad utrumque paratus
ad utrumque paratus
Didot Regular, 32pt
Falstaff MT Regular, 24pt
Berthold Walbaum Book Small Caps & Oldstyle Figures, 30pt
Ad utrumque paratus
Ad utrumque paratus
Ad utrumque paratus
Bodoni SvtyTwo ITC TT Bold, 36pt
Mona Lisa Solid ITC TT Regular, 47pt
Didot Bold, 32pt
Linjärer
I den stora linjärfamiljen ingår sanseriffer eller grotesker som var en äldre benämning för typsnitten i Sverige och Tyskland.
Man känner igen bokstavsformen för att den helt saknar seriffer. Linjerna är ofta jämntjocka och det är ofta väldigt små skillnader mellan grund- och hårstreck.
Linjärena fick sitt stora genombrott i början på 1900- talet och väldigt vanlig idag, i t ex trycksaker och tidningar. Om man tittar på nya typsnitt så är linjärerna den snabbast växande gruppen av typsnitt.
När linjärerna började synas för första gången i typogra-fiska sammanhang var i början på 1800-talet.
Typsnitten används både i brödtext och rubriker.
Futura ritat av Paul Renner 1927-29 och Gill Sans ritat av Eric Gill 1928-30 är två typsnitt som fortfarande är mycket populära. Andra kända typsnitt i linjärfamiljen är t ex Univers, Helvetica, Frutiger och News Gothic.
A B C D E F
viva std bold, 370pt
S
Ad utrumque paratus
Ad utrumque paratus
Ad utrumque paratus
Gill Sans Regular, 37pt
Eurostile Bold, 33pt Frutiger (T1) Regular, 32pt
Ad utrumque paratus
Ad utrumque paratus
Ad utrumque paratus
Futura Medium, 33ptHelvetica Neue (TT) UltraLight, 38pt
Impact Regular, 36pt
Mekaner
Typsnittsfamiljen Mekaner kallas också för Linearantikva eller det gamla namnet som är Egyptienne.
Det som kännetecknar dessa typsnitt är att de har mycket kraftiga seriffer.
Mekanerna kom i början på 1800-talet, samtidigt med den framväxande industrialiseringen. Det blev ett behov av tydliga skyltar och att ha tydliga texter i reklamsammanhang. Idag används Mekanerna mest i rubriker, tabeller, telefon-kataloger och produktförteckningar.
De mest kända typsnitten i denna familj är Clarendon och Rockwell och på senare år Courier.
A B C D E F
giddyup std regular, 390pt
T
Ad utrumque paratus
Ad utrumque paratus
Ad utrumque paratus
Egyptienne F 75 Black, 28pt
Clarendon Bold, 28pt
ITC Lubalin Graph Demi, 30pt
Ad utrumque paratus
Ad utrumque paratus
Ad utrumque paratus
Berthold City Medium, 37pt
Courier Bold, 29pt
Memphis Bold, 32pt
Skripter
Skripter är ett gemensamt namn för handskrivna bokstäver som är gjorda som typsnitt.
Den här typen av bokstavsform blev populär i Frankrike i slutet på 1600-talet under Ludvig XIV:s tid.
Typsnitten används oftast till blickfång i rubriker eller kortare texter till t ex matsedlar, inbjudningskort, diplom. Skripterna har ofta följt samtidens smakriktningar och har mest används under en kortare period.
Till skillnad från många andra skripter har engelsk skrivstil klarat av att överleva olika tidsperioder. Det kan ha att göra med att typsnittet känns väldigt formellt.
Vissa skripter kan ha tydliga kalligrafiska drag, som t ex Zapf Cancery.
A B C D E F
giddyup std regular, 390pt
U
Ad utrumque paratus
Ad utrumque paratus
Ad utrumque paratus
Ad utrumque paratus
Ad utrumque paratus
Ad utrumque paratus
Edwardian Script ITC Regular, 52pt
Bickham Script Pro Regular, 55pt
Lucida Handwriting Italic, 27pt
Mistral Regular, 47PT
Snell Roundhand Regular, 40PT
Zapfino Regular, 27PT
Vanliga typsnitt
Ett mycket vanligt typsnitt, som används flitigt, är Times som gjordes mellan 1931-1932 av Stanley Morrison. Det var den engelska dagstidningen Times som behövde ett typsnitt som tog liten horisontell plats.
