1
Stat och Skola
- En nyinstitutionell granskning av den
politiska debatten angående
folkskoleväsendet och dess sekularisering.
Av: Albin Andersson
Handledare: Nadezda Petrusenko Examinator: Martin Wottle
Södertörns högskola | Ämneslärarprogrammet Självständigt Arbete 15 hp
2
Innehållsförteckning
1. Abstract……… ………3
2. Inledning ………. ………4
2.1 Bakgrund ………..6
2.2 Syfte & Frågeställningar………...8
2.3 Tidigare Forskning………9 2.4 Källmaterial………..16 2.5 Metod………17 2.6 Teori………..19
3. Undersökning………21
3.1 Förklaring av kategorier……….22 3.2 Förbättring………..22 3.3 Sekularisering av skola………...23 3.4 Resterande sekularisering………...243.5 Sammanställning av förda motioner år 1895………...25
3.6 Sammanställning av förda motioner år 1896………26
3.7 Sammanställning av förda motioner år 1897………27
3.8 Sammanställning av förda motioner år 1898………28
3.9 Sammanställning av förda motioner år 1899………29
3.10 Sammanställning av förda motioner år 1900………..30
3.11 Sammanställning av förda motioner år 1901………..31
3.12 Sammanställning av förda motioner år 1902………..32
3.13 Sammanställning av förda motioner år 1903………..33
3.14 Sammanställning av förda motioner år 1904………..34
3.15 Sammanställning av förda motioner år 1905………..35
3.16 Sammanställning av förda motioner år 1906………..36
3.17 Sammanställning av förda motioner år 1907………..37
3.18 Sammanställning av förda motioner år 1908………..38
3.19 Sammanställning av förda motioner år 1909………..39
3.20 Sammanställning av förda motioner under perioden 1895 – 1909……40
4. Resultat……….41
4.1 Förbättring………..41 4.2 Resterande sekularisering………...44 4.3 Sekularisering av skola………...495. Diskussion ………55
6. Käll- och litteraturförteckning ………...61
3
Abstract:
The Swedish people’s school (folkskolan), Sweden’s first official school institution, was first established during the year 1842. Before this point education had primarily been a local affair, where the church traditionally had been entrusted to educate the Swedish people. The
traditional role which the church served in the sphere of education ensured that the institution possessed a large amount of influence in the sector. This influence went largely unchallenged with the founding of an official school system, and the church continued to dominate the sphere of education. However, during the late part of the nineteenth century and early part of the twentieth century, seemingly out of nowhere the traditional role which the church
possessed within the sphere of education began to be challenged by certain politicians. The reason why this is peculiar is that the contemporary political system was dominated by conservative politicians which seemingly had a positive relationship to the traditional relationship between church and education.
The primary purpose of this essay is therefore to investigate the political discourse which surrounded the school system and its secularization and the various political groups different opinions about the relevant subjects. By charting these opinions using a qualitative content analysis and contrasting them to each other, it can be determined if certain groups adjusted to other opinions. This could then in conjunction with the use of a neo-institutional theory explain how such a drastic shift in the relationship between the church and the educational system could occur even though the parliament was dominated by conservative politicians. Because they were incapable of acting in their own interests, because of changing external factors.
The material used in this essay are motions put forth by Swedish members of parliament during the period 1895 – 1909. These documents include names of the members when they were put forth and the proposed change they are suggesting.
My results found that certain members of parliament which previously had remained positive to the traditional relationship between the church and the educational system, started to adapt to the changing external environment by putting forward legislation which would limit the churches role within education as well as society at large.
4
Inledning
Vid slutet av 1800-talet var den svenska folkskolan fortfarande en ny institution, då det hade grundats år 1842 i samband med stiftandet av folkskolestadgan. Innan detta hade ansvaret för det svenska folkets undervisning belagts på kyrkan, som hade fullfört denna plikt genom hemundervisning sedan 1600-talet. Kyrkans centrala roll inom det svenska
utbildningssystemet betraktades därmed som en självklarhet, en tradition som ej motsattes genom stadgandet av den folkskolan.1
Inom ramen för den nya skolan behöll kyrkan en stor del av sin tidigare monopoliska makt över undervisningen. De nya folkskolorna byggdes nära de existerande kyrkorna och det stipulerades att kyrkoherden skulle besitta ordförandeposten på de nyligt införda
skolstyrelserna, ett beslut som förnyade samt bekräftade kyrkans traditionella makt inom den nya utbildningsinstitutionen. 2
Detta förhållande utmanades inte förens i början av 1900-talet, då skolledare från andra bakgrunder blev vanliga, till exempel lärare och rektorer. Detta kan sägas vara början på kyrkans makts förfall inom det svenska utbildningsväsendet. Början på detta förfall kan därmed attribueras till stiftandet av det nya centrala utbildningssystemet, men det snabba omvälvandet av kyrkans traditionella roll inom det intresserade mig.3
Anledningen till detta var att det politiska klimatet under denna period präglades av en konservativ karaktär, genom att det politiska systemet dominerades av konservativa politiker p.g.a. den begränsade rösträtten. Då denna process huvudsakligen var politisk, förvånande det mig att den kunde ske, då de konservativa politikerna behöll en positiv inställning till kyrkans traditionella roll inom utbildning.
Därmed valde jag att undersöka den politiska debatten under perioden 1895 - 1909 för att undersöka hur och varför detta omvälvande kunde ske. Samt att granska de olika politiska gruppernas förhållning till folkskoleväsendet samt dess sekularisering, i syftet att undersöka om dessa genomgår en förändring.
1 Florin, Christina. Från folkskola till grundskola 1842 – 1962. www.laranashistoria.se. 2010 S. 1–2 2 Florin, Christina. Från folkskola till grundskola 1842 – 1962. www.laranashistoria.se. 2010S. 2 3 Florin, Christina. Från folkskola till grundskola 1842 – 1962. www.laranashistoria.se. 2010S. 2
5
I samtida Sverige är konceptet av en sekulär skola en självklarhet, därmed är jag intresserad av att undersöka en tidsperiod där det inte var det. En undersökning kring denna period kan också belysa en viktig tidpunkt i den svenska skolans sekulariseringshistoria, samt genom granskningen av den politiska debatten kring ämnet belysa hur politiska processer sker. Utöver folkskolans sekularisering är jag också intresserad kring att utforska de olika politiska gruppernas förhållande till skolan. Då skolan i vårt samtida samhälle anses att vara oerhört viktig av majoriteten av människor, kan det vara intressant att undersöka om denna
uppfattning var annorlunda när institutionen var nyligt etablerad. Samt att undersöka om olika politiska grupper förhöll sig annorlunda till ämnet.
