y
A k a d e m i s k A f h a n d l i n g
o mT j e n s t e h j o n ,
Ii v i 1 k e n m e d K o n u n g e n sA l l e r n å d i g s t c T i l l s t å n d
o c hden Vidtlagfarna J u r i d i s k a F a k u l t e t e n s bifall a f
A N D E R S E R I K
A F Z E L I U S
D o c e n s i S v e n s k a o c h R o m e r s k a L a g f a r e n h e t e n m . m. b i t r å d d N I L S M O B E C K O s t g 6 1 he t i l l a l l m ä n g r a n s k n i n g f r a m s t å l l e Snti den Gustavianske LSrosalen den 10 December Är 1806. / p. x. t.
För it a Tidehvar/vets 1. St.
U p s a l a
JÎsstanda thikir Einkmn vandtiga
Thess er vant thikir A llz dni verthr
Sa er enkis bithr
F ar h yrg r thegianda thavrs.
# = ? - ^ V - VHV $ g .
I n t e d n i n
V
JLbland de d e i n e n s om i s e d n a r e t i d e r å d r a g i t sig, ic k e allenast s r y r e l s e m a g t e n s , ut an å f v e n h v a r j e u p l y s t m e d b o r g a r e s u p m å r k s a m h e t , f ö r t j e n a r o t v i f v e l a k t i g t l agr sif cninge n f ö r H u s b ö n d e r o c h T j e n s t e h j o n e tt u t m ä r k t r u m . A t t d e n s a m m a i f r å n å l d r e t i d er tillbaka uri v å r t F ä d e r n e s l a n d v ar it i flere a f s e e n d e n b ri st fä l li g , o c h s a m m a n s a t t af s t a d g a n d e n , s o m ofta v e r k a d e f ö r ett f r ä m m a n d e , o m ej f ö r ett e m o t d e t l ags ti ft ar en å s y f t a t s t r i d a n d e ä n d a m å l , l ä r e r i eke k u n n a n eka s. F l e r e f ö r t j e n t e m å n h a fv a vid g r a n s k n i n g e n af dess s års ki ll de d e l a r an- m å r k t h v a d de ans et t f o r d r a r ä t t e l s e , o c h u p g i f v i t d e g r u n d e r , i e n l i g h e t m e d h vi l k a de t r o t t att en f ö r b ä t t r i n g , l å m p a d e ft er t i d e h v a r f v e t s b e h o f o c h r å t t s l å r a n s f ö r e s k r i f t e r , k u n d e o c h b o r d e f ö re tag as i). D e r a s r ö s t h a r f r a m t r ä n g t till t h r o n e n , o c h vi d t v å n n e i s e d n a r e t i d e r h å l l n e R i k s m ö t e n 2) h a f v a S v er ig e s Vise R e g e n t e r f r a m s täl lt f r å g a n o m e n f ö r b ä t t r a d L e g o h j o n s S t adga till öf- v e r l å g g n i n g f ö r R i k e t s f ö r s a m l a d e s t ån de r. Å m n e t h a r blifvit p r ö f v a d t m e d all d e n s o r g f å l l i g h e t s o m dess v i g t s y n e s f o r d r a , d e n r je n a n d e klassens r ä t t i g h e t e r h a f v a y r
-A k a t s
1) Chydenii Tankar om Husbönders och Tjenstehjons Naturliga Rätt Sthm. 1778. Läsning i Blandade Åmnen N:o 11. 12. 13. s. 60. 77. N:o 32. sid. 51. N:o 33. 34. 35. s. 63. m, fl. i All- månna Dagblad och Tidningar införde påminnelser.
a ) Riksdagarne 1778 och 1800. Se Prot. hållne hos högl. Riddersk» och Adelen vid Riksd. i Norrköping i8 oo , sid. 29.
â.
k a ts m ed den la g ly d ig a frim o d ig h et1,, o c h den ådla sj»lf- forsakelse, som N a t io n e n varit berättigad att af sine r e presentanter förvänta i påm in n elser e m o t de gållande la- g a m e hafva blifvit m ed skarpsinnighet g j o rd e och m ed ska rp sin n igh et bestridde; förslag till deras f ö r b ä t t r i n g up- g ifn e och förkastade; o ch sluteUgen har företaget stadnat dår det började 3). M an har funnit r å d l i g a r e att b ib e hålla en gammal stad ga, som åtm indstone ägde den f ör - Tjensten att allm änheten var van d e r v id , ån f ö rs ö k a en f ö r ä n d r i n g som n å g r e ansett m e r a n y t t i g ån svår, andre mera v å d e lig ån n ö d v ä n d i g .
