Att planera för rekreation
Om utvecklingsprogrammet för Arriesjöns
strövområde
Pernilla Ouis
I januari 2006 påbörjades arbetet med utvecklingsprogrammet för strövområdet. Region Skånes Avdelning för Miljöstrategier1 tillsatte en projektledare med ansvar för detta arbete. Region Skåne är egentligen bara förvaltare av denna mark som formellt ägs av Stif-telsen för Fritidsområden i Skåne.2 Den konkreta skötseln av om-rådet har lagts ut på entreprenad och sköts av Skogssällskapet. I framtagandet av detta utvecklingsprogram ingick följande aktörer: en arbetsgrupp av interna experter från Region Skåne, Länsstyrelsen och de tre berörda kommunerna, en referensgrupp med externa ex-perter och en styrgrupp med politiker och stiftelsen. Därutöver fanns samrådsmöten med allmänheten, boende i området, föreningar och andra intressenter som viktiga aktörer i processen att ta fram ut-vecklingsprogrammet. Arbetsgången kunde inledas i tre faser:3
1. Inventering: Beskrivning av nuläge och historia; förutsätt-ningar, intressenter, planer, önskemål och verksamheter. 2. Analys: Bedömning av värden, potential, hot, risker för
konflikter och begränsningar samt prioriteringar.
3. Strategi: Förslag till framtida verksamhet, åtgärder och sköt-sel. Bedömning av kostnader och andra konsekvenser. Utvecklingsprogrammets syfte var att få fram en ”långsiktig strategi med bred förankring. Målsättningar: ökade värden – biologiska och sociala, ökad information, ökad tillgänglighet samt minskade kon-flikter mellan olika grupper av brukare och intressenter.”4
Utveck-lingsprogrammet är det dokument som ska styra den fortsatta ut-vecklingen av strövområdet de närmaste 10 åren. Under våren 2006 hölls ett antal möten med arbets- och referensgruppen, förut-om samrådet den 21 mars. Ett första utkast till utvecklingsprogram låg klart den 2 juni 2006. Efter ytterligare samråd den 10 oktober och fler möten var ett slutligt remissförslag klart den 20 november 2006 som gick ut på remiss hos berörda parter. Efter remisstidens slut (3 månader), under våren 2007, bearbetades dessa synpunkter. Efter en viss fördröjning beroende på nytt politisk ledarskap och omorganisation inom Region Skåne under hösten klubbades det slutgiltiga utvecklingsprogrammet i december 2007.5
Jag deltog som observatör på flera möten kring utvecklingspro-grammet och har därför kunnat följa processen genom egna obser-vationer, men också utifrån de minnesanteckningar från möten och annat material som producerats under denna tid. Utifrån dessa kan vissa konflikter utläsas: mellan de olika offentliga aktörerna (kom-muner, Länsstyrelsen och Region Skåne), mellan Region Skåne och privata intressen samt mellan brukarna och andra aktörer. De olika intressekonflikterna är intressanta i ett demokratiskt perspektiv och ställer vissa frågor som exempelvis: Vem bestämmer hur strövom-råden ska utformas och hur friluftsliv ska bedrivas? Vems intressen är mest tongivande i en sådan process? Vilka problem, konflikter och kompromisser finns i denna process? Utgångspunkten för min diskussion kring dessa frågor är själva utvecklingsprogrammet ef-tersom detta anger de normerande riktlinjerna för verksamheten, även om verksamheten i området i praktiken sen kan komma och skilja sig från vad dokumentet gör gällande.
Ett övergripande teoretiskt ramverk för att förstå relationen mellan individen, samhälle och miljö kan vara modellen ”den humaneko-logiska triangeln” av geografen Dieter Steiner.6 I denna triangel består de tre hörnen av de tre olika ”verklighetsnivåerna”: perso-nen, samhället och den biofysiska miljön. I min doktorsavhandling i humanekologi 2002 utvecklade jag denna modell vidare en modell som bygger på att de tre olika hörnen kan översättas till tre olika sfärer av mänsklig konstruktion: mentala konstruktioner (exempel-vis kulturella föreställningar, värderingar, lagar), sociala konstruk-tioner (exempelvis samhällets politiska och ekonomiska
organisa-tion) och materiella konstruktioner som innefattar både artificiella strukturer (infrastruktur, byggnader med mera) och naturen själv.7 Det sistnämnda är kanske det mest kontroversiella, men också det mest intressanta: Människan skapar naturen, både medvetet och omedvetet i handlingar alltifrån anstiftande av naturreservat, kul-turmiljöer och miljöförstöringar där klimatförändringar är ett ta-lande exempel på mänsklig förmåga och omfattning i att kunna förändra sin natur. Flera ledande forskare har hävdat att det inte finns någon natur längre som inte omfattas av mänsklig påverkan och att det inte är fel att påstå att även naturen är en social kon-struktion även om det vedertagna synsättet är att naturen är själva motpolen till mänskliga konstruktioner.8 Detta är min utgångs-punkt i förståelse av utvecklingsprogrammet som en mental och social konstruktion som syftar till att förändra naturen i strövområ-det i en av människan önskvärd riktning.
Intressekonflikter mellan de offentliga aktörerna
Strövområdet kring Arriesjön ligger i Vellinge kommun, men kommungränsen till Svedala respektive Malmö är mycket nära och därför har representanter från alla dessa tre kommuner varit med i styr- och arbetsgrupperna. Vid ett första möte den 13 januari 2006 sägs det inledningsvis av Göran Holm (m), kommunstyrelsens ord-förande i Vellinge, ”att aktuellt strövområde till största delen ligger i Vellinge kommun och att kommunen därmed har planeringsan-svaret (planeringsmonopol).”9 Under detta möte hävdade Holm att en förändrad markanvändning i området kräver en detaljplan, me-dan Region Skånes skogs- och naturvårdsförvaltare menade att detta inte behövs och att det inte heller behövts på liknande områ-den. Göran Holm påpekade då ”att det är viktigt att våra intressen inte motverkas”, enligt protokollet från mötet. Under vårens möten återkom frågan om detaljplan och huruvida området omedelbart intill Arriesjöns strövområde skall bebyggas eller inte. Kommunen påpekade att de skulle komma att kräva nytt kommunalt vatten och avlopp till den gamla fabriksbyggnaden om den ska användas som
en offentlig lokal för allmänheten, vilket skulle bli ganska kostsamt. Frågor kring kommunikationer (tåg, bussar, handikappanpassade stigar, cykel- och vandringsleder, ridvägar) diskuterades också på mötena. Man kunde i dessa olika diskussioner skönja en viss makt-kamp kring vem som har yttersta bestämmanderätt för området: markägaren, förvaltaren Region Skåne eller Vellinge kommun? Också de prioriterade målgrupperna föranledde en viss diskussion. Svedala och Vellinge har ju mestadels en homogen ’etnisk svensk’ befolkning, medan Malmös befolkning är mer blandad med avse-ende på etnisk bakgrund. De socioekonomiska skillnaderna kan också spela in; Vellinge är en typisk kommun som lockar högin-komsttagare medan Malmö har stora ekonomiskt marginaliserade grupper. Region Skånes uttalade önskan att locka invandrare, barn och funktionsnedsatta till Arrie gav upphov till följande diskussion på ett möte i arbetsgruppen den 8 mars 2006:10
Planarkitekt Vellinge kommun: ”Apropå fokus på barn,
invandrar-kvinnor från Rosengård och handikappade… Våra kommuninvå-nare måste få känna sig hemma [i Arrie, min anmärkning], så även de från Svedala.