6
Bakgrund
År 1842 stiftades Sveriges första folkskolestadga, införandet av denna stadga innebar att folkskolan för första gången blev obligatorisk samt bekräftades att vara en statlig
angelägenhet. Ledningen av denna nya folkskola gick till diverse lokala skolstyrelser, som hade i uppgift övervaka samt leda skolans arbete.4
På grund av den centrala rollen skolstyrelserna skulle komma att ha för den nya folkskolans utformning och arbete, kom ordförandeposten på styrelserna att besitta en stor betydelse. Efter lite debatt om ordförandefrågan, kom rollen att falla på de lokala kyrkoherdarna. Anledningen till detta var att den samtida uppfattningen var att utbildning ansågs vara kyrkans ansvar. Denna uppfattning grundande sig i att kristendomsämnet ansågs vara det viktigaste
kunskapsämnet, och i det faktum att prästerskapet oftast var de enda som besatt akademisk utbildning i det dåtida landbrukssamhället.5
Utgivningen av ordförandeskapet till prästerskapet kunde därmed ses som ett bekräftande av kyrkans traditionella roll inom det svenska folkets utbildning, ett faktum som ej förändrades eller utmanades genom skapelsen av den nya folkskolan.6
Kyrkan skulle komma att behålla ledningen över det nya skolväsendet under det
nästkommande femtio åren, med få utmaningar till dess dominans. Det var först år 1895, genom det årets skolkommitté, som kyrkans förhållande till skolan kom att ifrågasättas. Grunden till detta ifrågasättande var dock ej baserat på en fientlighet emot kyrkans inflytande över skolväsendet, då majoriteteten av kommitténs medlemmar var djupt konservativa hade de inga verkliga invändningar mot det existerande förhållandet.7
Skolkommittén hade samlats för att lösa skoladministrationen inom storstäder, som hade upplevt en oerhörd tillväxt genom den urbanisering som hade tagit plats inom landet. Den generella uppfattningen inom skolkommittén var att prästerskapet ej hade kunnat anpassa efter denna nya stadsmiljö och därmed behövdes det en lösning.8
4Tegbog, Lennart (1969). Folkskolans sekularisering 1895–1909 - Upplösningen av det administrativa
sambandet mellan folkskola och kyrka i Sverige. [Doktorsavhandling] Uppsala universitet. S.17
5 Tegbog (1969). S.18 6 Tegbog (1969). S. 66 7 Tegbog (1969). S. 52 8 Tegbog (1969). S. 52
7
I slutändan kom kommitteen, vars medlemmar besatt ett konservativt förhållningssätt, fram till att det väsentliga förhållandet mellan kyrka och skola ej skulle förändras. Prästerskapet skulle komma att behålla de väsentliga rollerna inom skolväsendet, dock så sker det en överraskande förändring. Trots att kyrkans ledande roll inom folkskolan till stora delar bekräftades av kommitteen, så minskades dess inflytande över det pedagogiska uppgifterna, som istället gavs till lärarna samt folkskoleinspektörerna.9
Trots att denna ändring var relativt obetydlig i förhållande till folkskolans helhetsbild, markerade beslutet den första förminskningen av kyrkans makt över det svenska utbildningsväsendet. Varför detta skedde är särskilt förundrande med tanke på
skolkommitténs disposition och det konservativa förhållningssättet som präglade det svenska politiska klimatet under denna period. Men något som med säkerhet kan påstås är att
skolkommitténs möte 1895 var ett startskott för debatten om vem som skulle hantera
skoladministrationen, vilket kulminerade år 1909 i samband med att riksdagen godkände en proposition som omfattade ett föreslag till överförandet av folkskolan inom storstäder ifrån kyrkostämman till stadsfullmäktigen.10
Under denna period bestod Sveriges riksdag av två separata kammare, den första samt den andra, där ledamöter blev valda på olika sätt. I den första kammaren skedde valen av medlemmar indirekt genom ledamöter tillsatta genom kommunala- samt landstingsval, där rösträtten var begränsad och gynnande de mer förmögna. Detta gjorde så att den första kammaren blev en högborg för mer konservativa intressen och åsikter.
Inom den andra kammaren valdes dock medlemmarna genom direktval av röstberättigade väljare, detta medför att den offentliga opinionen mer genuint skildras inom den. Rösträtten till dessa val var dock till en viss del begränsade, men trots detta kan man se på den andra kammaren som en förmedlare av ”folkets” åsikter.
9 Tegbog, Lennart (1969). Folkskolans sekularisering 1895–1909 - Upplösningen av det administrativa
sambandet mellan folkskola och kyrka i Sverige. [Doktorsavhandling]. Uppsala universitet. S. 65
8
Syfte och Frågeställningar
Syftet med denna undersökning är att undersöka om ett skifte bland de politiska gruppernas intrasubjektiva uppfattningar, som kan definieras som en delad subjektiv uppfattning som delas utav medlemmar av en viss grupp, kring de relevanta ämnena. Om detta är fallet
kommer därefter skälet till denna ändring undersökas, för att klargöra om det var på grund av ändrade externa förhållanden eller på grund av en intern debatt.
För att uppnå detta syfte har jag till min hjälp formulerat följande frågeställningar:
1. Hur såg debatten kring folkskolan ut inom riksdagen under de givna åren samt hur utvecklades den?
2. Besatt de olika politiska grupperna olika intrasubjektiva uppfattningar kring sekulariseringen samt skolväsendet?
3. Kan en förändring av dessa intrasubjektiva uppfattningar skildras genom de förda motionerna?
9
Tidigare forskning:
Det finns redan en betydlig mängd forskning angående den tidiga folkskolans sekularisering samt de olika politiska gruppernas förhållning till processen, dock existerar det ej någon forskning som kontinuerligt kartlägger gruppernas intrasubjektiva uppfattningar för att undersöka hur och om dessa förändrades. Ytterligare har ingen av den forskning som har behandlat ämnet utgått ifrån ett nyinstitutionellt perspektiv, därmed skulle en sådan
undersökning kunna bidra till det existerande fältet genom att förse en förklaring till hur ett sådant drastiskt skifte av den svenska folkskolans administration kunde ske i det dåvarande politiska klimatet.
För att åstadkomma undersökningens syfte har jag därmed använt mig av forskning som behandlar den politiska debatten kring folkskolan samt dess sekularisering, och de politiska gruppernas förhållningssätt till dessa ämnen. Detta i syftet att urskilja om dessa
överensstämmer med medlemmarnas uttalanden inom riksdagen, samt för att bedöma gruppernas förhållningssätt i början av perioden.
Det första verket som jag använder mig av är avhandlingen Från katekestvång till
religionsfrihet skriven av Karl-Göran Algotsson som behandlar sambandet mellan skola och
religion utifrån den samhällsdebatt som uppstod runt förändringar av kristendomsämnet under 1900-talet. 11
I avhandlingen kartlägger Algotsson diverse olika grupper som hade skiljande åsikter om skolans undervisning av kristendomsämnet under den period som undersöks i denna uppsats. Bland dessa grupper inkluderas folkskollärarna som genom deras organisation SAF förhöll sig kritiskt till dåtidens stränga katekesläsning och strävade efter en mer pedagogisk
kristendomsundervisning. Denna grupp bestod av många liberala politiker. 12
Dock så förhöll sig inte alla lärare till denna mer kritiska syn på kristendomsundervisningen, på grund av denna oenighet inom lärarkåren om detta synsätt skapades föreningen svenska folkskolans vänner år 1883 för att ackommodera de lärare som förhöll sig positivt till den traditionella undervisningen.13
11 Algotsson, Karl-Göran. (1975) Från katekestvång till religionsfrihet: debatten om religionsundervisningen i
skolan under 1900-talet. [Doktorsavhandling]. Uppsala universitet. S.25
12 Algotsson. (1975). S.38–40 13 Algotsson. (1975). S. 33
10
Den sista betydliga gruppen som var aktiv inom religionsundervisningsdebatten under denna period var den socialdemokratiska rörelsen. Till skillnad från den förstnämnda gruppen, folkskollärarna och dess organisation SAF, som endast ville reformera
kristendomsundervisningen inom folkskolan, förhöll sig den socialdemokratiska rörelsen ännu mer kritiskt till ämnet. Istället för att reformera undervisningen ville de istället avskaffa den traditionella kristendomsundervisningen helt och hållet, några inom denna rörelse ansåg till och med att religionsundervisningen skulle upphöra.14
Då de grupper som Algotsson beskriver till stor del kan förbindas med politisk tillhörighet, kan en undersökning av den politiska debatten klargöra om de förhållningssätten som Algotsson tillskriver dessa grupper reproduceras inom ramen av riksdagen.
Det andra verket inom den tidigare forskningen är avhandlingen Folkskolans Sekularisering
1895–1909 där Lennart Bog undersöker och dokumenterar den sekulariseringsprocess som
skolväsendet gick igenom under perioden 1895 - 1909. Bog definierar i sin dokumentering sekularisering som det administrativa skiljandet mellan kyrka och skola, och är det perspektiv hans undersökning baseras på.