O n e k e l i g e n å r o c k h v a r j e r u b b n i n g i en lag, s o m g e n o m sin å lde r v u n n i t en viss politisk fasthet i sine fö* r e s k r i f t e r , o c h en viss kl ar h et i deras t i l l ä m p n i n g , uti flere afseenden be tå nke li g. A f v e n t y r e t , att vjd a f h j e l p a n - d e t af g a m l e o c h s k å d a d e b r i s t e r l å g g a g r u n d till n y e o c h o f ö r u t s e d d e , å r kan h å n d a vida s t ö r r e , ån m å n g e n v ä l m e n a n d e m a n u nde r sina ö n s k n i n g a r o m å n d r i n g f ö r m o d a r , o c h lagst if tar en h a r icke till h ålf ten u p f y l l t sin p l i g t , g e n o m u p h å f v a n d e t a f en o t je n li g regel, 1 alla de fall d å r en r e g e l å n d å å r n ö d v å n d i g . D e n f ö r s i g t i g h e t m e d h vi l k e n m a n h o s oss vi d u p h å f v a n d e t a f d e n g a m l a L e g o h j o n s * St a d g a n 4) f örf ari t f ö r t j e n a r o c k o n e k e l i g e n i flere afseenden bifall. M e n en f ö r f a t m i n g s om ut an n å g o n b e ty de l i g f ö r ä n d r i n g å g t bestånd i m e r å n ett halft å r h u n d r a d e , s o m f öga afvek i f r å n de f ö r e sk ri f te r i s a m m a å m n e , d e m å l d r e s t a d g a r b å m t a r f r ån ett tide- h v a r f , h v a r s kr ig i sk a l y n n e b e r e d t f o lk br i st , a ll må n n ö d
o c h
3 ) Ridd . o c h Ad . P ro t. vid R i k s d . l 8 o o s. 265: ff. 2 6 8 ff. s a m t 3 7 7 ff. B o r g a r e s t å n d P r o t , vid s a m m a R ik s d . si d. 3 6 2 ff. 3 6 9 ff. 4) Kong). Majeft. Fornyada Nådiga Legohjons Stadga af d. 21. Aug.
o c h en viss m a c h i n m å s s i g h å r d h e t i s e d e r n e , oc h s o m r e d a n v i d sitt först a ur gi fva nde blifvit m ö t t a f a l l m å n h a - t ens m i s s n ö j e 5), k u n d e ej l å n g r e aga be st ånd. Fåfångc sk ul le m a n h a f v a b e m ö d a t sig, att g e n o m en f ö rk l a r i n g , e ll er e n n y s t a d g a s o m e nda st i vissa d el ar v e r k a t f ö r b ä t t r i n g , s ö k a u p r å t t h å l l a a ns ee n de t a f en l a g , a f h v a r s ö f v e r t r å d a n d e m a n i n f ö r a ll m ä n h e t e n v å g a t tillägga sig e n f ö rt j e ns t 6). E n n y s kapel se v a r af n ö d e n , o c h F ä d e r n e s l a n d e t h a r i cke l ä n ge s ed an f at t e m o t t a g a d e n a f sin m i l d e K o n u n g s h a n d 7).
M a n skulle i cke uran o r åt t v i s a k u n n a be st ri da att d e n n y a L e g o - S t a d g a n f r a m f ö r d e n å ldr e ågfer d e t måst ostri- d i g a f ö r e t r ä d e . F r i h e t e n f ö r en H u s b o n d e att a n ta ga s å m å n g a T j e n s r e h j o n h a n e f t e r be skaf fenhet en a f sin nå- r i n g eller r ö r e l s e k a n s ysselsatta 8 ) ; r å t r g h e t e n att u n d e r h v a d tid s o m h å l d s t stådsla e tt T j e n s t e h j o n s e d a n der sin or lof s se de l u n d f å r t 9}; f r i h e t e n i aftal o m s t å d
-A 2 se l
5 ) Kongl. Resolution på Stådernes Besvär d. 7. lul. 175:2 §. 44. där det likväl befailes att 1739 Års Legohjons-Stadga borde i det nogaste efterlefvas. Och lårer det ”Project till en förnyad och förbåttrad Stadga och Förordning om Legofolk och Tjenstehjon*, som finnes infördt för samma År i M ocihs Utdrag af Pubiique handlingar, 5. Delen sid. 3397. knapt hafva blifvit underkastadt rågon alfvarlig granskning, eller åtmindstone aldrig ågt publique san&ion. A f Riksens Stånders Besl. d. 21. lun. 1762. 9 § . r. Worn, scs att man då varit betånkt på en ny Legohjons-St. och vid 1766 Års Riksdag lärer ett nytt Project dertill i Kammar och Oec. Dep. hafva blifvit utarb. Chydenius s. 6.
