Är praon förlegad?

Malmö högskola

Lärarutbildningen

Examensarbete

10 poäng

Är praon förlegad?

Hur skulle man kunna arbeta annorlunda i skolan med prao

och introduktionen till olika yrken?

Is the practical work orientation obsolete?

Annika Lind

Studie- och yrkesvägledare examen, 120 p Höstterminen 2006

Examinator: Anders Lovén Handledare: Alan Harkess

Abstract

Den här undersökningens utgångspunkter är att belysa och reflektera över hur inställningen till prao ser ut på en högstadieskola i Skåne år 2006. I det sammanhanget har det även varit relevant att lyfta frågan om man i tidigare åldrar skulle kunna börja introducera olika yrken i undervisningen. Uppslaget till idén föddes då jag som vikarierande studie- och yrkesvägledare hamnade mitt i praon och det samtidigt debatterades om att praon var förlegad i media. Syftet är att fånga elevers, lärares, vägledares samt rektorers tankar och åsikter om praon och det som omger detta inslag i skolan samt skapa en diskussion om eventuell förändring, förnyelse.

Under undersökningens gång spenderade jag 2 månader på skolan i ett tillfälligt vikariat. Min huvuduppgift under den tiden var att ansvara för just praon för skolans niondeklassare utöver sedvanliga vägledare uppgifter. Eftersom jag fysiskt befann mig på skolan under denna tid hade jag även tillfälle att agera observatör i olika sammanhang.

Undersökningen har i huvudsak utförts med hjälp av kvantitativa enkäter som delats ut till 80 slumpvis utvalda niondeklassare på skolan. Denna grupp fick en enkät formulerad för just dem. Jag delade sedan ut en något annorlunda formulerad enkät till 40 lärare, studie- och yrkesvägledare och rektorer. För att få med något fler studie- och yrkesvägledare delade jag även ut enkäten till studie- och yrkesvägledare som arbetade på närliggande skolor i

kommunen. Svarsfrekvensen på elev enkäten är 100 %. Enkäten för lärare, studie- och yrkesvägledare och rektorer har svarsfrekvensen 70 %.

I arbetet gör jag en historisk tillbakablick, tittar på tidigare undersökningar, rapporter och forskning runt ämnet och berör relevanta teorier i förhållande till undersökningen.

Resultatet av undersökningen och till viss del observationerna är att praon enligt eleverna absolut inte får tas bort. Detta delas till stor del av lärare och studie- och yrkesvägledare samt rektorer, även om sistnämnda kan se andra sätt att organisera praon.

Idéer till att göra förändringar runt själva inslaget prao finns det dock ingen brist på hos samtliga grupper. Jag upplever att det i undersökningen delvis framkommer att lärare och studie- och yrkesvägledare är bekymrade över vissa elevers begränsade nätverk då det gäller att hitta en bra praoplats, eller en praoplats över huvudtaget. Systemet kan till viss del ses som orättvis och gynnsamt endast för ett fåtal elever.

Innehållsförteckning

1. Inledning ... 4

2. Bakgrund ... 6

2.1 Min egen förförståelse... 7

2.2 Syfte och Problemområde... 7

2.3 Frågeställningar... 8 2.4 Avgränsning ... 8 2.5 Begreppsdefinition av Prao ... 9 3. Historisk tillbakablick... 10 3.1 Skola – Arbetsliv... 10 3.2 Läroplanerna ... 13

4. Forskning och litteraturgenomgång ... 17

5. Teoretisk översikt ... 22

5.1 Val av teorilitteratur ... 22

5.2 Bourdieu ... 22

5.3 Law och Watts... 24

6. Metod... 26 6.1 Val av metod ... 26 6.2 Urval ... 26 6.3 Övriga reflektioner... 27 7. Resultat ... 29 8. Observationer ... 37

9. Tolkning och Analys ... 38

10. Diskussion ... 45

11. Fortsatt Forskning... 46

1. Inledning

När tiden var inne för att sätta sig ner och fundera runt eventuellt innehåll till examensarbetet hade jag fått ett tillfälligt vikariat som studie- och yrkesvägledare på en högstadieskola. Jag kom till insikt över vilken fördel jag hade i att befinna mig mitt i ett eventuellt

undersökningsområde. Samtidigt som jag påbörjade mitt vikariat påbörjade jag också arbetet med praon för niondeklasserna på skolan.

I Varbergs kommun bestämde man sig för vid denna tidpunkt att slopa praon pga.

kommunen inte klarade av kraven som ställdes från Arbetsmiljöverket. Kraven som ställdes var att all skolpersonal skulle bli tvungna att utbildas i att kunna bedöma arbetsmiljön på en praoplats. Skolans tillsyn över praoplatser skulle öka, främst genom besök och kontakt med praoplatsen och eleven. Varbergs kommun bestämde sig istället för att ha temaveckor och studiebesök ute på arbetsplatser, samarbete mellan en klass och ett företag infördes. Praon var plötsligt i hetluften och det faktum att det kändes som ett aktuellt ämne gjorde mig motiverad att ta reda på hur åsikterna om praon faktiskt såg ut på den skola där jag befann mig. Intresset och min angelägenhet att göra en undersökning av detta slaget låg främst i att utreda hur eleverna upplevde den prao de haft, skulle ut på samt väcka tankar om andra sätt att använda praotiden till. Att låta eleverna komma med nya idéer var också en del av undersökningen.

När det gällde lärarna ville jag undersöka hur de såg på praon för egen del, arbetsmässigt men även ta reda på vad de gjorde de veckor eleverna var på prao. Här ville jag också ställa frågan om de någonsin tänkt på att de skulle kunna arbeta med de lokala företagen. Rektorer och studie- och yrkesvägledare fick också svara på frågorna i enkäten.

Gör man en undersökning om praon kopplas automatiskt olika yrken in. Vad vet de här eleverna om olika yrken? Hur är inställningen till att i tidigare åldrar börja introducera olika yrken? Jag berör kort hur man tidigare i skolåldrarna skulle kunna arbeta med att informera om olika yrken. Här drar jag en parallell till hur man arbetar i Skottland med detsamma. Under VT-06 gjorde jag en veckas studieresa till just Skottland och fick en inblick i och kunskaper om hur man arbetar där med vägledning. Något som jag nu i mitt examensarbete ser en anledning att förankra.

Denna specifika skola, där min undersökning har gjorts, samt andra skolor kan ha nytta av att se hur tankarna och idéerna vandrar hos elever samt lärare, studie- och yrkesvägledare och

rektorer när det gäller praon för att själva få sig en tankeställare om att andra sätt att arbeta med praon kanske kan vara aktuella.

Tack till alla underbara åk 9 elever på Norrevångskolan i Eslöv som fyllt i enkäten och som har gett mig inspiration och glädje att utföra denna undersökning. En del av er har bidragit med en hel del kloka tankar och små besök hos mig med kommentarer och reflektioner. Även stort tack till de lärare, studie- och yrkesvägledare och rektorer som tog sig tid att fylla i enkäten. Även ni har lämnat tänkvärda idéer och kommentarer.

Tack till Hanna som tog tjänstledigt och lät mig sitta i hennes stol. Vilken erfarenhet och vilken inblick jag har fått med mig, inte minst till mitt examensarbete.

Tack till Therese som gav mig sin tid då hon läste och kom med konstruktiv kritik på arbetet.

Tack till min handledare, Alan Harkess framför allt för att du introducerade mig till

Skottland och fick mig att åka dit och göra en veckas praktik förra terminen, något som jag nu i mitt examensarbete har fått ännu mer tid att reflektera runt. Tack för handledning och aldrig sinande kunskap.

Tack till Ola som alltid stöttar mig, vad jag än ger mig in på. Och inte minst tack till mina barn, Yoel och Elias samt nyanlända Noah som alltid får mig att kämpa lite hårdare och lite mer.

2. Bakgrund

Kan det vara så att det finns en kunskapsbrist men må hända även en brist på motivation, engagemang till att förnya praon. Hur gör man annorlunda än vad man alltid har gjort? Vem ska börja dra i trådarna? Vems ansvar är det?

Enligt min uppfattning är skolan en tungrodd båt och detta är med all sannolikhet en anledning till att det ofta går trögt att göra förändringar. Skolan är också en stor arbetsplats med många berörda och med många röster att lyssna på.

Under Studie- och yrkesvägledare utbildningen talas det mycket om just praon som en rent administrativ uppgift för studie- & yrkesvägledaren.1 Det är en uppfattning som sedan följer med även som professionell yrkesutövande syv. Dock kan man här ana att praon innefattar så mycket mer, även i dess nuvarande form. Jag anser dock att det finns ett behov av att åtgärda de brister som praon för med sig för en hel del elever samt all berörd personal på skolan och även föräldrar till elever.