Bog delar in folkskolans sekulariseringsprocess i tre distinkta perioder, den första av dessa perioder pågick från 1895 – 1903. Denna period präglades av en djup konservatism, vilket medförde att det allmänna stödet för en sekularisering av skolväsendet förblev lågt. Trots detta sker flera försök till en sådan reform, huvudsakligen av liberalpolitiker och
folkskollärare samt organisationen SAF (Sveriges Allmänna Folkskollärareförening). Dock sker ingen väsentlig förändring i förhållandet mellan skola och kyrka under denna period på grund av landets politiska tillstånd och som en konsekvens behöll kyrkan stora delar av sin traditionella makt över utbildningsväsendet.15
Den andra perioden, som pågick från 1904 till första hälften av 1907, kännetecknades enligt Bog av en intensifierande debatt kring ämnet samt ett minskande av det konservativa
inflytandet inom riksdagen p.g.a. liberalernas men också Socialdemokraternas framgång i riksdagsvalen. Trots det minskande konservativa inflytandet, markeras
14 Algotsson, Karl-Göran. (1975) Från katekestvång till religionsfrihet: debatten om religionsundervisningen i
skolan under 1900-talet. [Doktorsavhandling]. Uppsala universitet. S.35
15Tegbog, Lennart (1969). Folkskolans sekularisering 1895–1909 - Upplösningen av det administrativa
11
sekulariseringsprocessen under denna period av endast några få verkliga reformer, såsom rätten för lärare att delta i skolstyrelser. 16
Den tredje perioden, som pågick från 1907 till 1909, beskriver Bog som en avgörande period för skolväsendets sekularisering. Perioden kännetecknades av en fortsatt framgång för både de liberala och socialdemokratiska partierna, samt händelser som skulle komma att ge upphov för skolväsendets fortsatta sekularisering.
Då Bog undersöker den politiska debatten utifrån ett fokus på den administrativa aspekten av sekulariseringen av skolväsendet, skulle en undersökning vilket inkluderar sekulariseringen av undervisningen ge en mer tydlig bild av debattens helhet. Ytterligare så granskar inte Bog de politiska gruppernas intersubjektiva förhållningsätt till sekulariseringen, en undersökning med ett nyinstitutionellt perspektiv skulle därmed kunna klargöra om dessa förändras under perioden.
Det tredje verket är den akademiska artikeln ”Why no religious politics? The Secularization of Poor Relief and Primary Education in Sweden and Denmark” där Lars Bo Kaspersen och Johannes Lindvall undersöker den politiska rollen religiösa institutioner spelade under sekulariseringsprocessen i både Danmark och Sverige under tidigt 1900-tal.
Genom deras undersökning försöker de påvisa att politiseringen av religion ej kunde ske inom Sverige och Danmark på grund av flera olika samhälleliga samt historiska faktorer. Vilket hade konsekvensen att religiösa ärenden aldrig blev en betydlig del av den politiska debatten.17
De tillskriver avpolitiseringen av religiösa ärenden huvudsakligen till en historisk händelse som skulle komma att ha konsekvenser för de religiösa institutionerna, skapandet av en statskyrka under reformationen. De argumenterar att konstruktionen av denna nya religiösa institution och det starka bandet vilket hade skapats med staten, påbörjade en oundviklig avpolitiserande process vars konsekvens var att religion aldrig kunde bli en aktiv del av den politiska debatten18.
16Tegbog, Lennart (1969). Folkskolans sekularisering 1895–1909 - Upplösningen av det administrativa
sambandet mellan folkskola och kyrka i Sverige. [Doktorsavhandling]. Uppsala universitet. S. 427 - 432
17Kaspersen, Lars Bo. Lindvall, Johannes. 2008. Why no religious politics? The Secularization of Poor Relief
and Primary Education in Sweden and Denmark. European Journal of Sociology 49(1): 119 – 143. Doi: 10.1017/S0003975608000039. S. 139
12
Kaspersen och Lindvall argumenterar att statens övertagande av kyrkans traditionella roll som föreskrivare av välfärd och utbildning under 1900-talet kunde ske på grund av institutionernas nära förhållande. Denna marginalisering av kyrkans traditionella roll inom sociala och
utbildningsärenden, som var två betydliga politiska frågor under tidsperioden, och statens nya ledande roll inom dem anser Kaspersen och Lindvall vara den huvudsakliga anledningen till att religion blev ett avpolitiserat ämne19.
Genom en granskning av den politiska debatten kring folkskoleväsendet, kan en ny analys utifrån ett nyinstitutionellt perspektiv därmed fastställa om religionens roll inom
utbildningsväsendet var en aktiv del av de olika politiska gruppernas olika intrasubjektiva uppfattningar, eller om det är som Kaspersen och Lindvall erhåller ”avpolitiserat”.
I det fjärde verket undersöker Jakob Evertsson i sin akademiska artikel
”Folkskoleinspektionen och moderniseringen av folkskolan i Sverige 1860–1910” införandet av en folkskoleinspektion och dess påverkan på den svenska folkskolan.
Genom en granskning av tidigare forskning samt skolinspektörernas självförda dokument, argumenterar Evertsson att införandet av folkskoleinspektionen under det sena 1800-talet skulle komma att ha en betydlig påverkan för folkskolans utveckling. Evertsson påstår att moderniseringen av Sveriges utbildningsväsende främst skedde på grund av den växelverkan som pågick mellan lokala folkskollärare och folkskoleinspektionen, en process som han kopplar till Oliver Zimmers teori om att nationsbygge sker genom samarbete mellan en central och lokal nivå.20
Evertsson förklarar att medlemmarna av inspektionen var bland de främsta förespråkarna för reform av undervisning inom det svenska skolsystemet. Inspektionens ansträngningar inom detta område ledde till att undervisningen inom folkskolan antog en mer sekulär och
medborglig inriktning, detta innebar att den traditionella katekesundervisningen minskade i omfång då den ersättes av ett mer allmänt inriktat ämne, biblisk historia. Evertsson förklarar ytterligare att denna förändring i undervisningen huvudsakligen kunde ske på grund av lokalt engagerade lärare.21
19 Kaspersen, Lars Bo. Lindvall, Johannes. 2008. Why no religious politics? The Secularization of Poor Relief
and Primary Education in Sweden and Denmark. European Journal of Sociology 49(1): 119 – 143. Doi: 10.1017/S0003975608000039. S. 139
20 Evertsson, Jakob. 2012. Folkskoleinspektionen och moderniseringen av folkskolan i Sverige 1860–1910.
Historisk Tidskrift: 132(4): 624–651.Diva: diva2:569974 S. 649 - 650
13
Då Evertsson hävdar att folkskolans utveckling främst skedde på den lokala nivån genom samarbetet mellan folkskoleinspektionen och lärare, anser jag att en granskning av den politiska debatten kring skolväsendet kan fastställa om processen främst behandlades på den lokala nivån, eller om det var p.g.a. ett aktivt intresse från riksdagens medlemmar.22
I det femte verket, avhandlingen Exit Eforus – Läroverkens sekularisering och striden om
kristendomsundervisningen, beskriver Bengt Thelin det administrativa sambandet mellan dem
svenska läroanstalterna och kyrkan vid slutet av 1800-talet, och undersöker genom en
historisk-källkritisk forskningsmetod den process genom vilket detta samband förändrades på grund av överföringen av det administrativa arbetet till en överstyrelse.
Thelin påvisar genom sin undersökning att inrättandet av en läroverksöverstyrelse, genom ett förslag fört inom riksdagen 1904, skulle komma att innefatta stora förändringar för det traditionellt kyrkodominerade undervisningsinstitutionen.23
Den nya överstyrelsen, efter dess inrättande, började att utöka sitt inflytande över läroverken till kyrkans bekostnad. Utöver den administrativa maktöverflyttningen, förklarar Thelin att undervisningen inom läroverken också genomgick en förändring.24
På grund av att den nya överstyrelsens medlemmar besatt ett liberalt förhållningssätt,
samarbetade medlemmarna med lärare och kyrkomedlemmar som förhöll sig till den liberala teologin, ett förhållningssätt som motsatte sig de konservativa kyrkoledarna. Genom detta samarbete skapades en ny läroplan för läroverken, en händelse vilket medförde konsekvensen att den traditionella katekesundervisningen avskaffades, och att den nya undervisningen intog en liberal och etisk karaktär. Detta ansågs därmed att vara ett viktigt steg i sekulariseringen av undervisningen i helhet.25
Thelin förklarar att den nya överstyrelsens omvälvning av det traditionella förhållandet mellan kyrka och skola ej hade förväntats att ske genom dess skapande, och att förslaget endast gick igenom riksdagen då de konservativa medlemmarna ej insåg de konsekvenser det skulle komma att ha. Ytterligare förklarar Thelin att denna radikala omvälvning ej hade varit avsikten bakom dess inrättande, utan att processen drevs på av styrelsens direktör, Ernst
22Evertsson, Jakob. (2012). Folkskoleinspektionen och moderniseringen av folkskolan i Sverige 1860–1910.