Skogs- och naturvårdsförvaltare Region Skåne: ”Kvinnor som levt i krig
kan vara rädda att vara på landet. Vi har invandrarkvinnor även om de är få. Föräldraföreningen vill ha aktiviteter.”…/…”Det står [i Utvecklingsprogrammet, min anmärkning] invandrare, inte kvin-nor eller från Rosengård.”
Planarkitekten: ”Det är vissa funderingar i vår kommun nu… Det
är trist om fokus blir bara på en viss grupp eller en viss stadsdel.”
Projektledare Region Skåne: ”Det blir inte bra om det är bara är
in-vandrare, handikappade eller Vellingebor.”11
I mötesprotokollet står denna diskussion summerad som: ”…att det är viktigt att poängtera att det är ett regionalt strövområde som är ’öppet och tillgängligt för alla’.”12 Jag tolkar det som att det fanns en oro hos henne att Vellingeborna inte skulle känna sig välkomna. I andra sammanhang framhålls ofta människor med invandrarbak-grund från Malmö som en exkluderad grupp. Senare togs frågan upp om belysning i strövområdet och det påpekades att invånarna i
Vellinge kommun ”skulle bli jätterädda om de skulle få se en in-vandrare där” med tillägget att ”vissa av dem vågar inte ens gå ut i Vellinge”.13 De tre kommunernas olika socio-ekonomiska samman-sättning utgör en potentiell grund för intressekonflikter bland bru-karna. När det gäller styrkan mellan de olika kommunerna i att age-ra i frågan kring strövområdet känns det som att Vellinge kommun haft det största inflytandet, vilket kan förklaras med att området ligger där. Jag fick det bestämda intrycket på mötet den 22 maj 2006 att man bestämde sig för att tillgodose kommunens önskemål att strövområdet skulle kallas för ”Strövområdet Arriesjön” istället för ”Strövområdet Arrie dammar” som det dittills hade benämnts. Detta föranledde vissa diskussioner eftersom Arriesjön formellt är en damm (av människan skapad vattensamling), men Vellinges planarkitekt menade att ’sjö’ var en bättre och attraktivare benäm-ning. En invändning mot det nya namnet skulle kunna vara att de andra smådammarna med de ovanliga grodarterna kommer i skym-undan i marknadsföringen.
På arbetsgruppen möte den 11 april och den 22 maj 2006 diskute-rades frågan om strövområdet skulle kunna bli naturreservat, lik-som angränsande Gavelsbjär. Naturreservat kan bildas antingen av kommunen eller av Länsstyrelsen. Strandskyddet i Arriesjön disku-terades och man diskuterade huruvida man behöver dispens från Länsstyrelsen för byggandet av fågeltorn eller inte, eftersom sjön inte är ’naturlig’ utan anlagd genom mänsklig aktivitet och att den är för liten för att omfattas av strandskyddet. Men strandskyddet gäller även för Arriesjön. Länsstyrelsen, som kan betraktas som regeringens förlängda arm i regionen, har också intresse i att natur- och kulturvärden bevaras i området, även om ingen konflikt kring detta uppstått med Region Skåne i utarbetandet av utvecklingspro-grammet. På samrådsmötet den 21 mars 2006 kom frågan upp om området skulle bli naturreservat och då meddelade tjänstemannen på Länsstyrelsen att området är utpekat som skyddsvärt som natur-reservat i ”Program för skydd av värdefulla områden för tätortsnä-ra friluftsliv”.14
Förhandlingar mellan Region Skåne och privata aktörer
En viktig privat aktör i Arrie är Skabersjö Gods ägare Peder Thott. Han äger marken på Arriesjöns östra sida, och har i förhandlingar med Region Skåne varit positiv till idén att inrätta en vandringsled runt sjön. Denna led skulle då delvis gå över hans mark. Thott har även jakträtten i strövområdet, men utövar ingen jakt där. Jaktar-rendet går ut 2011 och stiftelsen avser därefter inte att förnya det.15 En enskild fastighetsägare som varit i konflikt med Region Skåne kring strövområdets inrättade är en äldre lantbrukare som påstås ha ett avlopp som går rakt ut i sjön, vilket försämrar vattenkvalitén i sjön (övergödning och bakterier). Under samrådsmötet den 21 mars hade fastighetsägaren och hans vuxna dotter många invänd-ningar. De kände bland annat att lugnet i området skulle störas ge-nom att Region Skåne vill locka fler besökare till området.16 Andra fastighetsägare som bor vid Arriesjöns södra sida har ’annekterat’ området mellan tomtgränsen ner till sjön, trots att denna mark till-hör Region Skåne.Den privata aktör som Region Skåne haft mest bekymmer med är paintballklubben som sedan länge hyrt in sig i den gamla fabrikslo-kalen. De har vägrat att lämna lokalen och har bytt ut lås och nyck-lar. De har först under våren 2008 kunnat avhysas, efter en utdra-gen tvist med Region Skåne kring besittningsrätten. Paintballklub-ben har en egen bana med hinder i form av gamla ’popcornauto-matgubbar’ och har annekterat en ganska stor del, cirka en fjärde-del, av strövområdet för sin verksamhet som de ännu inte somma-ren 2008 röjt upp. De har även satt ut egna varningsskyltar som avskräcker människor att beträda den delen av området. Region Skåne har i processen hävdat att paintballverksamhet är emot Stif-telsen för fritidsområden i Skånes policy. I stifStif-telsens policydoku-ment står bland annat att ”verksamheten ska inte störa eller påver-ka andras upplevelser”. Paintball utpepåver-kas som en ”verksamhet som inte uppfyller ställda krav/förhållningssätt och mål med verksam-heten och därför inte bör förekomma.” Motiveringen till avslaget är att det är ”våldsrelaterat”17 och en verksamhet som tar i anspråk en oproportionerlig del av området. I olika diskussioner och sam-manhang har det dessutom ofta påpekats från Region Skånes re-presentanter att sådan verksamhet kan skrämma bort invandrare
som kommer från krigshärjade områden, vilket kan framkalla svåra minnen och upplevelser. Å andra sidan kan det hävdas att verk-samheten faktiskt lockar ungdomar till föreningsliv och aktiviteter utomhus. Paintball lockar barn och ungdomar ut i naturen, men här är tydligen policyn överordnad detta mål. Under det andra sam-rådsmötet den 10 oktober 2006 var tonen hätskare från Paintballk-lubbens företrädare. De menade att de hade besittningsrätt enligt hyreskontraktet till lokalen. En lokalpolitiker från Malmö uttalade sig:
Varför finns de [paintballklubben, min anmärkning] inte med i planerna? Vilken hänsyn har ni visat denna förening? Varför är de borta? Detta är ett sjuttiotal ungdomar som är organiserade. Vad är Plan B för dem? Vad ska de göra? …/…Ska de kastas ut? Ni måste hänvisa dem till ett nytt område.