Fast typsnittet Times är gjort för snart åttio år sedan så är det fortfarande mycket populärt. Ett bra och lättläst typsnitt ska klara olika mode- och tidsepoker.
Caslon som är ett av de mest använda typsnitten i de engelskspråkiga länderna och gjordes på 1700-talet av William Caslon (1692-1766).
John Baskerville (1706-1775) skapade ett av de mest klas-siska typsnitten som används mycket i löpande text. Namnet på typsnittet blev Baskerville efter upphovsmannen.
Giambattista Bodoni, ”Boktryckaren från Parma”, skapade typsnittet Bodoni som var inspirerad av Firmin Didots franska antikva. Under flera decennier var Bodoni ett av de mest använda typsnitten till brödtext i böcker.
Det mest kända svenska typsnittet är Berling, som gjordes av Karl-Erik Forsberg i slutet på 1940-talet.
Herb Lubalin (1918-1981) från USA hör till de mest kända bokstavskonstnärer-na på 1900-talet. Ett av hans mest kända typsnitt är Avant Garde.I New York finns ett grafiskt museum med hans produktion.
Andra namn som bör nämnas är Neville Brody, Hermann Zapf, Paul Renner, Eric Gill och Aldo Novarese. För svensk del kan man nämna Akke Kumlien och Vidar Forsberg.
hobo std medium, 300pt
V
A B C D E F G H I J K L M N O P Q R
STUVWXYZÅÄÖ
abcdefgh ijk l m nopqrst uvwxyzå äö
1234567890
A B C D E F G H I J K L M N O P Q R
ST U V W X YZ Å ÄÖ
a b c d e f g h ij k l m n o p q r s t u v w x y z å ä ö
123456789 0
A B C D E F G H I J K L M N O P Q R
STU V W X YZÅ ÄÖ
a b c de fg h ijk l m nop qr st u v w x y z å ä ö
1234567890
Times Regular Baskerville Regular Caslon RegularA B C D E F G H I J K L M N O P Q R
S T U V W X Y Z Å Ä Ö
a b c d e f g h i j k l m n o p q r s t u v w x y z
å äö 123 4 5678 9 0
A B C D E F G H I J K L M N O P Q R
STU V W X Y ZÅ ÄÖ
a b c d e f g h i j k l m n o p q r s t u v w x y z å ä ö
1234567890
A B C D E F G H I J K L M N O P Q R
STUV WXYZÅ ÄÖ
a b c d e f g h i j k l m n o p q r s t u v w x
yzåäö 1234567890
Helvetica Neue Regular
Garamond Premier Pro Regular
Arial Regular
A B C D E F G H I J K L M N O P Q R
STUV W X Y Z Å ÄÖ
a b c d e f g h i j k l m n o p q r s t u v w x y z å ä ö
1234567890
A B C D E F G H I J K L M N O P Q R
S T U V W X Y Z Å Ä Ö
a b c d e f g h i j k l m n o p q r s t u v w x y z
åäö 1234 567890
A B C D E F G H I J K L M N O P Q R
S T U V W X Y Z Å Ä Ö
a bcdef ghijklmnop qr stuv w x y zåäö
1234567890
Gill Sans Regular
Futura Medium
ITC Franklin Gothic Book
A B C D E F G H I J K L M N O P Q R
ST U V W X Y Z Å ÄÖ
abcdefghijklmnopqrstuvwxyzåäö
1234567890
A B C D E F G H I J K L M N O P Q R
STUVWXYZÅÄÖ
abcdefghijklmnopqrstuvwxyzåäö
1234567890
A B C D E F G H I J K L M N O P Q R
S T U V W X Y Å Ä Ö
abcdefghi jklm nopqrs t u v w x y zåäö
1234567890
Century Schoolbook Regular
Palatino Regular
News Gothic Regular
A B C D E F G H I J K L M N O P Q R
ST U V W XYZ Å ÄÖ
a bcdefghijk lmnopqrstuv w xyzåäö
12 345678 9 0
A B C D E F G H I J K L M N O P Q R
STU V W XYZÅ ÄÖ
a b c d efg h ijk l m n o p q rstu v w x
yzåäö 1234567890
A B C D E F G H I J K L M N O P Q R
ST U V W X YZ Å ÄÖ
abcdefghijklmnopqrstuv wxyz
åäö 1234567890
Didot RegularCourier New Regular
Rockwell Bold
A B C D E F G H I J K L M N O P Q R
S T U V W X Y Z Å Ä Ö
abcdefghijklmnopqr stuv w x yzåäö
1234567890
A B C D E F G H I J K L M N O P Q R
S T U V W X Y Z Å Ä Ö
a b c d e f g h i j k l m n o p q r s t u v w x y z å ä ö
1 23 45 6 7 8 9 0
A B C D E F G H I J K L M N O P Q R
S T U V W X Y Z Å Ä Ö
ab c d e f g h ijk l m nop q rs t uv w x
y z å äö 123 45 67 8 9 0
Optima Regular Bodoni BookCooper Black Regular
Udda typsnitt
Det finns mer än 10 000 typsnitt. Av dessa är det nio av tio som bara kan användas till rubriker och till kortare texter, som ett blickfång eller för att fånga läsarens uppmärksamhet. Vissa av dessa typsnitt används som grafiskt element i en layout. För 25 år sedan var det inte många som kände till vad typ-snitt/teckensnitt var för något. Det var mest människor inom specialistområden som t ex sätterier, tryckerier, repro och reklambyråer som hade kunskapen.