Historisk Tidskrift: 132(4): 624–651.Diva: diva2:569974 649 - 650
23 Thelin, Bengt. Exit Eforus – Läroverkens sekularisering och striden om kristendomsundervisningen.
[Doktorsavhandling] Stockholms universitet. (1981) S. 258 - 262
24 Thelin. (1981) S. 258 - 262 25 Thelin. (1981) S. 258 - 262
14
Carlson, som hade omfamnat tanken om en sekulär och centralstyrd administration för läroverken. Då Carlson var styrelsens direktör besatt han också ett personligt intresse för att utöka institutionens inflytande.26
Då Thelin undersöker läroverkens sekulariseringsprocess, skulle en undersökning kring folkskolans sekulariseringsprocess kunna skildra de skillnader som existerade kring dessa processer. Särskilt då, som Thelin uppvisar, läroverkens sekularisering ej behövde ha den konservativa åsikten i åtanke när dessa reformer implementerades. Till skillnad från den svenska folkskolan.
I det sista verket inom den tidigare forskningen, projektet Religiös Förändring i norra
Europa, undersöks relationsförändringen mellan stat och kyrka, genom en sammanställning
av tretton delstudier utifrån olika perspektiv. Angående den relevanta perioden för min undersökning, berör rapporten den historiska utvecklingen av kyrkans roll inom det svenska samhället under perioden 1862 – 2000.
Kyrkans position inom samhället förklaras att från början av perioden vara en institution som var en integrerad del av den allmänna administrationen som besatt både en hierarkisk samt läromässig auktoritet, men att detta tillstånd förändrades till att istället vara en institution utan formell makt och istället ses som en tillhandahållare av tjänster utifrån människors behov.27
Den huvudsakliga anledningen bakom detta skifte beskrivs inom rapporten att vara det gradvisa skiftet ifrån det traditionella jordbrukssamhället till ett industrisamhälle och sist till det moderna servicesamhället. Genom skiftet ifrån ett jordbrukssamhälle till ett
industrisamhälle medfördes skapandet av en ny statlig social struktur, det svenska
folkhemmet, som kan beskrivas att vara en ekonomisk och social välfärdsorganisation.28 Kyrkans position utvecklades till att bli en del av denna nya statliga organisation och tilldelades en tydlig roll inom ramen av det nya svenska folkhemmet. Placeringen av institutionen inom denna ram innebar därmed att den låg under statlig kontroll, vilket
26Thelin, Bengt. Exit Eforus – Läroverkens sekularisering och striden om kristendomsundervisningen.
[Doktorsavhandling] Stockholms universitet. (1981) S. 258 - 262
27 Bäckström, Anders Ninna, Beckman Edgardh och Pettersson, Per. Religiös förändring i norra Europa: en
studie av Sverige: "från statskyrka till fri folkkyrka" : slutrapport. Uppsala: Diakonivetenskapliga institutet. 2004
https://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:47274/FULLTEXT02.pdf S. 39
15
förhindrade kyrkan att agera som en självständig organisation och därmed från att delta i samhällsdebatten, något som kunde göras av kyrkliga institutioner i andra länder.29
Då rapporten benämner kyrkans position som en del av den officiella administrationen som den huvudsakliga anledningen till att institutionen gradvis tappade sin auktoritära position inom samhället, kan en undersökning av den tidiga politiska debatten kring sekulariseringen klargöra om det existerade skildrade intrasubjektiva uppfattningar bland de olika politiska aktörerna inom riksdagen kring kyrkans roll inom en institutionell ram.
29 Bäckström, Anders Ninna, Beckman Edgardh och Pettersson, Per. Religiös förändring i norra Europa: en
studie av Sverige: "från statskyrka till fri folkkyrka" : slutrapport. Uppsala: Diakonivetenskapliga institutet. 2004
16
Källmaterial
Materialet för min undersökning består av motioner som blev förda inom riksdagen under perioden 1895–1909. En motion är enkelt beskrivet ett förslag till beslut som antingen kan väckas av en person eller en grupp inom en beslutande församling, i detta fall den svenska riksdagen. Dessa dokument besitter oftast en inledande del där motionären/motionärerna formulerar vad det vill förändra samt varför de vill förändra det, denna del innehåller därmed ofta argumentation som tänks rättfärdiga den föreslagna förändringen.
På grund av motionernas innehåll anser jag att granskningen av dessa dokument är särskilt relevant i min undersökning då jag försöker skildra riksdagens debatt kring den svenska folkskolan. Därmed kommer jag att använda mig av de motioner som fördes under perioden 1895–1909 för att bilda en helhetsbild av debatten kring de relevanta ämnena för att kunna undersöka om det ökade stödet för skolväsendets sekularisering var ett resultat av en intern debatt eller på grund av ändrade externa faktorer, som i fallet av min undersökning främst kan definieras som en förändrad disposition av riksdagens medlemmar eller skiftande
samhällsförhållanden.
Urvalsprocessen som kommer att ingå i denna undersökning kommer att vara relativt simpel, motioner som berör folkskolan eller religiösa ärenden kommer att granskas för att skildra en bild av hur debatten kring dessa ämnen såg ut och förändrades under den givna perioden. Ett källkritiskt problem som uppstår genom användningen av detta material är att det ej kan skildra de politiska gruppernas enhetliga intrasubjektiva uppfattningar angående
folkskoleväsendet, då motionerna oftast blir förda av enstaka medlemmar av partierna. Dock kan en granskning av innehållet av dokumenten skildra om olika uppfattningar kring de relevanta ämnena skiljde beroende på medlemmens partitillhörighet.
17
Metod
Den metod som kommer att användas inom denna undersökning är en kvalitativ induktiv innehållsanalytisk metod. Jag insåg att detta val var lämpligt när jag började granska källmaterialet, då det omfattar en oerhört stor mängd dokument. Bergström och Boréus beskriver den innehållsanalytiska ansatsen i sin bok Textens mening och makt. Metodbok i
samhällsvetenskaplig text och diskursanalys som en metod vilket är välanpassad till att finna
mönster i större material samt för att göra grova kategoriseringar och jämförelser30.
Då min undersökning utgår ifrån en granskning av riksdagens debatt kring folkskoleväsendet och dess sekularisering under en lång period, för att kunna urskilja om en
institutionaliseringprocess, en process där medlemmar av de politiska grupperna som var stödjande av sekulariseringen förhindras av ett behov efter institutionell stabilitet från att agera utifrån sina traditionella åsikter, skedde inom riksdagen. Då de olika politiska gruppernas inställningar till ämnet att kartläggas för att se om dessa ändrades under den angiva perioden, ansåg jag därmed att den innehållsanalytiska metoden var ett mycket passande val.
Den kvalitativa innehållsanalytiska metoden består huvudsakligen av tre separata faser, i den första fasen utförs en närläsning av källmaterialet för att få en överblick av det. Därefter kondenseras de relevanta delarna av materialet som uttrycker tankar, idéer eller
ställningstaganden genom kodning. Den andra fasen involverar en organisering av dessa koder in i kategorier och övergripande teman samt att dessa kopplas till teorier eller tidigare forskning. I den tredje fasen presenteras och tolkas dessa kategorier samt teman tillsammans med textexempel.