Dåvarande ordförande i Region Skånes Miljö- och Naturvårds-nämnd, hävdade att paintballklubbens verksamhet strider mot poli-cyn och att någon ”Plan B” eller hänvisning till annat område inte heller är aktuellt.
En annan intressant konflikt i sammanhanget är hur Skogssällska-pet, som bland annat säljer tjänsten skogsförvaltning, har förhållit sig till Region Skåne under processen. Skogsällskapet hade enligt projektledaren fått intrycket att de skulle få formulera utvecklings-programmet, men fick bara uppdraget att sköta området av Region Skåne. Detta förhållande kan tolkas som en prestigeförlust för Skogssällskapet och verkar ha gjort att de varit ovilliga att bistå i arbetet med att ta fram utvecklingsprogrammet, enligt projektleda-ren.18 Hon uttryckte att hon kände en stor frustration då Skogsäll-skapet under 2007 inte utförde de planerade åtgärderna. Till exem-pel hade hon som första prioritet bestämt med boende i området var en vägspärr skulle placeras så att man inte kunde köra bil ner till Arriesjön, men denna bom beställdes inte. Hon menar dock att avtalet med Skogssällskapet var ospecifikt och att varje åtgärd mås-te beställas separat. Projektledaren hade själv inmås-te befogenhet att beställa åtgärder av dem – den befogenheten hade andra tjänste-män på Region Skåne. Hon uttryckte uppgivenhet inför den prak-tiska skötseln av området, att förvaltaren inte följde upp
utveck-lingsprogrammets prioriteringslistor eller tog hänsyn till vad de bo-ende i området önskade.
En annan viktig privat aktör i förhandlingarna med Region Skåne är företaget Ävenatur. Företaget erbjuder naturupplevelser och har etablerat en verksamhet med en bastuflotte i Arriesjön. Under sam-rådsmötena presenterade företagaren sina idéer om en äventyrsba-na i området samt en vilja att arrendera mark och delar av lokalen för servering och en klättervägg inomhus. I skrift presenterar han sina idéer om att bland annat få arrendera mark på backens östra sida för en äventyrsbana samt att få starta verksamheter såsom gui-dade fågel-, svamp-, grod-, växt- och insektsturer, fotokurser, även-tyrskollo för ungdomar, ”mörkeräventyr” på hösten.19 Han hade också idéer för den gamla fabrikslokalen. Samme företagare blev under 2007 utsedd av Skogssällskapet till tillsynsman för strövom-rådet med en omfattning av 4 timmar i veckan. Exemplet med Ävenaturs närvaro i området kan ses som en konflikt mellan priva-ta, kommersiella intressen å enda sidan, och allmänna intressen å den andra. En privatperson i Oxie skrev till Region Skåne efter det första samrådsmötet: ”Bastu ska inte vara ute i sjön, för det blir störande för alla (fåglar, fiskar, människor).”20 På möten med ar-betsgruppen har jag observerat att man inte varit särskilt positiv till Ävenaturs idéer kring en äventyrsbana och man har diskuterat att även denna kan strida mot stiftelsens policy och att det kan inkräk-ta på strandskyddet. Det aninkräk-tagna utvecklingsprogrammet stödjer dock Ävenaturs planer. Företagaren uppger att han väntat fyra år på att få besked om sin äventyrsbana, som han planerat ska ta un-gefär en tiondel av den gamla paintballbanans yta i anspråk. Han har varken fått ja eller nej till detta förslag.21
Sommaren 2007 såldes den intilliggande gamla verkmästarbostaden till en familj som har hästar. De har inhägnat stora delar av områ-det, och tillsynsmannenuttrycker följande konflikt:
De säger sig ha skrivit på ett kontrakt som ger dem rätt att hägna in stora ytor i strövområdet, och dessutom bygga en ridbana bred-vid parkeringen på regionens mark. De tänker hägna in mer än vad de gjort och hävdar att de enda besked de fått är att det ska finnas en "rejäl" stig mellan hagarna. Lite luddigt kan jag tycka.
Kontraktet som hon hänvisar till har hon inte själv och de kan inte hitta något på Regionen heller, men de "söker i varenda vrå". Det verkar som att ingen lyckas stoppa detta. Det har i alla fall innebu-rit att man inte längre kan gå runt sjön, om man inte vill passera ett 4-trådigt elstängsel med hästar innanför. Visst rimmar det lite då-ligt med det "handikappvänliga", och lättillgängliga? 22
Fig. 1. En privat hästägare har inhägnat delar av strövområdet för hästbete.
Det är uppenbart att det finns ett antal svårlösliga konflikter i Arri-esjöns strövområde, där det allmännas intressen kolliderar med enskilda individers särintressen. Som det ser ut i området idag ver-kar de privata aktörerna vara den starver-kare parten i och med att de gör som de vill utan kontrakt och uppenbarligen inte har lagen på sin sida. Man skulle kunna tolka detta som ett utryck för ”allmän-ningens tragedi”,23 men kan närmast illustrera hur svaga demokra-tiska, offentliga institutioner kan vara i denna typ av konflikter. Framtiden får också utvisa vem som ska få ha verksamhet i den gamla fabrikslokalen och hur området skall användas. Ska privata
och kommersiella intressen släppas in? Som det ser ut för tillfället har alla planer kring lokalen lagts på is, men samtidigt har inte regi-onen medel för att rusta upp lokalen utom att den ska ”skalskyd-das”.24 Å andra sidan kunde en privat aktör som Ävenatur med sin lokala förankring ge det ekonomiska stöd och engagemang som saknas hos Region Skåne.