6 ) Chydenius s. 49 och på flere stållen.
7) K. M. Nådiga L e g o -Stadga för Husb. och Tjenftehj. d. 15 Maij 1803.
8 ) !8o5 års L. H. St. 2 A rt §. 2. — 1739 års L, H. St. Art. 3 1 - 4 §•§•
sel o c h l ö n i o ) ; b e m ö d a n d e t att förskaffa orlofssedlar- n e en s t ö r r e g r a d a f f u l l s t å ndighet-och s a n n in g n ) ; up- h å f v a n d e t a f s k y l d i g h e t e n att tjena vissa ä r för ett ei h å l let livrée 1 2 ); ett på billiga g r u n d e r stadgade f ö r h å l l a n d e imell an f o s t e r f ö r ä l d r a r och de af d e m 1 tjenst uptag- n e fattige b a r n 1 3 ) ; en k l o k a r e f ö r d e l n i n g af de i f ö r f a t t n i n g e n föreskriTne b ö t er 14), oc h o m s o r g e n om b r ä c k lige oc h g e n o m å l d e r eller sjuk dom v a n : ö r e T j e n s t e - h j o n 15); alla desse o c h flere a n d r e o m s t ä n d i g h e t e r ut- m å r k a , vi d anstålid j ä m f ö r e l se imellan den å id i e och d en n y a r e L e g o h j o n s - S r a d g a n , den sednnre p
5
ett f ö r d e l a k t i g t sått. O m d e r e m o r t v å n g e t att vi d å f v e n t y r af v å r f n i n g eller a l l m å n t a r b e t e ^ a n t a g a årsrjenst 1 6 ) ; b i b e h ål la n de t a f d e n s å ofta oc h så lått m issbrukade husagan 17); de f ö r T j ä n s t e h j o n e n f ö r e s kr i f ne b e n ä m n i n g a r a f g o d k ä n d e o c h m i n d r e g o d k ä n d e 1 8 ) ; f ö r b u d e t f ö r m i n d r e g o d k ä n d e 30) 1805 års L. H. St-. 5 Art. 1 §. — 1739 ârs L. H: St. Art. 5 § 3. i i j J805 ars L. H. Sr. Art. 4. 1— 8 — *739 ârs L. H. St. Art. 4. 3 —7 12) 1739 års L. H. St. Art. 6. § 3 33) »805 års L. H. St. 3 Art. 4. 5. §.§. — 1739 års L. H. St. Art. 6. §. 3 Mom. 3 och 4.34^ 1739 àrs L. H. St. 1 Art. 1—4 §.$. 3 Art. 4 §. 5 Art. 3 och 4. §.§ 6 Art. i. 4. 10. §.§. 7 Art. 8. 13. §•§. — 1805 års L. H. St. 9 Art. 2 §.
35) 1805 års L. H. St. 3 Art. 7 §. — 1739 års L. H. St. 7 Art. 12 §•
16) 1805 års L. H. St. T" Art. Jfr. Chydenius s. 11 och,#. samt Lås ning i Bland. Åmn. 5 Årgång, sid. 377.
37) 1805 års L. H. St. 2 Art. 3. 5. §.§. 3 Art. 6. §. Oaktadt den strånghet som i ofrigt råder i H ertig Carls Gar d s . R ått af år 1590, stadgas likvål i 20 Mom. att om någon tjenare skedde ofverlast eller ofvervåld af sin Husbonde, så sKulle den sidstnämnde derfore stå til råtta.