Kodningsprocessen inom den innehållsanalytiska ansatsen kan antingen vara förbestämd, inom den deduktiva innehållsanalysen, eller ej förbestämd, inom den induktiva
innehållsanalysen. Då jag ej är bekant med källmaterialet valde jag att använda mig av den induktiva varianten, för att kunna vara mer flexibel i undersökningen av riksdagsdebatten. I praktiken kommer jag att använda mig av den innehållsanalytiska metoden på följande sätt: under den första fasen kommer jag att utföra en närläsning på alla motioner som blev förda
30Bergström, Göran & Boréus, Kristina (red), 2005, Textens mening och makt. Metodbok i samhällsvetenskaplig
18
inom riksdagen under den relevanta tidsperioden. Denna närläsning kommer ej att innebära en granskning av alla förda motioner, utan endast den första delen av dem, den som innehåller en beskrivning av det berörda ämnet. Om en viss motion uppfyller vissa kriterier kommer den att markeras som relevant.
Efter denna närläsning av motionernas överskridliga beskrivning kommer jag att utföra en ytterligare granskning av de relevanta motionernas egentliga innehåll, för att sedan kunna sortera in de motionerna i olika kategorier eller teman. Under denna fas kommer jag också att granska motionärernas partitillhörighet, då en sådan kategorisering är kritisk för att kunna skilja om en institutionaliseringsprocess skedde under den undersökta perioden.
När denna sortering är klar kommer jag att presentera resultaten av min undersökning genom att presentera de kategorier och teman som kan speglas inom riksdagsdebatten kring
folkskoleväsendet samt dess sekularisering. Under denna del kommer förhoppningsvis undersökningen att kunna påvisa om de eventuella sekulariseringsåtgärderna som genomförs 1909 endast var ett resultat av skiftande förhållanden inom riksdagen eller om det var som ett resultat av en skiftande konservativ förhållning till sekularisering p.g.a. en önskan att uppnå stabilitet inom institutionen.
Jag valde den innehållsanalytiska metoden över andra kvalitativa metoder då jag insåg att min undersökning skulle undersöka samt kartlägga de politiska gruppernas intrasubjektiva
förhållning till skolväsendet och dess sekulariseringsprocess. Till en början hade jag tänkt att genomföra en diskursanalys, men som Eva Bolander och Andreas Fejes beskriver metoden i boken Handbok I Kvalitativ Analys är användningen av den bäst lämpad för att undersöka till exempel hur vi använder språk för att konstruera verkligheter om vad som är normalt eller onormalt.31
Då mitt huvudsakliga fokus ej är att granska själva diskursen kring folkskoleväsendet, utan att undersöka helheten av den samt de olika politiska gruppernas förhållning till den ansåg jag användningen av en diskursanalytisk ansats ej skulle vara befrämjande till undersökningens syfte.
19
Teori
Jag kommer att använda mig av den nyinstitutionella teorin under analysen av undersökningens resultat för att granska de politiska gruppernas förhållning till
folkskoleväsendet samt dess sekularisering. Detta innebär att analysen kommer att utgå ifrån uppfattningen om att individer inom diverse organisationer kommer att förhindras att agera utifrån sina traditionella intressen, på grund av en strävan att uppnå stabilitet inom den egna organisationen samt för att uppnå legitimitet i relation till omvärlden, denna process kallas för institutionalisering.32
Teorins utgångspunkt är att organisationers tillvägagångssätt eller strukturer endast beror på omvärldens påverkan, inte genom organisationens egna handlingar. Den tidigare benämnda institutionaliseringsprocessen sker ovanför organisationen, detta innebär att även fast
förändringsförsök framkommer inom organisationen kommer den institutionella miljön, vilket påverkas av omvärlden, att oundvikligen att bidra till en stabil samt mer homogen miljö.33 När jag undersöker den riksdagliga debatten kring de relevanta ämnena kommer jag främst att undersöka den ifrån motionärernas partitillhörighet för att urskilja gruppernas förhållning till de relevanta ämnena. För att sedan kunna redovisa för de olika gruppernas uppfattningar kring det, samt hur dessa utvecklas under perioden 1895 – 1909. Genom att sedan applicera den nyinstitutionella teorin för att analysera resultaten kommer undersökningen att kunna redogöra om de traditionellt kyrkovänliga grupperna ändrade sin inställning till sekulariseringen genom en institutionaliseringsprocess.
Jag finner att en applicering av den nyinstitutionella teorin på detta ämne kan vara särskilt givande då den tidigare forskningen, som jag tidigare nämnt, ej har undersökt det ifrån ett sådant perspektiv. Både Tegbog och Algotsson kartlägger i sina verk för de diverse olika gruppernas åsikter kring ämnet, men redovisar inte i detalj för hur dessa grupper anpassar sig efter de ändrande förhållandena som riksdagen genomgår under denna period inom svensk historia.
32 Eriksson-Zetterqvist, Ulla. Institutionell teori – idéer, moden, förändring. (2009). Stockholm: Liber S. 108 33 Eriksson-Zetterqvist. (2009) S. 108–109
20
P.g.a. bristen av en granskning på denna viktiga del i Sveriges sekulariseringshistoria ifrån ett nyinstitutionellt perspektiv, anser jag att en undersökning ifrån det kan klargöra för om medlemmarna av de traditionellt kyrkovänliga grupperna anpassade sig efter de skiftande förhållandena eller om de förhindrades att agera enligt sina egentliga intressen av en strävan att uppnå stabilitet inom organisationen. Fokuset kommer därmed att ligga på de politiska gruppernas intersubjektiva förhållning till skolväsendet under perioden för att undersöka om det förändras under den angivna perioden.
Perspektivet öppnar därmed för en ökad förståelse för både politiska processer samt för hur delaktighet inom organisationer, ett kollektiv, kan påverka det individuella. Vilket gör användningen av det högst befrämjande till en undersökning av en politisk institution. Inom ramen av denna undersökning kommer teorin att appliceras genom att fokusera på de olika gruppernas intrasubjektiva uppfattningar kring de relevanta ärendena gällande
folkskoleväsendet. Dessa uppfattningar kommer kontinuerligt att granskas för att se om de förändras under perioden 1895 – 1909. En institutionaliseringsprocess kan bedömas ha skett om en politisk grupp genomgår en förändring i sin intrasubjektiva uppfattning som svar på skiftande externa förhållanden, där den börjar inta samma aspekter av en traditionellt motstående grupp.
21
Undersökning
Resultaten av den riksdagliga debatten kring de relevanta ämnena under perioden 1895–1909 kommer att redovisas genom det följande kodschemat som i slutet av denna del sedan
kommer att diskuteras:
Tabell 1. Tabellmall.
År
Partitillhörighet
-
Obunden
-
Liberal
-
Konservativ
-
Relevanta
motioner
-
-
-
Förbättring
-
-
-
-
Sekularisering
Av skola
-
-
-
-
Resterande
Sekularisering
-
-
-
-
22
Förklaring av kategorier:
Förbättring
Denna kategori är den mest omfattande inom undersökningen, hit sorteras motioner om de behandlar förslag till generella förbättringar av skolväsendet. Valet till att göra denna kategori så bred är på grund av den oerhört stora mängden på olika förslag som motionärer för i ett syfte att förbättra folkskolan. På grund av det liknande syftet som förslagen inom denna kategori delar, anses de därmed att tillhöra samma kategori.
Några konkreta exempel på motioner som sorteras in i denna kategori är som följande:
Förbättrad statistik gällande folkskoleväsendet34.
Avskaffande av folkskoleavgift.35
Förbättrade ålderstillägg för lärare.36
Förbättrade lönevillkor för lärare.37
Införandet av nya läroämnen.38
Utvidgning av lärarutbildningen.39
Förslag till åtgärd på grund av rådande lärarbrist. .
34 Motion från Riksdagens Andra Kammare år 1895: 84. 35 Motion från Riksdagens Andra Kammare år 1895: 27. 36 Motion från Riksdagens Andra Kammare år 1896: 65. 37 Motion från Riksdagens Andra Kammare år 1896: 144. 38 Motion från Riksdagens Andra Kammare år 1896: 28. 39 Motion från Riksdagens Andra Kammare år 1895: 60.