Idag ser det lite annorlunda ut med datorns intåg på före-tag och i hemmen. I många datorprogram som t ex i Office- paketet från Microsoft medföljer det ett antal typsnitt som går att använda direkt. När det gäller gemene mans kunskap om typsnitt så är den inte särskilt omfattande.
Men många känner till typsnitt som Times, Verdana, Helvetica och Arial för att nämna några av de vanligaste. Vem har inte hört från lärare i skolan att man ska skriva en text i Times på 12p med enkelt radavstånd.
På kommande sidor kommer det lite mer udda typsnitt från olika decennier. Ett annat namn för dessa typsnitt är Extremer.
Med digital teknik kan man på ett enkelt sätt göra egna typsnitt och skapa egna fonter som går att använda. För ett typsnitt ska fungera och vara läsbart så behöver man lära sig grun-derna för hur bokstäverna är uppbyggda.
Det är ganska lätt att göra ett par bokstäver i ett eget typsnitt. Men att göra ett helt alfabet med siffror och övriga tecken kräver mycket tid och arbete.
stencil regular, 380pt
X
A B C D E F G H I J K L M N O P Q R
ST UVWXYZÅÄÖ
abcdefghijklmnopqrstuvw xyzåäö 1234567890
A B C D E F G H I J K L M N O P Q R
S TUV WXYZ Å ÄÖ
abcdefghi jklmnopqrstuvw x
yzåäö 1234567890
A B C D E F G H I J K L M N O P Q R
STUVWXYZÅÄÖ
a b c d e f g h i j k l m n o p q r s t u v w x y z å ä ö
1234567890
ABCDEFGHIJKLMNOPQRSTUVWXYZÅÄÖ
a b c d e f g h i j k l m n o p q r s t u v w x y z å ä ö
1234567890
Party LET Plain
Sand Regular
SchoolHouse Printed A Regular
Cracked Regular
A B C D E F G H I J K L M N O P Q R
ST UVWX YZÅÄÖ
a b c d e f g h i j k l m n o p q r s t u v w x y z å ä ö
1234567890
A B C D E F G H I J K L M N O P Q R
STUV WXYZÅ ÄÖ
abcdefghijklmnopqrstuv w x
yzåäö 1234567890
A B C D E F G H I J K L M N O P Q R
STUV WXYZÅ ÄÖ
a b c d e f g h i j k l m n o p q r s t u v w x y z å ä ö
1234567890
Giddyup Std RegularJazz LET Regular
Curlz MT Regular
Baveuse Regular
Earwig Factory Regular
Heavy Heap Regular
Hurry Up Regular
Jokerman Regular
Planet Benson 2 Regular
Waker Regular
Typografi
Typografi (eng. typography) kommer från de grekiska orden typos och grafein. Typos betyder avtryck och grafein betyder skriva.
Typografi är ett samlande begrepp för den visuella formen för text som innehåller bokstäver, siffror och andra typo- grafiska tecken. Det är också ytans uppdelning i tryckta och otryckta ytor.
Den viktigaste uppgiften för god typografi är att det skrivna ordet stimulerar till läsning och att texten blir lätt att läsa. Allt från layouten, typsnitten, typgrader, radavstånd och bestämma bilders olika mått och beskärningar tillhör den typografiska utformningen.