d e L e g o b j o n att u t o m L å n e t flytta 19); k o r t h e t e n af den t id i n n o m h v i l k e n ert a f o b e h ö r i g m a n stådsladt Tjen ste- h j o n blsfvit å la gdt art vid a f v e n t y r a f krigs rje rst sig a n n a t g å i l a n d c f ö r s v a r f örs ka ff a 20)» o c h b i b e h å l l a n d e t a f d e n g a m l a f l y t t n i n g s t i d e n rn. m. 21), e n h g t hv arje m e d b o r g a r e s enskilldta t ånke sSt t, å r o s ta d g a n d e n som lika m y c k e t l å n d a till H u s b ö n d e r s o c h T j e n st e h jo n s ymsesidiga f ö rd e l , t o r d e vara tvifvel u nde rka st adr . G r a n s k n i n g e n a f e n l a g s t i f t n i n g f ö r H u s b ö n d e r oc h T j e n s tc hj on nr utan m ot sä gel se g a n s k a svår. Af tal et irneilan t v å n n e i f ö r h å l l a n d e till h v a r a n n a n fulikomligen frie p e r s o n e r , synes v å l i o c h f ö r s i g , o c h f ö r så v i d t de t endast r ö r e r d e r a s i n b ö r d e s rel ati on , i c k e m e d g i f v a n å g o n a n n a n y t t r e r e g e l , å n d e n s o m innefatt as i de af d e nfsj elfve frivilligt b e s t å m m d e v i l k o r f ö r de ra s f ö r e n i n g . M e n ba gg e stå de d o c k h v a r för s i g , o c h nfven g e me n samt» i afseende p ä sitt i n b ö r d e s låge, i ert visst föihåi l.i nde till Staren, som s y n e s b e rå t t i g a d e n s a m m a att blifva h ö r d , vid afslurandet a f ett c o n t r a c t , h v i l k e r m e r eller m i n d r e kan anses r ö r a dess rått. D e t mås te d o c k Annas en g r å n s f ö r d e n n a St ate ns r ä t t i g h e t , o c h å m n e n för en afhan dl ing imellan H u s b o n d e o c h T j e n s t e h j o n , s om utesluta allt f r ä m m a n d e d e l t a g a n d e . G e n o m b e s t ä m m a n d e t af d e m , o c h faststäl l a n d e t a f d e n n a g r å n s , blir de t f ö rs t m öj e lig t att upgif- v a f o r m e n o c h f ö r e m å l e n f ö r en L e g o h j o n s - Stadg3. År de tt a g j o r d t , så t o r d e m a n lactare ån v anligt k u n n a p r ö f v a d e n f r å g a n , o m en a ll mån lag i s å d a nt afseende f ö r ett v i d s t r ä c k t l and å r m ö j e h g , eller o m d en för hv arj e lands o r t m å s t e m o di f i c er a s , af de p å e n ol ika local be stå nd ig t v å x l a n -i ç ) 1805 Srs L. H. St. 3 Art. 2. §.
20) 1805 5r j Legohjons • Sradga. 6 Art. 3 §.
21) Inledning till 1805 5rs Legostaaga, 14 Cap, 2 §. H. B, och 1739 Srs L. H, St, 6 Art. 3 §.
v å x l a n d e F ör hå ll anden af k l i m a t , p r o d u k t e r , t r a n s p o r t , v a i u v å r d e n och f o l k m ä n g d .ü s
V i h3fve i k o r t h e t a ngif vi t d e n s y n p u n k t , u r h v i l k e n vi t r o att d e n n y a L e g o h j o n s - St adgan, o c h all l a g s t i f t n i n g f o r H u > b ö n d e r o c h T j e n s t e h j o n b o r b e t r a k t a s , o m m a n d e r o f v e r skall k u n n a fålla ett r ät t vi st o m d o m e . A t t u r desse g r u n d e r g r a n s k a e n nu gåll ande l a g , v o r e ett f ör et ag, s o m o m d e t ej ö f v e r s t e g f ö r f a t t a r e n s k r a f t e r , l ikväl m ö t t e s af h i n d e r , m e r a b e r o e n d e a f t ilfålliga o m s t ä n d i g h e t e r ån a f å m n e t s natur . D e t å r d e r f ö r e v å r afsigt att u n d e r s ö k a o c h afhandla T j e n s t e h j o - n e n s f ö r s t a u p k o m s t i v å r t F ä d e r n e s l a n d , s amt d e ras i u t g i f n e l aga r g r u n d a d e R å t t , i fr å n de åldsra t i d e r o c h intil afskaf fandet af 1739 års L e g o h j o n s - St adga. V i anse d e t till v i n n a n d e af r e d i g h e t l åmp el ig ast att i ndel a d e n n a v i d s t r ä c k t a t i d r y m d i vissa p e r i o d e r . De ss e å r o f çl j an de : 1) T i d e h v a r f v e r s t r a c k e r sig f r å n de å lds te t i d er o c h intil S i gg e F r i d u l f s s o n s a n k o m s t , o c h k a n e ge nt e- ligen kallas d e t N o m a d i s k a . 2 ) T i d e h v a r f v e t s t r å c k e r s i g från O J e n o c h till C h r i s t - n a L å r a n s i n f ö r a n d e , i n ne fa tt a nd e den p e r i o d , h v a r - u n d e r f ol ke t m å s t sysselsatte s ig m e d kr igs tåg, o c h T r å l a r i n t o g o d e frie T j e n s t e h j o n e n s r u m. 3 ) T i d e h v a r f v e t s t r å c k e r sig f r å n C h r i s t n a L å r a n s in f ö r a n d e o c h intill T r å l d o m e n s afskaffande.