23
Sekularisering av Skola
Inom denna kategori kommer motioner placeras om det behandlade förslaget skulle resultera i en sekularisering av antingen skoladministrationen eller den religiösa undervisningen. Till skillnad från Tegbog, som endast undersöker den administrativa aspekten av skolväsendets sekularisering, kommer denna kategori att ej endast inkludera förslag som behandlar de administrativa skiljandet mellan kyrka och skola, utan också motioner som föreslår
sekulariserande åtgärder angående undervisningen inom skolsystemet. Detta i syftet att bättre urskilja de politiska gruppernas förhållning till den religionens roll inom undervisningen respektive deras förhållning till kyrkans centrala roll inom skolans administration.
24
Resterande Sekularisering
Inom denna kategori kommer motioner som behandlar förslag till sekulariserande åtgärder som ej berör skolväsendet att ingå. Konkreta exempel på några av de förslag som kommer att placeras inom denna kategori är som följande:
Utökad rätt till att ingå i civiläktenskap.40
Utökade rättigheter för främmande trosbekännare.41
Rätt att utgå från den svenska statskyrkan.42
Motioner som behandlar förslag till en sekularisering av någon aspekt av resterande samhälle, likt de listade ovanför, kommer att placeras inom denna kategori. Anledningen till skapandet av en kategori vilket behandlar sekulariseringen av resterande samhället är att kunna granska de olika politiska gruppernas förhållning till processen, när skolväsendet ej var involverat. Detta i syftet att kunna undersöka om förhållandet mellan upplösningen av det administrativa mellan skola och kyrka främst var baserat på en professionaliseringsträvan eller om det var baserat på en önskan om en sekulär folkskola.
40 Motioner från Riksdagens Andra Kammare år 1896: 21, 22. 41 Motion från Riksdagens Andra Kammare år 1897: 197. 42 Motion från Riksdagens Andra Kammare år 1898: 15.
25
Tabell 2. Sammanställning av förda motioner under året 1895.
Källor:
Statistiska Centralbyrån, Riksdagsmannavalen 1891–1893, Statistiska Centralbyrån, Riksdagsmannavalen 1894 - 1896
Motioner från Riksdagens Andra kammare år 1895: 27, 36, 84, 135, 136, 141, 180. Motion från Riksdagens Första Kammare år 1895: 44, 50.
1895
Partitillhörighet
Obunden
Liberal
Konservativ
Mandat av 380
74
24
280
Relevanta
motioner
9 av 233
Förbättring
9
2
6
1
Sekularisering
Av Skola
-
-
-
-
Resterande
Sekularisering
-
-
-
-
26
Tabell 3. Sammanställning av förda motioner under året 1896.
Källor:
Statistiska Centralbyrån, Riksdagsmannavalen 1894–1896
Motioner från Riksdagens Andra Kammare år 1896: 15, 21, 22, 28, 65, 98, 114, 197, 203, 218, 221, 232 Motion från Riksdagens Första Kammare år 1896: 51
1896
Partitillhörighet
Obunden
Liberal
Konservativ
Mandat av 380
71
57
251
Relevanta
motioner
13 av 296
Förbättring
10
3
4
3
Sekularisering
av skola
-
-
-
-
Resterande
Sekularisering
3
2
1
-
27
Tabell 4. Sammanställning av förda motioner under året 1897
Källor:
Statistiska Centralbyrån, Riksdagsmannavalen 1897–1899
Motioner från Riksdagens Andra Kammare år 1897: 21, 36, 93, 105, 133, 134, 137, 149, 175. Motioner från Riksdagens Första Kammare år 1897: 6, 17, 18, 25.
1897
Partitillhörighet
Obunden
Liberal
Konservativ
Mandat av 380
70
57
252
Relevanta
motioner
13 av 226
Förbättring
12
4
2
6
Sekularisering
Av skola
-
-
-
-
Resterande
Sekularisering
1
-
1
-
28
Tabell 5. Sammanställning av förda motioner under året 1898.
Källor:
Statistiska Centralbyrån, Riksdagsmannavalen 1897–1899
Motioner från Riksdagens Andra Kammare år 1898: 3, 8, 15, 31, 60, 83, 164, 175. Motion från Riksdagens Första Kammare år 1898: 19.
1898
Partitillhörighet
Obunden
Liberal
Konservativ
Mandat av 380
70
57
252
Relevanta
motioner
9 av 278
Förbättring
8
4
3
1
Sekularisering
Av Skola
-
-
-
-
Resterande
Sekularisering
1
-
1
-
29
Tabell 6. Sammanställning av förda motioner under året 1899.
Källor:
Statistiska Centralbyrån, Riksdagsmannavalen 1897–1899.
Motioner från Riksdagens Andra Kammare år 1899: 14, 19, 72, 77, 81, 86, 109, 112, 113, 124, 127, 144, 152, 168, 178, 188, 228
Motion från Riksdagens Första Kammare år 1899: 30.
1899
Partitillhörighet
Obunden
Liberal
Konservativ
Mandat av 380
46
87
244
Relevanta
motioner
18 av 292
Förbättring
16
6
7
3
Sekularisering
av skola
-
-
-
-
Resterande
Sekularisering
2
-
2
-
30
Tabell 7. Sammanställning av förda motioner under året 1900.
Källor:
Statistiska Centralbyrån, Riksdagsmannavalen 1900–1902.
Motioner från Riksdagens Andra Kammare år 1900: 18, 36, 54, 86, 87, 97, 107, 118, 128.
1900
Partitillhörighet
Obunden
Liberal
Konservativ
Mandat av 380
44
87
245
Relevanta
motioner
9 av 241
Förbättring
8
2
5
1
Sekularisering
av skola
-
-
-
-
Resterande
Sekularisering
1
1
-
-
31
Tabell 8. Sammanställning av förda motioner under året 1901.
Källor:
Statistiska Centralbyrån, Riksdagsmannavalen 1900–1902
Motioner från Riksdagens Andra Kammare år 1901: 22, 35, 45, 47, 73, 78, 154. Motioner från Riksdagens Första Kammare år 1901: 3, 7.
1901
Partitillhörighet
Obunden
Liberal
Konservativ
Mandat av 380
44
87
246
Relevanta
motioner
9 av 229
Förbättring
9
2
6
1
Sekularisering
av Skola
-
-
-
-
Resterande
Sekularisering
-
-
-
-
32
Tabell 9. Sammanställning av förda motioner under året 1902.
Källor:
Statistiska Centralbyrån, Riksdagsmannavalen 1900–1902
Motioner från Riksdagens Andra Kammare år 1902: 11, 33, 60, 73, 89, 136, 145.
1902
Partitillhörighet
Obunden
Liberal
Konservativ
Mandat av 380
42
104
228
Relevanta
motioner
7 av 249
Förbättring
6
1
4
1
Sekularisering
av Skola
-
-
-
-
Resterande
Sekularisering
1
-
1
-
33
Tabell 10. Sammanställning av förda motioner under året 1903.
Källor:
Statistiska Centralbyrån, Riksdagsmannavalen 1903–1905.
Motioner från Riksdagens Andra Kammare år 1903: 32, 47, 62, 81, 137, 155, 189.
1903
Partitillhörighet
Obunden
Liberal
Konservativ
Mandat av 380
39
104
231
Relevanta
motioner
7 av 266
Förbättring
4
1
2
1
Sekularisering
av Skola
2
-
2
-
Resterande
Sekularisering
1
-
1
-
34
Tabell 11. Sammanställning av förda motioner under året 1904.
Källor:
Statistiska Centralbyrån, Riksdagsmannavalen 1903–1905.
Motioner från Riksdagens Andra Kammare år 1904: 51, 154, 172, 177, 178, 183, 184, 189, 190, 196, 197, 198, 201, 205, 211, 212, 213, 221, 224, 227, 230, 234, 236, 240, 245, 250, 282.
Motioner från Riksdagens Första Kammare år 1904: 27, 42, 49, 50, 51, 58.
1904
Partitillhörighet
Obunden
Liberal
Konservativ
Mandat av 380
41
104
227
Relevanta
motioner
35 av 336
Förbättring
32
9
15
8
Sekularisering
av Skola
3
-
3
-
Resterande
Sekularisering
-
-
-
-
35
Tabell 12. Sammanställning av förda motioner under året 1905.