Intressekonflikter mellan brukarna av strövområdet
I protokollet från arbetsgruppens möte den 8 mars 2006 finns po-tentiella konflikter identifierade mellan några brukare: Mellan hun-dar å ena sidan och människor, barn, fåglar och andra djur å den andra, samt mellan ryttare och andra besökare. Med tiden blev fler och fler konflikter uppenbara utifrån det faktum att så många in-tressenter gör anspråk på att få ha sina aktiviteter i detta relativt lilla område. I utvecklingsprogrammet finns en medvetenhet om detta uttryckt i följande formulering kring konflikter:Det finns risk för konflikter mellan olika grupper av besökare och brukare av området. Det finns också risk att områdets rekreations-värden minskar p.g.a. ökad nyttjandegrad. Områdets popularitet tillsammans med, hittillsvarande, bristande tillsyn och service har redan lett till nedskräpning och vandalisering, vilket minskar om-rådets rekreationsvärden och leder till missnöje.25
Vi har tidigare nämnt de privata aktörerna och paintballklubben, men genom en presentation av övriga intressenter kan fler potenti-ella konflikter bli synliga. Kapitlet om samrådsmötena i denna vo-lym visar också på konflikter mellan brukarna, men här görs en kort genomgång av de olika användarna för tydlighets skull.
En stor grupp användare är fiskarna. Fiskeföreningen SKF Full Rulle i Svedala är de som officiellt organiserar fisket i sjön. På hem-sidan anges reglerna för fisket i Arriesjön:
All karp, sutare och ruda skall återutsättas. Gäddor över 5 kilo skall återutsättas. Max 2 Gäddor per person och dag. Båtar,
kano-ter, flottar och flytringar är förbjudna. Endast fiske med handred-skap tillåtna. Ismete = max tre spön per person - ej angeldon. Öv-rig tid på året max tre spön per person. Fiskare utan fiskekort po-lisanmäls. Fiske tillåtet dygnet runt, året runt. Fiskekort skall med-havas. Fiskekort är personliga och får ej överlåtas. …/… För allas trevnad - håll stränderna rena! Var aktsam om djurlivet runt om kring dig! 26
I diskussioner kring utvecklingsprogrammet har jag uppfattat att regeln att båtar inte är tillåtna är fiskeföreningens egenhändiga regel som de egentligen inte har legitimitet att utfärda. Fiskeföreningens ordförande menar dock att detta är till för att skydda fågellivet på öarna.27 Föreningen har annars avtal med Region Skåne och jobbar utöver detta ideellt med att städa bort skräp från området. På sam-rådsmötet den 21 mars 2006 framförde föreningens ordförande att man helst ville se att badplatsen stängdes och att platsen istället nyttjades för fiske.28 Fiske är alltså en aktivitet som engagerar många, men som alltså kan komma att konkurrera med andra in-tressenter.
Ordföranden berättade också att föreningen kan arrangera fiskeut-flykter för skolklasser och handikappade. Fisket fungerar alltså som en social insats: ”Inga andra föreningar fiskar i Arrie men med vår tillåtelse finns det några stycken, t.ex. har där varit handikappföre-ningar, skolor och folk med alkohol- och drogproblem som fått fiska gratis för det tycker vi att vi kan bjuda på.”29 På deras hemsida står även: ”FÖR FÖRETAG!!! NÅGOT ANNORLUNDA !??? Arrangera era kundträffar eller firmafester i naturen inklusive fiske. Ring oss - vi anordnar ett specialarrangemang för er!” Fisket är också den friluftsaktivitet som engagerar flest med invandrarbak-grund, de flesta män med östeuropeisk bakgrund.30 Ävenaturs re-presentant kritiserade på höstens samrådsmöte att vissa ”polska fiskare” röjde undan vass för att kunna fiska. Han berättade att han blivit hotad flera gånger och vädjade om hjälp på mötet. Ett svagt löfte om att detta ”oskick” skulle regleras av fiskeföreningen gavs av Regions Skånes skogs- och naturvårdsförvaltare för att skapa annan ”legitimitet” kring regleringen av fisket.31 Fiskeföreningens ordförande utvecklade detta tema i ett e-mail:
Alla har tyvärr inte fiskekort utan det förekommer tjuvfiske och tyvärr är det invandrare i huvudsak som gör detta, vi tog 38 tjuv-fiskare 2007 och 36 av dom har invandrarbakgrund vad vi kan se på namnen, jag vet inte varför men det är bara så tyvärr. Jag har en del kompisar med invandrarbakgrund som faktiskt inte kan förkla-ra detta för mig.32
Boende upplever att nedskräpningen ökat på grund av fisket och att fåglar fastnar i fiskelinorna.33 Fisket är således inte helt okontro-versiellt i området.
En annan potentiell friluftsaktivitet i området är orientering. En representant från Malmö Orienteringsklubb berättade på samråds-mötena om klubbens intresse i Arrie. Klubben vill ta fram en karta över området och hålla regelbundna träffar och tävlingar i området. När tävlingar skall hållas skall avtal skrivas med Region Skåne. Ut-vecklingsprogrammet utesluter inte orientering men uttrycker ris-kerna: ”Stora grupper orienterare som springer genom området kan störa känslig flora och skrämma bort faunan för lång tid framöver. Möjligheten att uppleva artrikedom minskar eller försvinner.”34 Det varnas också för att i allmänhet tillåta alltför stora evenemang: ”Evenemang med många människor och/eller djur minskar eller omöjliggör upplevelsen av rofylldhet mm i naturen. Nedskräpning och slitage som ofta följer sådana evenemang kan förstöra denna upplevelse för lång tid framöver.”35
Hundägarna är en stor grupp av nyttjare i strövområdet. De är inte organiserade i en intresseförening och därför är deras röster svagt representerade under samrådsmötena. Vissa lokala brukshunds-klubbar har samarbetat med framtagandet av utvecklingsprogram-met och har pekat ut specifika övningsplatser lämpliga för hund-evenemang. Kopplingstvånget diskuterades under samrådsmötet den 21 mars då det påpekades att detta tvång råder i Vellinge kommun mellan 1 mars och 31 oktober (jaktstadgan). En närboen-de i områnärboen-det har reagerat på att kopplingstvånget inte efterlevs: ”99% låter hundarna springa lösa året om!”36 Hundbadplats disku-terades också på detta möte. Latrintunnor i området var ett annat förslag som inkom från allmänheten.37 I utvecklingsprogrammet
varnas för att hundar kan störa faunan, att de kan störa allergiska och att besökare kan bli nedsmutsade av hundavföring.”38
Fig. 2. Hundägare är en stor grupp brukare av området.
Ryttarna är en annan grupp som utnyttjar området dagligen men som också har varit en svag röst på samrådsmöten. En slinga av ridstigar utarbetades av projektledaren i samarbete med lokala ryt-tare under 2007, men denna har hittills inte förverkligats.39 Länssty-relsens representant har uttryckt på möten att hästarna kan skada kräldjuren i dammarna. Förutom konflikten med inhägnaden ver-kar ryttarna och hästarnas närvaro i området inte skapa alltför stora kontroverser. En grupp ryttare i området angav i sitt remissvar att de var positiva till att ridvägar skapas i området och att de var villi-ga att medverka till snitsling, rensning och röjning av ridvävilli-garna.40 De uttryckte också att de ville använda den gamla industrilokalen som ridhus, men denna önskan avslås i utvecklingsprogrammet.41 En stor grupp brukare är de som vill ägna sig åt att studera det na-turliga djurlivet såsom fågelskådare och fältbiologer. Dessa har framförallt uttalat sig i remissvar.42 Det är intressant att notera att Naturskyddsföreningen i Skåne:
Föreslår att man släpper lite av tankarna kring bevarandet av den biologiska mångfalden för att istället gå helt ut med en satsning på friluftslivet eftersom det är en svår balans att i ett begränsat områ-de som Arrie tillgodose rekreationsbehov samtidigt som flora och fauna skall utvecklas ostört.43
Fig. 3. Många har engagerat sig i Arriesjöns fågelliv.