4
) T i d e h v a r f v e t s t r å c k e r sig f r å n T r å l d o m e n s u p h i f * v a n d e intill R e f o r m a t i o n e n , oc h d e t5) T id e h v a r fv e t derifrån, och intill afj^taffandet a f 1739 års L eg o h jo n s Stadga.
D e t t o r d e v a ra ö f v e r f l ö d i g t att u t v i c k l a de a n le d n i n g a r u r h v i l k a vi fåstat v å r t vai vi d d e u p r å k n a d e E po ke r. Ä m n e t s narur r å t t f å r d i g a r d e m , o c h de t å re rs tår endast f o r f ö r f a t t a r e n att u t b ed j a sig s ine L å s ar es milda o m d ö m e , o m etc f ö re t ag , till h v a r s f u l l k o m l i g a utförande t o r d e f o r dr a s en k å n n e d o m a f N o r d e n s åldsta språk, af f o r n t i d e n s historia, o c h af flere n a t i o n e r s å l d r e o ch n y a r e l a g s t i f t n i n g , s a mt en p h i l o s o p h i s k s k a r p s i n n i g h e t , h v a r p å h a n icke utan d en h ö g s t a f ö r m å r e n h e t skulle k u n n a v å g a att g ö r a a n s p r å k . D e t finnes lik vål i h v a r j e v e te n s k a p s
g r e n e n u n d e r l ä g s e n f ö r t i e n s t s om i cke s a k n a r sitt v å rd e , d e n atr hafva s aml at de å m n e n h v a r a f snillet en g å n g k a n b y g g a , o c h d e t å r d e n n a s o m u t g ö r f ö r e m åle t f ö r f ö r f a t t a r e n s å r e l ys tn a d.
F ö r s t a T i d e h v a r f v e i
innefattande tiden före S igge Fridulfssons ankomse
till N ord en .
i - ^ c t l i g g e r u t o m g r å n s e n f ö r d e n n a a f h a n d l i n g , att utvickla f ö r s t a u p k o m s t e n af d e olika klasser o c h stå nd, hv aru ti m a n
nu
f i n n e r v å r t s lå gt e f ö r d e l d t . F l e r e b e r ö m d e f ö r f at t a r e h a f v a o c k v i d l y f t i g t u n d e r s ö k r ett å m n e , som så n å r a å r f ö r e n a d t m e d d e n b o r g e r l i g a f r i h e t e n s historia 22) A t t d e r e m o t u t r e d a h u r u T j e n s t e h j o n i h v a r t o c h ettsam* 22) Ferguson History of Civil Society ; h o m e Sketches of the
History o f Man; H istorical L a w tra cts ; lselins Geschichte der Menschheit ; Goguet de l’Origine des Loix d. .Art et d. Sciences; Meiner s ueb. Ungl. d. Stând, m. fl.