Källor:
Statistiska Centralbyrån, Riksdagsmannavalen 1903–1905.
Motion från Riksdagens Andra Kammare år 1905: 3, 40, 49, 68, 86, 113, 147, 170, 173. Motioner från Riksdagens Första Kammare år 1905: 22, 28.
.
1905
Partitillhörighet
Obunden
Liberal
Konservativ
Mandat av 380
25
107
232
Relevanta
motioner
11 av 353
Förbättring
9
-
6
3
Sekularisering
av Skola
-
-
-
Resterande
Sekularisering
2
-
2
-
36
Tabell 13. Sammanställning av förda motioner under året 1906.
Källor:
Statistiska Centralbyrån, Riksdagsmannavalen 1906–1908
Motioner från Riksdagens Andra Kammare år 1906: 9, 21, 46, 127, 134, 141. Motioner från Riksdagens Första Kammare år 1906: 19, 24, 27, 35, 37, 70, 130, 131. .
1906
Partitillhörighet
Obunden
Liberal
Konservativ
Mandat av 380
22
107
235
Relevanta
motioner
14 av 214
Förbättring
12
4
4
4
Sekularisering
av Skola
-
-
-
-
Resterande
Sekularisering
2
1
1
-
37
Tabell 14. Sammanställning av förda motioner under året 1907.
Källor:
Statistiska Centralbyrån, Riksdagsmannavalen 1906–1908
Motioner från Riksdagens Andra Kammare år 1907: 41, 46, 78, 132, 171 Motioner från Riksdagens Första Kammare år 1907: 3, 4, 24, 26, 30, 31, 57.
1907
Partitillhörighet
Obunden
Liberal
Konservativ
Mandat av 380
26
107
231
Relevanta
motioner
12 av 368
Förbättring
11
5
3
3
Sekularisering
av Skola
-
-
-
-
Resterande
Sekularisering
1
-
-
1
38
Tabell 15. Sammanställning av förda motioner under året 1908.
Källor:
Statistiska Centralbyrån, Riksdagsmannavalen 1906–1908
Motioner från Riksdagens Andra Kammare år 1908: 11, 38, 49, 54, 71, 90, 102, 113, 115, 217, 224, 242, 264, 298, 302, 308, 315, 331.
Motion från Riksdagens Första Kammare år 1908: 5.
Notering: Detta år kom det socialdemokratiska partiet för första gången in i
riksdagen.
1908
Partitillhörighet
Obunden
Socialdemokrat
Liberal
Konservativ
Mandat av 380
14
34
97
228
Relevanta
motioner
18 av 404
Förbättring
14
3
1
8
2
Sekularisering
av Skola
3
-
1
2
Resterande
Sekularisering
1
-
-
-
1
39
Tabell 16. Sammanställning av förda motioner under året 1909.
Källor:
Statistiska Centralbyrån, Riksdagsmannavalen 1909, 1910 och 1911
Motioner från Riksdagens Andra Kammare år 1909: 7, 9, 37, 40, 46, 65, 76, 102, 142, 143, 146, 147, 189, 206, 218, 221, 226, 237, 262
Motioner från Riksdagens Första Kammare år 1909: 8, 9, 32, 41, 65.
1909
Partitillhörighet
Obunden
Socialdemokrat
Liberal
Konservativ
Mandat av 380
17
34
97
225
Relevanta
motioner
24 av 352
Förbättring
17
2
2
10
3
Sekularisering
av Skola
3
-
1
2
-
Resterande
Sekularisering
4
1
-
1
2
40
Tabell 17. Sammanställning av förda motioner under perioden 1895 – 1909.
1895 – 1909
Partitillhörighet
Obundna
Socialdemokrat
Liberal
Konservativ
Relevanta
motioner
213 av
4338
5%
Förbättring
179
50
27,9%
3
0,16%
85
47,4 %
41
22,9%
Sekularisering
av Skola
13
0
-
2
15,3%
10
77,9%
1
7%
Resterande
Sekularisering
21
8
38%
0
-
10
47,6%
3
14,2%
41
Resultat:
Förbättring:
Inom denna kategori var avvikelsen angående förda motioner minst bland de politiska grupperna, men uppvisar trots detta uppenbara skillnader mellan deras förhållanden och skolväsendets förbättring. Riksdagsmedlemmar av det liberala partiet uppvisade ett aktivt intresse för förbättringen av skolväsendet och förde flest motioner i detta syfte (47,4%). Denna observation förstärks ytterligare av faktumet att de liberala partimedlemmarna kontinuerligt engagerade inom förbättringsfrågan även när det inte var en aktiv del av den riksdagliga debatten, på grund av en aktiv proposition från regeringens sida.
Trots att liberalerna var en minoritet inom andra kammaren fram tills 1908, samt att riksdagen i helhet behöll en konservativ majoritet tack vare den begränsade rösträtten till den första kammaren, var det den politiska gruppen som engagerade sig mest inom detta ämne. Detta faktum är dock inte särskilt förvånansvärt p.g.a. det liberala partiets medlemskap, som innehöll många folkskollärare, vilket medförde att ett ökat intresse för skolväsendets ärenden existerade inom partiet.
Den intrasubjektiva förhållningen som medlemmar av det liberala partiet besatt inom denna fråga kan bäst sammanfattas genom ett utdrag ur den liberala ledamoten Emil Hammarlunds förslag till ökade ålderstillägg för lärare där han uttrycker sig som följande:
”En rörelse till folkbildningens förbättring går genom hela den bildade världen, och i de länder, där folkskolan står högst, äro lärarlönerna höga, helt enkelt emedan det höjer bildningsgraden hos dem, som skola handleda den stora mängden av landets ungdom.”43
Folkskoleväsendets roll som det svenska folkets undervisare var en väl accepterad uppfattning inom partiet, och medlemmar engagerade sig aktivt under denna period för att
professionalisera det. Genom kontinuerligt förda förslag till förbättrade arbetsvillkor för lärare, utvidgning av lokala undervisningsanstalter, utvidgning av lärarutbildningen och införandet av nya läroämnen.
42
Till skillnad från den enhetliga uppfattningen som existerade inom det liberala partiet angående skolväsendets förbättring, agerade medlemmarna som tillhörde de konservativa partierna inom riksdagen ej utifrån samma intrasubjektiva linje när det gällde uppfattningen kring förbättringen av folkskolan. Vissa konservativa riksdagsmedlemmar kan sägas dela den liberala uppfattningen angående skolväsendets vikt i samhället, då det från konservativa ledamöter framkommer förslag som lokala utvidgningar av lärarutbildning44 eller förbättrade
lönevillkor för lärare45. Dock kan en alternativ uppfattning skildras av medlemmarna inom det konservativa blocket, något som bäst skildras genom ett utdrag från den konservativa
ledamoten Carl Klingspors motion, som omfattar ett förslag till en revidering av folkskolestadgan:
I motsats mot de åsikter, som från framstående hall göras, hvilka vilja ännu mera utveckla folkskolan och pålägga respektive lärare den huvudsakliga bördan av barnens uppfostran, anser jag denna väg ytterst farlig och som en betänklig missriktning av folkskolans verkliga uppgift. Folkskolan har en fullständigt olikartad uppgift emot vad som avses med de högre läroverken och tager endast skada av att på något sätt skola efterlikna dem.46
Den uppfattning vilket Klingspor uppvisar kring utvecklingen av folkskoleväsendet skildras flera gånger av andra konservativa medlemmar.47 Det existerade en uppfattning bland konservativa ledamöter att folkskolans utveckling gick i fel riktning, då vissa ansåg att dess huvudsakliga uppgift var att förbereda eleverna för praktiskt arbete, inte att bidra till deras medborgliga bildning eller att förbereda de för fortsatta studier. Den huvudsakliga
anledningen som framgår i stödet för denna uppfattning är att majoriteten av de elever ändå skulle utgå i praktiskt arbete, något som gjorde den fortsatta utvecklingen av väsendet
onödigt. De ansåg att detta skulle skötas av de högre läroanstalterna, som ansågs vara separata ifrån den allmänna folkskolan.