De som borde uppskatta biologisk mångfald är alltså de som inser områdets begränsningar i att tillgodose alla intressen i Arrie. Kan-ske har de en mer realistisk syn på de biologiska värdena i strövom-rådet? Naturskyddsföreningen tycker också det är tveksamt att Ar-rie i förlängningen ska göras om till naturreservat och menar att skötseln kan bli lidande om Länsstyrelsen är huvudman. Istället föreslår de ett kommunalt reservat med en kommunekolog anställd av Vellinge kommun. Det är framförallt grod- och kräldjuren i Ar-rie dammar som utgör en del av faunans mångfald. Ekologgruppen i Landskrona påpekar dock följande faktafel i sitt remissvar: strandpadda (stinkpadda) har inte funnits i området på 20 år; löv-groda har aldrig funnits i området. Även löklöv-grodan är i princip för-svunnen, och den är för sin överlevnad beroende av att småfisk hålls borta från smådammarna. I det antagna utvecklingsprogram-met står dock att dessa tre groddjur finns ”enligt ej verifierade
käl-lor” i de små dammarna.44 Sådana intressenter, med fokus på na-turintresse, är liksom de närboende negativa till en ljusslinga i om-rådet; denna ”kan locka fel sorts besökare” enligt Skånes Ornitolo-giska Förening och ”lämpar sig i parker – ej i naturen” enligt Fals-terbonäsets Naturvårdsförening. Föreningarna ser också hur ett aktivt fiske kan störa fågellivet och vill reglera detta. Skånes Ornito-logiska Förening menar i sitt remissvar att man bör ha riktad in-formation till fiskarna kring hur linor och krokar kan skada fågelli-vet. De menar också att vattenkvalitén i sjön ska utredas för att undvika konflikter mellan badintressen och ett skyddsvärt fågelliv. Det är flera som reagerat på badandet i Arriesjön. Under samrådet framkom åsikten att sjön kan vara farlig för bad eftersom det kan finnas maskindelar och vassa järnföremål på sjöns botten.45 Också den dåliga vattenkvalitén ansågs vara en orsak till att bad är olämp-ligt i Arriesjön. Byalaget har ställt sig positivt till badande, men har aktivt verkat för att få till stånd en vägbom för att hindra att män-niskor kör ner till badplatsen med bil. Det påstås att dumpning av avfall har skett även vid badplatsen. Trots detta höll föreningen Grustaget, tillsammans med Svenska Livräddningssällskapet, en simskola för barn i sjön sommaren 2006. Dessa kom dock i kon-flikt med de boende eftersom de hade hävdat att andra inte kunde bada där samtidigt som simskolan pågick.46
Funktionsnedsatta är en av Region Skånes prioriterade grupper för strövområdet. Sommaren 2006 anlades ett handikappanpassat få-geltorn. Fiskeklubben har anordnat fiskeutflykter för funktionsned-satta. Tillgängligheten för rullstolsburna är en fråga som diskuterats på möten. En slags generell tillgänglighet diskuteras utförligt i ut-vecklingsprogrammet, där olika barriärer, kommunikationer och vägnät diskuteras.47 Utvecklingsprogrammet föreslår en slinga i området med en hårdgjord yta för rullstolar samt att handikappar-keringar skall anläggas i anslutning till dessa.48 Region Skåne, Habi-litering och Hjälpmedel föreslår i sitt remissvar att en gjuten gång-väg och brygga skall finnas ned till vattnet, att området skall erbju-da ridmöjligheter, fritidshjälpmedel och lägerskola för funktions-nedsatta. Synskadades Riksförbund Skåne uttrycker i sitt remissvar att man måste följa de rekommendationer som finns för offentliga lokaler i det planerade ’mångaktivitetshuset’ i den gamla
fabrikslo-kalen. De vill ha information och skyltar vid huvudentrén med text i stor stil och punktskrift samt information inläst på CD. De efter-lyste också ledstänger alternativt rep att följa i strövområdet.49 Re-gion Skåne är positiva till dessa förslag men genomförandet är be-roende av ekonomiska omständigheter.
En annan prioriterad grupp är människor med invandrarbakgrund. I kapitlet ”Grusade förhoppningar” utreds ambitionerna att öka invandrarnas närvaro i strövområdet närmare, vilka tyvärr ännu inte uppfyllts. Iakttagare menar att dagens besökare ur denna kate-gori utgörs i stort sett bara av fiskare med östeuropeisk bakgrund.
Att tillgodose allas intressen på sextio hektar
Arriesjöns strövområde är cirka sextio hektar, där en mängd olika intressen ska samsas och tillgodoses. De olika konflikterna som skisserats här ovan utifrån olika brukarintressen kan tolkas i olika dualismer (motsättningar) mellan:
utveckling bevarande
urbanister purister
gemensamt privat
regionalt lokalt
kvinnor män
etniska svenskar invandrare
Den mycket vanliga motsättningen mellan produktion och rekrea-tion saknas här, eftersom kommersiell grustäkt upphört. Området har avsatts endast för rekreation, eller kanske mer exakt för
produk-tion av rekreaproduk-tion. Konflikten mellan ’utveckling’ och ’bevarande’ kan
exempelvis utläsas i olika idéer kring hur området skall skötas och i viss mån ’skapas’, eftersom det inte finns en given ’naturlig’ miljö att bevara. Man kan också tolka idéer kring restaurang och
även-tyrsbana som en del av utvecklingsintressen som kan komma i kon-flikt med dem som hellre önskar att området ska bevaras som det är. Här kommer idéer kring naturens ’konstruktion’ in och vad det egentligen är som ska bevaras eller utvecklas. Just nu ’bevaras’ nå-got som känns som ett övergångstillstånd i strövområdet på grund av bristande skötsel. Tankarna från utvecklingsprogrammets sköt-selplan tycks ännu inte ha omvandlats i praktiken. Konflikten mel-lan urbanister och purister50 kan ses som en del av utveckling-bevarande-tvisten och utläsas i den mån det finns konflikter kring hur mycket ’ingrepp’ man kan tillåta sig i området utan att exem-pelvis karaktärerna vildhet, artrikedom och rofylldhet blir lidande. En alltför genomgripande handikappanpassning och belysning i området skulle kunna få purister att reagera, såsom naturvårdsin-tresseföreningarna som uttryckte att belysning bara hör hemma i parker men inte i naturen. Men vad är egentligen ett strövområde för slags kategori?