Jag ställer mig frågande till om de elever som har små eller näst intill obefintliga medel att hitta en stimulerande praoplats inte har allt att vinna genom att få komma ut i en mer

genomtänkt modell.

Förändringstakten i samhället går mycket fort vilket ställer nya krav på både lärare, syv och rektorer att ständigt hålla sig kunskapsmässigt uppdaterade, fortbilda sig för att kunna ge eleverna till viss del ny och relevant kunskap. Att kontakten mellan skola och arbetsliv behöver förbättras är ett faktum som inte går att blunda för, även om detta inte alls behöver innebära att praon plockas bort. Praon behöver dock genomgå en strukturell förändring för att den ska göras meningsfull och även trygg för alla inblandade.

I läroplanen lämnas stort utrymme för varje skola att själva bestämma hur de vill utforma sin prao. Skolans ansvar att utbilda unga och barn mot ett framtida yrkesliv borde man kunna lägga mer vikt vid. Här kommer det livslånga lärandet i fokus, ett sätt att i tidiga åldrar medvetandegöra barn och unga människor om sig själva och vad det finns för möjligheter, drömmar, verklighet rent yrkesmässigt för just dem. Unga människor är beroende av successiv kunskap om livet utanför skolan för att så småningom kunna fatta beslut som kan vara mer eller mindre avgörande för dem längre fram.

2.1 Min egen förförståelse

Jag är medveten om det filter genom vilket jag ser och tolkar praon. Även hur jag ser på möjligheterna till förändring när det gäller tidig vägledning. Jag har skapat mig min egen personliga uppfattning om hur det ser ut och vad jag personligen skulle vilja göra för att genomföra utveckling på området.

Om undersökningen utförts på en annan skola i en annan del av Sverige kanske resultaten hade sett annorlunda ut, men de kunde likaväl ha varit detsamma som på den undersökta skolan.

Jag reflekterar också över min position i livet, som studerande, och hur jag ser på det jag möter utanför min utbildning, kopplat till kunskap och fakta som jag har genererat via mina föreläsare, kursare samt litteratur. Genom praktisk erfarenhet närmar jag mig min nya kunskap på ett annorlunda sätt. Det jag inte besitter är lång erfarenhet inom skolan och dess verksamhet vilket gör att jag eventuellt har en naiv bild av detsamma, eller så är det just det som gör att jag har en fördel, jag ser med nya ögon på det som har varit alldeles för länge. Det politiska klimatet, tiden vi lever i färgar också mina idéer och tankar. Det liv jag levt och lever präglar mig och gör min tolkning till min egen.

2.2 Syfte och Problemområde

Syftet med den här undersökningen är att belysa hur praon upplevs och ser ut på just denna specifika skola. Jag hoppas kunna skapa en bas, ett underlag för lärare, syv och rektorer att gå vidare med en diskussion om hur man eventuellt skulle kunna förändra praoverksamheten. Jag hoppas kunna hjälpa till med att starta upp en process. Kunskap om hur det ser ut nu kan användas i diskussion om hur man eventuellt går vidare.

Jag har också för avsikt att lägga vikt vid hur vi arbetar med att orientera barn och unga i skolan om det som rör yrke, arbetsliv, det livslånga lärandet.

2.3 Frågeställningar

ƒ Hur skulle man kunna arbeta annorlunda med praon på den undersökta skolan? ƒ Vad finns det för idéer och förslag till förändring?

ƒ Hur ser intresset ut på just denna skola för att i ett tidigare skede kunna lära barn och unga om yrken och arbetsliv och sig själva?

2.4 Avgränsning

Att skriva ett examensarbete innebär att man arbetar med en tidsbegränsning på 10 veckor. Jag har gjort min avgränsning till att undersöka endast en skolas tankar och idéer om praon och näringslivet, yrken. Jag inser begränsningen det innebär i att dra större slutsatser då undersökningen endast utförts på en skola, en skola som dock skulle kunna representera många andra skolor i Sverige på 2000 talets början.

Det hade varit spännande att se om de lokala företagen i området hade varit intresserade av något slags samarbete med den undersökta skolan. Jag har dock avstått från att ta upp detta eftersom arbetet då skulle bli allt för omfattande.

2.5 Begreppsdefinition av Prao

PRAO (Praktisk arbetslivsorientering; tidigare PRYO, Praktisk yrkeslivsorientering) innebär att svenska elever i främst skolår 5 till 9 tillbringar en eller några veckor på en arbetsplats. Syftet med PRAO är att ge eleven kunskaper om arbetslivet, inte utnyttjas som gratis

arbetskraft. Det kan även vara ett stöd för elevens kommande studie- och yrkesval samt stödja den personliga utvecklingen. Elevernas behov av kunskaper och medvetenhet om sig själv samt om samhälle och arbete bör stå i centrum. Verksamheten skall syfta till att så långt som möjligt hjälpa eleverna bland annat med följande:

ƒ Orientera sig om arbetets betydelse för människan och samhället, om olika arbetsplatser, arbetsmiljöer och arbetsuppgifter.

ƒ Få erfarenhet om de villkor för demokrati, inflytande och ansvar som finns i arbetslivet.

ƒ Lära sig förstå de normer och regler som gäller i arbetslivet.

ƒ Öka elevernas kännedom och motverka begräsningar i studie- och yrkesval som beror på könsrollstänkande, statustänkande och social/kulturell bakgrund.

PRAO har sin grund i 1960-talets utbildningsreformer, då det ansågs nödvändigt att ge skolan en tydligare samhällsförankring. Elever i slutet av grundskolan stod då ofta nära yrkeslivet, eftersom få läste vidare. En kritik som framförts idag är att det ofta finns en begränsad pedagogisk planering, utan elever skickas helt enkelt ut på arbetsplatser. Vidare kan dagens ofta starkt datoriserade arbetsplatser te sig svårförståeliga för många ungdomar. Under år 2006 har även Arbetsmiljöverket kritiserat PRAO för bristfällig arbetsmiljö. Resultatet är att allt fler kommuner avskaffat eller begränsat PRAO under de senaste åren. 2

3. Historisk tillbakablick

3.1 Skola – Arbetsliv

Jag kommer att i min historiska tillbakablick hänvisa till Karin Franssons ”Trettio år med skola – arbetsliv - en översikt”, som är en redovisning av ett utredningsuppdrag från skolverket.

Följande förkortningar förekommer i texten, jag avser att här förtydliga vad de står för. SAF – Svenska arbetsgivareföreningen startades upp år 1902. År 2001 gick de samman med Svenskt industriförbund och blev Svenskt Näringsliv.

LO – Landsorganisationen är ett samarbete mellan ca 15 olika fackförbund som representerar till exempel undersköterskor, bilmekaniker, restaurang- och butiksbiträden med flera.

TCO – Tjänstemännens centralorganisation som är ett samarbete mellan ca 17 olika fackförbund representerar bland annat ingenjörer, lärare, ekonomer med flera.

Under 1900-talet men även idag är diskussionen om utbildning och dess relation till arbetslivet central. Efter andra världskriget präglades den Svenska ekonomin av god tillväxt. Näringslivet fick ny struktur och både produktionsindustrin samt den offentliga sektorn växte. Det är nu människor lämnar landsbygden och jordbruksarbete för att söka lyckan i någon industri i staden. I och med den ekonomiska tillväxten och de ambitioner som fanns i samhället vid den här tiden kom utbildningssystemet att sättas i fokus.

Under 40- och 50- talet är det yrkesutbildningen som växer i omfång mycket pga. industrins frammarsch och dess rationaliseringsanda. Det är också nu som de kvinnodominerade

yrkesutbildningarna får bättre utvecklingsmöjligheter.

På 50- 60 talet förändras arbetsmarknaden för alltid med kvinnors intåg på arenan. Det går nu bra för Sverige, ekonomin är på ständig uppgång och arbetskraft efterfrågas.

Under 60- och 70 –talen efterfrågas arbetskraft som är utbildad, mycket pga. ett alltmer avancerat näringsliv. ”Relationen skola – arbetsliv blev därigenom, inte i första hand ett individrelaterat urvalsproblem, utan snarare ett utbildningsekonomiskt problem. Det gällde att bygga ut och anpassa utbildningssystemet så att det på bästa sätt kunde svara mot arbetslivets utveckling.” 3

Under 90-talet får de arbetslivsorienterade inslagen för eleverna i grundskolan allt mindre utrymme, detta gäller även elevernas möjlighet till att skaffa sig egna erfarenheter från

3 _{Lärarhögskolan i Stockholm, Enheten för studie- och yrkesvägledning, Karin Fransson, Redovisning av}

arbetsplatser utanför skolans värld. Arbetslivet tycks nu bli allt mer frånvarande och abstrakt för många barn och ungdomar.