Det konservativa engagemanget inom debatten gällande skolväsendets förbättring var också till stora delar reaktiv, något som skildras genom att många av de förda motionerna angående förbättringen av skolväsendet framkommer som svar till förda propositioner. Detta faktum, i samband med att de konservativa ledamöterna förde relativt få motioner i relation till dess
44 Motion 178 1899 45 Motion 32 1909 46 Motion 6 1897 47 Motion 9 1909
43
andel av medlemmar inom riksdagen, föreslår att ämnet ej var ett särskilt aktivt intresse för dem.
Inom den tredje mest betydliga gruppen inom riksdagen, de obundna ledamöterna, fanns det inte heller någon enhetlig förhållning angående ämnet. Detta är ej förvånansvärt då dessa ledamöter ej identifierade sig med några av de etablerade politiska partierna inom
institutionen. Sammanfattningsvis förde ledamöterna inom denna grupp ett flertal olika förslag vars syfte var att förbättra skolväsendet, bland dessa förslag inkluderas förslag som avskaffningen av den personliga skolavgiften48, förbättrade arbetsvillkor för lärare49 och införandet av nya läroämnen50.
Då denna grupp bestod av medlemmar som ej tillhörde några av de etablerade grupperna inom riksdagen, är det intressant att de sammanlagt förde mer förslag till förbättring av skolväsendet, 27,9 % i jämförelse med de konservativa 22,9%. I samband med att denna grupp bestod av relativt få medlemmar inom riksdagen, indikerar detta på att det fanns intresse för folkskolans fortsatta utveckling bland de som ej identifierade sig med någon specifik ideologi.
Evertssons påstående att folkskolans utveckling främst på den lokala nivån, kan genom resultaten inom denna kategori varken påvisas eller motbevisas. Trots att det bevisligen existerande en önskan att professionalisera och förbättra väsendet, främst bland medlemmarna av det liberala partiet, kunde inte undersökningen besvara om de förelagda förslagen
implementerades. Dock så framgår det genom granskning av de förda motionerna inom denna kategori att det existerade skilda uppfattningar angående detta ärende utifrån partitillhörighet, men att dessa inte förändrades under perioden.
48 Motioner från Riksdagens Andra Kammare år 1899: 188. 49 Motion från Riksdagens Andra Kammare år 1909: 37. 50 Motion från Riksdagens Andra Kammare år 1897: 105.
44
Resterande Sekularisering
Inom denna kategori framkommer det en tydlig avvikelse mellan de politiska grupperna gällande antalet förda motioner, medlemmar av det liberala partiet engagerade sig mest i sekulariseringsfrågan utanför skolsystemet, då de förde 47,6% av motionerna som behandlade ämnet. Efter liberalerna kom de obundna ledamöterna, som förde 38% av de motioner som omfattade förslag angående sekulariserande åtgärder. Sist kom de konservativa med 14,2% av den totala andelen av de relevanta motionerna.
Liberalernas förhållning till sekulariseringen av samhälleliga funktioner utanför skolväsendet är till stora delar enhetlig, majoriteten av de förslag som blir förda angående ärendet av liberala ledamöter behandlar ej genomsvepande förändringar av sambandet mellan stat och kyrka. Den främsta frågan för de liberalerna medlemmarna inom denna kategori var att utöka rättigheterna för främmande trosbekännare, (personer som ej tillhörde den svenska kyrkans trosbenämning), en fråga som kontinuerligt berörs under perioden 1895–1909. Bland de ändringar de liberala ledamöterna ville införa inom detta område var befrielserätten från beskattning av statskyrkan det mest förda förslaget51. Liberalen Jakob Byström motiverade en
sådan reform på följande sätt:
Att det ligger en orättvisa däri, att främmande trosbekännare tvingas betala skatt till statskyrkan, borde numera vara en självklar sak även för lagstiftarna
Yrkandet på att främmande trosbekännare må vinna frihet från att betala skatt till statskyrkan är ock en av de frågor, som icke i längden kunna undanskjutas.52
Utöver förslaget till befrielserätten för främmande trosbekännare framkommer endast ett ytterligare prominent förslag till reform. Rätten för svenska medborgare att lämna statskyrkan53. Den liberala förhållningen till kyrkliga och religiösa ärenden utanför
folkskoleväsendet kan sammanfattas att vara baserad på en strävan efter en utökad personlig religiös frihet. Detta skildras bäst genom ett stycke i den liberala ledamoten Magnus Höjers
51 Motion från Riksdagens Andra Kammare år 1897: 113. Motion från Riksdagens Andra Kammare år 1898: 15.
Motion från Riksdagens Andra Kammare år 1902: 73. Motion från Riksdagens Andra Kammare år 1905: 173.
52 Motion från Riksdagens Andra Kammare år 1897: 113.
45
motion angående ett förslag till en utträdesrätt, där han benämner det påtvingade medlemskapet inom statskyrkan som ”samvetstvång”54.
Majoriteten av de liberala motionärerna uppvisar ingen explicit reformönskan angående kyrkans position inom resterande samhälle, utan önskar endast att utöka det svenska folkets personliga friheter. En specifik liberal ledamot bryter dock mot detta mönster. Under två separata tillfällen föreslår David Holmgren reformer som direkt utmanar kyrkans centrala roll inom samhället. I den första av hans två motioner angående ämnet föreslår han att en
utredning av behovet av en statskyrka skall genomföras. Han motiverar en sådan utredning genom att nämna att offentlighetens opinion har vänt mot institutionen, samt genom att ifrågasätta statskyrkans effektivitet i rollen som tillfredställare av folkets religiösa behov55. I Holmgrens andra motion föreslår han att överföra civilregistrets förande till statens funktionärer, ett förslag som han motiverar genom att förslaget skulle underlätta det för kyrkans medlemmar att fokusera på religiösa ärenden56.’ Utöver Holmgrens motioner förs inga motioner som explicit utmanar den kyrkliga rollen inom samhället av andra liberala medlemmar, detta indikerar att han var en radikal medlem av partiet.
Trots att liberalerna förde flest antal motioner angående förslag till sekulariserande åtgärder, kan deras intersubjektiva förhållande till sekularisering inom resterande samhälle ej benämnas som kyrko- eller religionsfientlig. Ingen betydlig utmaning av institutionen sker under
perioden inom denna kategori sker. Den förbindelse som existerade mellan stat och kyrka förblev därmed till stora delar icke utmanat av medlemmar av det liberala partiet.
54 Motion från Riksdagens Andra Kammare år 1899: 144. 55 Motion från Riksdagens Andra Kammare år 1905: 40. 56 Motion från Riksdagens Andra Kammare år 1906: 9.
46
Inom den näst betydliga gruppen gällande förslag till sekulariserings åtgärder, de obundna ledamöterna, framförs de flesta motioner berörande ämnet endast av två ledamöter. Den första av dessa, Paul Waldenström, för kontinuerligt motioner som behandlar förslag till vigsel samt äktenskapreform57.
Den andra betydliga personen inom denna politiska grupp är ledamoten Jöns Andersson, som under två separata tillfällen föreslår inrättandet av överklagning gällande beslut av skol- samt kyrkoråd58.
Då ledamöterna inom denna grupp ej identifierar sig själva med någon av de etablerade partierna inom riksdagen, går det inte att bedöma gruppens tendens i helhet. Även fast medlemmarna inom denna gruppering förde 38% av de relevanta motionerna under den angivna perioden, så förs majoriteten av dem endast av två personer. Detta kan tillskrivas att reformerna de försökte genomföra baserades på ett personligt intresse hos Waldenström och Andersson, på grund av detta påvisar undersökningen att det ej fanns ett särskilt stort intresse för genomförandet av sekulariserande åtgärder bland medlemmarna som ej tillhörde något politiskt parti.
57 Motion från Riksdagens Andra Kammare år 1896: 22. Motion från Riksdagens Andra Kammare år 1900: 107. 58 Motion från Riksdagens Andra Kammare år: 1906, Motion Ak: 1905