Konflikten mellan gemensamma och privata intressen har utretts när det gäller paintballklubben, Ävenaturs och enskilda fastighets-ägares agerande gentemot Region Skåne såsom diskuterats ovan. Till dags datum verkar de privata intressena vara starkare än de gemensamma, företrädda av kommuner, Länsstyrelsen och Region Skåne. Problemet med att implementera utvecklingsprogrammets ambitioner kan ses som en del av denna större konflikt.
Mellan olika sociala grupper kan man utläsa vissa konflikter. Lokal-befolkningen har uttryckt sin oro på samrådsmötena om att alltför många människor utifrån ’väller’ in i området, samtidigt som Arrie marknadsförs som ett regionalt strövområde. Befolkningens olika sociala, etniska och ekonomiska bakgrund i de tre kommunerna kan spela roll och vara en grund till konflikter i användandet. Ef-tersom få invandrare har sökt sig till området finns inga tydliga ex-empel på hur de kan komma i konflikt med ’etniska svenskar’, un-dantaget problemen med de polska fiskarna och kontroversen med simskolan, där många barn med invandrarbakgrund deltog. Men här handlar det mer om tjuvfiske och att de missköter sig (röjer undan vass och skräpar ner) än att de har invandrarbakgrund. Men kanske beror exempelvis tjuvfisket på att bristande språkkunskaper hindrat dem från att ta till sig information om var man köper
fiske-kort? Det finns genusaspekter på användningen av området också; kvinnor är överrepresenterade när det gäller att promenera i områ-det (ofta med hund), medan paintball, fiske och äventyrsbana kan ses som typiskt ’manliga’ aktiviteter. Belysning kan ses som ett ty-piskt ’kvinnligt’ önskemål för att minimera risk för överfall, så som uttrycktes på det senaste samrådet.
De olika brukarintressena kan också avspeglas i hur området rent fysiskt skall utformas, hur naturen ska ’konstrueras’ i enlighet med teorin om de tre nivåerna av mänsklig konstruktion. I utvecklings-programmet anges egenskaper som forskare på SLU identifierat som centrala kvalitéer för användarvänliga grönområden: vild, art-rik, rymlig, rofylld, lekfull, kulturbärande, mötes- och festplats och sofistikerad.51 Det går lätt att se att vissa egenskaper kan komma i konflikt med varandra. I utvecklingsprogrammet erkänns att egen-skapen ”vild” kan vara svår att uppleva i Arrie. Man menar dock att det går att utveckla en begränsad ”skogskänsla” på Risebjärs östsi-da. Mångfald av arter ses som något som ökar områdets attrak-tionskraft som rekreationsområde. För att bevara känslan av frihet och rymd betonas vikten att behålla siktlinjer och hålla ner växtlig-heten på utvalda ställen. Frihetskänslan och en känsla av kontinui-tet ökar också om stigar och leder fortsätter utanför strövområdet och att olika ”gröna öar” i landskapet knyts ihop av dessa. Rofylld-het, menar man, är en egenskap som de närboende verkar uppskat-ta mest, och att skräp och buller förstör denna karaktär. Ett lek-fullt, tryggt område kan skapas genom att avsätta ett speciellt om-råde för kojor och trädklättring, föreslås i programmet. Kultur och egenskapen ”mötesplats” menar man kan tillgodoses genom med-veten planering och skötsel.52 Region Skåne, Kultur Skåne påpekar i sitt remissvar att det är positivt att det i utvecklingsprogrammet så väl angivits kulturmiljön, kulturarvs- och kulturdimensionen i och för området. De påpekar också att det är viktigt att involvera andra kompetenser som t ex ”konstnärliga producenter” och att fabriks-lokalen kan användas till utställningar.53
Det finns en medvetenhet uttryckt i utvecklingsprogrammet om svårigheterna med att tillgodose allas behov. Den lilla ytan på sex-tio hektar anges som ett skäl, de ekonomiska begränsningarna Stif-telsen har ett annat. Trots detta har utvecklingsprogrammet en
mycket hög ambitionsnivå när det gäller att kunna producera olika karaktärer. Genom skötsel skall man kunna behålla olika värden, minska konflikter, optimera nyttjandet samt påskynda alternativt bromsa naturlig succession. Följande miljöer skall skapas:54
1. Öppet område för spel, lek och evenemang. 2. Björkhage, en halvöppen mark med björkar.
3. Naturlig slåttermark, löväng –en öppen mark med enstaka träd. 4. Naturlig slåttermark, gräshed.
5. Naturlig betesmark, hagmark.
6. Tät ädellövskog. Här planeras plantering av ask, ek, fågelbär, lind, lönn och äkta kastanj.
7. Ljus lövskog där befintlig skogsvegetation utvecklas mot en skog med pelarsalskaraktär med långa siktlinjer.
8. Ruderatmark i branter och slänter med regelbunden röjning vid en maxhöjd av fyra meter på träd och buskar.
9. Fågelöar hålls kala med röjning vintertid.
10. Sötvattenstrandängar hålls öppna genom årlig slåtter.
11. Smådammar skall lämnas till groddjur och salamander och hållas fria från fiskar och igenväxning.
12. Arriesjön där vattenståndet bör bevaras i nuvarande nivå.
Trots att man inte kan likställa skötselplanens alla olika planerade miljöer med de olika karaktärerna för ett bra grönområde, kan det konstateras att det finns höga ambitioner kring mångfald uttryckta i utvecklingsprogrammet för Arriesjöns strövområde. Problemet kan dock vara att mångfaldsidealet – både biologiskt och socialt – kan bidra till ökade konflikter i området. Detta kan tyckas paradoxalt eftersom det är lätt att dra slutsatsen att ju fler tillgodosedda intres-sen och behov, desto fler nöjda. Men hade man satsat mer på en mer enhetlig miljö eller färre brukarintressen skulle konflikterna kunna ha minskats, eftersom det då funnits en tydlighet kring om-rådets avsedda användning och prioriterade miljö. Referensgrup-pens representanter från Skogsstyrelsen och SLU menar att alla egenskaper för ett strövområde inte kan finnas på ett och samma ställe. De skriver: ”Dessa egenskaper är definierade i enlighet med människors upplevelse och stämmer inte alltid överens med verk-ligheten t ex ’natur som är opåverkad av människan’, eller ’ett vilt landskap’ existerar egentligen väldigt sällan.”55 Det problematiska är återigen att ’natur’ skapas av oss människor i ett samspel mellan
sociala krafter, värderingar och påverkan på den biofysiska miljön. Vad ska prioriteras?