Skolan och det som sker där är inte bara en angelägenhet för dem som agerar inom utbildningssystemet. Det finns även andra intressenter så som SAF, LO och TCO som t.ex. under 70- och 80- talet utbildade skolinformatörer med syfte att anordna studiedagar och konferenser, men även i egen regi producerade material som riktades till elever, lärare och vägledare i skolans värld.

Både SAF och LO gav skolan kritik för att denne ansågs vara alldeles för isolerad från den verklighet som fanns i arbetslivet och man lade särskild vikt vid lärares och ”syokonsulenters” brist på både kunskap och erfarenhet från och om arbetsplatser utanför skolans murar.

Det förs en ideologisk debatt i både LO och SAF, de båda profilerar sig allt mer i

diskussionen om skolans kontakter med arbetslivet och arbetslivets kontakter med skolan. De kom så småningom att alltmer skilja sig åt.

Syftet med skolans och elevernas kontakt med arbetslivet var tidigare och är väl till viss mån fortfarande så, att elevernas yrkesval stod i fokus och att de kunskaper eleven kunde få på en eventuell arbetsplats skulle underlätta senare val av både utbildning och yrke. Ett syfte som också lyfts fram handlar om ungdomars socialisation i vuxenvärlden.

LO pekar specifikt på elever som inte riktigt kommer till sin rätt i skolan och menar att för denna grupp är det viktigt att de får erfarenheter från miljöer som kan ge dem en ny syn på sig själva och omvärlden. Man kan konstatera att ungdomars egna erfarenheter av arbete och arbetsliv under de senaste trettio åren har minskat, istället har deras tid som spenderas i skolan blivit allt längre.

Olika projekt som behandlat skola - arbetsliv har bedrivits under åren. Ett som skolöverstyrelsen inledde gick under namnet ”Skola-arbetslivsprojektet”, ”Skal”. Detta projekt förlades på Lärarhögskolan i Malmö. Det fanns två uppdrag i ett kan man säga, man skulle både stödja utvecklingen av försöksverksamheten samt utvärdera den. Olika skolor deltog i projektet och det hölls en öppen dialog i form av en särskild ”Skalbulletin” som gavs ut. Delrapporter publicerades också. En del artiklar i denna bulletin kunde t.ex. ta upp; ”Praktisk arbetslivsorientering på lågstadiet, rapport från Höör”

”Yrkesorienteringsvecka för lärare, rapport från Växjö”

”Fram för mer och bättre arbetslivspraktik för alla, av C. Wallentin” 4

4 _{Lärarhögskolan i Stockholm, Enheten för studie- och yrkesvägledning, Karin Fransson, Redovisning av}

Skolverket publicerade år 2000 en rapport om utbildningsinspektörernas granskning av skolan. Här framkommer att; ”varje del av skolsystemet i stora stycken saknar kontakter med såväl andra delar inom skolan som med samhällsliv och arbetsliv i övrigt och man för fram att studie- och yrkesorientering, inkluderande området skola-arbetsliv måste utvecklas till att bli en kontinuerlig process för eleverna under hela skoltiden”. 5

5 _{Lärarhögskolan i Stockholm, Enheten för studie- och yrkesvägledning, Karin Fransson, Redovisning av}

3.2 Läroplanerna

Lgr 62

Vid denna tid har dagens benämning prao namnet pryo, ”praktisk yrkesorientering”. Man nämner vikten av att för- och efterarbeta praon, detta med en pedagogisk infallsvinkel och nämner också vad detta arbete ska innehålla. Detta arbete anses viktigt då eleven snart ska komma att välja vidare studier och även längre framtida studier samt yrke. För varje elev i åk 8 ska praktiken omfatta 3 veckor, helst på olika arbetsplatser så att eleven får en inblick i olika yrken, vilket också ska underlätta för eleven att senare göra sina yrkesval.

Lgr 69

”Kontaktarbetet med företrädare för arbetsmarknadsverket är av självklar vikt.

Yrkesvalslärare och exempelvis lärare i samhällskunskap bör dra nytta av fortlöpande information från detta håll om utbildning, yrken och arbetsmarknad liksom om arbetslivets konkreta villkor. Också för genomförandet av praktisk yrkesorientering liksom för

uppföljning och efterkontakt krävs intim samverkan mellan skola och arbetsförmedling.” 6 När det gäller utgifter för eleven som t.ex. resekostnader, mat samt ev. arbetskläder är det något som skolan ansvarar för och inte företagen.

I Lgr 69 läggs betoningen på nyttan av praktisk yrkesorientering för eleven då densamma ska kunna få en realistisk och konkret bild av hur livet på en arbetsplats ter sig, detta i samspel med skolans undervisning i samhällsorientering. Tonvikten ligger också på andra ämnen i skolan som man menar kan få en ny mening när man kan applicera sina egna nya erfarenheter och kunskaper från en arbetsplats. Pryon är ett obligatoriskt inslag i skolans verksamhet och innebär minst tre studiebesök i åk 8 på olika arbetsplatser samt två veckors pryo i åk 9. Utformningen av hur pryon ska förberedas av lärare och yrkesvalslärare både före och efter pryon tas upp i läroplanen.

Lgr 80

I denna läroplanen uttalas vikten av att skola och arbetsliv kommer samman. I praktiken skulle det innebära att lärarna i sina olika ämnen lägger större vikt vid att ta upp det som rör yrke och arbetsliv.

Eleven ska under sin sammanlagda skoltid ha minst 6 veckors prao, (prao är nu

beteckningen för praktisk arbetslivs orientering). Man uttrycker att eleven under sin prao ska få erfarenhet från tre olika arbetslivssektorer. Dessa är följande;

1) Teknik och tillverkning

2) Handel, kommunikation, service och jord- och skogsbruk 3) Kontor och förvaltning, vård och undervisning

Lärarna får genom Lgr 80 ett större ansvar för elevens förberedelse inför arbetslivet liksom för dennes studie och yrkesorientering. Man menar att det är genom praon som eleverna kommer att få nya kunskaper, kunskaper som ska bearbetas tillsammans med lärarna i de olika ämnena.

Lpo 94

”I den nyaste läroplanen för grundskolan (Lpo 94) är inte som i tidigare läroplaner för grundskolan studie- och yrkesorienteringen detaljreglerad med bestämmelser om särskild tid för pryo eller prao ute i arbetslivet. Uppgiften att orientera eleverna om studier och yrkesliv är mera allmänt formulerad och hur den praktiskt skall gå till bestäms lokalt.” 7

Skolans uppdrag;

”Eleverna skall kunna orientera sig i en komplex verklighet, med ett stort informationsflöde och en snabb förändringstakt. Studiefärdigheter och metoder att tillägna sig och använda ny kunskap blir därför viktiga. En viktig uppgift för skolan är att ge överblick och sammanhang. Eleverna skall få möjligheter att ta initiativ och ansvar. De skall ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att arbeta självständigt och lösa problem.” 8

7 _{Rapporter om utbildning, Göte Rudvall, Malmö Högskola, Lärarutbildningen, Regionalt utvecklingscentrum}

2/2001, s.54

Kunskaper;

”Utforskande, nyfikenhet och lust att lära skall utgöra en grund för undervisningen.

Lärarna skall sträva efter att i undervisningen balansera och integrera kunskaper i sina olika former.” 9

Riktlinjerna för elevernas ansvar och inflytande;

”Se till att alla elever oavsett kön, och social och kulturell bakgrund får ett reellt inflytande på arbetssätt, arbetsformer och undervisningens innehåll, samt att detta inflytande ökar med stigande ålder och mognad.” Svara för att eleverna får pröva olika arbetssätt och

arbetsformer.10

Målen när det gäller skola och omvärld inbegriper bl.a. följande;

”Eleverna skall få en utbildning av hög kvalitet i skolan. De skall också få underlag för att välja fortsatt utbildning. Detta förutsätter att den obligatoriska skolan nära samverkar med de gymnasiala utbildningar som eleverna fortsätter till.

Det förutsätter också en samverkan med arbetslivet och närsamhället i övrigt.”