Att ha en god kunskap om typografins bokstavsformer är en grundförutsättning för utformningen av typografi. De flesta av våra bokstavsformer har sitt ursprung från Capitalis Quadrata med sina välbevarade reliefer och texter. Texterna finns i Rom på Trajanuskolonnen på Trajanus forum. Det latinska alfabetet bestod från början bara av 19 bokstäver men utökades hundra år senare med två bokstäver till, X och Y.
"Text är till för att läsas. Typografin är textens visuella form. God typografi stimule-rar till läsning och gör texten lätt att läsa. God typografi ökar effektiviteten och styr-kan i det skrivna ordet. God typografi skapar en grafisk profil. God typografi stärker varumärket. God typografi är god ekonomi.
Typografi skapas av män-niskan – inte av datorer. Inte heller skapas typografi med måttlinjal och enligt inlästa regler.
Men om typografi görs helt utan normer uppstår kaos".
Textutdrag från Arne Heines bok om typografi
news gothic std medium, 320pt
Y
Här nedan kan man se en uppsättning av typsnittet Adobe Garamond Premier Pro. De diakritiska tecknen (inklusive accenterna) är flytande, de kan tilldelas vilken bokstav som helst. Ett diakritiskt tecken är ett tecken som kan sättas samman med en bokstav eller en bokstavskombination för att få ett annat fonetiskt värde.
A BCDEFGHIJK LMNOPQR
STU V W X Y ZÅ ÄÖ
abcdefghijk lmnopqrstuv w x yzåäö
1234567890
ABCDEFGHIJK LMNOPQR
STU V W X YZÅ ÄÖ
1234567890
$£¥ÆŒØæœØß@§&%‰+–·/=
!¡¿?()"”¢¶\{}≠¿``´^~*<>»«©[]¦¬±
À Á Â Ã ÆÇČÈÉÌÍÎÏĹ
Ň ÑÒÓÔÕŔ Ř ŜŠŤŨŪŬŮÜ
Ŵ Ŷ Ÿ ŹŻŽ
àáâãçèéëìíîïñòóôõŕřšúùûüůŵ ŷ źżž
Åtta punkter som man bör tänka på när man arbetar med texter.
1
Teckensnitt/typsnitt = stilsort2
Teckengrad/typsnittsgrad = stilstorlek3
Radavstånd/kägel = mellanslag4
Satsbredd = radlängd5
Spärrning = luftning/utglesning av bokstäverna6
Kerning = minskning av avståndet mellan bokstäverna7
Indrag eller mellanslag = markering för nytt stycke8
Rubriksnivåer = Överrubrik, mellanrubrik, underrubrik osvMånga typsnitt finns i olika varianter som t ex Adobe Garamond Premier Pro som ses här nedan och på nästa sida. Vissa typsnitt har även kondenserade (smal ihopträngd) eller expanderade (utökad på bredden) bokstäver i sina alfabet. Det finns även typsnitt som har en extra fet variant som kallas Black.
Met adiamcortie digna adiam exeriure do odit
lumsan henim qui blaore enibh etumsan henis exer
il estrud mod te diamcommy.
Met adiamcortie digna adiam exeriure do odit
lum-san henim qui blaore enibh etumlum-san henis exer il
estrud mod te diamcommy.
Met adiamcortie digna adiam exeriure do odit
lumsan henim qui blaore enibh etumsan henis
exer il estrud mod te diamcommy.
Adobe Garamond Premier Pro Regular, rak normal eller roman
Adobe Garamond Premier Pro Italic, kusiv
Adobe Garamond Premier Pro Semibold, halvfet
Met adiamcortie digna adiam exeriure do odit
lumsan henim qui blaore enibh etumsan henis exer
il estrud mod te diamcommy.
Met adiamcortie digna adiam exeriure do odit
lumsan henim qui blaore enibh etumsan henis
exer il estrud mod te diamcommy.
Met adiamcortie digna adiam exeriure do odit
lumsan henim qui blaore enibh etumsan henis
exer il estrud mod te diamcommy.
met adiamcortie digna adiam exeriure do
odit lumsan henim qui blaore enibh etumsan
henis exer il estrud mod te diamcommy.
Adobe Garamond Premier Pro Semibold Italic, halvfet kursiv
Adobe Garamond Premier Pro Regular som kapitäler Adobe Garamond Premier Pro Bold Italic, fet kursiv Adobe Garamond Premier Pro Bold, fet