s a mh å ll e först u p k o m m i t , å r ut an tvifvel så m y c k e t n ö d v ä n d i g a r e , s om d et ta g r u n d l ä g g e r hi st or ien o m d e r a s o d e n u n d e r f o r n å l d e r n . Ville m a n me d Ar i st ot el es a n t a g a 2 3) , att n a t u r e n sjelf b e st åmmc soml i ge att herrska o c h s o m i i g e till s l a f v e r i , så v o r e f r å g a n s na rt afg jo rd ; D e n v i l l r å d i g h e t s om u t m ä r k e r d e n n e P h i l o s o p h s y t t r a n d e n o m s l a f v a r n e s olika beskaffenhet o c h a n d r e d e m r ö r a n d e o m s t ä n d i g h e t e r , samt de m o ts ä ge ls e r med sig sjel f i h v i l k a h a n så ofta f ö r f a l l e r , gifva d o c k a n l e d n i n g att tvifla o m h a n v e r k e l i g e n hys t en s å d a n t anka. T a g e n i sitt r å t t a s a m m a n h a n g s y ne s ha ns låra va ra d e n , art vid s ty r e ls e n a f ett samhål le Ovh f ö r v a l t n i n g e n a f de a llm ån ne å r e n - d e r n e f o r d r a d e s f ö r s t å n d oc h k l o k h e t , m en vid v å r d a n d e t a f de n å r i n g a r h v a r p å s amhål lets bestånd sig fotade k r o p p s s t y r k a 0 J 1 u t h ä r d a n d e k r a f t , att d e n som å g d e e n a f desse f ö r m ö g e n h e t e r s t u n d o m s a k n a d e de n andra, o c h a tt således n a tu r en bildat t å n k a r e n att befalla oc h d e n s t a r k e att lyda. På s å d a n t sått t o l k a d t o r d e Ar is to tel is Statslåra förefalla m i n d r e h å r d å n m a n v a nl ig e n ansett d e n , o c h hans m e n i n g o m u p h o f v e t af en rjenande klass i s a mf u n d e t icke a l d e k s böra förkastas. D e t å r o t vi fve l- a k r i g t att b e g r e p p e t o m H u s b o n d e o c h T j e n s t e h j o n f ö r u t s ä t t e r d e t o m s a m h å l l e , o c h att desse i m å nn is ko s lå g- tets b a r n d o m o b e k a n t e titlar, d å icke å g d e a n d re m o t s v a r a n d e , ån de m a f f ö r å l d r a r o c h b a rn . Åtven dem imel- l an u p h ö r d e dett a f ö r h å l l a n d e i d e t ö g o n b l ic k d å b a r n e n ö f v e r g a f v o sine f ö r å l d r a r s h u s , u p r å t r a d e en ege n h y d d a o c h vallade en e g e n hj ord. F o l k m ä n g d e n s t i l l v ä x t , s a k n a d t u t r y m m e , ö k a d o d l i n g och b e g r e p p e t o m - ä g a n d e rått, t v i n g a d e eller u p m u n t r a d e eft er h a n d slå gt ern e att
åtskill-23) A ristotelis Politik. 1 Bok. 3 Cap. Jfr. Fiiltebonis, Garves och Schlossers anmürkn. vid detta stulle.
åtski ll jas oc h u ts pr i da s;g 24). N å g o n början till j o rd b r u k , b r i s t o c h ö f v e r f l o d y m s o m f öra nl edd e af tillfållige ordsa k e r , o lika ä m n e n s p r o d u c t i o n och v a r u b y t e alstrade små n i n g o m b e g r e p p e t o m f ö r m ö g e n h e t och olikhet deruti. D e n s o m å g d e t a l r ik a re hj o rd a r eller ett större fålt ån h an o c h h a ns slågt k u n d e s köta, och d e n som hade e g e n d o m m e n i n g a b a r n , k o m m o nu i b e h o f a f andras b i tr å d e, d e t vill såga a f T j e n s t e b jo n . D e n s o m d e r e m o t h a d e e n l i r e n h j o r d , e t t i n s k r ä n k t f å l t , in g en lust att an n o rs t ä
d e s s ö ka sig en v i d g a d v e r k n i n g s k r e t s , o c h flere b a r n å n h a n k u n d e försörja, var glad att få an förtro d e m å t e n a n n a n , o c h d e r i g e n o m bereda sig sjelf låttnad, o c h d e m e n s å k e r ut koms t o c h ett u p m u n t r a n d e h o p p o m f r a m t ida s j e l f b e s t ä n d . På s å d a n t sått hafva ut an tvifvel T j c n - s t e h j o n först u p k o r n m i t hos hvarje m e r eller m i n d r e n o m a d i s k N a t i o n , o c h d eras g ö r o m ä l bestått i v a k ta n d e t a f h u s b o n d e n s h j o r d a r . O c h hv a d a n g å r d e t f ö r h å l l a n d e i h v i l k e t de stått till sine h u s b ö n d e r , så l å r e r vål d e t s a m m a icke hafva m y c k e t afvikir ifrån det imellan för ä l d r a r oc h barn.; A t t d e t h u s k d e r l i g a våldet innan St a t e r u p k o m m o v a r g a n s k a v i d s n å c k r , och ån nu i dag hos d e k r i n g v a n d r a n d e f olks lage n bibehäd. r sitt anseende, å r a l l m å n t bekant. D e t toi de ock h å r a f k u n n a m e d s a n n o l i k h e t s lut as , att första a n k d r n g e n till den lifegen- s k a p , i h vi lk en en del a f slagrer u n d e r e tt s e d n a r e tidefovarf f ö r f ö l l , i f r å n h u s f äd e rn as om sk rå ' kta m y n d i g h e t led t sitt f ö r s t a u r s p r u n g 25). Stadde i d e t f ö r e n a d e f ö rh å lla n d e t af m a n , far oc h r e g e n t , så go de sig ofta af y t tr e o m s t ä n d i g h e t e r t v i n g a s , att såtta sig 1 u t ö f n i n g e n af all
B d e n
24) Jfr. A . H. L. Heerens Td^en ueber die Politik, den Verkehr und den Handel der vornehmsten Volktr der alten Welt. Gött. 180*. i:r Th. s. 4 —i t .