Riktlinjer för alla som arbetar i skolan:

”De skall verka för att utveckla kontakter med kultur och arbetsliv, föreningsliv samt andra verksamheter utanför skolan som kan berika den som en lärande miljö.”

Läraren skall;

”Medverka till att utveckla kontakter med mottagande skolor samt med organisationer, företag och andra som kan bidra till att berika skolans verksamhet och förankra den i det omgivande samhället.”

Studie- och yrkesvägledaren, eller den personal som fullgör motsvarande uppgifter, skall;

”Informera och vägleda eleverna inför den fortsatta utbildningen och yrkesinriktningen och därvid särskilt uppmärksamma möjligheterna för elever med funktionshinder och

vara till stöd för den övriga personalens studie- och yrkesorienterande insatser.” 11

9 _{Lpo-94, s.11} 10 _{Lpo-94, s.15} 11 _{Lpo-94, s.17}

Rektors ansvar:

”Undervisningen i olika ämnesområden samordnas så att eleverna får möjlighet att uppfatta större kunskapsområden som en helhet.

Samverkan med skolor och arbetslivet utanför skolan utvecklas så att eleverna får konkreta erfarenheter av betydelse för deras val av fortsatt utbildning och yrkesinriktning.” 12

4. Forskning och litteraturgenomgång

I min mening anar jag att media spelar en stor roll för hur unga människor ser på olika yrken. Glamouriserade sjukhusserier, trendiga advokatbyråer där skönhetsidealen kommer i första rummet gör att intresset för att bli advokat eller läkare står högt på många ungas drömjobbs-önskelista. Barn och unga behöver få en realistisk syn på yrken, än mer så när arbetslivet tenderar att bli abstrakt och osynligt. Introduktionen till olika yrken bör starta i tidigare åldrar. Studie- och yrkesvägledarrollen behöver lyftas fram och bli tydligare. Organisationen runt praon måste ta ny vändning och innefatta struktur i ”tänket” och inte bara vara en eller två lösryckta veckor av paus från skolan.

Med en veckas prao i åk 8 och en veckas prao i åk 9 kan man väl utan att dra allt för skarpa slutsatser våga påstå att någon stark uppfattning om vad man vill bli eller inte, har svårt att infinna sig, åtminstone inte på välgrundade erfarenheter, om vi antar att det är syftet med prao.

I skolledaren uttrycker L. Skoglund att ”det för företagen är en god investering om man ger någon intresserad medarbetare i uppgift att ta hand om praoelever som kommer till företaget. Ett bra praoprogram och ett mottagande som gör att eleven får positiva intryck resulterar i god PR för företaget. I bästa fall får eleven upp ögonen för att det finns alternativ till

glamouryrkena, som så många drömmer om.” 13

Hirasawa & Sundelin gör 2003 i uppdrag av skolverket ett projekt som rör skola-arbetsliv. De kommer fram till tre olika bilder. Den första är ett klargörande av samspelet skola-arbetsliv. Genom möten med arbetsplatser, syv och mentorer får eleven ökad kunskap och förståelse för just skola-arbetsliv. Man kan säga att eleverna tar ett steg ut ur en abstrakt tillvaro i tankarna runt arbetsliv till en mera konkret sådan där man kan se sig själv och sin framtid. Den andra bilden visar på förvirring, i form av tankekrockar och

övergivenhetskänslor. Eleverna upplever att skolan överger dem under praon. Den tredje bilden visar att eleverna eftersöker utveckling av området skola-arbetsliv så att eleverna själva kan vara bättre förberedda inför praon. Praon borde också mer efterlikna arbetslivet uttrycker eleverna. Resultaten av denna studie visar också att, ”det är praon i sig, och inte integreringen

av praon i ämnesundervisningen, som ger eleverna kunskap om arbetslivet. Det är elevernas personliga upplevelser under praon som är värdefulla”. 14

Ahlgren som 1999 ledde ett forskningsprojekt om invandrarungdomars inträde på

arbetsmarknaden uttrycker att, ”ungdomars begränsade erfarenheter av arbetslivet leder till en brist på signifikanta andra som kan ge ungdomar en uppfattning om deras förutsättningar för olika yrken”. 15

Enligt Arnell Gustafsson är det anmärkningsvärt att det inte finns mer forskning kring arbetsmarknad, arbetsliv, ungdomar och utbildning. Hon menar vidare att övergången som unga människor så småningom gör till arbetslivet har skolan som utgångspunkt.

”Inträdet i arbetslivet är en av de viktigaste övergångarna mellan barn och vuxenstatus. Hur yrkesval sker, hur anpassningen till arbetslivets förändringar ser ut, hur reella kunskaper om arbetslivets krav införskaffas, hur ungdomar rekryteras, lärs upp och socialiseras till

arbetsplatser finns relativt lite forskning om.” 16

Vi är alla barn av vår tid och präglas mer eller mindre av de villkor som finns i samhället under vår uppväxt. Olika yrkeskategorier har alltid funnits, det tillkommer nya yrken och andra faller ifrån, beroende på samhällets takt och utveckling. Men en sak är säker, att människan någon gång ”skaffar” sig ett yrke. Många är det som behöver hjälp för att separera vad en tandläkare och tandtekniker gör. Att klargöra olika yrkesroller för barn och unga innebär att öppna upp fler vägar.

Skolverket gjorde 1997 en utvärdering av grundskolan där man kunde konstatera att det mest förekommande syoinslaget i själva undervisningen var enligt åk 9 elever när syv kom till klassrummet för information och undervisning. Samma elever uppger att lärarna aldrig eller bara någon enstaka gång höll i någon form av studie- och yrkesorienterade lektion dvs. en lektion som skulle kunna ta upp ett specifikt ämnes betydelse i arbetslivet, eller eventuellt berätta hur det ser ut i arbetslivet.

I skolan är studie- och yrkesvägledning något som rektorn är huvudansvarig för, syv anses ha en strategisk roll för verksamheten.

Med globaliseringen och de krav som ställs på utbildnings- och arbetsmarknaden ställs indirekta krav på skolan och dess möjlighet att erbjuda god vägledning. Vägledning i vid

14 _{Ungdomars utbildnings- och yrkesval - i egna och andras ögon, Skolverket, s.78} 15 _{Ungdomars utbildnings- och yrkesval - i egna och andras ögon, Skolverket, s.52} 16 _{Ungdomars utbildnings- och yrkesval – i egna och andras ögon, Skolverket, s.25}

bemärkelse enligt Lindh är ”all den verksamhet som respektive institution/organisation och nation erbjuder som förberedelse för framtida val av utbildning, yrke, arbete och livsform”. 17 I Europa kallas denna verksamhet karriärutbildning, ”career education”.

Skottland är ett land som arbetar med vägledning från förskolan och uppåt. ”Careers Scotland” startades upp år 2002 och är en del av Scottish Enterprise och Highlands and

Islands Enterprise. 1100 ”careers advicers” är anställda på Careers Scotland, olika centra finns utspridda i olika städer i Skottland. Varje plattform samlar upp stadens vägledare som arbetar för Careers Scotland.

“Enterprise in Education” samarbetar med Careers Scotland och erbjuder produkter, utbildningsmaterial och service till skolorna och dess personal.

”Careers-box” är en resurs som används i skolorna, ungefär100 lektioner erbjuds för att försäkra sig om att barn och ungdomar mellan 3-18 år får en konsekvent ”career education”. På det här sättet vill man investera i framtidens arbetskraft och ge ungdomar en bra start. Lärarna får också utbildning i ”career planning education” av Careers Scotland för att de ska kunna hålla lektioner för eleverna. En careers advicer är också knuten till skolan och åker dit och håller specifika lektioner om bl.a. ”self awareness”, ”employability skills”, ”careers planning” m.m. Man menar att career box hjälper till med att;

”Equipping all young people with the underpinning knowledge, skills and enterprising ’can do’ attitude they will need to make effective career decisions throughout their lives.” 18 Skolan bjuder även in näringslivet för att eleverna ska få en insikt i vad som sker på

arbetsmarknaden och kunna skapa sig en uppfattning om olika yrken. Men också för att skapa entreprenörsanda hos eleverna. Man har olika teman och de kan bl.a. gå under namnet ”I can do anything day”.

Den statliga utredningen Karriärvägledning.se.nu resonerar att studie och

yrkesvägledningen kräver en sammanhållen ”station”. Med det menar man att alla vägledare oavsett vilken insats de gör ska samlas på ett ställe, i ett gemensamt center. Vägledarna slussas sedan ut till olika utbildningsanordnare. Man anser att karriärvägledning är något man ska få genom hela livet oavsett ålder, oavsett var man befinner sig i livet. Detta arbetssätt påminner mycket om det man har just i Skottland.