Strövområdet Arriesjöns framtid enligt
utvecklingspro-grammets prioriteringar
I utvecklingsprogrammet presenteras olika mål för området och åtgärder och strategier för att nå målen. Dessa har dock olika prio-ritet och en prioriteringslista över åtgärder presenteras också. Utan att gå in på dessa i detalj, kan en sammanfattning av de olika målen för området vara på sin plats:56
Långsiktigt skydda och bevara området från exploatering. Bevara och utveckla mångfalden av biotoper i området. Skapa och stärka ekologiska korridorer (spridningskorridorer) i
landskapet.
Det skall vara möjligt att nå området till fots, med cykel, med bil och med kollektivtrafik från närliggande byar och tätorter. Besökstalen från alla samhällsgrupper skall öka, även under den
mörka årstiden.
Många olika grupper skall samtidigt kunna vistas på området utan att störa varandra och utan att negativt påverka områdets naturvärden.
Naturupplevelsen skall maximeras.
Områdets egna kulturvärden skall bevaras, förstärkas och syn-liggöras.
Området skall användas för att främja kulturellt utbyte. Besökare till strövområdet skall kunna trivas och känna sig
tryg-ga där.
Det är med andra ord ambitiösa mål som skall uppnås inom en tioårsperiod, samtidigt som det finns en medvetenhet kring Stiftel-sens och Region Skånes begränsningar att praktiskt genomdriva dessa målsättningar. Besvikelsen bland brukarna har visat sig stor när de på samrådsmötena och andra signaler från Region Skåne kanske har uppfattat att målen skall uppnås inom en snar framtid.
I intervjun med projektledaren uttryckte hon en besvikelse över att prioriteringslistan kring åtgärder kanske inte följts och att skötseln av området har blivit lidande efter att hennes anställning avslutades under hösten 2007. Hon hade själv inte befogenhet att beställa des-sa åtgärder hos förvaltaren Skogssällskapet. Också Skogssällskapets egen tillsynsman uttrycker sin besvikelse över hur hans egen upp-dragsgivare inte prioriterar skötseln av Arrie.57 Projektledaren kon-staterade att hon är nöjd med sin insats att ta fram utvecklingspro-grammet. Hon menar exempelvis att arbetssättet stämmer väl över-ens med EU:s landskapskonvention, där det poängteras hur viktigt det är med de närboendes inflytande i utformningen av landskapet.
Arrie var ett bra exempel på detta, men det [människors goodwill, projektledarens förtydligande i efterhand] förvaltades inte tillräck-ligt väl, vilket har lett till frustration. Det är beklagtillräck-ligt och motsatt utvecklingsprogrammets syften och har förstört tilliten till oss [som arbetade med att ta fram utvecklingsprogrammet]. Förvalta-ren har brustit i sitt ansvar. Turbulensen och organisationsföränd-ringar inom Region Skåne ledde också till att vårt [avdelningens] arbete ifrågasattes och rutiner förstördes.58
Fig. 4. Några av paintball-klubbens många popcorngubbar i strövområdet.
Sammanfattningsvis kan sägas att trots högt satta ambitioner, med-borgardialog och flera aktiva remissinstanser, har utvecklandet av Arrie strövområde hittills bromsats upp på grund av problem med det praktiska verkställandet av dessa ambitioner. Det finns inga garantier för fortsatt finansiering av arbetet med att förverkliga ut-vecklingsprogrammet, och ingen är hittills utnämnd att följa upp arbetet med Arriesjöns strövområde. På grund av det nya politiska styret och organisationsförändringar finns det en tveksamhet huru-vida Region Skåne ska ägna sig åt strövområdenas förvaltning överhuvudtaget. Dagsläget för Arriesjöns strövområde verkar vara en fortsatt transitionsfas med osäkerhet manifesterad i spontant och illegalt nyttjande av området. I väntan på att utvecklings-programmets åtgärder ska genomföras fortgår konflikter och andra initiativ utan förankring i planerna. Frånvaro av regler och över-vakning gör att grönområden kan bli frirum för ljusskygg verksam-het. Som i andra grönområden har sådana aktiviteter varit föremål för moralism.59 I Arrie har vi exempelvis observerat inhägnande för hästbete samt paintballverksamhet – vilka båda har annekterat sto-ra delar av området – skytte, nedskräpning, vassröjning, tjuvfiske, egenhändiga badregler, dumpning och en husvagn med en boende. Husvagnen var placerad vid badplatsen under stor del av åren 2006-07.
Utvecklingsprogrammet i all ära, men länge var det de gamla pop-corngubbarna som regerade på Arriesjöns omgivande kullar!
NOTER
1 Denna avdelning ingick under större delen av den aktuella perioden i Regionala Utvecklingsledningen.
2 Peder Thott, Skabersjö Gods äger en bit på Arriesjöns östra sida som också kan sägas ingå i strövområdet.
3 Eerika Olausson, Projektbeskrivning för projektet Arrie, 2006-02-21. 4 Eerika Olausson, Power Point Presentation, januari 2006.
5 Den nya borgerliga politiska styret ifrågasatte med en utredning och senare även upplöste Miljö- och naturvårdsnämnden 2007, vilket skapade oroligheter bland de anställda inom Avdelningen för Miljöstrategier, som förflyttades till en ny enhet: Centrum för Folkhälsa och Miljö. Enligt Ee-rika Olausson var hela 2007 mycket pressat för henne eftersom hon för-utom Arrie hade utarbetandet av utvecklingsprogrammet för Friseboda strövområde som första prioritet. Dessutom tillkom problemen med ifrå-gasättandet av arbetet på avdelningen och den nya omorganisationen (in-tervju med Eerika Olausson, 2008-02-07).
6 Dieter Steiner, ”Human Ecology as Transdisciplinary Science, and Sci-ence as a Part of Human Ecology”, I: D. Steiner & M. Nauser (red),
Hu-man Ecology: Fragments of Anti-Fragmentary Views of the World, London &
New York 1993, s. 47-76.
7 Pernilla Ouis, Power, Person, and Place: Tradition, Modernity, and Environment
in the United Arab Emirates. Lund Studies in Human Ecology No 4. Lund
2002, s. 18-34.
8 Se Klaus Eder, The Social Construction of Nature. London 1996; David Harvey, Justice, Nature and the Geography of Difference. Oxford 1996; Neil Smith, Uneven Development: Nature, Capital and the Production of Space. London & New York 1990 (1984); Steven Vogel, Against Nature: The Concept of
Nature in Critical Theory. New York 1996.
9 Minnesanteckningar från ”Möte angående utvecklingsprogram för strövområde i Arrie”, 2006-01-13.
10 Personlig observation utifrån anteckningar, 2006-03-08.
11 Diskussionen fortsatte sedan med kommentarerna från planarkitekten och en tjänsteman från Länsstyrelsen: ”Invandrare går inte i stövlar utan i vanliga skor.”/ ”De går i högklackat.”/ ”Jag tänkte säga det.” / (Skratt) Personlig observation utifrån anteckningar, 2006-03-08.