d e n m a g r , h v a r m e d s a m h å l l s i n r å r t n i n g a r n e s e d an b e k l å d d e sine h ö g s t e s t y r e s m å n , oc h man h a r o r d s a k a tt t r o , a t t de se t i d er s t j e n s t e h j o n a n ti n g e n v ar it h v a d vi kall e f ri e t j e ns r e h i o n, eller ä tr n in d s t o n e icke u n d e r k a s t a d e n å g o n h å r d a r e t r å l d o m , ån d e n , , s o m d e delat med- h us fa - d r e n s h u s tr u o c h a n h ö r i g e 2 6) . V i d ut vi ckl ig en a f T j e n s t e h j o n e n s u p k o m s t o c h ö d e n h o s n å g o n viss f o l k s t a m m , år d e t n ö d v ä n d i g t , att f ö r s a n n i n g e n a f desse a l l m å n n e a n m ä r k n i n g a r h å m t a etc b e v is a f dess e n s k i l l d t a historia. D e t t a å r d o c k så m y c k e t s v å r a r e , s o m m a n vi d ett s å da nt f ö r e t a g g e n a s t o m - gifves a f d e t m ö r k e r s o m h ö l je r f ab el ål dr en . H o s i n g e n n a ti on å g e r m a n a n g å e n d e dess åldsta ö d e n n å g o n p å tilförlitelige h i s t o r i s k e h å f d e r g r u n d a d k u n d s k a p , o c h så f ö r h å l l e r der sig å f ve n i v å r t F ä d e r n e s l a n d . G a m l a s k a l d e s t y c k e n , b e r ä t t e l s e r h å m t a d e i fr ån d e n rid d å s k r i f k o n s t e n f ör st b l e f k å n d , o c h ö f v e r l e f v o r n e af f o r n t i d e n s s p r å k , å r o , u t o m h v a d m a n a n s e r sig b e r ä t t i
g a d att sluta a f de folkslags l å g e , s om i s e d n a r e t i d e r blifvit u p t å c k r e , o c h å n n u befinna sig i sitt b a r n d o m s t i l l s t å n d , de e n d e g r u n d e r p å h vi lk a m a n k a n fota e n u n d e r s ö k n i n g o m d et ta aflågsna t ide hva rf . Vi vilje u r d e m u t re da , h v a d vi t r o , att m a n m e d s tör sta s a n n o l i k h e t k a n an ta ga f ör T j e n s t e h j o n e n s hi st oria uti d e n n a å lde r. Atc v å r e f ö r f å d e r v ar it n o m a d e r , o c h f ör e O d e n s a n k o m s t f ör n ä m l i g a s t sysselsatt sig m ed j a g t , fiske o c h b o s k a p s s kö ts e l, a nt ag es i bland S / e r i g e s båste h å f d a t e k n a r e f ö r a f g j o r d t 27). M a n t o r d e vara b e rå t t i g ad att h å r a f sluta, att o m T j e n s t e h j o n hos d e m f u n n it s , desse e g e n t e l i g e n
va- * »
a 6) Jfr. IseUn 1 Band s. 202. och ft'. 240 och ff. Tacitus de Mori bus German. §. 15.