17 _{Ungdomars utbildnings- och yrkesval – i egna och andras ögon, Skolverket, s.69} 18 _{www.careers-scotland.org.uk/careerbox}

Vikten av att ha en väl fungerande vägledning är något som man ur ett EU perspektiv lägger tyngd vid. ”Memorandum on lifelong learning” berör riktlinjer för Studie- och

yrkesvägledning inom EU. 19

Watts, som jag återkommer till i teorikapitlet, ingick 2003 i ledningsgruppen för OECD i ”Education Policy Analysis” som presenterade en granskning av vägledning i fjorton av OECD: s medlemsländer. Alla länder bjöds in och alla våra nordiska grannar tackade ja, men Sverige tackade nej. I en översikt av länderna kunde man se en växande betydelse av

vägledning i just skolorna.

”Inte bara för att hjälpa unga människor att göra de omedelbara val som de har framför sig, utan också för att lägga grunden för livslångt lärande och livslång karriärutveckling.” 20 FN konventionen, barnens rättigheter uttrycker i artikel 28, ”att konventionsstaterna särskilt skall göra studierådgivning och yrkesorientering tillgänglig och åtkomlig för alla barn”. 21 Eftersom prao enligt den nya läroplanen inte längre är obligatorisk och inte begränsad till en viss årskurs eller ett visst ämne öppnas möjligheterna upp för en rad olika sätt arbeta. Vikt läggs vid att arbetslivsorientering är något som är viktigt i grundskolans alla stadier. Skall eleven ut på den traditionella praon eller ska kravet på obligatorisk arbetslivsorientering tillgodoses på annat sätt?

Rent logiskt finns framtidens arbetskraft i skolan. Genom eventuell prao på företagen får just företaget en chans att ge eleven en positiv bild av verksamheten. Eleven får möjlighet att lyssna till och lära sig vad som krävs av dem, vilka kunskaper de behöver för att få arbete osv. Företagarna i sin tur vinner på att lyssna på morgondagens anställda.

Ett sätt att locka fler elever att söka till de naturvetenskapliga och tekniska utbildningarna kan vara ökade kontakter mellan företag som har teknisk inriktning och skolan. Intresset för industrin är inte stort, och många elever har en bild av industrin som inte riktigt stämmer längre, man måste börja skapa intresse för den här sortens arbete redan i skolan.

”Det finns belägg för att det är just i högstadiet som elever tappar intresset för teknik, oftast beroende på att skolan har svårt att ge undervisningen ett stimulerande innehåll.” 22

Så mycket forskning har inte gått att hitta om samarbete mellan näringsliv och skola. Exemplen från olika erfarenheter är dock många, och en del slutsatser som dragits från en del fall konstaterar att, ”praktiken i företaget måste ses som en del av undervisningen, inte som ett

19 _{SOU 2001:45, Karriärvägledning.se.nu.}

20 _{Ungdomars utbildnings- och yrkesval – i egna och andras ögon, Skolverket, s.71} 21 _{Regeringskansliet, UD, 2000}

avbrott i skolans verksamhet”. ”Många lärare saknar både kunskap och erfarenhet från näringslivet och känner sig osäkra inför att undervisa om arbetslivet. Incitamenten för en enskild lärare att prioritera företagskontakter i sitt arbete är ännu svaga”. ”Den gamla praon fungerade inte särskilt bra, det var ofta svårt för företagen att hitta rätt arbetsmodell. Praon var också ofta dåligt förberedd från skolan, saknade klara mål och riktlinjer”. 23

5. Teoretisk översikt

5.1 Val av teorilitteratur

Jag har valt att knyta Pierre Bourdieu som är en Fransk kultur- och utbildningssociolog samt Bill Law och Tony Watts, två ledande forskare inom studie- och yrkesvägledning till mitt arbete. Deras teorier är av relevans för hur jag tolkar och förstår de frågor som jag ställt mig. Först tar jag upp delar av Bourdieus teori som jag anser på ett bra sätt förklarar kopplingen mellan skola och samhälle. ”Bourdieu har i synnerhet arbetat med skolans konserverande roll, utbildningssystemet som förvaltare av kulturellt kapital och som legitimeringssystem,

kulturens roll i det sociala skiktningssystemet, kulturell hegemoni (ledning) och de intellektuellas roll.” 24

Samtidigt som Bourdieu menar att man kan ta sig fram i samhället oavsett vem man är med hjälp av sitt eventuella symboliska eller kulturella kapital så menar han också att just skolan hjälper till med att stärka givna maktrelationer mellan samhällets olika klasser.

Law and Watts visar med sin modell ”Dots” hur vägledning måste fungera som en process. Jag tar upp detta för att jag anser att den är av betydelse för att kunna förstå området som berör vägledning i tidigare åldrar.

5.2 Bourdieu

Vad är det som driver det mänskliga handlandet och hur ska man beskriva människans relation till världen? Bourdieu använder sig i sin teori för att förklara detta med hjälp av två begrepp, habitus och kapital.

Bourdieu har i ett flertal av sina arbeten berört habitusbegreppet. Habitus enligt Bourdieu omfattar både tidigare livserfarenheter samt handlingsdispostioner, dvs. vad man har med sig för upplevelser av livet samt vilken ställning man befinner sig i för att agera i olika

sammanhang. I habitus finns också individens uppfattning av verkligheten, hennes

värderingar samt motivationen till handling. Personens beteende speglas av hur denne har lärt känna det som omger henne både på ett medvetet och omedvetet plan.

Man kan använda habitus begreppet för att förstå hur systemet av dispositioner, vilka är ihopkopplade i miljöer av social art, såsom t.ex. i skolan, familjen, klassen, gruppen osv. och hur de samverkar när människor interagerar med varandra i en komplex social verklighet.

I vissa sociala sammanhang känner man sig mer hemma än i andra, Bourdieu menar att habitus mentala strukturer är beständiga men inte permanenta, vilket betyder att individens habitus kan genomgå en förändring.

”Man kan säga att en individs subjektiva, (personliga) förutsättningar (som är förkroppsligade i habitus) står i relation till de objektiva möjligheterna i den sociala strukturen, arbetsmarknaden, utbildningssystemet t.ex.” 25

Kapital är enligt Bourdieu olika tillgångar och värden som en människa kan skaffa sig under livets gång. Med symboliskt kapital menar han sådant som kan ge en människa en viss status och som erkännes av andra. Det kan vara att känna rätt personer, arbeta på respektfulla institutioner, erhålla examina och titlar. Detta under förutsättning att de som värderar

personen i fråga tillskriver henne detta värde. ”Utifrån sina kognitiva förutsättningar (habitus) omsätter individen sitt kapital (socialt, kulturellt, ekonomiskt osv.) på olika sociala områden för att realisera individuella mål.” 26

Kulturellt kapital enligt Bourdieu är något man anses besitta om man t.ex. är förtrogen med klassisk musik eller har en förmåga att uttrycka sig väl i tal och skrift.

Det som är centralt för kapital begreppen är att man tänker relationellt, dvs. något i

förhållande till något annat. Grupper eller individer måste kunna uppfatta ett specifikt kapital som värdefullt.

Bourdieus begrepp kulturell reproduktion beskriver hur skolan i samspel med andra institutioner i samhället understödjer de ekonomiska och sociala orättvisorna som finns representerade i generation efter generation. Skolan påverkar barnens inlärning av attityder och vanor samt värderingar.

Bourdieu har själv uttryckt sig så här; ”Bland alla de lösningar på problemet om

överförandet av makt och privilegier som lagts fram genom tiderna, finns det i själva verket ingen som är bättre dold, och därför bättre anpassad till samhällen som tenderar att förkasta de mest uppenbara formerna för en ärftlig överföring av makt och privilegier, än den som

utbildningssystemet tillhandahåller genom att det bidrar till reproduktionen av

klassrelationernas struktur och genom att det bakom sin skenbara neutralitet döljer det faktum att det fyller denna funktion”. 27

25 _{Christer Lindberg, Antropologiska porträtt 2, s.212}

26 _{Brante. T, Andersen. H, Korsnes. O, Sociologiskt lexikon, s.38}

”Bourdieus språkliga uttryckssätt har utan tvivel samband med sådana breda kulturella skillnader som ligger bakom i tycke och smak.” 28

Här antyder man att barn från minoritetsgrupper eller de från lägre socialgrupper har ett språk och ett sätt som inte klickar med lärarnas sätt eller språk, vilket i sin tur medför att de här barnen genomgår en kulturkrock när de träder in i skolans värld.