12 Minnesanteckningarna är förda av Pia Transe-Pedersen som mötessek-reterare.
14 Minneanteckningar från Samråd/medborgardialog förda av Region Skåne, 2006-03-21.
15 Minneanteckningar från ”Möte angående utvecklingsprogram för strövområde i Arrie”, 2006-01-13.
16 Per Hillbur och Ebba Lisberg Jensen ”Låt det här vara mörkt!’ Sam-rådsmöten kring ett strövområde” i denna volym.
17 Policy för utnyttjande av mark och byggnader på förvaltade strövområden, Stiftel-sen för fritidsområden i Skåne, antagen av styrelStiftel-sen 2005-09-21. 18 Intervju med Eerika Olausson, 2008-02-07.
19 Ävenatur: Natur Äventyr Utbildning, Martin Bergström, Mina idéer kring
Risebjer grustaget och ”Magasinet”, skrivelse/brev till Region Skåne våren
2006 (datum saknas).
20 ”Strövområdet Arrie dammar –förslag/önskemål för utveckling av om-rådet”. Blankett ifylld av privatperson, ankom till Region Skåne 2006-05-03.
21 Martin Bergström, Ävenatur, e-mail 2008-03-17.
22 Martin Bergström, Skogsällskapets tillsynsman i ett e-mail, 2008-02-01. 23 Garett Hardin,”The Tragedy of the Commons”, Science, December 13, 1968.
24 Martin Bergström, Skogsällskapets tillsynsman i ett e-mail, 2008-02-01. 25 Utvecklingsprogram för Arriesjöns strövområde. Förvaltat av Region Skåne,
Markägare: Stiftelsen för Fritidsområden i Skåne, 2007, s. 32.
26 Fiskeföreningen SKF Full Rulles hemsida: http://hem.passagen.se/arriesjon/, 2008-03-17 27 Jerry Holmström, e-mail 2008-03-17.
28 Minnesanteckningar från samrådsmöte/medborgardialog i Bröddarp 2006-03-21, Region Skånes anteckningar.
29 Jerry Holmström, e-mail 2008-03-17.
30 Martin Bergström, Skogsällskapets tillsynsman i ett e-mail, 2008-02-01. 31 Egna minnesanteckningar från samrådsmötet 2006-10-10.
32 Jerry Holmström, e-mail 2008-03-17.
33 ”Förra veckan fick vi avliva en skrattmås som fastnat” skriver en boen-de på områboen-det, ”Strövområboen-det Arrie dammar – förslag/önskemål för ut-veckling av området”. Blankett ifylld av privatperson, ankom till Region Skåne 2006-04-27.
34 Utvecklingsprogram för Arriesjöns strövområde. Förvaltat av Region Skåne,
Markägare: Stiftelsen för Fritidsområden i Skåne, 2007 s. 32.
36 ”Strövområdet Arrie dammar – förslag/önskemål för utveckling av området”. Blankett ifylld av privatperson, ankom till Region Skåne 2006-04-27.
37 ”Strövområdet Arrie dammar – förslag/önskemål för utveckling av området”. Blankett ifylld av privatperson, ankom till Region Skåne 2006-05-03.
38 Utvecklingsprogram för Arriesjöns strövområde. Förvaltat av Region Skåne,
Markägare: Stiftelsen för Fritidsområden i Skåne, 2007 s. 32.
39 Intervju med Eerika Olausson 2008-02-07.
40 Sammanfattning av remissvar angående utvecklingsprogrammet för Arriesjöns
Strövområde, Britt Carlsson-Green RCE-samordnare, Region Skåne.
41 Utvecklingsprogram för Arriesjöns strövområde.Förvaltat av Region Skåne,
Mark-ägare: Stiftelsen för Fritidsområden i Skåne, 2007 s. 75.
42 Följande föreningar inom denna intressegrupp har gett remissvar: Na-turskyddsföreningen i Skåne, Ekologgruppen i Landskrona AB, Skånes Ornitologiska Förening, Falsterbonäsets Naturvårdsförening.
43 Sammanfattning av remissvar angående utvecklingsprogrammet för Arriesjöns
Strövområde, Britt Carlsson-Green RCE-samordnare, Region Skåne.
44 Utvecklingsprogram för Arriesjöns strövområde.Förvaltat av Region Skåne,
Mark-ägare: Stiftelsen för Fritidsområden i Skåne, 2007 s. 21.
45 Egna minnesanteckningar från samrådsmötet 2006-10-10. 46 Samtal med Eerika Olausson 2008-05-27.
47 Utvecklingsprogram för Arriesjöns strövområde.Förvaltat av Region Skåne,
Mark-ägare: Stiftelsen för Fritidsområden i Skåne, 2007 s. 25-27.
48 Ibid, s. 47.
49 Sammanfattning av remissvar angående utvecklingsprogrammet för Arriesjöns
Strövområde, Britt Carlsson-Green RCE-samordnare, Region Skåne.
50 Lars Emmelin, Turism – friluftsliv – naturvård: Ett triangeldrama. Rapport 1997:1. Östersund 1996.
51 Dessa karaktärer har diskuterats i kapitlet ”Grusade förhoppningar” och då benämnts i termer av rofylldhet, vildhet, artrikedom, rymd, vidd, refug, samvaro och kultur. Det råder stor begreppsförvirring kring dessa karaktärer, även om alla refererar till Patriks Grahns forskning och hans forskargrupps olika publikationer.
52 Karaktärerna i förhållande till Arrie diskuteras i Utvecklingsprogram för
Arriesjöns strövområde. Förvaltat av Region Skåne, Markägare: Stiftelsen för Fri-tidsområden i Skåne, 2007 s. 29-31.
53 Sammanfattning av remissvar angående utvecklingsprogrammet för Arriesjöns
54 Se karta nr 4.4.2 ”Delområden för skötsel” i Utvecklingsprogram för
Arrie-sjöns strövområde .Förvaltat av Region Skåne, Markägare: Stiftelsen för Fritidsområ-den i Skåne, 2007 s. 41-42.
55 Utvecklingsprogram för Arriesjöns strövområde. Förvaltat av Region Skåne,
Markägare: Stiftelsen för Fritidsområden i Skåne, 2007 s. 51.
56 Utvecklingsprogram för Arriesjöns strövområde. Förvaltat av Region Skåne,
Markägare: Stiftelsen för Fritidsområden i Skåne, 2007 s. 34-41.
57 Martin Bergström, Skogsällskapets tillsynsman i ett e-mail, 2008-03-17. 58 Intervju med Eerika Olausson 2008-02-07.
59 Se Fredrik Björk, Ebba Lisberg Jensen & Pernilla Ouis, ”De gröna stadsrummens koreografi: Moral och motstånd i urbaniseringens tid”, i Ebba Lisberg Jensen & Pernilla Ouis (red.), Inne och ute i Malmö: Studier av
urbana förändringsprocesser, Malmö högskolas publikationer i Urbana studier