”Studie- och yrkesval som mer utbrett fenomen växer fram med det moderna samhället. Det moderna livet innebär att vi i högre grad än förr förväntas påverka våra vägar genom

utbildning och arbete. Det framgår dock inte alltid lika klart att vi när vi ”väljer” har med oss olika mängd kulturellt, ekonomiskt och socialt kapital”. 29

Bourdieu menar vidare att; ”utbildningssystemet spelar en nyckelroll genom att förvalta den högvärdiga kulturen och genom att ’konvertera’ olika kapitalformer, t.ex. socialt och

kulturellt kapital till ekonomiskt kapital (tjänstekompetens).” 30

Bourdieu talar mycket om strukturer av olika slag, hur människan styrs av diverse strukturer på olika plan, men han menar trots detta att människan har en stor kapacitet att agera

självständigt och handla därefter.

5.3 Law och Watts

Man pratar idag mycket om det livslånga lärandet och hur man ska kunna anpassa sig till en arbetsmarknad i ständig förändring. Ur det har det fötts ett behov av att få hjälp med att utveckla förmågor för att klara av denna ständiga rörelse av nya vägar.

Law och Watts som i sitt arbete i huvudsak har ägnat sig åt sambandet mellan vägledningsinsatser och samhället har utvecklat en modell som de kallar DOTS. Den modellen uppmanar individen att under sin studie- och yrkesvalsprocess först och främst bli medveten om sig själv, de möjligheter som finns, lära sig fatta beslut samt handskas med övergångarna inom/mellan utbildning och arbete.

I Europa har den här modellen använts flitigt.

28 _{Giddens, Sociologi, s.429}

29 _{Bourdieu 1996, Ungdomars utbildnings- och yrkesval – i egna och andras ögon, Skolverket, s. 90} 30 _{Brante. T, Andersen. H, Korsnes. O (red.), Sociologiskt lexikon, s.38}

Self awareness

Man menar att nummer ett är att bli medveten om det egna jaget. Vem är jag, vad har jag för resurser, vad vill och kan jag lära mig? Vikt läggs vid individens unicitet och betydelsen av att god självkännedom underlättar studie- och yrkesval genom hela livet. Man brukar säga att det man lär sig i tidiga åldrar fastnar och sätter sig i ryggraden, det finns med en som en osynlig ryggsäck.

Opportunity awareness

För att bli medveten om olika möjligheter som finns för den enskilda individen krävs

förståelse och kunskap om det arbetsliv och utbildningssystem som hon/han kommer att möta. Vilka yrkeskategorier finns det? Jag vill arbeta med träd, finns det något sådant yrke? Vad måste jag studera då? Det är vidare av betydelse att personen är medveten om de val hon gör, att hon förstår varför hon gör dem, så att de val som görs bli så bra som möjligt.

Decision learning

Det finns olika sätt att fatta beslut på, från impulsivt till grundligt genomtänkt. Olika människor fattar beslut på olika sätt. Vissa sätt att fatta beslut på kan passa bättre i somliga situationer än i andra.

Transition learning

Hur handskas jag med olika övergångar? Genom successiv träning i de ovan nämnda områdena, dvs. som en ”pedagogisk process”, utvecklar individen förmågan att länka dessa kunskaper till varandra så att de skapar en grund för de val som görs. Här tar man hänsyn till människan och dess existens ur en praktisk synvinkel såväl som en etisk och filosofisk. 31

I takt med det senaste decenniets oerhörda förändringar i samhället, vilket naturligtvis också borde medföra en förändring i karriärutvecklingsteorier, har även DOTS modellen förändrats något. ”New DOTS” lägger värde på djup i kunskaperna, men till stor del handlar den nya förändringen om synen på lärandet. Man lägger inte bara vikt vid vad man bör lära sig, det är även av värde att betona hur och varför vi lär oss, med det livslånga lärandet i åtanke.

31 _{Hirasawa. K, Brag-Yhland. U, Utredningsuppdrag inom projektet Utbildningsinfo.se, Skolverket,}

Utvecklandet av ett webbaserat valstöd, Slutrapport

Lärarhögskolan i Stockholm, Institutionen för samhälle, kultur och lärande. Avdelningen för studie- och yrkesvägledning, januari 2005, reviderad augusti 2006

6. Metod

6.1 Val av metod

Kvantitativ undersöknings metod är basen för denna undersökning, eftersom jag till stor del arbetat med enkäter. Jag har valt att arbeta med enkäter pga. att jag snarare velat fånga så många svar som möjligt, för överskådlighetens skull, istället för att koncentrera mig på ett par personers uppfattning om praon. Med kvantitativ undersökningsmetod menar man ”forskning som innebär mätningar vid datainsamlingen och statistika bearbetnings- och

analysmetoder”.32 Här måste jag dock inflika att eftersom jag under hela undersökningen fanns på plats på skolan och har fått se och göra det mesta som omfattar praon och annat så har jag kunnat vara observatör i många situationer. Detta gör det möjligt för mig att även använda mig av en kvalitativ undersöknings metod då jag använder mig av verbala analyser. Till viss del är även enkäten utformad på det sättet att de som deltagit i undersökningen har kunnat ”tycka”, komma med åsikter och förslag.

Ofta framhävs omöjligheten i att kombinera de båda inriktningarna, kvantitativ samt

kvalitativ forskning, men inom just samhälls- och beteende vetenskaperna bedrivs huvuddelen av forskningen faktiskt någonstans mellan dessa båda.

I den här undersökningen bedrivs s.k. tillämpad forskning, jag söker kunskap om hur de olika tillfrågade kategorierna ser på praon och om och hur de kan tänka sig förändringar som ev. kan leda till konkreta åtgärder.

6.2 Urval

Intentionen har varit att göra en undersökning bland både elever och lärare, syv samt rektorer på en högstadieskola i Eslöv. Studien har för avsikt att skapa en bild av hur de utvalda

grupperna ser på praon. När det gäller gruppen elever valde jag ut 80 elever av 185 st i klass 9. Dessa 80 valdes ut slumpvis. Jag valde åk 9 elever för att de varit ute på prao tidigare dessutom var det denna grupp elever som jag arbetade med och som senare under min

anställning på skolan skulle ut på prao. För denna grupp formulerade jag en enkät och för den andra gruppen; lärare, syv och rektorer formulerade jag en annan enkät. I den senare gruppen

delade jag ut 40 enkäter. På skolan finns tre rektorer och en syv, som för tillfället var tjänstledig, därav mitt vikariat. Denna syv samt dennes kollegor på närliggande skolor fick fylla i enkäten, sammanlagt är de 4 st. Enkäten delades ut till 33 st lärare. Enkäterna överlämnades personligen med önskan om att de skulle fyllas i och lämnas till mig snarast. Här gick påminnelser ut via mejl internt samt vid möten i lärarrummet.

Elev enkäten fylldes dels i av vissa elever på mitt kontor, då jag var närvarande och sedan kunde samla in enkäten, dels fylldes den i då jag var ute i klass. Jag väntade då in enkäten tills den var ifylld och samlade in den. Detta tillvägagångssätt, ”enkät under ledning”, har gjort det möjligt för mig att förtydliga vissa frågor för eleverna. Något som har upplevts som värdefullt pga. att eleverna befunnit sig på olika nivåer rent intellektuellt men även språkligt.

Generellt ligger just denna skola under rikssnittet betygsmässigt. Man kan även konstatera att enligt lärarförbundets årliga rankningslista över landets skolor placerar sig Eslöv på 246: e plats bland sammanlagt 290 kommuner.33

Elevenkäten har inget bortfall. Lärare, syv, rektors enkäten har ett bortfall på 30 %. Där lärarna står för hela bortfallet. Vilken signifikans lärarnas bortfall har fått för undersökningen är svår att utläsa. Jag förklarar bortfallet med hög arbetsbelastning. Jag gör det bland annat på grund av den möjligheten jag fått till observation under mitt vikariat. Mitt intryck är lärare som ofta känner sig pressade, stressade över sin arbetssituation. Detta talar i och för sig sitt eget tydliga språk och kan till viss del utläsas i enkäten. Lärarna är intresserade av viss förändring och har många idéer men är rädda för ”mer arbete”, som ska läggas på dem. Hade fler lärare svarat hade kanske detta utkristalliserats ytterliggare.

6.3 Övriga reflektioner

Om jag kritiskt granskar min egen metoddel i arbetet kan jag se att arbetet blivit ganska stort pga. att jag valt att göra en enkät för två grupper samt att jag har gett en möjlighet till öppna, uttömmande svar på en del frågor. Samtidigt har det varit på det sättet jag velat göra min undersökning även om jag nu i efterhand kan se att jag kanske borde ha arbetat

tillsammans med någon kurskamrat. Något jag uteslöt då jag visste att jag samtidigt skulle arbeta som vikarierande syv. Tiden för att träffas, skriva och resonera skulle bli väldigt knapp. När det gäller val av frågor till enkäten resonerade jag fram sådana frågor som jag ville ha svar på. Så här efteråt kan jag tänka mig att om detta arbete hade haft en längre startsträcka så hade kanske frågorna sett något annorlunda ut. Jag upplever att jag hade velat komma mer

under ytan men förstår att det samtidigt hade inneburit ett ännu större arbete och att en längre tidsram hade behövts. Det fanns en viss svårighet att göra en enkät som skulle passa till både lärare, syv samt rektorer då de trots allt har olika arbetsuppgifter inom skolan. Men åter igen för att inte göra arbetet helt ogreppbart utformade jag en enkät som vände sig till alla tre grupperna.

Eventuella svårigheter i samband med urval av personer kan jag inte påstå att jag haft. Tidigt insåg jag vikten av att ha med åsikter och tankar som speglade både elever och lärare, syv och rektorer. Jag ville ha en generell bild av vilka tankar som fanns. För att få med något fler syv var jag tvungen att vända mig till andra skolor. Visst hade idealet varit att ha mer än en syv på varje skola!

7. Resultat

Här kommer jag att kortfattat och enkelt kommentera en del av frågeställningarna.

Längst bak i arbetet har jag som bilaga lagt hela resultatet av de enkätsvar som jag har fått. Där börjar jag med att redovisa elev enkäten, och fortsätter med att redovisa lärare, syv och rektors enkäten, så gör jag även här i resultatdelen.

Eftersom frågorna är av olika karaktär, dels öppna svarsalternativ, där respondenten fritt får formulera sitt svar. På detta sätt kan man lättare få fram kvalitativa aspekter på

frågeställningen. ”Nackdelen är att man inte får någon enhetlighet i svarsformuleringar, varför resultaten blir ytterst svåra att systematisera och redovisa.” 34 Dels av sluten karaktär, dvs. motsatsen till öppna svarsalternativ. Jag har för avsikt att först redovisa de slutna svaren och sedan de öppna.

Elevenkäten är besvarad av 80 elever, varav 47 st flickor och 33 st pojkar.

Eleverna

På frågan om det är viktigt för eleven att få gå ut på prao svarar majoriteten att det är viktigt. Halva gruppen uttrycker att de ser praon som en paus från skolan. Ungefär hälften menar att de väljer praoplats efter vad de funderar på att arbeta med längre fram i livet. Av de 80 eleverna är det enbart 5 st som säger att det har varit mycket svårt att få tag på en praoplats. Över 50 st anser det vara lätt att få tag på en praoplats. Däremot är det något mer än hälften som tycker att deras praoplats endast till viss del matchar deras drömmar och intressen. På frågeställningen om de har varit hos någon av sina föräldrar på sin prao ser man tydligt att så är fallet. Emellertid är det mer än halva elevgruppen som svarar att de inte har någon bestämd åsikt om det skulle vara bra att få vara på varandras föräldrars arbetsplats.

Lärare/Syv/Rektors enkäten är besvarad av, 21 st lärare, 4 st studie- och yrkesvägledare samt 3 st rektorer. 22 st är kvinnor, 6 st är män.

Lärare/Rektorer/Syv

På frågan om de olika grupperna brukade besöka eleverna när de var ute på prao var de hela 11 av 28 som svarade att de inte brukade göra detta. Av dem som svarade att de brukar besöka

prao elever var antalet elever de besökte 1-5 st. 1 person svarade att hon/han besökte 20 elever eller fler. En övervägande del av gruppen menade att det kunde se ett mönster i hur eleverna lyckades skaffa bra eller mindre bra praoplatser utifrån föräldrarnas kontaktnät. En del av de kommentarer som kom fram var bl.a.

”De föräldrar som har välfungerande kontaktnät lyckas ordna en praoplats lättare, och olika praoplatser. Problemet är att det är många som inte har något kontaktnät, då är det svårt att hitta en praoplats, ännu svårare att hitta olika praoplatser och platser utifrån elevernas intressen och nyfikenhet.”

”Invandrarelever har naturligtvis ett mycket begränsat kontaktnät, ofta bara pizzeriaplatser.” ”Ja, de som har föräldrar med kontaktnät har en klar fördel. De behöver inte anstränga sig.” ”Lättare för barn med föräldrar i praktiska yrken eller som jobbar på stora företag eller har egna företag.”

15 av 28 svarade att ja, de följer upp praon i sin undervisning, majoriteten har en åsikt om att det inte är syvs uppgift att hålla i praon ensam, 6 st svarade dock att de ansåg det vara så. I enkäten kan man också utläsa att det inte finns något samarbete mellan syv och rektor. 14 av 28 menar att det finns ett samarbete runt praon mellan lärare och syv. Hela 13 st svarar dock att det inte finns något samarbete mellan någon av de nämnda grupperna, dvs. lärare, rektorer och syv, eller att de inte vet om så är fallet.

Att knyta olika ämnen i undervisningen, t.ex. teknikföretag då man läser naturvetenskapliga ämnen och samtidigt ha civilingenjörer som berättar om sitt yrke, hade detta varit något som du skulle kunna tänka dig att arbeta med som lärare/rektor/SYV? På denna fråga är responsen väldigt god. Majoriteten skulle vilja arbeta så. Endast 3 personer är tveksamma.

På frågeställningen om det inte är dags för förändring av praon svarar nästan en tredjedel att de inte har någon bestämd åsikt om detta. 14 svarar dock att de anser det vara tid för

förändring.

En fråga i enkäten tar upp ämnet som rör introduktionen till olika yrken och deras innebörd. Hur man i tidiga åldrar introducerar detta som ett slags medvetandegörande för barn och ungdomar, allt för att det ska kunna bli en process för individen. 25 av 28 menar att detta skulle vara en god idé att genomföra även i Sverige, så som man har gjort i andra delar av Europa.

Att arbeta med olika fadderföretag från tidiga åldrar som knyts till varje klass möts med gott intresse från ungefär halva gruppen, medan den andra hälften inte verkar intresserade.

På frågan om man i skolan borde arbeta mer med att göra eleverna uppmärksamma på vilka yrken som efterfrågas i samhället svarade 19 av 28 att, ja det borde man.

Vad är din åsikt om att ta bort praon?

Nedan visar diagrammet en jämförelse mellan de båda undersökta grupperna när det gäller frågan om vad åsikten är om att ta bort praon.

Man kan konstatera att det rent procentuellt är något fler ur elevgruppen än ur den andra gruppen som menar att det inte är alls bra att avskaffa praon. Det går tydligt att utläsa att praon inte får tas bort enligt grafen.

0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10

Inte alls bra Bra Mycket bra

% Elever

Lärare

Bild 1. Vad är din åsikt om att ta bort praon?

Hade det varit intressant i fall er skola samarbetade med olika närliggande företag i området? (Att man kunde koppla samman undervisning och praktik)

Frågan om det skulle vara intressant att arbeta med närliggande företag ställdes också till båda grupperna. Först redovisas elevenkäten enligt ett cirkeldiagram. Här kan man tyda att så många som 66 % anser att detta hade varit av intresse. Förvånande många har ingen åsikt och endast 3 % svarar nej, det hade inte varit intressant.

66% 3% 31% ja nej ingen åsikt

Bild 2. Elevenkäten, arbete med närliggande företag

Lärare, rektorer samt syv gruppen har en övervägande majoritet av dem som menar att det hade varit intressant att arbeta med närliggande företag. Faktum är att 0 % svarar nej, dvs. det finns ingen ur denna gruppen som inte skulle tänka sig att samarbeta med närliggande företag. 11 % har ingen åsikt om den ställda frågan.

89% 0% 11% ja nej ingen åsikt

Skulle det vara ett sätt att knyta arbetskontakter för framtiden?

Enligt elevenkäten, som redovisas först, kan man tyda att 61 % svara ja på denna fråga. Endast 5 % svarar nej medan hela 34 % inte har någon åsikt om den ställda frågan.

61% 5% 34% ja nej ingen åsikt

Bild 4. Elevenkäten, skulle det vara ett sätt att knyta arbetskontakter för framtiden?

L/R/S är positiva till vad det skulle kunna få för effekter för deras elever. Hela 82 % tror att det skulle vara ett sätt att knyta arbetskontakter för framtiden om det fanns ett tidigt samarbete redan i skolan mellan just skola och företag. Det är dock fler ur denna grupp som samtidigt är något skeptiska till om så skulle kunna vara fallet. 7 % har ingen åsikt.

82% 11% 7% ja nej ingen åsikt

Nedan kommer jag nu att redovisa de öppna svarsalternativen i form av egna kommentarer, reflektioner av svaren. Jag börjar med elevenkäten och fortsätter sedan med L/R/S enkäten. För uttömmande svar på frågorna hänvisar jag till bilagorna i slutet av arbetet.

Eleverna

Vad förväntar du dig av praon? Berätta/Beskriv

Många elever har nämnt att de vill ha roligt och lära sig nya saker. De menar också att praon kanske kan ge dem en chans till sommarjobb. Att få komma ut på en arbetsplats och känna på vad det innebär att arbeta och prova på olika arbetsuppgifter nämns också ofta. Man vill gärna prova på yrket för att se om man tycker om det. En del berättar också att de förväntar sig att de personer de kommer att möta på arbetsplatsen är trevliga och hjälpsamma. Det är viktigt att praon blir en bra upplevelse poängterar någon, att man blir accepterad av dem som jobbar där. Det är angeläget att ha något att göra så att man inte står och har tråkigt en hel vecka.

En del säger att det inte förväntar sig någonting eller att de inte vet vad de förväntar sig.

Vilken skulle vara den ultimata praoplatsen för dig?

Någon nämner att de redan har varit på sin ultimata praoplats, musikaffär i Malmö tex. En del vet inte eller tycker hela idén med prao bara är jobbig. Många av tjejerna har frisör eller sjukvården som den ultimata praoplatsen. Någon säger att hon inte alls vet vad hon vill göra eller riktigt tycker om.

Det är fler killar än tjejer som skriver att de inte vet vad deras ultimata praoplats är. Överhuvudtaget uttrycker sig pojkarna mer sparsamt.

Hur förbereder ni er i klassen inför praon?

De allra flesta kryssar i att det brukar vara så att syv kommer ut och berättar om vilka papper som ska fyllas i. Någon tillägger att de också får några prao alternativ att välja mellan av skolan men annars får man leta själv. De platserna som skolan får, menar eleverna är till för dem som har svårt att hitta något på egen hand. Ytterst få, 7 personer menar att

samhällskunskapsläraren berättar om arbete, olika yrken och arbetsplatser. Ingen nämner heller att det skulle finnas någon annan lärare, i något annat ämne som tar upp frågor runt arbetslivet osv. 15 personer menar att syv berättar om yrken och arbetsplatser.

Ge förslag på vad man skulle kunna ersätta praon med, vad man skulle kunna göra istället? Många nämner att praon är så viktig och oersättlig, man får absolut inte ta bort den! Trots detta finns det gott om idéer på vad man skulle kunna göra istället för att gå ut på den traditionella praon som den ser ut idag. En del menar att man kan praktisera två dagar och vara i skolan 3 dagar t.ex. Ett annat förslag är studiedagar förlagda på olika arbetsplatser.

Ge exempel på hur man skulle kunna arbeta? (Om man samarbetade med olika närliggande företag i området)

De idéer och exempel som kommer fram är bl.a. att man skulle kunna vara på en arbetsplats i ett par dagar och sedan redovisa skriftligt vad man hade för arbetssysslor, vad man lärt sig, vad som var viktigt att tänka på osv. Företagen skulle också kunna komma till skolan och informera om hur man arbetar på deras arbetsplats. Halva dagar i skola, halva dagar på arbetsplatsen är ett annat förslag.

Lärare/syv/rektor

Hur förbereder ni er i klassen inför praon?

En del lärare skriver att samhällskunskapsläraren berättar om olika yrken och arbetsplatser. En SO lärare kryssar däremot inte alls i detta alternativ utan bara att klassen får papper av syv. Det är många lärare som inte vet hur praon förbereds. Så här har dock några lärare uttryckt sig:

– ”I svenskan har jag bett dem att skriva dagbok/intervju under praon.”

– ”Vi läser ibland någon novell eller dylikt som handlar om arbete/arbetare/arbetslivet.” – ”Talar om i god tid före att de måste se till att skaffa sig platser.”

Vad gör du under den vecka dina elever är ute på prao?

En del av lärarna menar att de försöker besöka en del av sina praoelever. Andra menar att de inte har tid med detta eftersom de har lektioner som vanligt och dessutom får hoppa in och vikariera i sitt arbetslag. Hinna ikapp med arbete och ha samtal med elever är sådant som också görs.

Ge förslag på vad man skulle kunna ersätta praon med, vad man skulle kunna göra istället? På denna fråga finns det väldigt många uttömmande och tydliga svar på vad man skulle kunna göra. Brist på idéer är inte något problem. Det som nämns är t.ex. företagspresentationer, presentation av kommun och sjukvård där man berättar om yrken i verksamheten,

framtidsutsikter, lön, studiebesök på företag. Någon menar att man på kommunnivå borde kunna göra något så/för att företagarna i kommunen blev mer positiva till praoelever. Man nämner att det vore synd att ta bort praon men att den borde användas bättre och kombineras med andra arbetslivskontakter.

Se bilagan för uttömliga svar.

Ge exempel på hur man skulle kunna arbeta (Om man samarbetade med olika företag)

Här menar jag också att det finns gott om bra idéer. Det som framkommer är bl.a. att man skulle kunna ha en samordnare för praon som sköter rekvirering och besök. Skolan skulle kunna erbjuda handledarutbildning till företagen. Matte skulle t.ex. kunna tillämpas i en mekanisk verkstad där man mäter rör, plåt osv. Väggytor och färgåtgång hos en målare osv. En övrig kommentar: ”Eleverna måste få mer hjälp att hitta praoplatser. Syv måste lägga ner mer tid på att vara ute i samhället och knyta kontakter med Eslövsföretag. Idag måste man visa upp sig personligen för att företagarna skall inse vikten av att stödja skolan och dess elever. Telefonkontakt och mail räcker inte. Syv måste alltså få den tiden till att skapa dessa kontakter. Elever utan kontaktnät är idag helt utelämnade.” (Lärare)

8. Observationer

De observationer jag gjorde under mina ca 2 månader på skolan innefattar allt som en syv gör men specifikt har mina observationer varit det som rör praon.

Att man som syv har mycket administrativa uppgifter runt praon kan jag intyga. Över 6 papper delades ut till eleverna. Papper som skulle hem till föräldrar, till praoplatsens

handledare, papper som skulle fyllas i och tillbaka till mig. Tilldelade praoplatser till skolan var ca 40 st som skulle fördelas på 195 elever. Elever kom in till mig och ringde på mitt kontor, jag ringde åt vissa elever. En del nya platser ordnade jag den veckan jag var ute och besökte praoelever på sina arbetsplatser. Någon som inte trivdes lyckades jag byta plats till på ett ställe där jag varit veckan innan och besökt en elev. Att vara ute och synas, träffa ansvariga för eleverna på arbetsplatser var en god erfarenhet, och jag fick ofta påpekat av dem hur trevligt och bra det var att de fick träffa personal från skolan, även eleverna uttryckte sig positivt om besök från syv.

Från lärarnas sida upplevde jag ofta en stress över att de inte skulle få ut alla sina elever på prao. Kontakten mellan vissa lärare och mig, syv var god och jag höll hela tiden

klassföreståndarna uppdaterade om hur många av eleverna som ordnat praoplats osv. Jag upplevde dock att det emellanåt dök upp små orosmoln i form av elever som inte hade några kontakter att vända sig till, och hade de dessutom krav på hur praoplatsen skulle vara, vilket borde vara mer än rimligt, så var det ofta svårt att hjälpa. Mitt kontaktnät, näst intill

obefintligt eftersom jag inte är bevandrad i Eslöv var en svårighet, dessutom relativt ensam i min yrkesroll gjorde det svårt till en början att vara behjälplig. Rektorernas inblandning i praon var vad jag uppmärksammade ingen alls.

Oroliga föräldrar ringde upp mig och undrade hur deras son/dotter skulle lyckas ordna en praoplats. Föräldrarna upplevde det som ett personligt misslyckande att inte kunna hjälpa sitt barn. Min åsikt är att här läggs ansvar på föräldrarna som de inte rimligtvis kan förväntas leva upp till.

Jag är medveten om att min personliga uppfattning här är svår att bortse ifrån och att jag genom mina observationer visar min tolkning av omvärlden.